Den lysande stjärnan

Nästa partiledare

Kristersson har snart varit livstidspolitiker. Från ungdomen till nästan pensionsålder. Det är dags för ett skifte inom Moderaterna. Den lysande stjärnan tycker jag är Dousa. Han är för ung för att på bästa sätt axla en stor partiledarroll och för att på topp klara av att matcha globala seniora tungviktare. Samtidigt är han tillräckligt bra bland de spelbara. I ljuset av att ingen annan är bättre har han potential. Han är lugn, han är påläst och han uttrycker sig klokt. 

Håkan Boström, GP, beskriver nedan ett exempel på att Dousa snart är redo för toppuppdraget inom M. Självklart ska svenskt bistånd villkoras med att biståndsländer tar tillbaka sitt kriminella byk som tagit sig till Sverige. 

”Grundbulten för Sveriges reglerade invandring har varit att den som fått avslag på sin asylansökan ska återvända till sitt hemland. Även icke-medborgare som dömts för grova brott ska utvisas om det inte finns särskilda skäl som talar emot. Men detta är på pappret. I praktiken finns ett antal i sammanhanget viktiga länder som vägrar ta emot sina egna medborgare när de utvisats från Sverige, bland dem återfinns Irak, Iran, Afghanistan, Somalia och Eritrea, vanliga ursprungsländer för asylansökande i Sverige. Mottagarländerna kan vägra erkänna den utvisades identitet eller helt enkelt kräva ett utvisningen ska vara frivillig, ett effektivt sätt att obstruera processen.”

”Man måste ha klart för sig att det är denna ohållbara situation som legat bakom den uppgörelse regeringen med biståndsminister Benjamin Dousa gjort med Somalia, och som nu uppmärksammats av Sveriges Radio. Uppgörelsen har givit konkret resultat. Somalia har kraftigt ökat mottagandet av tvångsutvisade medborgare. EU har länge på olika sätt försökt sätta press på Somalia utan att lyckas. Finland valde i stället häromåret att dra in utvecklingsbiståndet. Man kan fråga sig om det är en bättre väg att gå? Inget tyder på det. Det är orimligt att kravlöst skicka hundratals miljoner kronor till Somalia samtidigt som landet vägrar samarbeta kring något så fundamentalt som att ta emot sina egna medborgare.”

https://www.gp.se/ledare/ratt-gora-upp-med-somalia-utvisning-maste-betyda-utvisning.ec94e146-c167-4ab2-b810-bf6610cc5214

Dousa är bra! Riktigt bra! Han kanske till och med förstår att Moderaterna och Socialdemokraterna behöver återbygga ”samhällskontraktet” tillsammans.

”Med politiska skandaler är mönstret nästan alltid detsamma. Den som är ”skyldig” vill helst tiga ihjäl det hela, medan motståndarna inget hellre vill än att prata om saken.”

https://www.expressen.se/kronikorer/viktor-barth-kron/regeringen-skams-inte-for-somaliaaffaren/

Med ett totalt urspårat Liberalerna och ett loppväxande SD blir 2026 ett spännande år. Om SD ingår i ett regeringsunderlag efter 2026 års riksdagsval ska de självklart tydligt ingå i regeringen. Och om de blir det klart största regeringspartiet är det väl rimligt att de övriga partiernas långvariga misslyckanden kröns av att superbroilern J Åkesson blir stadsminister. Det svenska politiska självskadebeteendet är stort. Hans Werthen kanske lever? (Jag är ironisk). Han skulle varit lysande som statsminister i en tid som nu!

”Liberalerna måste ändra sig om att inte släppa fram en regering där SD ingår, skriver SD-ledaren Jimmie Åkesson i ett inlägg på Facebook.”

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/akesson-maste-andra-sig-annars-vantar-nyval

Det blir rörigt efter valen 2026. Och Dousa blir sannolikt ny moderatledare då. Vi får se om jag vill bli Region Uppsalas  ordförande för regionstyrelsen. Helt klart är att det krävs politisk omdaning inom Region Uppsala om vi Uppsalabor ska få en mycket bättre fungerande sjukvård och kollektivtrafik. 

I dagens TV4-debatt mellan S, SD, M och V lyfte Magdalena att det är bra att Sverige nu inför aktivitetsplikt för människor som långvarigt lever på försörjningsstöd. Tänka sig, ÄNTLIGEN. Som jag aktivt drivit denna fråga sedan jag blev heltidspolitiker. Flera motioner om det har jag lagt både i ett riksparti och i Uppsalas kommunfullmäktige. Utvecklingspartiet demokraterna fick också in det i ett Inkluderingsavtal med Uppsalas minoritetsstyre. I talarstolar och blogginlägg har jag sagt att jag gjort mitt inom politiken när det blir verklighet. Om några år vet vi om detta blir mer än ord. Det känns hoppfullt.

I regeringsfrågan har Kristersson rätt. Socialdemokraterna är inte längre solen runt vilken övriga sju riksdagspartier snurrar. Nu måste flera partier kompromissa och samarbeta. Om SD blir flera procent större än M efter riksdagsvalet 2026 bör Kristersson på valdagen avgå. Redan nu borde M förbereda för ett ledarskifte. Den nya ledaren gör klokt i att lyssna på Anna Dahlberg och bilda regering med S. Den som tänker nyktert förstår att det är bäst för Sverige. Idag är M och S ”mitten” av svensk politik. Jag tror många väljare skulle uppskatta en sådan nationell samling. 

P.S: Åkesson har rätt. Under allt för många år har kravlösheten kopplat till alla rättigheter varit galet låg. 

Ett socialidemokratiskt mittenparti

Sen pragmatisk anpassning till en ny tid

Är sossarna eller moddisarma dagens mittenparti? Det är en intressant fråga. Ulf Kristerssons numera osynliga statssekreterare Anna Dahlbergh ansåg länge att det bästa för att framtidssäkra svenskt välstånd skulle vara en samlingsregering av Moderaterna och Socialdemokraterna. Jag håller med henne. Om hon fortfarande tycker så är oklart. Sveriges strukturella problem är stora. En misslyckad invandringspolitik. En usel integrationspolitik. En skola som inte levererar konkurrenskraftiga resultat. Mycket kritisk basinfrastruktur som måste moderniseras. Hög arbetslöshet som ökar. AI- och robotteknik som snabbt gör än fler arbetslösa. En demografisk (hur befolkningen ser ut kopplat till ålder, kön, utbildning och så vidare i en verklighet där vi i genomsnitt blir allt äldre kräver samling! Och en krona som är körd. Givet röran i Sveriges riksdag borde M och S skita i ”egoistiska agendor” och laga Sverige! Partierna är väl till för invånarnas bästa…..

https://www.gp.se/ledare/socialdemokraterna-svanger-motvilligt-at-hoger.60679dad-30fc-4acc-a872-00269d2c4afa

https://www.sverigesradio.se/artikel/socialdemokraterna-har-klubbat-nytt-partiprogram

Svänger S åt höger? Nja, det gör de inte men de har till sist kollektivt insett att invandringspolitiken varit ett stort misslyckande och att det kräver en långvarigt ”lagningsarbete”. Och som det blir när rikspartierna kompromissar ihop sin politik kopplat till kommuner och regioner så blir den ”mellanmjölk”. Därför behövs 100% lokala och regionala partier. 

”Socialdemokraterna beslutade sent på onsdagskvällen om ett nytt partiprogram på sin kongress – den första uppdateringen av programmet sedan 2013. Under debatten dominerade hur partiets migrationspolitik ska formuleras. En majoritet av ombuden ställde sig bakom formuleringen: en ”långsiktigt hållbar migrationspolitik som under överskådlig tid behöver vara stram”.”

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nytt-s-program-vi-tar-ganska-stora-steg

I dagens rikspolitik anser jag att Socialdemokraterna och Moderaterna är att klassas som ”mitten”. Om inte Sverige ska spåra ur måste partier som V, MP och SD hållas borta från regeringsmakten. Varför? M och S är överens om en stram invandringspolitik och en fortsatt hård kamp mot grov brottslighet. I den nödvändiga agendan som krävs blir V, MP och SD stoppklossar Sverige inte har råd med. SD är inte och kommer inte att bli särskilt mycket större än vad de nu är. Socialdemokraterna är i det nya politiska landskapet att betrakta som ett ”mittenparti”.

Trängda i mitten

Fastna inte i mitten

Det finns en management guru som myntade uttrycket, "don´t get stuck in the middle". Peter Drucker heter han. Frågan om inte EU, inklusive övriga Europa, låtit sig hamna i mitten mellan maktsfären USA och maktsfären Kina? Nedan artikel i GP av Håkan Boström är mycket läsvärd för den som bryr sig om svensk och europeisk konkurrenskraft. Tyskland kommer att avgöra hur Europa utvecklas framåt. Tyskland är idag ett sårat samhälle där nationalistiska krafter åter växer sig starka. 

"Den tyska fredspolitiken har aldrig varit en helt ogrumlad historia. Den har i mycket haft spetsen riktad mot USA. Framför allt inom den tyska vänstern har det funnits en djup ovilja mot både NATO och USA som på ett märkligt sätt klätts i antifascism samtidigt som den påmint om just fascisternas hållning till väst, komplett med synen på väst som dekadent och manipulativt."

"Men i och med Putins fullskaliga invasion av Ukraina var det stopp. Därmed fick även Berlin betala priset för att man gjort sig beroende av rysk naturgas, inte minst genom den huvudlösa avvecklingen av landets samtliga kärnkraftverk under 2010-talet."

"De ständiga och växande storkoalitionerna är varken till gagn för CDU, SPD eller den tyska demokratin. Men CDU:s möjligheter att gå den ”svenska vägen” och inleda samarbete med högerpopulisterna i AfD försvåras inte bara av Tysklands historiska skuldmedvetande. AfD:s negativa hållning till EU och förstående hållning till Ryssland går på tvärs med grundbultar CDU, grundbultar som varit avgörande för partiets framgångar och Tysklands återkomst under efterkrigstiden."

"Tyskland lär med andra ord fortsätta att försvagas just i det ögonblick då EU skulle behöva ett starkare ledarskap från unionens viktigaste land."

https://www.gp.se/ledare/europas-framtid-avgors-i-berlin.a27a4d5a-37b9-4cf9-b667-9aaff3cd726f

Håkan Boström missar en viktig aspekt i sin artikel om Tysklands läge och kopplingarna till Öst. Om Tyskland skulle välja att ansluta sig till USAs handelskrig mot Kina kommer garanterat AfD att växa sig ännu starkare. Tysklands nästa koalitions regering kommer sannolikt stärka AfD. Tyskland och övriga Europa har försatt sig i ett dåligt strategiskt läge, både politiskt och ekonomiskt. "Don´t get stuck in the middle". Och hur mycket vi som européer än önskar annat så styr USA även Europas räntepolitik. Efter FEDs (USAs riksbank) besked igår om att takten i räntesänkningar sänks blir det verklighet även i Sverige. Du som bryr dig får lite info om USAs räntepolitik i nedan CNBC reportage. 

https://www.cnbc.com/2024/12/18/fed-rate-decision-december-2024-.html

Tiden efter 2:a världskriget har inte Europa utvecklats tillräckligt bra. Det bristfälliga demokratiska systemet (systemen) bär på delar av förklaringen. Den som bryr sig om det folk som lever i Sverige och Europa 2100 behöver hjälpa till att säkra ett modernare och effektivare demokratiskt system som säkrar ett långsiktigt högt generellt välstånd. Det går! Det måste gå!

Den breda mitten

Krisläge kräver krisåtgärder

Sveriges befolkning befinner sig i en mycket ansträngd tid. En ekonomiskt svår tid, en otrygg tid men också en politiskt förvirrad tid. Hur ska våra stora strukturella problem lösas när regeringsbildningar hela tiden kräver samarbeten som gör att partier med svagt medborgarstöd får oproportionerligt stor påverkan på regeringspolitiken? Om svenskarnas bästa är i fokus kräver tiderna att Socialdemokraterna och Moderaterna under några städår tar ett gemensamt ansvar för en nödvändig tid av reformarbete.

Partier med svagt medborgarstöd har de senaste mandatperioderna nationellt fått påverka det politiska styret i för stor utsträckning. När MP själva valde att kliva av regeringsarbetet med Socialdemokraterna exemplifierades det väl. Direkt genomförde Socialdemokraterna flera viktiga näringspolitiska beslut och började skärpa till migrationspolitiken. Nu behövs ett ansvarsfullt fokus på att lösa våra allvarligaste samhällsproblem och där partier med stort medborgarstöd tydligt samarbetar. Många av politikens ideologiska kamper i stora sakfrågor avgörs idag inom ramen för EU-samarbetet. Det öppnar för mer pragmatiska samarbeten i Sveriges riksdag. Det är hög tid för Socialdemokraterna och Moderaterna att försöka bilda en gemensam regering efter valet 2026.

Som möjliga regeringsbildare beskrivs Socialdemokraterna och Moderaterna som varandras huvudmotståndare. Under många år har de också varit varandras huvudmotståndare. Nya tider kräver nya politiska svar. På många sätt utgör de tillsammans "den breda mitten". I våra kommuner, närmast invånarnas verklighet, finns gott om exempel på att Socialdemokrater och Moderater krokat arm för att tillsammans ta ett ansvar för kommunens utveckling. I 57 kommuner, av 290, samarbetar idag Socialdemokrater och Moderater i lokal regeringsställning. Det är ett pragmatiskt ställningstagande ställt i ljuset av vilka alternativ som finns. Runt om i Sverige är dagens politiska karta mycket annorlunda jämfört med 1990 talet. Många lokala partier har fått ett stort antal invånares förtroende. De ideologiska ytterkanterna har blivit tydligare. Liberala partier har kraftigt försvagats. Det är den nya politiska verkligheten runt om i vårt land.

Behovet av en balanserad och långsiktigt ansvarsfull politik är stort i dagens Sverige. Sverige behöver städas upp samtidigt som vi måste klara av att investera för att våra barn och barnbarn ska få det bra. När Sverige har sämst ekonomisk tillväxt inom Europeiska unionen, en mycket svag krona och ständiga grova brott borde alla se de blinkande varningslamporna. De stora särskiljande frågorna kan med fördel kopplas till den politiska scenen på EU-nivå i stället för i Sverige. Sverige behöver en stark samling för att återskapa tryggheten, ett väl fungerande rättssystem, en hållbar migrationspolitik samt för att få ordning på skolan och sjukvården. Också för att stärka innovations- och företagsklimatet.

Anna Dahlberg var länge den ledarskribent i Sverige som bar ledarfanan för att Socialdemokraterna och Moderaterna måste axla det gemensamma ansvaret för Sverige. För att enskilda individer ska ha stora möjligheter att förverkliga sina drömmar. Företag ska kunna utvecklas framgångsrikt. En individualiserad och konkurrenskraftig skola. En tillgänglig och god sjukvård. Ett bra socialt skyddsnät. En god försvarsförmåga. Anna Dahlberg är idag statsminister Ulf Kristerssons närmaste person med titeln statssekreterare. För Sveriges bästa hoppas jag att hon verkar för att kloka samarbeten mellan dessa partier. Det behövs. Med dagens opinionssiffror skulle de få en egen stark majoritet i Sverige riksdag. I mätningarnas mätningar i oktober skulle de få 208 av 349 riksdagsmandat. Det motsvarar 60 procent. 

http://pollofpolls.se/

Socialdemokraterna och Moderaterna måste höja sig över sig själva och inse att nya tider kräver nya lösningar om man ser till svenskarnas bästa. Varför ska de göra detta? Det är bäst för oss svenskar som vill att Sverige ska vara ett fritt, tryggt, företagsamt, konkurrenskraftigt och socialt omtänksamt samhälle med en värdegrund som tillsammans med våra nordiska grannar gjorde våra globalt sett små samhällen till unikt framgångsrika samhällsbyggen. 

I sitt sommartal sade Sverigedemokraternas partiledare att nästa gång de blir ett stödparti kräver de att ingå i regeringen. Nyligen höll samma partiledare ett tal till det svenska folket. Ett tal som på många sätt tragiskt nog beskrev sanningar men helt saknar hållbara lösningar. Det är hög tid för Moderaterna och Socialdemokraterna att göra som de gjort i många av våra kommuner, gått samman och tagit ansvar på riktigt för invånarnas bästa. Dagens stora problem drabbar alla som idag och inom rimlig framtid lever i Sverige. Alice T-M skriver läsvärt nedan men är allt för dyster. Vi kan och måste vända denna destruktiva utveckling.

https://www.affarsvarlden.se/kronika/alice-teodorescu-det-sverige-som-fanns-ar-for-alltid-forlorat

Politisk förnyelse

Med demokratin i fokus

Västvärlden har på många sätt en kris. Andra samhällsidéer och styrskick vinner allt mer terräng. Och i tider när västvärlden behöver samarbeta bättre bygger till exempel USA allt högre handelshinder när de kräver att alla enorma ofinansierade statssatsningar på grön infrastruktur måste ske i USA. I en värld med allt mer handelskonflikter innebär det till exempel stora risker för att Europas energikriser leder till att nyinvesteringar istället läggs i USA. Självklart tänker alla samhällen mest på sig själva men det har mycket stor strategisk betydelse att västvärlden smartare stöttar varandra och stärker den ”fria” världen. Även om den globala frihandeln gungar ordentligt tjänar västvärlden mycket på att bättre försvara frihandeln mellan våra länder. Rimligt fri rörlighet för oss människor och frihandel har tjänat mänsklighetens utveckling mycket. För det som kan definieras som politikens mitten är det viktiga grundbultar i samhällsbygget.

Adam Cwejman, GP, skriver klokt om ”den nya mitten”. Jag antar att han följer Utvecklingspartiet Demokraternas utveckling. Allt fler invånare dissar extremistisk, eller aktivistisk, politik. Det är mycket positivt. Allt fler väljare vill rösta på balanserade politiska partier som klarar av att företräda en politik som är socialt-, ekologiskt- och ekonomiskt hållbar. Det är mycket positivt och hoppingivande. Mittenpolitik innebär för mig mer respekt för demokratins värden och breda kompromisser. Broilerpolitiseringen av politiken har varit och är mycket negativ. Den har lett till att många partier tappat den mycket viktiga ”markkontakten”.

”Det är likadant i många västländer nu och det går utan att ta ut svängarna tala om en renässans för den pragmatiska mitten i det politiska landskapet. I många länder just nu förkastar väljarna ytterkantskandidater. Det gäller både de från vänster och höger. Partier och politiker som går in i den politiska mitten belönas. Detta gäller inte minst Sverige där den borgerliga regeringen vann på en rätt beskedlig reformagenda: Man ska få ordning på sådant som rättspolitiken och migrationen. Den ekonomiska politiken ska vara ansvarsfull, inte experimentell. Samhället ska fungera och idealistiska politiker undanbedes.”

”Den politiska mitten 2022 är en förening av återhållsam och balanserad ekonomisk politik. Statsbudgeten ska vara ändamålsenlig, med fokus på statens kärnuppdrag och inte innehålla vidlyftiga löften om vare sig stora skattehöjningar eller sänkningar. Men det finns heller ingen aptit alls när det kommer till experiment kring sådant som total omdaning av polisens roll eller omfattande ekonomiska avregleringar.”

”Det sista blev den kortvariga brittiska premiärministern Liz Truss varse. Hon tog över efter Boris Johnson, som rönte stora framgångar i klassiska Labour-distrikt i landet, med löften om satsningar på infrastruktur, Brexit och reglerad migrationspolitik. Det första Truss gjorde var att lova massiva skattesänkningar och en lånefinansierad ekonomisk politik. I dessa tider av inflation, begynnande recession och skakigt säkerhetsläge var det inte populärt. Hon åkte ut med huvudet före och ersattes av den mer pragmatiske Rishi Sunak.”

”Annie Lööf hade, så här i backspegeln, både rätt och fel om ”den breda mitten” och dess popularitet. Rätt, för att observationen är helt korrekt. Väljarna i många västländer är trötta på politisk radikalism, de vill ha pragmatiska politiska företrädare. Hon hade fel eftersom hennes egen mittenposition inte alls överensstämmer med vad väljare generellt uppfattar som politikens mittpunkt. Det är inte långt gångna avregleringar eller en oförändrad, och därmed mycket öppen, migrationspolitik som är vad väljarna anser vara mittenpolitik.”

”Sannolikt är också att den svenska oppositionen, eller i alla fall Socialdemokraterna, inte kommer att ägna sig åt radikal retorik. Tidigare socialdemokratiska ledare, däribland Mona Sahlin, flörtade (sannolikt rätt omedvetet) med identitetspolitik och akademiker som bejakade en syn på samhället som genomrasistiskt. Men den eran är med besked avslutad. Den svenska socialdemokratin har satt upp fingret i luften och märkt vart vinden blåser. I stället pratar man från S om, hör och häpna, faktisk sakpolitik. Det är ett sundhetstecken för oppositionen och dessutom bra för regeringen som blir bättre av att utmanas. Det våras för mer välavvägda och ödmjuka S-företrädare som Ardalan Shekarabi och Aida Hadzialic. Borta är Johansson-Strandhäll-mantrat om 1930-talets återkomst. Det innebär en lägre konfliktnivå i den politiska debatten och mer ljus över faktiska politiska skiljelinjer.”

”Tecknen på att västvärlden håller på att tröttna på ytterkantsidéer och politiska experiment är många. Och det är positivt. Staten ska, om man frågar väljarna, inte lägga sig i människors privatliv, mer än vad som är nödvändigt. Stödet för inskränkningar av aborträtten är ingen vinnarfråga. Vilket SD insåg för några år sedan när de antog den svenska mittenlinjen. Men efterfrågan på ideologiskt färgade myndigheter och uppfostran av befolkningen generellt – även om det sker med goda bevekelsegrunder – är också låg.”

”Det vi har bevittnat i många länder, däribland Sverige, är en balansering av politiken. Politiska eliter har insett att de inte kan fjärma sig från befolkningen ideologiskt. Det måste finnas en markkontakt, annars tryter väljarnas tålamod. Misstaget som många politiker gjorde var att isolera sig – socialt och ideologiskt – från väljarna.”

”Bristen på markkontakt ledde till stora framgångar för högerpopulistiska partier under 2010-talet. Till skillnad från vad många i de tjattrande klasserna befarade var dessa framgångar inte ett tecken på någon nyväckt längtan efter fascism. Snarare var det en naturlig reaktion på att etablerade politiska partier, både till vänster och höger, hade tappat kontakten med väljarna. De många högerpopulistiska partierna, har – vilket förvånat många – ofta närmat sig den etablerade högern för att kompromissa om politiken. Nu återfår gamla etablerade partier, som S och M, fotfästet och en förståelse vad det var som hände. Det bådar gott för mitten i politiken och illa för ytterkanterna.”

https://www.gp.se/ledare/annie-lööf-hade-fel-om-vad-mittenpolitik-är-1.85801026

Att Centerpartiet spårat ur och tappade en stor möjlighet att bli ett relevant modernt parti för många är intressant. 

https://www.gp.se/ledare/var-tog-centerns-öppna-valprocesser-vägen-1.85964300

Mitten är en kompromiss

Leder kompromisser mot lagom och "mitten"

Vad är "mitten" i svensk politik? Definieras mitten av hur man förhåller sig till alla andra så är det en ständig kamp om att av egen kraft kompromissa sig fram till ett ställningstagande mellan vad andra partier tycker. I en demokrati är det självklart så att partier konkurrensbevakar och därför tar idéer som andra partier också driver. När andra partier än det egna anammar den egna politiken kan man tycka det är bra eller dåligt. Dåligt för att man själv tappar det som möjlig röstmagnet. Bra då det politiska engagemanget förhoppningsvis handlar om att man vill att de egna idéerna ska få så mycket genomslag som möjligt. 

Visst kan man utifrån ett höger-vänster perspektiv eller GAL-TAN perspektiv försöka definiera vilka partier som är mest mitten. I den verkliga verkligheten i dagens Sverige är det dock genom förhandlingar och kompromisser mellan partier som den verkliga mitten, ur de samarbetande partiernas perspektiv, inträffar. Då blir det inte ointressant om mitten hamnar åt vänster eller höger eller åt mer globalism eller mer nationalism. 

Ett kommunikativt problem för politiken i förhållande till invånarna är när ett parti i regeringsställning driver sakpolitik som strider mot den egna politiken. Hur kan det bli så? Det blir så för att särskilt de mindre partierna som får ingå i en regering, lokal eller nationell, har hjärtefrågor som de anser att de inte kan kompromissa om för att ha några väljare alls. Det kan vara därför som det kan bli illa när ett litet parti med litet folkligt stöd kan få sätta en agenda som väldigt många invånare ogillar. Miljöpartiet är ett utmärkt exempel på parti som fick det utrymmet.

Karin Pihl, GP, skriver läsvärt om "mittens rike" nedan. I den nationella politiken landar Pihl i samma slutsats som Expressens Anna Dahlberg att det svenska folket skulle må bäst om Moderaterna och Socialdemokraterna under i vart fall en "städtid" tog ansvar för Sverige. Om Ryssland anfaller Ukraina kanske det blir en verklighet fortare än vi anar.

"Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson Martin Ådahl kan inte förstå varför C inte får ett större väljarstöd. ”Minst en tredjedel av väljarna vill ju ha en stabil politik i mitten”, säger han i en intervju i SvD (20/12). Han menar att Centerpartiets mantra att politiken utformas bäst i den ”breda mitten” har missförståtts. Det är inte så i dag, men det kan bli så efter nästa val. Hoppas han. Ådahl har rätt i att det skulle vara bra för Sverige om partierna i högre utsträckning kunde samarbeta för att ta ansvar för Sverige. Felet i resonemanget är att hans eget parti skulle vara den naturliga utgångspunkten i ett mittensamarbete. Centern må ha självuppfattningen att man är ett mittenparti, men sett till politiskt sakinnehåll är partiet snarare radikalt."

"Ekonomiskt står C långt till höger. C är den kraft i riksdagen som hårdast driver privatiseringar som lösning på samhällsproblemen. Ett av de stora prestigeprojekten under samarbetet med Socialdemokraterna har varit att lägga ut Arbetsförmedlingens uppgifter på privata utförare. Det är just denna typ av system, som finns i många andra delar av välfärden i dag, som öppnat upp för fusk och kriminalitet. Så är det i praktiken, men C är fast i teorierna."

"Samtidigt är C ett parti som lutar till vänster i frågor som migration, där man vill se en mer generös invandring. C är traditionellt motståndare till kärnkraft, en inställning som är sprungen ur motstånd mot urbanisering och ”kärnkraftsamhället”. I intervjun med SvD ger Martin Ådahl uttryck för just den positionen."

"Centerpartiets politik är alltså inte mitten i svensk politik. Den som vill se en samling i mitten bör snarare rikta blicken mot de stora partierna, Moderaterna och Socialdemokraterna."

"Både Socialdemokraterna och Moderaterna har behov att locka stora väljargrupper. Det behovet har dock inte partier som Centern och Miljöpartiet, som har en väl teoretisk syn på politiken och som delvis profilerar sig som ”livsstilspartier”. Men för att vara ett attraktivt val i breda lager måste man leverera något konkret. Något som förbättrar människors vardag, eller åtminstone inte försämrar den."

"Små partier har fått ett orimligt stort inflytande de senaste åren. För Sveriges skull vore fler uppgörelser i den faktiska breda mitten – alltså mellan M och S – bättre."

https://www.gp.se/ledare/mitten-i-svensk-politik-%C3%A4r-m-och-s-inte-c-1.61994663

Expressens ledare skriver att Socialdemokraterna först kritiserar Moderaternas förslag för att steg för steg sedan göra föreslagen till sin egen verkliga politik. För mig exemplifierar detta hur det blir när ett parti som Socialdemokraterna behöver förhålla sig till Miljöpartiet när de ingick i regeringen. Så länge de var bakbundna av MP politik argumenterade S för den politik som försvarade regeringsmakten. När de slapp MP finns inte längre den låsningen. Sveriges regering fattar kollektiva beslut.

https://www.expressen.se/ledare/usch-och-fy-sager-s-och-gor-som-m/

Riksvalets alternativ

Vilka är alternativen?

Vilka är de viktigaste frågorna för att lösa Sveriges allvarligaste problem och för att föra in Sverige på en globalt konkurrenskraftig väg?

Det talas mycket om höger, mitten och vänster inom svensk politik. Mitten har jag alltid tyckt vara mesigt om man med det menar att man alltid ska förhålla sig till ”vänster” och ”höger” och lägga sig däremellan. Inom politiken är dock det enkla sättet att kategorisera partier utifrån vilken ideologi som vägleder dem. Ur detta perspektiv kan man konstatera att vänster i svensk politik är Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Höger är Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna. Om man definierar ett parti som både har en mycket högerorienterad ekonomisk politik och i andra avseenden till delar en vänsterpolitik som mitten är Centerpartiet där. Ett tag har Centerpartiet med sitt ledarskap varit jokern i leken. I den långsiktiga politiska verkligheten är det Sverigedemokraterna som är jokern. Sverigedemokraterna är också, som Centerpartiet en blandning av vänster och höger. I stor utsträckning är de vänster. Gör det Sverigedemokraterna till ett mittenparti? Mest på riktigt ”mitten” är Liberalerna. Om vi bortser ifrån att de har ständiga offentliga maktstrider (där L Uppsala och Stockholm sabbar för Sabuni) så är det sannolikt Liberalernas mittenposition som gör att de strukturellt brottas med stora problem. Inom näringslivet talas det strategiskt om att företag som inom en bransch hamnar i mitten inte kommer att lyckas så bra. 

Det riktiga ”mitten” alternativet i svensk politik, med ett stort väljarunderlag, är Anna Dahlbergs dröm att M och S tillsammans tar ett ansvar att städa och få ordning på Sverige. Politiskt mycket osannolikt. 

Ja, ja nu är vi snart i valåret 2022. Om kriminaliteten, migrationspolitiken, växande utanförskap och energiförsörjningen är Sveriges huvudsakliga problem skriver Boström klokt om att vi väljare i riksdagsvalet har få alternativ. Håkan Boström, GP, bjuder nedan på intressanta reflektioner om hur block grupperingarna inför riksdagsvalet 2022 håller på att formera sig. Liberalerna har tagit sin enda möjliga position för att ha en chans att överleva, de är inte ett understöd för Socialdemokraterna som både är beroende av Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Den positionen har redan Centerpartiet försatt sig i.   

”Politiska tv-debatter har en tendens att blir uppvisningar i retorik. När mycket ska hinna sägas på kort tid blir sällan något av större substans sagt. Men söndagens partiledardebatt i SVT Agenda klargjorde i varje fall en sak. Den politiska högeroppositionen håller på att svetsas samman. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna visar upp en samsyn kring Sveriges viktigaste utmaningar.”

”Sedan tidigare är högeroppositionen enig om att asylinvandringen måste vara minimal om vi ska klara integrationen. Sverige har i dag drygt två miljoner utrikesfödda invånare. En fördubbling på tio år. Bland dessa återfinns många asylinvandrare som står långt från arbetsmarknaden. Högeroppositionen delar analysen att långtidsarbetslösheten – en grupp där cirka två av tre är utrikes födda – i hög grad är ett integrationsproblem.”

”Även i synen på skolan och det sociala utanförskapet finns en enighet inom oppositionen och även här rör det sig i hög grad om ett integrationsproblem då barn, födda i Sverige men med invandrade föräldrar, löper betydligt större risk att hamna snett. Viktigast i sammanhanget är dock att oppositionen nu också visar upp en enig front i kriminalpolitiken. Vid sidan av invandringen är det den fråga som ligger högst på väljarnas agenda.”

”Under söndagen presenterade de fyra partierna 20 punkter på DN Debatt (10/10) som de är överens om behöver göras för att stärka polisen, rättsväsendet och skärpa straffen. Förslagen fokuserar på gängbrottsligheten och är delvis långtgående. Polisen ska ges ökade befogenheter till avlyssning och ges tillgång till alla offentliga register, gängkriminella ska kunna få dubbla straff, icke-medborgare som ägnar sig åt gängkriminalitet ska i högre grad utvisas. Det handlar om att enligt dansk modell förklara krig mot gängen. Ulf Kristersson drog under tv-debatten en parallell till terroristbekämpning. Moderaterna har också föreslagit en fullständig översyn av brottsbalken.”

”Det är bra att oppositionen visar att man tar den här frågan på allvar. Det behövs en fundamental förändring i synen på brottslighet för att vi ska komma tillrätta med den grova gängkriminaliteten. Vård- och rehabiliteringsperspektivet har i decennier varit dominerande i svensk kriminalpolitik. Men det fungerar dåligt mot den nya typ av hänsynslös och organiserad brottslighet som landet drabbas av.”

”Regeringens trovärdighet är låg i dessa frågor. Från vänstersidan har mest hörts smutskastning. Men svenska folket är oändligt trötta på de senaste årens käbbel om ”vem som gör vad med vem”. Att oppositionen kan visa upp vilken politik den kan enas om redan nu är därför välkommet. Det är något man bör gå vidare med så att sakfrågorna kan stå i fokus i valrörelsen nästa år. Det är bra för demokratin, för väljarna och för det politiska samtalet.”

https://www.gp.se/ledare/en-enad-h%C3%B6geropposition-tar-form-1.56839509

En ny politisk karta

"Mitten" finns inte

Vad innebär mitten i vår tid inom politiken? Höger och vänster finns fortfarande som relevanta begrepp inom politiken. GAL och TAN är också intressanta övergripande politiska inriktningsperspektiv som beskriver olika partiers övergripande inriktning. Varför inte också lägga med en tredimensionell beskrivning där axlarnas hörn beskriver Testosteron och Östrogen..... Den senaste forskningen om vår hjärna och om hormoners betydelse för varför vi är som vi är talar sitt tydliga språk om att våra hormonuppsättningar har stor betydelse för vad vi känner och hur vi beter oss.

https://8sidor.se/hoger-och-vanster-i-politiken/

https://spraktidningen.se/blogg/veckans-nyord-gal-tan-skala

https://www.gp.se/ledare/k%C3%B6n-utbildning-och-stad-allt-viktigare-f%C3%B6r-partival-1.49245786

Peter Hjörne skriver läsvärt i GP om vilka regeringsunderlag som kommer att finnas efter valet 2022. Väljarna kommer att avgöra om Sverige ska försämra sina möjligheter att återupprätta ett generellt välfärdssamhälle eller välja en väg där vi får en chans att laga det som gått sönder. Mycket behöver lagas.

"Det är bara ett problem med det resonemanget - verkligheten! I den kan man inte göra handlingar ogjorda. Det är det som speglas i opinionen i dag. Liberala väljare trodde att de röstade på ett borgerligt parti, som stödde en borgerlig statsministerkandidat.  De kände sig svikna av sitt parti som stödde Stefan Löfven."

"15 månader är dessutom en lång tid inom politiken. Ebba Busch och hennes KD låg under riskdagsspärren hela våren före valet 2018 men fick 6,3 procent av rösterna i riksdagsvalet. Om Liberalerna uppfattas som stabilt borgerligt och om man lyckas återerövra någon av sina profilfrågor, till exempel skolan, så skulle Nyamko Sabuni kunna rädda kvar sitt parti i riksdagen. Det i sin tur skulle göra en borgerlig regering mer trolig. Centerns Annie Lööf talar ofta och gärna om uppgörelser och politik i "den breda mitten". Hon har till och med beskrivits som "drottning i mitten". Det är hon måhända men något stort rike härskar hon inte över. Den Breda Mittens Rike finns nämligen inte, bara den smala mittens rike, Centerns påtagligt självbelåtna Rike, med ungefär lika stort stöd som Vänsterpartiet."

"Två politiska block framträder allt tydligare, ett till höger om mitten och ett till vänster. M, KD, SD, och numera L, kommer att vara underlag för en borgerlig regering. S, MP och V för en vänsterregering. Dit hör numera också Centern och mittens drottning. Annie Lööf har nämligen deklarerat att hon kan tänka sig att sitta i en socialdemokratisk regering, som per definition behöver stöd av V. Men hon kan inte sitta i en regering som har stöd av SD. Således är en röst på Centern en röst på en regering ledd av en socialdemokrati som girar alltmer åt vänster. Och det är en röst på en regering som brustit i ledarskap under en av landets allvarligaste kriser."

https://www.gp.se/ledare/kan-vi-fira-2022-1.49245999

Det är mycket sannolikt att de som vill rösta i riksdagsvalet år 2022 måste välja mellan ett regeringsalternativ som stöttas av V, C, S och MP och ett som stöttas av SD, KD, M och L. Eventuellt faller MP och L bort ifrån ekvationerna men då händer inget mer än att V, C och S står mot SD, KD och M. Bulletin citerar hur Ebba Busch ser på Lööfs drömmar om någon form av "mittenalternativ" för hur Sverige ska styras:

"Centerledaren Annie Lööfs regeringsalternativ, om en “bred politisk mitten” där alla partier förutom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet inkluderas, säger Ebba Busch bygger på “fantasiupplägg”.

– Jag lägger inte tid på att resonera så mycket kring de här orealistiska alternativen, säger hon till GP.

”Ebba Busch tillägger att Centerpartiets prioriteringar under den senaste mandatperioden har gjort att partiet nu ligger långt bort från borgerligheten. Av den anledningen finns det “inte på kartan” att förhandla med C – om det inte är så att partiet ändrar inställning, menar hon."

https://bulletin.nu/busch-om-loofs-regeringsalternativ-fantasiupplagg

Adam Cwejman, GP, skriver också klokt om hur illa det är när statsmakter ger sig på den press som ska vara fri och som inte ska begränsas av annat än de lagar som gäller oss alla jämlikt. Självklart måste vi fritt få problematisera även om migrationspolitiken och misslyckad integration. Hur kunde Sverige spåra ur på detta sätt? Mitt svenska hjärta gråter av att det idag finns så mycket dumheter inom svensk politik. Är det obalans inom hormonsystemen som skapar alla dessa dumheter inom dagens svenska politiska spel? 

"Premierande av det goda och utpekandet av det avvikande, såväl i Ungern som i Sverige, motiveras förstås alltid med vällovliga motiv. Båda länderna agerar på ett sådant sätt som anses överensstämma med den gängse demokratiska värdegrunden i respektive land. Men innehållsskillnaden till trots, principen om politisk styrning av offentligheten är faktiskt densamma."

https://www.gp.se/ledare/det-%C3%A4r-inte-sd-som-g%C3%B6r-att-sverige-p%C3%A5minner-om-ungern-1.49454103

I sammanhanget får vi se om Dadgostar, Vänsterpartiet, är en skicklig schackspelare, eller inte. Löfven vill nog sova kvar i Sagerska huset ett tag till och Åkesson tar säkerligen alltid chansen att fälla en S regering. På många sätt blir det politisk teater. Jag tror V verkställer sitt hot och SD stöttar. Det tvingar sedan M och KD att lägga ner sina röster i det ärende om misstroende som följer. Om de inte vill chansa på att ett extraval redan nu leder till att MP och L kan åka ur riksdagen. Vinnare på denna politiska teater? SD. Sverige behöver nya starka politiska riksdagsalternativ!

”Nooshi Dadgostars tomma vapenskrammel tjänar dock som en pedagogisk illustration av hur djupt splittrat Stefan Löfvens regeringsunderlag faktiskt är.”

https://www.expressen.se/ledare/vansterpartiet-ar-ett-skamt-till-kidnappare/

Undrar du som jag vilka hormonuppsättningar som får styra mest i Sverige den här veckan?.....

Relevans inom politiken

Mitten svagt i polariserade tider

Inom näringslivet är det viktigt att inte bli "stuck in the middle". Det innebär att man är i ett läge där man inte klarar av att nå några kunder för att man helt enkelt är för "mellanmjölkig". Det var managementgurun M. Porter som hittade på uttrycket. Otydlighet, eller att ett varumärke kopplas till dålig kvalitet, skapar ingen kundmagnet. 

"A firm is said to be stuck in the middle if it does not offer features that are unique enough to convince customers to buy its offerings, and its prices are too high to compete effectively based on price."

https://opentextbc.ca/strategicmanagement/chapter/stuck-in-the-middle/

Politiken kan lära mycket av Porter. I synnerhet i polariseringens tider. I polariserade tider är det svårt att försöka vara balanserad. I polariserade tider är det kostsamt att välja fel sida. Många som tidigare röstar på L kan inte alls tänka sig en koppling åt vänster. Och varför ska väljarna lita på att inte tidigare svek upprepas? När MP tydligt blivit ett vänsterinriktat parti kan vänstervurmare lika bra rösta på V som självständigt driver sin politik i polariseringens tidevarv. Och Centerpartiet tycks bland sina nya väljare ha stöd för att stötta ett Socialdemokratiskt styre av landet eftersom man inte tappar i opinionen. Eller så är det bara så att det inte finns något annat alternativ för dem som inte är vänsterorienterad och som inte gillar M, KD eller SD.

Det är onekligen intressant att MP, L och C tillsammans enbart får 15,2 procent av rösterna. Eftersom dessa partier är så svaga hjälper inte kanibalisering mellan dem särskilt mycket. Trots Cs alla kampanjpengar och Lööfs goda förmåga att ta mediautrymme får de enbart 8,6 procent i den senaste Novosmätningen. Liberalerna och Miljöpartiet skulle om opinionsläget håller i sig åka ur riksdagen vid ett val. Kortsiktigt borde detta opinionsresultat vara mumma för Löfven då L och MP knappast i nuläget kan tänkas önska sig ett extraval. Varför går det så dåligt för dessa partier? Det enkla svaret är att de inte företräder politik som löser de problem som de allra flesta invånare upplever. De upplevs helt enkelt inte tillräckligt relevanta. Då har man inte heller något starkt berättigande. Att Liberalerna i riksdagen och i Uppsala dessutom valde att jobba ihop med vänstern har självklart gjort att de tappat massor av förtroende bland väljare som absolut inte vill se vänsterinriktad politik. Att hamna i mitten kan aldrig sluta bra enligt M. Porters strategiska skola. Centerpartiet kanske ska prova en tydligt nyliberal linje igen och se om det fungerar bättre?... Att alla partipengar samt mycket svaga MP och L ändå inte ger C ett mycket bättre resultat talar sitt tydliga språk.  

https://novus.se/valjarbarometer-arkiv/novus-svt-november-mp-tappar-signifikant-m-och-v-okar/

Det måste vara jobbiga tider för riksdagspartierna som mätning efter mätning ligger under spärren. Deras partier är helt enkelt inte attraktiva. Det innebär att många av deras partister förlorar sina uppdrag och relaterade arvoden. De kan ju alltid försöka få ett lobbyarbete på en PR-firma. Tänk dig en ledande miljöpartist som är tillsammans med en ledande liberal, det måste vara en riktigt deppig tillvaro. Det finns dock hopp för Sverige. Ohållbart och svekfullt agerande ska straffas. Vi invånare har chansen att göra skillnad genom våra röster. Jag hoppas valen 2022 leder till att framtiden känns mer hoppfull än nu. 

https://www.svt.se/special/valjarbarometern/

I Uppsala finns nu ett starkt politiskt alternativ för regionens Uppsalabor som vill att våra lokala samhällen ska utvecklas mycket bättre än nu! Jag tror att vi inom tjugo år kommer att ha många fler starka lokala partier samt en riksdag som består av flera nya partier. Det tycker jag är positivt eftersom det är en del av demokratins kraft, de irrelevanta åker ur och de mer relevanta kommer in. Bli gärna medlem i Utvecklingspartiet demokraterna och bidra till en bättre framtid för oss som lever här nu och för dem som kommer efter oss.

https://updem.se/

P.S Lika värdefullt som det är att företagare samarbetar för att driva sina gemensamma intressen är det att enskild arbetskraft samarbetar för att göra det samma. Så länge konkurrensmöjligheterna tillåter förbättringar för arbetstagare kan det aldrig vara ett problem. Förhoppningsvis har vi också snart en mer tidsenlig LAS fokuserad på kompetens och kompetensutveckling istället för anställningsår. Jag delar Arvid Åhlunds, Expressens, kritik av det nyliberala ungdomsförbundet inom Centerpartiet. Det är en frihetlig rättighet att vara med i en fackförening. Det ska självklart vara en frihetlig rättighet att inte vara med i ett fackförbund. Jag har personligen aldrig upplevt att facken drivit frågor som inte varit ansvarsfulla för de arbetsgivare som jag företrätt. I praktiken har Åhlund väldigt mycket rätt i det han skriver i artikeln som bifogas nedan. 

https://www.expressen.se/ledare/arvid-ahlund/c-ungdomarnas-forakt-for-facket-ar-sa-passe/  

Mitten av vad

Relevans och mitten
Hur är ett politiskt parti relevant för säg 10% av en befolkning? Svaret borde vara enkelt, även i en konkurrensutsatt röstmarknad. Man behöver definiera sina viktigaste målgrupper, vara tydlig med vilka värdegrunder som kommer att vägleda partiets ställningstaganden och tydligt ta i de problem som många invånare upplever. Många partier misslyckas med alla tre grundarbeten idag. Särskilt det sista har varit pinsamt att följa de senaste tio åren.

Mitten, vad är det inom politiken? Mitten i förhållande till vad? Mitten mellan militanta klimataktivister och klimatkrisförnekare? Mitten mellan planekonomiska kommunister och tokliberala marknadsälskare? Mitten mellan dem som vill satsa allt på storstadsområden och dem som vill satsa det mesta på landsbygderna? Mitten mellan dem som vill att kriminella ska straffas mycket hårdare och dem som tycker att det är synd om dem och mer kramar är lösningen? Jag ogillade partinamnet Centerpartiet. Vad säger det? Ska center motsvara mittens anfallsstyrka? Om man är mitten ska med andra ord den egna politiken formas av vad andra tycker. Ytterligheter ska ständigt definiera den rätta politiken som den däremellan. Nej, det är inte en hållbar politisk positionering.

Mycket positivt att Sakine Madon, UNT, visar professionell integritet och tydligt sågar L, C, MP och Ms migrations- och integrationspolitik de senaste tio åren. Retoriskt är frågan ”kan en relevant mitten formas” en stor diss. Mittens riken finns redan, det är Kina. Googla gärna på "mittens rike" så kommer du att hitta det. Kinesernas perspektiv handlar om makt och utvecklingskraft, inte något lagom. Mitten som begrepp känns så "old school". Om vi tar ett målgruppsperspektiv på människor mitt emellan "ständigt utvecklingstörstiga" och "bakåtsträvare", kan de som mittenväljare definieras som "nyfikna"?... Den mänskliga tiden efter "Den Nya Tiden" behöver definieras bättre som en del av att landa i en ny modern tid.

”Hur hamnade svensk politik i den här situationen? Svaren är förstås flera, men ett övergripande misstag från de etablerade partierna är att man inte bättre hanterade integrationsfrågorna. Dåvarande Folkpartiet var först ut med ”utanförskapets karta”, där man kunde se tydliga tecken på att segregationen växte. Nyamko Sabuni och Socialdemokraternas Nalin Pekgul var tidigt ute i dessa frågor. Men de var också före sin tid. Hade det sett annorlunda ut om de – och likasinnade - hade fått fortsätta där de började, i stället för att pausa ifrån eller lämna politiken? SD hade åtminstone haft betydligt svårare med tugget om ”etablissemanget”.”

”Kan en relevant mitten formas i det nya politiska landskapet? En antirasistisk och modig sådan som vägrar ducka för problem som hederskultur, islamism, otrygghet och andra problem. Väljarna som gått till SD kan trots allt också lämna SD.”

https://mobil.unt.se/nyheter/valjarna-som-gatt-till-sd-kan-ocksa-lamna-sd-5466970.aspx

En sak är helt säker, få väljare gillar en mischmasch av politik. Ett mischmasch där de som samarbetar om makten inte tar ansvar för mer än delar av den politik som drivs... Och jag hävdar bestämt att demokratin inte fungerar när riksdagens mycket lilla parti, Miljöpartiet, tillåts få ett helt oproportionellt inflytande i förhållande till sitt väljarstöd bland invånarna.
https://www.expressen.se/nyheter/valjarnas-harda-dom-mot-s-mp-c-och-l/

Dagens besvikelse
De partier som försökt styra Sveriges politiska system de senaste tio åren. Det är i olika formationer Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Mats Knutson, politisk kommentator SVT, ger insiktsfulla reflektioner nedan.

” Ett allt mer fragmentiserat politiskt system, med interna motsättningar i de politiska frågor som är viktiga för väljarna, riskerar att misslyckas med att leverera de politiska beslut som ett flertal av väljarna förväntar sig. Detta i kombination med en tilltagande polarisering i viktiga politiska frågor riskerar att leda till minskat förtroende för riksdagspartierna och politikens förmåga att lösa samhällsproblemen.”
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/splittringen-och-polariseringen-visar-inga-tecken-pa-att-avta-snarare-tvartom

Dagens stjärna
Johan Hakelius. Ja, det vi upplever är en modern revolution. Runt om i västvärlden använder allt fler invånare sin röst för att rösta på nya politiska krafter som utmanar de gamla. Toppen om vi i Sverige, och i övriga västvärlden, kan få fram seriösa nutidsenliga partier och politiker som kan modernisera vårt demokratiska system. Och snabbare, i en betydligt mer konkurrensutsatt verklighet än förr,  reformera våra samhällen att bli långsiktigt konkurrenskraftiga. Nedan inleder Johan Hakelius 2020 med att konstatera att folket håller på med en process att kasta ut ”staten och kapitalet” mot något nytt. Det såg nog inte gammelpartierna komma för tio år sedan. Precis som med så mycket annat.

”Nojan på offentlighetens kommandohöjder beror på att de som sitter där, med rätta, känner sig hotade. De trodde att kontraktet mellan styrda och styrande, mellan mottagare och sändare, mellan följare och ledare, en gång för alla var slutet. Inga omförhandlingar skulle någonsin behövas igen. Inget 1776, inget 1789, inget 1848. De var så övertygade att de till och med hävdade att en omförhandling av samhällskontraktet var en logisk omöjlighet: det fanns ju — egentligen — ingen elit längre. Inget etablissemang. De enda som påstod sådant var ”populister”.”

”Vi får väl se om världens undergång kommer. Men det framtidsjeremiaden i toppen handlar om är något annat: deras världs undergång. Världen där de trodde att de skulle vara eviga herrar på täppan. Världen som beundrade, lyssnade och följde dem. Som alltid röstade rätt och aldrig ställde fel frågor. Klart att de är dystra.”

https://www.fokus.se/2019/12/ett-ansprakslost-forslag/

År 1600 räknas in i den mänskliga tid som kallas "Den nya tiden". Då var vi knappt 600 miljoner människor på jorden. Nu är det år 2020 och vår nya tid är inte ännu tydligt definerad, vi har lämnat "Den nya tiden" och är redan i en ny tid. Och vi är bara efter 420 år snart 10 miljarder människor på vår jord. Och efter drygt 420 år är det åter igen Asien som kommer att driva människans utveckling under många år. Spännande tider är det.

Fortfarande baksmälla?

Dags för en version 2.0
Som du förstått gillar jag inte "decemberöverenskommelsen". Jag tycker den är en demokratisk kapitulation och jag tycker att det är fel av de borgerliga att passivt acceptera en vänstersväng som kan undvikas och som definitivt inte fått stöd av väljarna! Nu gjorde dock flera riksdagspartier denna överenskommelse. Innan jag åkte på lite studieresa och semester så var kritiken massiv från många som inte gillar vänsterpolitik och som tycker att demokratins regler inte lätt ska kunna förhandlas bort. Jag hade hoppats att partiernas företrädare hade nyktrat till efter jul och nyårsfirande och tagit fram en ny version av decemberöverenskommelsen, en version 2.0. Men så var inte fallet. Jag vill se en version 2.0 för att kunna acceptera en liknande reducering av demokratin och för att förhindra att ytterlighetspartier ska få oproportionerligt stort inflytande, eller något inflytande alls. I version 2.0 anser jag att det måste byggas in att en svag minoritetsregering som väljer att regera under liknande förhållanden också förbinder sig att anpassa sin politik åt mitten och inte åt vänster eller höger! Det är en rimlig ordning eftersom det mest tillgodoser vad en majoritet av det svenska folket kan tänkas tycka och som deras ombud i riksdagen ska verka för. Gör om! Gör rätt!
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article20176617.ab
http://www.dn.se/arkiv/nyheter/flera-partier-pa-vag-att-lagga-om-kursen
http://www.dn.se/nyheter/politik/ewa-stenberg-kinberg-batra-maste-lyssna-till-kritiken/

Inne eller ute?

Två tredjedelssamhället
Länge har det talats om att vi är påväg mot ett två tredjedelssamhälle. Ett samhälle där 1/3 mår sämre, lever kortare och har det betydligt sämre än de andra 2/3. Påväg? Har det inte alltid varit så med några få års undantag då många trodde att det går att med bidrag jämna ut så att alla får det väldigt lika? Är det möjligt att behålla de nödvändiga talangerna, välståndets draglok, om de inte får det mycket bättre än de som inte är draglok? Frågorna om hur välståndet kan fördelas rimligt mellan oss människor är viktig men långt ifrån enkla. Helt klart är dock att människor med låg utbildning, funktionshindrade, utrikesfödda, äldre och arbetsskygga får det allt svårarare på arbetsmarknaden. Själv har jag under över två år försökt ge många av dessa människor en chans att få göra positiv skillnad och bidra till sammhället. Inget händer! Själv är jag engagerad i ett mycket värdefullt projekt som kan ge dessa långtidsarbetslösa en chans. Tror du att det går att hitta några bland alla tusen möjliga som kan engageras i projektet..... Vi har gott om systemfel och reformbehov i Sverige och inom Uppsala kommun.
http://www.unt.se/ekonomi/svagt-uppat-for-uppsala-2463312.aspx

Makten viktig
Inte konstigt att S på alla sätt försöker hitta vägen mot makten igen. Det är både roligare och mer personligt meningsfullt att vara med och bestämma än att bara skriva i vatten. Det är viktigt att Sverige kan regeras utan att vara beroende av partier som V och SD. Dock har jag sett och läst om hur det gick för C när partiet hjälpte Sverige och samarbetade med S för att lösa Sveriges mycket svåra situation i början av 90-talet. Cs stöd till S för att städa upp Sverige fick inte ok från väljarna. Redan slitna mittpartier får nog ännu svårare att överleva om de går ihop med S. Men det kanske inte gör något för det som hägrar är väl att kunna vara minister en liten stund till.....
http://www.dn.se/nyheter/politik/s-vill-bryta-upp-blockpolitiken/

Idag kanske det vänder för C på riksnivå. Kanske kommer dagens partiledardebatt göra att C på riksnivå får 15% stöd av svenska folket. Vad tror du?
http://www.dn.se/Pages/Article.aspx?id=1005197&epslanguage=sv
http://www.dn.se/nyheter/sverige/reinfeldt-till-attack-mot-oppositionen/

Realistiskare politik

Nytänkande och engagerande
Miljöpartiet är det nya parti som är mest kreativt och som har bäst organisationsform för att klara av att vara en trovärdig öppen, inbjudande och engagerande plattform för människor som politiskt vill vara med att påverka samhällsutvecklingen. Det är inte så konstigt att det finns mycket kreativitet, nytänkande och miljöengagemang inom MP, partiet har bildats av föredetta Centerpartister.

Allt mer tycks det som att MP lämnar bakom sig naiva visioner och välståndsfientliga förslag. Partiet börjar helt klart göra sig möjliga att ingå i ett formellt regeringssamarbete. Det är positivt för Sverige och för de kommuner där MP kan vara en möjlig samarbetspartner för att utveckla ett miljösmart och företagsamt samhälle. Nationellt och i vissa kommuner är inte MP så vänster som de är i Uppsala. Även det, att de befinner sig i det trånga mitten, är positivt för möjligheten att efter val kunna bilda demokratiska majoriteter. Om möjligheten för partierna att samarbeta finns utifrån partiprogram och formella partiöverenskommelser återstår bara utmaningen kopplad till personkemin mellan olika partiledare. Personkemin spelar en mycket större roll än vad många tror. Det är inte så konstigt eftersom ett samarbete kräver förtroende och ständiga kompromisser.
http://www.unt.se/ledare/parti-med-alla-mojligheter-2436435.aspx

Mellan dagens Allianspartier har gjorts många kompromisser. Personkemin mellan dem som lanserade Alliansen var mycket positiv. Hur är den nu? Alliansen har hittills klarat av att samregera trots att vissa allianspartier älskar EU, EMU och kärnkraft medan andra kraftigt vill begränsa EUs roll, absolut inte vill ansluta till EMU och är negativa till kärnkraft. Kommer nu MP öppet att deklarera att de, precis som C, är beredda att kompromissa på kärnkraftssidan? Cs kompromiss innebär i praktiken mer alternativa energislag och stopp för kärnkraften. Tror du MP gör en kärnkraftsdeal med S snart?
http://www.dn.se/ledare/signerat/se-upp-for-politiska-superideer

Det organisatoriskt moderna som MP har är begränsningen av antal år en enskild kan hålla ett visst uppdrag och det delade partiledarskapet. Att begränsa tiden på ett uppdrag är vitaliserande för organisationen, skapar förändringstryck på individen och gör förändringar av ledare mindre dramatiskt. Det tvingar dessutom fram ett behov av ständig jakt efter nya duktiga ledarkandidater och minskar bitterhetstankar hos dem som får lämna. Jag tror det politiska Sverige och svensk demokrati skulle må toppen om alla införde denna ordning. Då kanske Sten Tolgfors kunde göra comeback som statsministerkandidat redan 2014....... Även det delade ledarskapet är klokt. Antar att tanken är genusdriven men faktum är att det idag är ett övermänskligt uppdrag att vara partiledare om man vill att det ska kunna vara en profil som inte är en medelålders man eller kvinna med vuxna eller inga barn alls. Ett delat ledarskap kan byggas upp på många sätt. Jag tror det är en klok väg framåt för de politiska organisationer som vill vara moderna och som vill att deras ledare ska hålla två mandatperioder. Vad tror du?

Mittenträngsel & lärare

Finns skillnader?
Är det trångt i politikens så kallade mittfåra? Det sägs och uppfattas så. Praktiskt vet vi som är aktiva inom politiken att det i sakfrågor finns stora skillnader mellan de politiska partiernas förslag och önskemål. Inom t ex Alliansen syns oftast inte dessa skillnader utåt eftersom samarbetet bygger på att vi inom samarbetets ram hela tiden försöker kompromissa fram beslut som gör att vi kommer framåt. Om inte Uppsalas och Sveriges politiska klimat skall bli helt ointressant måste olikheterna bli tydligare. Jag tror hela samhällsutvecklingen tjänar på det. Vad tror du?
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/trangt-i-mittsparet

Hjältar
Idag har jag följt en lärare hela dagen för att få en ordentlig känsla för en gymnasielärares arbetsmiljö. Dagen bjöd på lärarmöte, flera lektioner, klassfotografering och mentorsmöten med enskilda elever. Att våra lärare är viktiga för vår positiva samhällsutveckling har aldrig varit ifrågasatt. Våra lärare är mycket viktiga och deras arbetsmiljö måste förbättras. Många människor tror att lärare har mycket fritid. Efter dagens studiebesök kan jag konstatera att få i Sverige jobbar så mycket som våra lärare. I synnerhet de lärare som engagerar sig mycket i de enskilda elevernas positiva utveckling. Eleverna har väldigt stora skillnader i förutsättningar att lära sig. Elevernas verklighet är mycket olika då t ex en av klasserna, på över 30 elever, endast hade en elev som läste en dagstidning eller följde en nyhetssajt. Alla krav på skolorna gör att lärarnas samtal domineras av frågor som inte handlar om den pedagogiska verksamheten. Lärarna tvingas vara vakter på olika sätt men saknar stöd för att sanktionera påföljder som gör att deras tillsägelser tas på allvar. Personer som inte har på skolområdet att göra och som t ex "spöar", elever eller som langar droger, är vanligt förekommande. Dokumentationsbördorna gör att ett utmanande pedagogiskt arbete blir lidande. Jag är mycket imponerad över lärarnas arbete under dessa tuffa förhållanden! Ett särskilt tack till Anna som var min värdinna under dagen! Hur tror du vi kan göra villkoren rimligare för våra lärare så att de inte bränner ut sig?