Förnyelse och hållbarhet

Ingen storm utan stark framtidstro

Att vara agil innebär att vara smidig och anpassningsbar. Det är inte bara Darwins läror om arter på jorden som måste vara anpassningsbara. Det gäller även politiska partier för att de ska vara relevanta. Ett lokalt parti som Utvecklingspartiet demokraterna, UP, klarar av att vara just agila då vi anpassar vårt sakpolitiska program helt till Uppsalas möjligheter att ta vara på och problem att lösa. Ett lokalt och regionalt parti som UP behöver inget politiskt program med sakpolitik som ska kompromissas "från Kiruna till Trelleborg". Och UP behöver inte följa några partiledare och dess staber som har sitt säte för riket i Stockholm. UP styrs helt från Uppsala. Det är en 100% Uppsalakraft och som behövs i Uppsala. Och Uppsala innebär både Uppsala kommun, Region Uppsala och det innefattar Uppsala län. 

Alla partier har maktkamper i samband med att vallistor inför val ska fastställas. UP blev tyvärr inget undantag från detta. Trots att några tidigare mycket engagerade medlemmar av valberedningar (de som föreslår vilka personer som ska få vilka platser eller roller) fick höga placeringar ville de ha högre. Härliga ambitioner. Men medlemsstämman (högst beslutande organ) beslutade om hur vallistan skulle se ut och så blev det. Att några då i protest väljer att hoppa av och anklaga mig för dåligt ledarskap får jag leva med. Många som haft ledande roller vet att man mycket sällan uppskattas av alla. 

Som politisk ledare har jag alltid varit målfokuserad på att leverera så mycket politik och politiska resultat som möjligt utifrån det sakpolitiska program som gällt. Jag har alltid varit helt politiskt fokuserad på Uppsala. 

Inom UP måste också partiledaren ta ett ansvar för att partiets värdegrund upprätthålls och driva på för att bygget av det nya partiets kultur följer värdegrunden. UPs värdegrund har fyra pelare: Demokratiskt, Jämlikt, Decentraliserat och Rättvist. Vissa medlemmar håller sig inte till värdegrunden. Vissa medlemmar förstår inte vad "Laget före jaget" betyder. Det är alltid lätt att anklaga andra för dåligt ledarskap. Ibland är det bra att titta sig själv i spegeln. Ibland gör man fel och det ska man vara stor nog att kunna säga.

Demokratiskt i UPs värdegrund innebär att vi alltid fattar våra större beslut tillsammans på medlemsstämmor, medlemsmöten eller i partistyrelsen. Inte en enda gång har jag fattat ett stort beslut själv. det är inte demokratiskt. Ofta har det varit en stor majoritet bakom UPs större vägval. Det har som i alla partier också funnits medlemmar som haft avvikande åsikter.

Nedan UNTs första artikel om ”kris” och ”impoldering” inom UP. Det är helt fel! Partiet är fullt av optimism och framtidstro. Valberedningens förslag och medlemmarnas val av toppkandidater blev toppen. Att några av dessa toppvalda ändå inte blev nöjda gör att UPs förnyelse och hållbarhet stärks. Trist att de lämnade men UPs vision, nya sakpolitiska program och starka politiska laguppställning 2026 erbjuder Uppsalaborna ett starkt 100% Uppsalaparti i valen 2026. Forca UP!

”Det lokala partiet bildades inför valet 2022 och fick 2,6 procent av rösterna. Det gjorde dem till vågmästare när ett nytt kommunstyre skulle bildas. Frågar man UP:s ledare Stefan Hanna är det realistiskt att tro att partiet fördubblas i storlek i valet nu i september. Dessutom kommer de bli ett parti att räkna med även i regionen.”

https://www.unt.se/nyheter/uppsala/artikel/toppnamn-flyr-up-risken-ar-stor-att-partiet-imploderar/rggg26pr

Återväxt

Två mandatperioder på samma roll räcker

Utvecklingspartiet demokraternas, UP, stadgar är på många sätt bra. Bland annat får ingen ha samma ledande uppdrag mer än två mandatperioder. Det innebär bland annat att partiet aktivt hela tiden behöver säkerställa en återväxt av kompetenta partiföreträdare redo att ta över ledande politiska uppdrag. Det är en mycket viktig och bra ordning. En ordning där nya kvalificerade för uppdragen väljs in och vi tidigare blir mentorer. 

Efter 2026 års val har Erik Pelling varit kommunstyrelsens ordförande i två mandatperioder, i åtta år. Oavsett vem det är anser UP att två mandatperioder och sedan är det dags för nya krafter att axla rollen. Om Uppsalaborna i stora tal lär sig vad UP är för typ av parti blir kommunens nästa ordförande i kommunstyrelsen en UPare. Om ett år vet vi hur Uppsalaborna har röstat. Det sätter förutsättningarna för vad som sedan är politiskt möjligt. 

Nedan UNT artikel är läsvärd kopplat till ovan resonemang. Snart väljer UP en ny #1 i Uppsala kommun. Det blir bra för Uppsala om hen också väljs till ny ordförande i kommunstyrelsen efter 13/9 2026. 

”Det är helt upp till väljarna i Uppsala kommun om man vill ha ett maktskifte, få in nytt blod och en ny syn på stadsutvecklingen. Ingenting kommer att bli klart under nästa mandatperiod, eller nästnästa. Det är en evig demokratisk process som formar framtiden, där enskilda personer kommer, tar ansvar och går.”

https://www.unt.se/ledare/ledarkronika/artikel/uppsala-klarar-sig-utan-en-starke-man/jdon0v1l

Det nuvarande minoritetsstyret i Uppsala kommun, tillsammans med Liberalerna, driver på Region Uppsalas spårvägsprojekt. Det onödiga, och extremt dyra, projektet parallellt med bygget av två nya järnvägsspår mellan Uppsala och Stockholm skulle aldrig ha hänt om UP styrt. Ett av huvudskälen till att Uppsala försämrat näringslivsklimatet än mer är kraftiga framkomlighetsproblem och dyra cityparkeringar. Det är extremt plågsamt för många handlare och transportföretag. Uppsala måste sköta näringslivsfrågorna mycket bättre. Det innebär bland annat att det borde släppas fram fler byggplaner utanför city. Det är dags för en ny ordförande i kommunstyrelsen i Uppsala. För att det ska bli riktigt bra krävs en profil med omfattande arbetslivserfarenheter i ledande befattningar. Den 5/10 vet UP vem som är en het kandidat till den rollen. 

Maktbalans är viktigt

Långvarig makt maktkorrumperar

Få gillar människor eller grupper av människor som aldrig lyssnar på andra och som alltid tror de själva vet bäst. Få som gillar ett annat ”lag” än det som för stunden är ”bäst” gillar att aldrig få vara med och bestämma. En frustrationsliknelse kan vara barn som växer upp med föräldrar som aldrig låter barnen vara med och påverka var man ska flytta, var man ska semestra och så vidare. Givet detta säger det mycket om krisens USA och techmiljardärernas egoistiska agenda. I USA styr nu inte bara delar av kapitalet indirekt utan direkt. Ingen demokratisk ordning jag gillar. Jag har precis tittat klart på Netflix serien ”Zero day” med den fantastiska Robert De Niro. Det är demokratiskt vidrigt att extrem ekonomisk och teknisk makt samlas hos enskilda människor. Nedan ”Zero day” beskrivning exemplifierar hur dåligt det är när maktkoncentrationen blir för stor.

https://www.netflix.com/tudum/articles/zero-day-cast

Under lång tid styrde Socialdemokraterna svensk politik. Övriga partier, deras medlemmar och väljare var ständigt frustrerade över att deras idéer aldrig fick genomslag. Det stora Socialdemokratiska partiet och dess tentakler in i fackföreningsrörelserna gjorde det partiet fullt upptaget med sig själv för att hantera alla egna falanger. Geijeraffären och dess hantering exemplifierar väl att maktkoncentration är dåligt. Oppositionen ropade i öknen. Det måste ha varit sjukt tråkigt och frustrerande att vara oppositionspolitiker på den tiden. Självklart ändå viktigt. Denna politiska dominans bröts först när flera oppositionspartier insåg att de var tvungna att samarbeta. Och 1998 bröts Socialdemokraternas dominans definitivt när Miljöpartiet blev vågmästare och svenskt förfall snabbt inleddes. En tragisk brytpunkt i svensk historia. MP har kraftigt försvagat landet Sverige. I ljuset av den verkligheten var det tyvärr bättre med ett starkt parti med många konkurrerande falanger. 

https://youtu.be/Nyr6rvvuMUM?si=ziOQnv2R7WLi4Cy_

Den Uppsalabördiga Magdalena Andersson ska snart försöka få igenom ett nytt politiskt program för sossarna. Det är en kompromissprodukt av deras aktiva medlemmars engagemang. Inte minst blir det en nationell ”mellanmjölksprodukt”. Precis som för övriga nationella program. Till exempel Malmös och Kirunas utmaningar är mycket olika. Sossarnas största problem är dock inte deras politiska program. De har fram till att de blev beroende av Miljöpartiet vid enstaka tillfällen förstört för Sverige. Men inte mer än vad defacto alternativa regeringar gjort. Sossarnas största problem var, och delvis är, att de byggde upp sitt styrsystem på en lojalitetskorruption och anställde chefer med ”rätt partibok”. För att stärka tjänstemännens ”lojalitet” än mer avskaffade Socialdemokraterna tjänstemannaansvaret. Det var egennyttigt och dumt. Joel Stade, GP, skriver en läsvärd krönika om sossarnas nya föreslagna kompromiss till partiprogram. 

”Socialdemokraterna ska få ett nytt partiprogram på kongressen i Göteborg i vår. En programkommission under ledning av Magdalena Andersson har presenterat ett förslag. Tyngdpunkten är materiell. Programförslaget ansluter till socialdemokratisk historia, det är en fortsättning på Tage Erlanders socialdemokrater.”

”Förslaget har ett postliberalt drag. Inte så att Socialdemokraterna har släppt yttrandefriheten eller rätten till fri abort, men det gemensamma har blivit viktigare. Socialdemokraterna är ett parti för det gemensamma bästa, inte bara för individens rättigheter.”

”Staten kan disciplinera medborgarna genom lagar och poliser. Men den kan inte göra dem dygdiga. Det är i ”den lilla världen” och i civilsamhället som människor lär sig laglydighet och att uppträda respektfullt. Partiprogrammet skulle behöva göra skillnad på staten och samhället och tydliggöra att starka frivilliga sammanslutningar och familjer är avgörande för ett gott samhälle.”

”Programförslaget pekar mot en konflikt mellan att politiken söker lösa roten till problemen med kriminalitet och segregation, eller om ambitionen ska inskränka sig till att motverka konsekvenserna av dem. Det är ingen dålig konflikt för ett socialdemokratiskt parti som vill återta initiativet i politiken.”

https://www.gp.se/ledare/gastkronika/socialdemokraterna-bor-ga-langre-i-sin-omsvangning-.aecc77c0-b76a-47ad-90c0-c89ad208dacd

Vilka program får mest genomslag när partier tvingas kompromissa? Det är en huvudfråga när du röstar. Sverige är inte USA, Storbritannien eller Kina. Där styr det parti som får mest röster. I USA styr de rika massivt eftersom valkampanjandet kräver mycket pengar. I Storbritannien finns ”House of lords” i deras tvåkammarriksdag. De väljs på livstid och många ärver sin plats… De allt färre demokratierna på jorden är olika uppbyggda. Vilken anser du vara bäst?

Demokratin måste försvaras

Det som inte utvecklas kommer att dö

Det som slutar växa kommer till sist att dö ut. Allt levande dör till slut men alla jordens arter av liv har som grundläggande uppgift att sprida sin art vidare. Alla arter måste anpassa sig till nya verklighetsförhållanden eller gå under. Få har beskrivit den logiken bättre än Charles Darwin. Samma logik gäller även demokratin. Om inte demokratin anpassas till en föränderlig värld kommer den att tappa både kraft och legitimitet. 

Ett att många problem med dagens demokrati i Sverige är att den i stor utsträckning tagits över av karriärpolitiker och lobbyister. Bland lobbyisterna räknar jag in arbetsgivarorganisationer och löntagarorganisationer. Vissa skulle säga att det demokratiska systemet professionaliserats och att vi nu har företrädare för oss enskilda invånare som enbart på allvar kan påverka i val tre gånger vart fjärde år och en gång vart femte år. Kommun-, region- riksdags- och europaparlamentsval. Vissa av oss visar vårt missnöje med denna ordning genom att till exempel rösta på ett missnöjesparti som SD. Allt fler väljer att inte rösta. Extremt få väljer att engagera sig politiskt. Demokratin har problem, även om många inte upplever det så och Sverige fortfarande klassas som en av världens starkaste demokratier. 

Om du tycker att demokrati är viktigt är det viktigt att du ansluter dig till rörelser som vill stärka den. Förnya den. Vitalera den. Det går, men det kommer inte hända av sig själv. Som vanligt vill inte de som har makten att den ska försvagas för dem själva. Makt måste på olika sätt tas. Därom vittnar människans historia. 

Hur många i Sverige känner till att det land som klassas som världens största demokrati nu har val? Indien, som rusar fram i antalet miljoner människor som går från fattigdom till att tillhöra medelklassare. Ett land som precis som tidigare Kina visar på en häpnadsväckande fart i sin modernisering men också tydligt visar att människan är invasiv. På kort tid har människan intagit allt mer av jordens yta och vår moderna livsstil tär hårt på jordens naturtillgångar. Sett ur det perspektivet är det oklokt att betrakta befolkningsminskning som något dåligt för mänskligheten. Ja, ja, i världens största demokrati röstar nu dess röstberättigade befolkning. Kände du till det? Med tanke på hur kraftigt Indien ekonomiskt stärks lär Modi bli återvald. BBC beskriver lite om det indiska valet nedan.

"Almost a billion people are eligible to cast their ballots in a seven-phase election to the 543-seat lower house of parliament. Prime Minister Narendra Modi, of the ruling Bharatiya Janata Party (BJP), is seeking a third consecutive term."

https://www.bbc.com/news/world-asia-india-68852684

Ett intressant perspektiv på Indiens demokrati är att jämföra dem med Sveriges. I Sverige är vi drygt 10 miljoner invånare. Vet du hur många de är i Indien? De är över 1 400 miljoner invånare, 1,4 miljarder invånare. Vet du hur många riksdagsledamöter det lilla landet Sverige har? 349 stycken. Vet du hur många det enorma landet Indien har? De har "högst" 530 ledamöter från delstaterna, högst 20 ledamöter från de federala territorierna och två ledamöter från den angloindiska minoriteten. Sverige har 349 riksdagsledamöter och Indien maximalt 552 ledamöter. Eftersom Sveriges riksdag allt mer är en lydgrupp till EU är det hög tid att avveckla regionerna som enskild politisk plattform och låta de 349 få axla regionala demokratiska uppgifter. Det är en viktig förändring som behövs i det svenska demokratiska systemet. Ett annat är att börja med regelbundna rådgivande folkomröstningar.

Politisk förnyelse

Med demokratin i fokus

Västvärlden har på många sätt en kris. Andra samhällsidéer och styrskick vinner allt mer terräng. Och i tider när västvärlden behöver samarbeta bättre bygger till exempel USA allt högre handelshinder när de kräver att alla enorma ofinansierade statssatsningar på grön infrastruktur måste ske i USA. I en värld med allt mer handelskonflikter innebär det till exempel stora risker för att Europas energikriser leder till att nyinvesteringar istället läggs i USA. Självklart tänker alla samhällen mest på sig själva men det har mycket stor strategisk betydelse att västvärlden smartare stöttar varandra och stärker den ”fria” världen. Även om den globala frihandeln gungar ordentligt tjänar västvärlden mycket på att bättre försvara frihandeln mellan våra länder. Rimligt fri rörlighet för oss människor och frihandel har tjänat mänsklighetens utveckling mycket. För det som kan definieras som politikens mitten är det viktiga grundbultar i samhällsbygget.

Adam Cwejman, GP, skriver klokt om ”den nya mitten”. Jag antar att han följer Utvecklingspartiet Demokraternas utveckling. Allt fler invånare dissar extremistisk, eller aktivistisk, politik. Det är mycket positivt. Allt fler väljare vill rösta på balanserade politiska partier som klarar av att företräda en politik som är socialt-, ekologiskt- och ekonomiskt hållbar. Det är mycket positivt och hoppingivande. Mittenpolitik innebär för mig mer respekt för demokratins värden och breda kompromisser. Broilerpolitiseringen av politiken har varit och är mycket negativ. Den har lett till att många partier tappat den mycket viktiga ”markkontakten”.

”Det är likadant i många västländer nu och det går utan att ta ut svängarna tala om en renässans för den pragmatiska mitten i det politiska landskapet. I många länder just nu förkastar väljarna ytterkantskandidater. Det gäller både de från vänster och höger. Partier och politiker som går in i den politiska mitten belönas. Detta gäller inte minst Sverige där den borgerliga regeringen vann på en rätt beskedlig reformagenda: Man ska få ordning på sådant som rättspolitiken och migrationen. Den ekonomiska politiken ska vara ansvarsfull, inte experimentell. Samhället ska fungera och idealistiska politiker undanbedes.”

”Den politiska mitten 2022 är en förening av återhållsam och balanserad ekonomisk politik. Statsbudgeten ska vara ändamålsenlig, med fokus på statens kärnuppdrag och inte innehålla vidlyftiga löften om vare sig stora skattehöjningar eller sänkningar. Men det finns heller ingen aptit alls när det kommer till experiment kring sådant som total omdaning av polisens roll eller omfattande ekonomiska avregleringar.”

”Det sista blev den kortvariga brittiska premiärministern Liz Truss varse. Hon tog över efter Boris Johnson, som rönte stora framgångar i klassiska Labour-distrikt i landet, med löften om satsningar på infrastruktur, Brexit och reglerad migrationspolitik. Det första Truss gjorde var att lova massiva skattesänkningar och en lånefinansierad ekonomisk politik. I dessa tider av inflation, begynnande recession och skakigt säkerhetsläge var det inte populärt. Hon åkte ut med huvudet före och ersattes av den mer pragmatiske Rishi Sunak.”

”Annie Lööf hade, så här i backspegeln, både rätt och fel om ”den breda mitten” och dess popularitet. Rätt, för att observationen är helt korrekt. Väljarna i många västländer är trötta på politisk radikalism, de vill ha pragmatiska politiska företrädare. Hon hade fel eftersom hennes egen mittenposition inte alls överensstämmer med vad väljare generellt uppfattar som politikens mittpunkt. Det är inte långt gångna avregleringar eller en oförändrad, och därmed mycket öppen, migrationspolitik som är vad väljarna anser vara mittenpolitik.”

”Sannolikt är också att den svenska oppositionen, eller i alla fall Socialdemokraterna, inte kommer att ägna sig åt radikal retorik. Tidigare socialdemokratiska ledare, däribland Mona Sahlin, flörtade (sannolikt rätt omedvetet) med identitetspolitik och akademiker som bejakade en syn på samhället som genomrasistiskt. Men den eran är med besked avslutad. Den svenska socialdemokratin har satt upp fingret i luften och märkt vart vinden blåser. I stället pratar man från S om, hör och häpna, faktisk sakpolitik. Det är ett sundhetstecken för oppositionen och dessutom bra för regeringen som blir bättre av att utmanas. Det våras för mer välavvägda och ödmjuka S-företrädare som Ardalan Shekarabi och Aida Hadzialic. Borta är Johansson-Strandhäll-mantrat om 1930-talets återkomst. Det innebär en lägre konfliktnivå i den politiska debatten och mer ljus över faktiska politiska skiljelinjer.”

”Tecknen på att västvärlden håller på att tröttna på ytterkantsidéer och politiska experiment är många. Och det är positivt. Staten ska, om man frågar väljarna, inte lägga sig i människors privatliv, mer än vad som är nödvändigt. Stödet för inskränkningar av aborträtten är ingen vinnarfråga. Vilket SD insåg för några år sedan när de antog den svenska mittenlinjen. Men efterfrågan på ideologiskt färgade myndigheter och uppfostran av befolkningen generellt – även om det sker med goda bevekelsegrunder – är också låg.”

”Det vi har bevittnat i många länder, däribland Sverige, är en balansering av politiken. Politiska eliter har insett att de inte kan fjärma sig från befolkningen ideologiskt. Det måste finnas en markkontakt, annars tryter väljarnas tålamod. Misstaget som många politiker gjorde var att isolera sig – socialt och ideologiskt – från väljarna.”

”Bristen på markkontakt ledde till stora framgångar för högerpopulistiska partier under 2010-talet. Till skillnad från vad många i de tjattrande klasserna befarade var dessa framgångar inte ett tecken på någon nyväckt längtan efter fascism. Snarare var det en naturlig reaktion på att etablerade politiska partier, både till vänster och höger, hade tappat kontakten med väljarna. De många högerpopulistiska partierna, har – vilket förvånat många – ofta närmat sig den etablerade högern för att kompromissa om politiken. Nu återfår gamla etablerade partier, som S och M, fotfästet och en förståelse vad det var som hände. Det bådar gott för mitten i politiken och illa för ytterkanterna.”

https://www.gp.se/ledare/annie-lööf-hade-fel-om-vad-mittenpolitik-är-1.85801026

Att Centerpartiet spårat ur och tappade en stor möjlighet att bli ett relevant modernt parti för många är intressant. 

https://www.gp.se/ledare/var-tog-centerns-öppna-valprocesser-vägen-1.85964300

Nya tider och nya politiska alternativ

Broilertidens slut

Alla verksamheter måste veta varför de finns och anpassa sig för att klara de förändringar som ständigt äger rum. Enskilda människor och organisationer som inser det har en chans att kunna fortsätta att vara relevanta på en arbetsmarknad och för att fylla något meningsfullt syfte. Vår demokrati är ung. Den är bara lika gammal som allt fler människor blir, 100 år. 

Flera av dagens större partier har, bortsett ifrån SD och MP, har under olika namn funnits under många av dessa 100 år. Den som är intresserad av den svenska demokratins utveckling kan med fördel ta del av mycket tillgänglig historik om detta. SCBs beskrivning av den svenska demokratins utveckling nedan är läsvärd dör den intresserade. Allt var inte dumt förr. Vill minnas att det i till exempel USA fortfarande är så att människor som sitter fängslade under tiden inte får rösta som en del av straffet. 

"Hösten 1921 fick kvinnor i Sverige för första gången delta i ett val till riksdagens andra kammare på samma villkor som män. Detta brukar betraktas som en manifestation av det demokratiska genombrottet i vårt land. Men alla fick för den sakens skull inte rösta. Det dröjde exempelvis till 1937 innan personer intagna på häkten och anstalter fick rösträtt, och först efter valet 1988 fick de som av domstol blivit omyndigförklarade rätt att rösta. De som i dag inte får rösta i svenska riksdagsval är personer under 18 år och utländska medborgare."

https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2021/hundra-ar-av-svensk-demokrati/

Det finns ett uttryck som lyder att den första generationen bygger, den andra förvaltar och den tredje fördärvar. Personligen anser jag att de svenska partierna kan sättas in i det perspektivet. Partiernas första generationens politiker var ofta förankrade i verkliga jobb och kämpade parallellt med gemensam samhällsutveckling genom politiken. Den andra generationen byggde vidare på de grundläggande och mycket goda generella förbättringar som den första generationen skapade men samtidigt kom allt fler av partiernas ledande politiker direkt från skola och ungdomsförbund till heltidsuppdrag som politiker. Och den andra generationens styrande byggde upp en i jämförelse med förr enorm offentlig verksamhet. Den tredje generationens ledande politiker är i väldigt stor utsträckning karriärpolitiker utan ordentlig arbetslivsförankring och som bara vill erbjuda mer och mer av "socker" till invånarna istället för att fokusera på att säkerställa att vi får tillräckligt bra kvalité i välfärdens kärnverksamheter. 

Väldigt mycket talar också för att de etablerade partierna fastnat i för starka beroendeband till starka intresseorganisationer. Med tanke på att de etablerade partierna är överösta med skattemedel är det en dålig ordning i en tid där det största behovet är att säkerställa kvalité i det vi förväntar oss att få för alla skattepengar vi betalar. Kvalité i rättssystemet, kvalité i Försvarsförmågan. Kvalité i skolans verksamheter. Kvalité inom sjukvården och omsorgen. Kvalité kopplat till gemensam infrastruktur som till exempel tågsystem som fungerar enligt tidtabeller. Den som vill se en nödvändig förbättring gör klokt i att söka moderna politiska alternativ bland partier som tydligt står på invånarnas sida utan tidigare låsningar till särintressen. Den som inte insett att kvalitetsbristerna inom ovan nämnda områden är omfattande måste leva i ett stort förnekelsemörker.

Ett parti som började som ett bondeförbund och som började förändra sig till att bli relevant för många fler i den moderna världen är Centerpartiet. Med allt färre bönder och allt färre andel av befolkningen boende på landsbygden var det partiet på god väg att klara av en nödvändig omställning under Maud Olofssons ledning. På god väg att ha en chans att göra en nödvändig anpassning till en ny verklighet. Att bli relevanta för många nya invånare runt om i Sverige, inklusive i allt mer tätbefolkade städer. En sak är säker, broilerledarskapet slarvade bort den chansen. Nu har Sverige inte ett behov av fler partier i riksdagen och i andra demokratiskt tillsatta församlingar men av nya vitalare och moderna partier utan gamla bindningar och utan politiska karriärister.  

Ann-Charlotte Marteus, Expressen, skriver läsvärt om Centerpartiet nedan. Det finns mycket att säga om ledarskapets kvalité men en sak är helt säker. När man inte klarar av att hantera sina partners tillräckligt bra, då går det garanterat dåligt. ”Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket”.

"Centern är ett vrålrikt parti. Det är därför de så ofta kan plåga oskyldiga medborgare med sina reklamkampanjer. I regel består kampanjerna av jättestora porträtt av Annie Lööf som ser bestämd och framåt ut bredvid ett sjok med spretiga bokstäver som formar C-klyschor med signalord. Det ekar av tomhet."

"Uppenbarligen kan inte smarta politiska idéer köpas för pengar. Detsamma gäller, tack och lov, goda opinionssiffror: Centern ligger en bra bit under 2018 års valresultat – då 8,6 procent, nu 6,8, enligt Novus – och förtroendet för partiledaren har sjunkit drastiskt. Enligt Aftonbladet råder det dessutom internt kaos i partiet. Det är, enligt anonyma röster, hårt toppstyrt. Dessutom är mittenstrategin impopulär och arbetsmiljön på partikansliet sägs vara jättestressig och hemsk."

"Men rapporter om en tystnadskultur hördes även i fjol och det finns röda flaggor. Som att Annie Lööfs stabschef, Kristian Ljungblad, slutade i januari. När en sådan nyckelperson hoppar av åtta månader före valdagen är något riktigt fel. Ingenting är viktigare än att säkra ett stabilt team inför ett val."

"Det faktum att partiet velar mellan blocken, och att Lööf plötsligt sade att hon kan sitta i en S-ledd regering samtidigt som V-aversionen är urstark, har säkert lett till internt missnöje. Och landsbygdssegmentet är inte förtrollat av den värderingsoffensiv som lockade storstadsväljare ett tag. Dessutom verkar ingen utom Annie Lööf och Martin Ådahl fatta storheten i begreppet ”den breda mitten”. I takt med att partiet har minskat opinionsmässigt har uttrycket därtill blivit alltmer komiskt i all sin storvulna egocentricitet."  

https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/centerns-cash-raddar-inte-annie-loof/

Reformerad demokrati

Det är hög tid för en omfattade demokratisk reform i Sverige

Inte minst i ljuset av att allt mer makt centraliserats till ett demokratiskt haltande EU behöver Sverige demokratiskt reformeras. Det svenska folket behöver mer löpande inflytande och samtidigt kraftigare demokratisk nationell samling nationellt. Den kraftigare nationella samlingen skulle stärka Sveriges möjligheter att bättre föra svenskarnas talan inom EU. Oavsett vad vi som enskilda medborgare i Sverige tycker om det är faktum att allt mer EU lagstiftningar och direktiv direkt styr vad Sveriges riksdag måste förhålla sig till. Det innebär att anpassa svensk lagstiftning till EUs lagar och direktiv. 

Expressens ledare skriver klokt om att riksdagen blivit dysfunktionell. Så är det. Och det stämmer att bara en korkad kommun låter kortsiktiga statsbidrag försätta dem i långsiktigt ofinansierade åtgärder. Politiken idag drivs av många partier mycket ansvarslöst med enbart egennytta kopplat till försök att vinna röster i fokus! Var tog Churchills ”Jag kan bara erbjuda blod, slit, tårar och svett” vägen? Det Uppsala och Sverige behöver nu är ett slut på floskler och trams! Vi behöver ”bättre skolresultat, mycket lägre långtidsarbetslöshet, tillgång till prisvärd el, minskade utanförskapsproblem, ett kraftigt stärkt näringsliv och en tillgänglig sjukvård med kvalitet! Det kräver fokus, slit, lite tårar och svett. Men det leder oss mot en fantastisk framtid! Den fantastiska framtiden kan vi målmedvetet skapa tillsammans! 

”Minoritetsregeringar är en logisk följd av vårt valsystem och för att landet ska kunna styras måste regeringen ha möjlighet att föra en sammanhållen finanspolitik.”

”Ett annat problem är att ändringsbudgetar ofta stjälper mer än de hjälper. Offentlig verksamhet behöver tid för att planera och ställa om. Att rekrytera nya socialsekreterare ute i kommunerna är en betydligt längre process än att vispa ihop en ändringsbudget på partikansliet. Om budgettillskottet är tillfälligt är risken dessutom stor att det inte blir några nya tjänster alls ändå. Vilken kommun vågar anställa i maj om pengarna kan ta slut i december?”

”Men om impulsbefriade politiker sätter det egna partiets opinionssiffror och kortsiktiga segrar framför Sveriges väl – och seriöst politiskt arbete – kommer de att hitta kryphål. En demokrati blir inte bättre än de folkvaldas demokratiska sinne.”

https://www.expressen.se/ledare/partierna-har-blivit-popcornmaskiner/

Dagens parlamentariska situation visar på ett behov av omfattande demokratiskt reformarbete för att vi invånare ska kunna hålla partierna mer ansvariga för sina handlingar. I dagens situation ges små partier odemokratiskt mycket inflytande kopplat till maktspelet för att försöka få ihop nya styrande grupperingar. Vissa tycker att det är uttryck för bra demokrati och skickligt förhandlande när småpartier får oproportionerligt inflytande över viktiga frågor. Det är en mycket odemokratisk inställning eftersom det stora flertalet invånare valt att rösta på andra partier som många gånger företräder en helt annan väg framåt men för makten väljer att köpa dessa partiers stöd. 

Som partiopinionen nationellt nu ser ut, och utifrån hur flera av partierna valt att positionera sig, kräver det ena "regeringsunderlaget" stöd av Vänsterpartiet och det andra "regeringsunderlaget" stöd av Sverigedemokraterna. Mycket talar för att det nu är dessa partier som kommer att vara så kallade "kungamakare". Det vill säga något av dessa partier kommer att avgöra vem som blir Sveriges nästa statsminister och som bildar landets nästa regering. Det är så det ser ut i den verkliga verkligheten. Annie Lööf får säga vad hon vill men det är ett faktum. Hon skulle äta upp sin sko hellre än att släppa fram Stefan Löfven som statsminister efter valet 2018. Vi vet hur det gick med det löftet. Vänsterpartiet kommer aldrig att stötta Lööf som statsministerkandidat. Vänsterpartiet kommer aldrig att stötta en Socialdemokratisk regering som driver delar av den politik Centerpartiet företräder. Lööf har målat in Centerpartiet i ett "intressant" politiskt hörn.... Bawar Ismail skriver intressant om detta i nedan GP artikel. Jag delar dock inte hans siande om att Centerpartiet skulle gå så långt att de skulle sätta sig i en regering tillsammans med Vänsterpartiet. Det kommer en tid då Lööfs tid som partiledare är slut.

"Det är en lärdom som de svenska Socialdemokraterna förmodligen inte har gått miste om, vilket bland annat kan utmärkas i regeringens ständiga dröjsmål med Centerpartiets krav på moderniserad arbetsrätt. Det var ett par skakiga år i dansk politik, men något som lika väl kan ske här i Sverige om en rödgrön regering bestående av S, MP, C och V kommer till makten. Och till skillnad från Danmark, där SF och S tvingades till hårda eftergifter, pekar allt på att det snarare blir Annie Lööf och Centerpartiet som kommer tvingas huka sig inför övriga samarbetspartier."

"Vinster i välfärden, reformerad hyresreglering och en uppluckrad arbetsrätt är bara tre områden där Centerpartiet innehar en radikalt annorlunda position än de rödgröna partierna. Förutsatt att V är kompromissvilliga har Nooshi Dadgostar därmed lättare att enas med S och MP om vägen framåt i en rödgrön regering."

"Och skulle C hota med regeringskris för att driva igenom sina ideologiska hjärtefrågor kan det leda till SD får det inflytande som Annie Lööf lovat att med all sin makt förhindra."

https://www.gp.se/ledare/%C3%A4r-annie-l%C3%B6%C3%B6f-redo-att-ing%C3%A5-i-ett-v%C3%A4nsterblock-1.47720691

Det är inte enbart i Sveriges riksdag som små partier får ett allt för stort politiskt genomslag som kraftigt påverkar alla berörda invånare. I Uppsala kommun driver Miljöpartiet på för att city ska bli bilfritt och både i kommunen och i regionen pressar de på för ett vansinnigt spårvägsprojekt som kommer att bli både extremt dyrt och en dålig kollektivtrafiklösning för Uppsalaborna. Det behövs en omfattande demokratisk reform i Sverige. Vissa tycker att spärrarna ska höjas kraftigt för att komma in i de demokratiska församlingarna, vissa tycker att större inslag av direktdemokrati ska bli verklighet och vissa tycker att möjligheterna att välja "borgmästare" och statsminister direkt från folket ska bli en ny svensk demokratisk verklighet över våra offentligt styrda verksamheter. Vad tycket du?

Politik har blivit för mycket spel för tidigare ungdomsförbundare istället för att lösa problem, stärka möjligheter och kompetent företräda sitt geografiska område. Att C beskriver de senaste valen på riksnivå som framgångsrika är propagandabeskrivningar. Med massor av pengar, ett havererat L och ett svagt MP hade framgångsrikt minst krävt 12 procent. Och i nedan läsvärda reflektion, om C, är det sjukt att de först nu kanske insett att det är sakdebatter och inte mobbing som ska vara den demokratiska metoden för att stöta och blöta åsikter. 

https://www.svd.se/lardomen-c-missar-nar-de-kopierar-lyckade-valrorelser?fbclid=IwAR2zE2TimDnURtzJsEmOWZ-BepdwB22ahXFSMomP8w2ctSIEdWWKS9xtBdA

Sverige och Uppsala kan utvecklas mycket bättre än nu. Generationer av svenskar har gjort mycket bra. Kommande generationer kommer också att göra stora positiva insatser. Det skadar inte med geografiska kampsånger för att bygga samhörighet. Vi har vår nationalsång, nu har vi även den nya härliga svenska EM-låten.

https://em-fotboll.se/lyssna-pa-sveriges-em-lat-flaggan-i-topp/

Hur ruttet

Moral i förfall
Vilken självbild har vi svenskar ur ett generellt perspektiv? Är ansvar kollektivt eller individuellt? I en domstol döms inga kollektivt, de döms var och en för sig om de är anklagade för brott. Så ska det vara, vi ska enskilt hållas ansvariga för våra handlingar. Ingår man i en grupp som gör idiotiska saker ska var och en hållas ansvarig för vad den gjort, eller inte gjort.

I alla tider har vi haft människor med mer eller mindre anständigt förhållningssätt till sina medmänniskor. Nu är inget undantag. Har moralen i Sverige försämrats? Sannolikt, men inte så mycket som vissa tycks tro. Urbaniseringen bidrar till att allt fler blir anonyma och det bidrar till att den sociala kontrollen som tidigare fanns blir lägre och därigenom ökar antalet som tar ut de "moraliska gränserna". Invandrarnas fel säger vissa. Sannolikt blir de allt mer representerade bland dem som går över gränser men det handlar i huvudsak om att de tillhör vårt samhälles fattigaste. Och idag är det många tusentals som också lever olagligt i Sverige. Ur en hel folkgrupps perspektiv är det dock klokt att inse att de allra flesta kulturer mest fostrar människor som beter sig bra mot andra människor. "Den gyllene regeln", som gäller i nästan hela världen bidrar till det. Regelns budskap är "Gör mot andra som du vill att de ska göra mot dig". Visst är det en lysande och enkel regel!
https://sites.google.com/site/religionstema/veckans-uppdrag-1/om-att-goera-gott/den-gyllene-regeln

Vad innebär det att ha en dålig etik och moral? Kan det vara så att olika platser utvecklar mer eller mindre bra moral bland sina invånare? En sak är säker och det är att Göteborg verkar vara särskilt präglat av omoraliska ledare. Hur blev det så? Girighet och missunnsamhet hos enskilda människor bär säkert på förklaringar. Dåliga internkontrollsystem bidrar också ofta till att det "kliar i fingrarna" hos vissa att utnyttja möjligheter att förskingra eller stjäla pengar på olika sätt. "Tillfället gör tjuven" är ett ordspråk att ta på allvar kopplat till etiska resonemang. Tillit är väldigt viktigt i väl fungerande mänskliga relationer. Samtidigt är vi människor och beteendevetenskapen lär oss mycket om vår art homo sapiens sapiens. Runt människor som hanterar pengar behövs kloka kontrollsystem som minskar deras lust att våga chansa på att kunna komma undan när de stjäl eller på andra sätt utnyttjar sina möjligheter på mycket omoraliska sätt.
https://www.synonymer.se/sv-syn/moral
https://www.britannica.com/story/just-how-old-is-homo-sapiens

Människor är människor. I tider som nu kan man till exempel ta del av hur MSB beskriver att det stora flertalet människor beter sig i samband med kriser.
https://rib.msb.se/filer/pdf/28762.pdf

"Etik och moral handlar alltså om vad som är gott och ont, rätt och fel. Men det är viktigt att skilja på vad som är rätt och fel enligt juridiska lagar och ur ett etiskt perspektiv. Att något är rätt enligt lagen innebär inte automatiskt att det är rätt enligt etiken."
https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/etik-och-moral

"Direktören Jörgen Månsson hade en månadslön på över 155 000 kronor, men ovanpå det fakturerade han under ett år sjukhuset för nästan 740 000 kronor från sitt privata bolag. Fakturorna slutattesterade han själv. Månsson anser sig ha en överenskommelse om saken med styrelsens tidigare ordförande, socialdemokraten Maria Augustsson. Hon vägrar svara på frågor. Även om de pratat om saken är det ändå fullständigt fel att attestera fakturor från sig själv. Det märkliga är att ekonomichefen Håkan Nilsson låtit de ske. Och att den nu M-ledda styrelsen utsett Nilsson till tillförordnad sjukhusdirektör."
https://www.expressen.se/ledare/satt-stopp-for-fifflande-praster-och-chefer/

Dagens besvikelser
Mannen som mördat nästan 20 oskyldiga människor i det fredliga och demokratiska landet Kanada. Varje gång liknande dåd inträffar blir jag deppig över att det finns så störda människor som kan bete sig på detta vidriga sätt. Det gäller att uppskatta varje dag i livet. Oavsett om man är fattig eller rik kan man dö av Coronasmitta, en galen massmördare eller något annat inom kort. Livet är skört och mer eller mindre kort. Därför klokt att leva det ordentligt, respektera sina medmänniskor och ägna sin tid åt meningsfulla saker.
https://www.expressen.se/nyheter/masskjutning-i-kanada-minst-tio-bekraftade-offer/

Anna Dahlberg. Jag förväntar mig mer av hennes ofta skarpa tänkande. Kortsiktigt är det ingen tvekan om att Moderaterna gör det bästa oppositionsarbetet med ansvarskänsla för det folk de ska företräda ansvarsfullt mot en bra framtid. Samtidigt ger Dahlberg i detta inlägg uttryck för önsketänkande snarare än djup erfarenhetsbaserad analys som jag ofta beundrar henne för. Hon vet lika väl som jag att minnet hos allt för många är kort och snart, inom ett år, är Coronakrisen över och då är vi tillbaka till gårdagens olösta problem plus en ekonomisk lågkonjunktur. Då är gamla problem ännu större och fort kommer opinionsvindarna vända, men visst, det är bra att hon är optimistisk.
https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/vem-vill-halla-jimmie-akesson-i-handen-i-kris/

”I kris blir det uppenbart att Jimmie Åkesson inte fyller ut kostymen som oppositionsledare. Det saknas riktning, erfarenhet och sakpolitisk tyngd när det brinner till. Åkesson är mer av en aktivist - en handelsresande i missnöje - än en ansvarstagande politiker.”
https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/vem-vill-halla-jimmie-akesson-i-handen-i-kris/

Dagens stjärnor
Malcom Kyeyune. Han är härligt ärlig med vad han tycker och vågar ge uttryck för det på ett vasst sätt. Det vassa gör att det hörs i bruset av tyckande. Även om man inte delar en åsikt är det viktigt att lyssna på väl formulerade missnöjen mot maktens agerande. I kampen mot Corona tycks jag och Kyeyune ha olika perspektiv. Ur ett helhetsperspektiv anser jag att det är klokt att satsa på ”balanserad” flockimmunitet och Kyeyune tolkar jag helt vill stänga ner Sverige. Hans personliga integritet är beundransvärd. Och jag delar helt hans analys att det politiska ledarskapet inom svensk sjukvård länge varit underkänd.

”för risken att delar av vårdpersonalen helt ska sluta att gå till jobbet, med alla de menliga konsekvenser det skulle kunna få. Varför skulle de då sluta att göra det? Ja, inte på grund av överdriven själviskhet, utan som en följdeffekt av den totala brist på vägledning och politiskt ledarskap som varit endemiskt i Sverige långt innan covid-19 ens funderade på att göra hoppet från fladdermus till människa.”

”Om det inte finns skyddsmasker: säg det i så fall! Ljug inte för personalen, försök inte få det till att dessa saker inte längre ”behövs”. Ansvarsflykt, lögner och undvikande beteende kan vi syssla med senare, efter att dammet lagt sig och krisen är över. Just nu är det för farligt att syssla med sådant; när moralen hos en tjänstemannakår nått botten väntar potentiellt farliga konsekvenser. Detta är en eld man inte bör leka med.”
https://www.dagenssamhalle.se/kronika/tank-om-vardpersonalen-slutar-ga-till-jobbet-32252

Scanias ledning. Mycket professionella. Det borde vara självklart för alla verksamheter att nu använda den kris vi nu har ett tag framöver till att tänka om, tänka nytt och reformera. Allt annat är oklokt. 
https://www.nyteknik.se/fordon/scanias-vd-vi-ska-nyttja-tillfallet-for-att-stalla-om-6993750

Nya grupperingar

Allt annat lika
Dagens riksdagspartier kommer inte att bidra till en vitalisering av vår demokrati. Som så ofta är de som befinner sig i ett system sällan tillräckligt intresserade av att förändra det. För att vår demokrati ska vitaliseras och stärkas krävs nya politiska rörelser som attraherar många invånare. Och nya politiska krafter som också erbjuder tydliga demokratiska vitaliseringsförslag. Utvecklingspartiet Demokraterna är en sådan ny politisk kraft.

Om vi leker med tanken att dagens partier i Sveriges riksdag överlever i valet 2022 är det lätt att inse att vi har fått en ”intressant” och komplex demokratisk situation med två nya ”block”. Ett block med Vänsterpartiet som stödparti till Socialdemokrater, Centerpartister och Miljöpartister och ett block med Sverigedemokrater som stödparti till Moderater, kristdemokrater och Liberaler. I det sannolika scenariet är det min bedömning att Sverige under en längre tid fortsätter att ha det politiskt rörigt och att det blir blocket med SD som stödparti som försöker ratta på Rosenbad. Det vill säga så det hade kunnat bli redan 2018 om inte framförallt Centerpartiet gjorde som de gjorde. För mig är det helt klart att Sveriges framtid är onödigt dyster om V och MP får fortsätta att påverka regeringsmakten. Tack vare Centerpartiets agerande kan förhoppningsvis MPs helt oacceptabelt oproportionella inflytande över politiken i Sverige brytas. I samband med nästa val kommer inte Moderaterna längre bry sig om att försöka räkna in Centerpartiet i ett regeringsunderlag. Det är nästan en komisk utveckling med tanke på den retorik mot Socialdemokraterna Centerpartiets partiledning ägnade sig åt i valrörelsen 2018. Så går det när ledningar saknar förmåga till strategiskt konsekvenstänkande.

Anna Dahlberg, Expressen, är för ”svart/vit” i nedan ledarartikel. Lösningen för västvärldens demokratier, inklusive i Sverige, är att spelsystemet åter förändras. Förhoppningsvis fredligt. Personligen tror jag nya ”fläckfria” seriösa partier bär på lösningarna. Och att valsystemet anpassas så att länder och kommuner lättare kan ledas. Personval och mer av ”Winner take it all” kan hjälpa. Dagens partier kommer dock inte hjälpa till. Förändringen måste komma från nya krafter som får folkets mandat att ändra vår konstitution så att våra demokratiska samhällen mer ansvarsfullt kan styras. Att Dahlberg tycker att en opposition, som anser att de som styr saknar legitimitet, ska låta bli att använda de ”vapen” de har är olikt henne. Även hon börjar uppenbarligen tröttna på svensk demokratisk röra. Och hon är väl åter igen besviken över att inte M och S tar gemensamt krisansvar för Sverige. Det ser ut att fortsätta att vara rörigt och inkompetent i Sveriges riksdag under lång tid. SD och L ser allt mer ut att bli nyckelspelarna vid nästa försök till regeringsbildning.
https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/nejsagandets-triumf-borde-bekymra-oss-alla/

Hakelius senaste reflektioner är i sammanhanget viktiga. Liberalt inriktade i maktställning visar sig vara lika usla maktförlorare som alla andra.
”Om demokrati betyder att bara vissa måste acceptera att förlora, är demokratin tom.”
https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/demokratin-ar-tom-om-vi-inte-star-ut-med-att-forlora/

I den bästa av världar klarar politiken av att bidra till att våra äldsta invånare har det tryggt och bra samtidigt som vi lyckas investera klokt i utbildningssektorn och näringslivsinfrastruktur så att våra barns framtid blir positiv. Hur svårt ska det vara? Uppenbarligen är det svårt i dagens västländer.

Dagens besvikelser
Partier som inte tydligt redogör för hur de anser att våra viktigaste problem att lösa ska lösas. Istället för politisk sandlåda om vilka som inte kan tala med varandra, eller fina ord på allt för hög nivå, behövs tydliga sakdebatter om olika förslag på hur problem kan lösas. Jag tror inte alls Socialdemokraterna har en smart långsiktig plan. Jag tror de gått strategiskt helt fel på grund av kortsiktiga maktambitioner. Min besvikelse är inte att S försvagas utan att kortsiktigt maktspel och oförmåga till konsekvenstänkande bland många partier skadar svensk utveckling.
https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/ar-lofven-masochist-nej-han-ar-bara-langsiktig-30724

Partiers oförmåga till konsekvenstänkande. Jag förstår det kortsiktigt egoistiska intresset av att försöka befolka upp avbefolkningsorter med invandrare. Det är dock inga hållbara lösningar när arbetsmöjligheterna är mycket små och förmågan att integrera mycket lågutbildade, och människor från en mycket annorlunda kultur, är dålig. Konsekvenserna blir fortsatt avbefolkning till storstäderna och/eller enorma bidrag till allt större kriskommuner.
https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/nu-tvingas-hon-skara-i-varden-som-raddade-henne-30732

Dagens stjärnor
Expressens ledare. Expressens ledarredaktion har en liberal inriktning. Att de förstår det ohållbara, och orättvisa, i dagens skattesystem är bra. Jag träffade en reporter igår som pratade om att det väl var lämpligt med högre löneskatter då den disponibla inkomsten ökat rejält för en tvåpersoners familj de senaste 20 åren, samt för att behoven inom skola, sjukvård etc ökat kraftigt. Nej. Basskatterna är redan mycket höga och vi ska kunna förvänta oss god utbildning, omsorg, vård och infrastruktur för alla dessa skatteintäkter som kommuner, regioner och staten drar in. Skillnaden mellan kapitalbeskattning och lönbeskattning är både orättvis och osund. Vi får se vad som händer. Helt klart är att Sveriges räntepolitik på många sätt styrs av vad som händer i vår omvärld. Även om det nu förefaller osannolikt att räntorna höjs till säg 3% kan det inom 10 år vara ett faktum. Särskilt för högbelånade stadsbor innebär det att stora delar av den disponibla löneökningen äts upp av ökade räntekostnader. Hur tycker du att skattesystemet ska förändras? Viktigast av allt för de offentliga intäkterna och kostnaderna är att öka andelen av befolkningen som lever på eget intjänade pengar och att få bort allt slöseri.

”Sverige behöver en skattereform som bland annat rättar till obalansen mellan hårt beskattade arbetsinkomster och lågt beskattade kapitalinkomster. Inte minst när det gäller egendomsskatterna sticker vårt land ut med slopad förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt samt avskaffad statlig fastighetskatt.”
https://www.expressen.se/ledare/s-skuggboxas-bara-mot-ojamlikheten/

Såg det inte komma...

Konferensen som aldrig ägde rum
Gång efter gång efter gång under flera år gav jag Löfven gratisråd här på bloggen. Ordna en konferens med myndighetsföreträdare, experter, forskare och representanter från utanförskapsområden för att 1) få en liknande verklighetsuppfattning 2) försöka enas om problemlösningsförslag. Han lyssnade inte. Samtidigt säger den person som sitter på landets mesta resurser ”vi såg det inte komma...”. Hur var det möjligt att inte se hur utanförskapsproblematiken växte kraftigt? För flera år sedan använde jag bland annat cancer som metafor för vad som händer om man inte tar tag i farliga växande problem i rimlig tid. Självklart hoppade vänsterliberaler direkt på mig och hävdade att jag kallade invandrare för cancer. Nej, det gjorde jag inte. Jag beskrev vad som händer i vårt samhälle om man bedriver en socialt och ekonomiskt ohållbar migrations- och integrationspolitik. Jag har tyvärr fått rätt. Paulina Neuding skriver en läsvärd krönika i Dagens Samhälle:

”Det är ett förbluffande påstående av en statsminister som både bevisligen känt till relevanta fakta, och som tills nyligen haft som strategi att förringa utvecklingen och anklaga meningsmotståndare för att svartmåla landet.”

”För det är ju omöjligt att Stefan Löfven eller regeringen inte skulle ha sett eskaleringen och brutaliseringen av våldet i svensk gängmiljö. När Löfven tillträdde som statsminister hade gängmorden nästan femfaldigasts sedan 1990-talet, från 4 till 19 per år. 2018 hade det mer än tiofaldigats till 45. Det har varit frågan om en successiv ökning över tre decennier.  

”Redan under Löfvens första mandatperiod tilltog också bombningar och handgranatattacker på ett sätt som saknar motsvarighet i den industrialiserade världen.”

”Lägg till sådant som radikalisering, hedersvåld, attacker på blåljuspersonal och växande maffiastrukturer i svenska utanförskapsområden – vilket sedan ett antal år är belagt i forskning och rapporter från svenska myndigheter”.

”När man som Stefan Löfven påstår att vi inte såg detta komma, ger man också en bild av att det inte skulle ha pågått en debatt om dessa frågor. I själva verket pågick en intensiv debatt, där regeringens strategi var att så långt det var möjligt förminska allvaret i utvecklingen, och anklaga meningsmotståndare för att skada landets anseende.”

https://www.dagenssamhalle.se/kronika/lofven-later-mer-som-donald-trump-en-svensk-statsminister-30269

Dagens besvikelse
De som förblindas av sin egoism och inte kan se till Uppsalabornas och svenskarnas samlade bästa. De som inte förstår att vi behöver ett demokratiskt systemskifte där bland annat det personliga ansvaret bland politiker blir mer på riktigt. Utvecklingspartiet Demokraterna, UP, erbjuder inte bara väljarna attraktiv politik, vi kämpar för att demokratin ska förnyas, vitaliseras och bli konkurrenskraftig i förhållande till andra styrelseskick som vinner allt större framgångar. UP arbetar bland annat för att säkra generationsrättvisa. För att klara av det måste Uppsala och Sverige både anpassas till nya verkligheter fortare samtidigt som de som styr mycket bättre måste balansera kortsiktiga och långsiktiga ambitioner.

Dagens stjärna
Sten Widmalm. Professor i statskunskap, Uppsala universitet. Uppsala var under slutet av 1700-talet en plats där den då moderna tanken om demokrati växte fram. Peter Forsskål, en av Linnés lärjungar, var en drivande kraft och publicerade skriften ”Tankar om borgerliga friheten”. Demokratin som vi känner den är på stor dekis i hela västvärlden. Antingen nutidsanpassar vi den eller så kommer sannolikt, under överskådlig tid, andra styrelseskick att kraftigt dominera. Och påverka enskilda människors vardag och livsmöjligheter.

”År 1759 framställdes en mycket viktig skrift här i Uppsala: ”Tankar om borgerliga friheten.” Den skrevs av Peter Forsskål som var en av Linnés lärjungar som studerade juridik såväl som arabiska dialekter i Egypten. Forsskål gick bort i unga år, men skriften som han, trots motstånd, hann trycka innehöll politiskt banbrytande idéer.”

”Men i dag, mer än 250 år senare efter Forsskål skrift finns det anledning att uttrycka stark oro över demokratiutvecklingen.”
https://mobil.unt.se/asikt/debatt/nedatgaende-trend-for-demokratin-i-varlden-5456223.aspx

Vi och inga andra

Någon annan
Du bär mest ansvar för ditt liv, inte någon annan. Det gäller i allra högsta grad när du blivit myndig. Är du av en annan uppfattning? Det är med andra ord ingen annans ansvar att se till så att ditt liv utvecklas rimligt bra. Visst är vi som kapitalsvaga och outbildade i stort underläge i förhållande till kapitalstarka och välutbildade. Då innebär det egna ansvaret att organisera sig för att rimligt rättvist få del av de värden som skapas i ett särskilt samhälle. Det egna ansvaret är centralt i ett fungerande rättssamhälle.
https://www.barnombudsmannen.se/for-dig-under-18/aldersgranser/

Det egna ansvaret för eget handlande är centralt för ett samhälle som vill fungera väl. Det egna ansvaret kan även inkluderas in i det demokratiska systemet. Där ska självklart de församlingar som fattar beslut också själva säkerställa finansieringen av sina beslut. Det är orimligt och farligt att ha en ordning som i Sverige där riksdagen fattar dyra beslut som ofinansierat tvingas på kommunerna. Vi måste få stopp på ett sådant beteende som leder mot ett ekonomiskt sönderfall. Jag anser också att det politiska egna ansvaret måste stärkas. Det görs bäst genom att vi väljare direkt får välja vem som blir en kommuns ordförande och Sveriges stadsminister. Att få till denna ansvarsordning i Sverige bör vara högt prioriterad. Riksdagens ofinansierade politik driver Sveriges kommuner in i ekonomisk kris. Ekonomisk kris i våra kommuner innebär ekonomisk kris i Sverige.
https://timbro.se/smedjan/sank-skatten-och-lagg-ned-landstingen/?fbclid=IwAR3-LndC97Aa_G1iPlHK9tvs9ODbCnSE3IRcesYtPKB8f3rwxVULzUqXHgI
https://www.google.se/amp/s/amp.svt.se/kultur/mote-mellan-svenska-och-amerikanska-ud-angaende-asap-rocky

Jag delar också Björn Hasselgrens önskemål om att avveckla landstingen. Argumenten för det är många. Främst är att vi behöver en kommunreform där varje kommun måste ha ett befolkningsunderlag på minst 50.000 personer. Eftersom riksdagen mest jobbar med anpassningar av EU beslut kan dessa riksdagsledamöter med fördel arbeta med sjukvården och regionala utvecklingsfrågor. Politiken i Sverige, som har problem att attrahera tillräckligt många kompetenta politiker kan då fokusera på att bemanna EU, riksdagen och kommunerna. Ett onödigt demokratiskt forum kan med fördel avvecklas. Samtidigt stärker vi demokratin genom direktval av de högsta uppdragen, involverar invånarna mer direkt vid viktiga beslutsärenden och regionalt kopplade riksdagsledamöter får arbeta med att stimulera regionalt samarbete. Vad väntar vi på? Kommer dagens riksdagspartier driva igenom liknande förbättringar? Nej. Gång efter gång har det gjorts försök att genomföra olika förändringar från dagens läge. De misslyckas ständigt. Du och jag och många andra måste välja nya politiska alternativ som får mandatet från folket att göra det som blir bättre för oss invånare. Den förändringsmakten har vi så länge vi är en demokrati.

Dagens besvikelse
Donald Trump. Han är verkligen en mästare på att uttrycka sig mycket förnedrande mot oliktänkande. Tyvärr fungerar hans retorik på allt för många amerikaner. USA är i huvudsak skapat av migranter från hela världen. Det borde även Trump erkänna som en av framgångsfaktorerna till bland annat moderna amerikanska näringslivsframgångar. Inte minst många invandrade indier tillhör USAs IT elit. Det är sorgligt att konstatera att den så kallade ”fria världens” ledare, USA, har en sådan bedrövlig pilot i Vita huset. Visst har några av dessa kvinnor också uttryckt sig korkat. Det rättfärdigar inte Trumps beteende.
https://www.expressen.se/nyheter/donald-trump-slar-tillbaka-efter-rasistiska-attackerna/

Det är också anmärkningsvärt att Trump okunnigt lägger sig i ett enskilt rättsärende i Sverige. Visst lägger sig Sverige också i rättsfall i andra länder när svenskar anses felbehandlade. Det sköts då diplomatiskt. Att Trump sätter press på Sveriges regering på detta sätt är ett tecken i tiden. Små nationer och dess folk ska veta sin underordnade plats. Att Sveriges statsminister eller justitieminister inte har rätten att lägga sig i en rättsprocess som vi vill ska gälla alla jämlikt struntar han i. Att Löfven inte offentligt upplyst Trump och det svenska folket om denna ordning tycker jag är anmärkningsvärt. Jag anser att häktningen av ASAP Rocky är oproportionell. Det spelar ingen roll vad jag tycker, eller Trump, i Sverige ska svenska rättsregler och processer tillämpas jämlikt. Oavsett om du är en världskändis, miljardär eller en vit medelålders man som lever på försörjningsstöd.
https://www.google.se/amp/s/amp.svt.se/nyheter/utrikes/trump-jag-har-haft-ett-valdigt-bra-samtal-med-stefan-lofven

Dagens stjärna
Malcom Kyeyune. Ja, tecknen är många om att Sveriges kommuner går en tuff tid till mötes. Sveriges  riksdag bär i huvudsak ansvaret för detta. Det är i huvudsak deras migrations-, integrations- och socialpolitik som starkt bidrar till den verklighet vi alla, förutom de ordentligt förmögna, kommer att känna av i sin löpande vardag. Tycker du att du redan känner av detta i bristande kvalitet kopplat till välfärdens kärnverksamheter? Det blir värre! Vi behöver välja nya demokratiska representanter som kan bidra till att vi efter nödvändig städning återigen kan få acceptabel utdelning för alla skattepengar.

”Det Lindesberg föreslog är en sorts motsvarighet till kanariefågeln i kolgruvan. Det är en förnimmelse om vad som kommer att hända när kommunernas framtida underskott glider in i nutiden: service som vi i dag tar som så självklar att vi inte ens funderar på den kommer att försämras, fördyras, eller helt enkelt försvinna, och de svaga kommer att lämnas i sticket av en välfärdsstat som en gång i tiden fyllde resten av världen av både avund och respekt, men som numera ter sig allt mer haltande och maläten.”

”En sak är tydlig: staten kommer att behöva gå in och ta över ansvaret för många av de välfärdssfunktioner som kommunerna över tid bara får svårare att mäkta med. Men något sådant görs inte på en fikarast; var i dag finns egentligen den politiska vilja och beslutsamhet som krävs för en sådan invecklad och riskfylld process?”
https://www.dagenssamhalle.se/kronika/filmjolk-till-lunch-ar-det-sa-mycket-att-braka-om-28640

Demokratisk förnyelse

Ansvar inför Uppsalaborna
Både bland centerpartister i Uppsala och bland Uppsalabornas väljare fick jag ett starkt personligt stöd inför och i samband med kommunvalet 2018. Tack för det kraftiga personliga stödet för att företräda dem under den nuvarande mandatperioden. Självklart sviker jag inte alla dessa tusentals personers förtroende enbart för att Centerpartiets partistyrelse på helt orimliga grunder uteslutit mig ur det partiet. Jag har alltid tagit mina åtaganden och löften på mycket stort allvar. I ljuset av att jag anser att vår demokrati ordentligt behöver moderniseras startar jag idag en förnyelseplattform i Uppsala kommun. En plattform, med arbetsnamnet Uppåt Uppsala, varigenom jag också löpande kommer att låta aktiva Uppsalabor få genomslag inom lokalpolitiken. Uppsala kan utvecklas mycket bättre än nu. Uppsala måste utvecklas mycket bättre än nu. Huvudsak är under lång tid framöver att bättre kämpa för social hållbarhet och tryggt åldrande. Du som är Uppsalabo får gärna hjälpa till med detta nödvändiga demokratiska utvecklingsarbetet. Helt klart är att det är många som är besvikna över hur senfärdigt det konkret tas i uppenbara problem. Och med rätt förutsättningar är det många fler än nu som vill bidra till en bättre gemensam framtid.

Naomi Abramowicz har rätt. Intresseorganisationer är inte oberoende experter. De driver som intresseorganisationer egenintressen i olika förpackningar. Uppsala kommun ska vara en intresseorganisation för Uppsalabornas bästa, inget annat. Det innebär till exempel inte korkad isolationism.

”Sverige är ett land som kännetecknas av starka intresseorganisationer. De har också en tung ställning inom svensk politik och agerar ofta remissinstanser i samband med statliga utredningar.”

”Den höga organisationsgraden i Sverige är en tillgång och en styrka. Det är ett tecken på en livskraftig demokrati att människor både vill och vågar utnyttja sin rätt att organisera och engagera sig. Men allt för ofta sker det att medierna behandlar intresseorganisationer – ibland kallade lobbygrupper – som vore de oberoende experter som inte drivs av en egen agenda.”

”Oavsett intressegruppernas syfte är deras åsikter inte objektiv fakta. De bör också granskas och ifrågasättas, precis som alla andra makthavare. När medierna är oförsiktiga, och framförallt okritiska, mot intressegrupper riskerar deras rapportering att stadfästa och reproducera särintressens bild av verkligheten. Då glömmer man bort sitt uppdrag och gör allmänheten en otjänst.”
http://www.gp.se/ledare/intresseorganisationer-är-inte-oberoende-experter-1.12769225

Vi får se hur väl och brett Uppåt Uppsala kan engagera Uppsalaborna. Uppåt Uppsala är definitivt en icke socialistisk eller protektionistisk intresseorganisation. En intresseorganisation med ambitionen att skapa former för en vitaliserad lokal demokrati. Kan det bli ett lokalt parti? Kanske, om de som utnyttjar chansen att delta i föreningens utveckling längre fram känner att det kan göra stor positiv nytta för Uppsalaborna. Från och med idag är jag processledare för Uppåt Uppsala och ett partipolitiskt fristående ombud för Uppsalaborna i Uppsalas kommunfullmäktige.
https://mobil.unt.se/nyheter/uppsala/stefan-hanna-kallar-till-presskonferens-5200082.aspx

Alice Teodorescu exemplifierar tydligt hur tilliten till flera av dagens partiledare och partier är mycket låg. Vi kan inte längre lita på starka löften som ges för att få våra röster. En gång per fyra år får vi på felaktiga grunder rösta för att därefter tydligt bevittna hur löften och rimliga demokratiska ordningar inte respekteras. Det är bara makten och känslorna som ska få styra... Stora delar av Uppsalaborna och svenskarna accepterar inte denna självgoda ordning. Allt fler slutar knyta ”händerna i byxorna”.

”Visserligen har den begagnade regeringen, de liberala stödhjulen och den Sjöstedtska tutan riggat det så fiffigt att de när som helst, tack vare den blocköverskridande överenskommelsen, kan friskriva sig från sina forna vallöften med hänvisning till det överordnade målet att utesluta SD från inflytande. Men det kommer inte att hålla för evigt. Särskilt inte om, vilket mycket empiri talar för, SD kommer att växa ytterligare just på grund av den blocköverskridande uppgörelsen.”

”I grunden handlar det om hederlighet. Om att väljarna ska kunna lita på att det som sägs före ett val också gäller efteråt. Om man före valet går ut och säger att förändringar i LAS kommer att omkullkasta vanliga människors trygghet – rösta därför på oss, vi är garanten mot vansinnet! – så kan man inte efter valet göra just detta bara för att få behålla makten. Det är oseriöst och dessutom skadligt för förtroendet för det politiska systemet som sådant.”

”I en demokrati kan man inte lajva opposition. Att vara opposition förpliktigar, till viss mån mer än att vara i regeringsställning. Men en opposition som inte kan eller vill utmana om makten är ingen opposition. En opposition ska utkräva ansvar. Men vem är ansvarig i nuvarande riksdag? En riksdag som röstat igenom en M/KD-budget som ska omsättas av en S/MP-regering som tagits som gisslan av C/L.”

http://www.gp.se/ledare/vad-är-ett-löfte-värt-1.12834934

Dagens besvikelse

De som driver på för att människors inlägg på sociala medier ska förhandscensureras av plattformsleverantörer av sociala nätverk. Det är en väg som leder helt fel. Däremot är det rimligt att kraftigt höja straffen för dem som begår brott på nätet.

”Jag delar Sanna Wolks uppfattning att det är problematiskt när de stora internetföretagen, som levererar digital infrastruktur, sätts att göra juridiska bedömningar med stora konsekvenser för den enskildes rättigheter och i praktiken även för yttrandefriheten. Någon annan mening framkommer inte heller i huvudledaren. Detta är beslut som, likt Wolk skriver, borde tas av domstol. Upphovsrättsskyddat material bör tas bort i efterhand.”

”Om man sedan vill kalla förhandsfiltrering för censur eller inte är ur ett journalistiskt perspektiv främst en semantisk fråga. Konsekvenserna blir ju desamma. Att ta bort upphovsrättsskyddat material i efterhand har vi självklart aldrig benämnt censur. I texten framgår det tydligt att det är just "förhandscensureringen" vi kritiserar.”
http://www.gp.se/ledare/plattformarna-har-ett-ansvar-1.12810271?noAccess=true&aId=1.12810271

Dagens stjärna
Adam Cweijman ger kloka reflektioner på Liberalernas ökenvandring. Det finns några riktigt duktiga personer som är politiskt engagerade inom Liberalerna, med omfattande arbetslivserfarenhet. Jag hoppas deras engagemang bättre kan tas till vara i mer nutidsenliga politiska rörelser. Uppsala är i stort behov av demokratiskt förankrade rörelser som skyndsamt och handfast verkar borgerligt pragmatiskt för invånarnas bästa.

”Den lojaliteten och enigheten är idag, många år senare, som bortblåst. Vissa skulle kanske hävda att det handlar om väsentliga ideologiska skillnader och skiftande partikulturer som temporärt dämpades av en mångårig borgfred. Då med syftet att frånta Socialdemokraterna makten. Jag tror inte på den förklaringen. Enigheten var djup men också ett uttryck för en samsyn rörande relationen mellan staten och individen. Den politiska konfliktdimensionen som präglade hela 1900-talet. De gemensamma programmen var genomarbetade och meningsskiljaktigheterna små.”

”Det som splittrade Alliansen och förpassade Liberalerna till en ödemark dit få väljare tycks vilja följa var något annat. Statsvetaren Björn Östbring gjorde en mycket klok iakttagelse nyligen som nog utgör en viktig ledtråd: När politiken kretsar kring för eller emot nationalism försvinner andra konfliktlinjer (SvD 22/1). Det luddiga ”allas lika värde” ställs mot en vag motsats. Politiken reduceras till för eller emot godhet.”

http://www.gp.se/ledare/sista-kapitlet-för-liberalerna-1.12785643