En brokig väg mot framgång

Drivkraft viktigast för framgångar

Enskilda individers utveckling i livet, och karriärer, bär på många möjligheter. Genetiska förutsättningar har stor betydelse för hur lyckade olika vägval blir. Det har den senaste och mest avancerade forskningen konstaterat till många politiska ideologiers förtret. Inte minst mängden hormoner vi har i våra kroppar har stor betydelse för våra beteenden. 

Till stor del bestämmer vi själva, genom de vägval vi ständigt gör, hur livet utvecklas. Vilka vuxna vi lyssnar och lär av. Vilken utbildning vi väljer. Hur ambitiösa vi är för att få bra betyg i skolan. Hur hårt vi arbetar för att lösa våra uppgifter. Hur vi väljer vilka vi umgås med. Hur vi väljer att lämna jobb om vi misstrivs eller ej. Vilka chefer vi väljer och har tur att möta. Tur har betydelse men dina egna val har störst betydelse i ditt unika liv.

Nedan är en intressant berättelse om en man som inte visste vad han ville, men vad han gillade. Det han gillade tog honom från intresserad till Nobelpristagare i kemi. Med hjälp av sin matematiska begåvning lyckades han och kollegor utveckla AI-stöd som inom läkemedelsutvecklingen snabbare löser problem kopplat till proteiner och dess beteenden. Lyssna på nedan intressanta reportage. SR dokumentären är värd att lyssna på. Många gånger är föräldrars oro för barnens framtid onödig.

”Från finansbolag till att avslöjas som fejk-kemist av en student. Det här är berättelsen om John Jumpers udda resa till Nobelpriset i kemi 2024.”

https://www.sverigesradio.se/avsnitt/avslojades-av-studenter-har-ar-fejk-kemistens-brokiga-vag-till-nobelpriset-2024--3

I vår del av världen, och särskilt i Sverige, kan alla bli framgångsrika om man kommer på vad man gillar att göra och ser till att bli väldigt bra på det. Forska, uppfinna, driva företag, bruka vår jord, djuruppfödare, lära ut, vårda sjuka, hjälpa funktionshindrade, jaga kriminella, försvara vår frihet, kakla, måla, snickra, köra bil, programmera, klippa hår, spela musik, sjunga, hoppa stav, spela fotboll, spela tennis, spela ishockey och så vidare. Och ”alla behövs”. För att bli bland de bästa räcker inte talang. För stora framgångar krävs disciplin, hårt arbete, uthållighet och sociala uppoffringar. Framförallt krävs engagemang för det man gör, att det känns meningsfullt. 

Ett stort politiskt misslyckande är att politiken i Sverige allt för länge nedvärderat hantverks- och serviceyrken. Krav på bra tillgång till duktiga syokonsulenter i våra skolor är extremt viktiga för elever som inte har vägledande vuxna i sin närhet. Jag läste igår ett inlägg från Sepideh Wägner, Regionchef UF i Uppsala län.  Hon uttryckte stor frustration över en allt högre ungdomsarbetslöshet samtidigt som många arbetsgivare vill rekrytera rimligt kvalificerad personal. Frustrationen riktas mot arbetsmarknadens och politikens oförmåga att bättre matcha utbildningsutbudet mot arbetsmarknadens behov. Min tolkning av hennes frustration i klartext innebär fler praktiska utbildningar och färre teoretiska! Jag håller med! Universiteten måste bli svårare att komma in på och kraven mycket högre. Högskolor kan avvecklas och de som blir kvar kan bli delar av de få mycket kvalificerade universitet vi måste säkra. Som Uppsala universitet och Campus Gotland. Mer resurser till de bästa universiteten och mer resurser till praktiska utbildningar som leder mot värdeskapande jobb. Färre teoretiska utbildningar och ett implementerat lärlingssystem gör att finansieringen är löst. Do it!

Du som tvivlar på hormonernas betydelse för våra beteenden kan med fördel läsa nedan artiklar i Harvad business review. Vet du att en viss blandning av testosteron och kortisol kraftigt ökar sannolikheten för att en individ blir kriminell? Är du skeptisk? Tror du på naturvetenskap? Tänk att vissa människor inte vill förstå att det har betydelse att kvinnor och män inte har samma hormonmix. Att förneka fakta är alltid korkat.

https://hbr.org/2008/09/social-intelligence-and-the-biology-of-leadership

https://www.library.hbs.edu/working-knowledge/how-hormones-foretell-whether-people-will-cheat

https://www.hbs.edu/faculty/Pages/item.aspx?num=49337

https://hbr.org/2010/12/gender-brain-science-and-wrong

Makten att påverka

Matematiken skapar förutsättningarna

Valet till Sveriges riksdag, Uppsala kommunfullmäktige och Uppsala regionfullmäktige är över. Resultatet är klart och de politiska stridernas dimma har lagt sig. Även tramsbudskapens propaganda är för tillfället borta. Segrar firas och sår slickas. Det är valtider med andra ord.

I Uppsala kan man konstatera att framförallt Utvecklingspartiet demokraterna gjort största succé. Från noll till två mycket värdefulla mandat redan i första valet som partiet ställt upp i. Ett av allt fler helt lokalt fokuserade partier. Oavsett vad man tycker om det så är de övriga partierna som gått framåt SD, S och V. Som mer än genomsnittligt insatt i Uppsalas politik och kommunens välmående är det anmärkningsvärt att oppositionen lyckats så dåligt när till exempel skolan är extremt misskött och företagsklimatet slår "all-time-low". Oavsett vad man tycker har invånarna talat och resultatet är som det är. 

Det är mycket man kan grotta ner sig i kopplat till valresultatet. Uppsala kommun har fått ett helt nytt lokalt parti i kommunfullmäktige, Utvecklingspartiet demokraterna, UP. UP fick i särklass flest röster av alla partier där någon av våra kandidater kryssats. Jag fick i särklass flest kryss av alla i förhållande till antal röster. I valet 2002, för 20 år sedan, hade dåvarande Folkpartiet 16 mandat i Uppsala kommunfullmäktige och var Uppsalas största borgerliga parti. Efter valet 2022 har Liberalerna, tidigare Folkpartiet, 5 mandat och är kommunfullmäktiges näst minsta parti samt bara drygt dubbelt så stora som det nya partiet Utvecklingspartiet demokraterna. Är det en tydlig signal om att det är farligt att samarbeta åt vänster om man kallar sig liberal? Förändringens vindar viner. Varför blev det så på bara 20 år, vad tror du?

https://unt.se/nyheter/uppsala/artikel/mohamad-hassan-l-nu-lamnar-jag-kommunpolitiken/r91p6dxl

Ja, ja, ja. En sak är säker och det är att allt förändras hela tiden. Det tar aldrig stopp. UPs två mandat har visat sig matematiskt mycket värdefulla. Särskilt för partier som självklart ska sträva efter makten. Varför ska man engagera sig politiskt om man inte vill att den politik man företräder ska bli verklighet? Eftersom UP inte är ett enfrågeparti är inte nuläget så enkelt som vissa kan tro för hur partiet ska agera. Sakpolitiskt finns det viktig politik inom skolan och äldreomsorgen där UP har liknande ställningstaganden som Socialdemokraterna. Inom spårvagnsfrågan är vi tydligt på samma sida som SD, M, C och KD. Men i vilka sakfrågor kan olika varianter av minoritetsstyren få en majoritet? Tro mig, det som kan tyckas vara ett enkelt val för den som kan välja är i verkligheten inte så enkelt. 

Idag bjuder Utvecklingspartiet demokraternas kommande representanter i kommunfullmäktige på några perspektiv på förhandlingsläget i UNT. Oavsett vilken väg framåt som vi kommer att stötta är orden: Gör om! Gör rätt! centrala. En skola som rankas på plats 261 av 290 kommuner är ett misslyckande. Ett företagsklimat som rankas på plats 247 av 290 kommuner är ett misslyckande. En äldreomsorg som fått kraftig kritik är ett misslyckande. En växande skult och allt fler långvarigt beroende av försöjrningsstöd är stora misslyckanden. Om vi bara synar erfarenheterna och meriterna hos partiernas ledande representanter, vilka har då mest trovärdighet i ett "Gör om! Gör rätt!" projekt?

"Uppsalapaketets planer på att snabbt bygga bostäder och spårväg är dåligt. Ett nytt lokalt styre kan snabbt och tydligt signalera till den nya regeringen att ta fram ett nytt avtal som förlänger tiden för byggande och att Uppsala utan påverkan från staten får planera utvecklingen av hela Uppsala kommun. Detta innebär en mer hållbar tillväxtpolitik som är mycket bättre förankrad hos Uppsalas invånare. Det nya styret i Uppsala måste också snabbt avbryta planerna på att bygga spårväg i Uppsalas södra stadsdelar."

https://unt.se/debatt/artikel/sag-nej-till-planerna-pa-33-000-bostader/reyp3qyj

Förmåga att räkna och att koncentrera sig

Integrerat lärande

Ett mycket kraftfullt sätt att förbättra utbildningspedagogiken är att koppla ämnen som matematik till fler sammanhang i den verklighet som alla behöver förhålla sig till. Matematiken är fantastisk på det sättet eftersom den finns inom allt i våra samhällen. Samtidigt kan matematiken för många upplevas som väldigt teoretisk och onödig att lära sig. Inte minst jag själv tog lång tid på mig innan jag förstod hur viktig matematiken är för just det mesta i våra liv. Själv utbildade jag mig till civilekonom. Där fanns matematik som var tillräckligt intressant för mina huvudsakliga intressen. Under universitetsstudierna fick man också lära sig att varje uppsats med stor trovärdighet helst skulle innehålla en matematisk regressionsanalys. Det vill säga en metod för att matematiskt kunna styrka att det man undersöker och dess resultat faktiskt kan påstås stämma, eller inte. Inom den viktigaste forskningen, den som kan kopplas till naturvetenskap och teknik är matematiken helt avgörande. En sak är helt säker och det är att om vi kan öka motivationen att lära sig lite mer matematik i våra skolor kommer vår konkurrenskraft garanterat stärkas och enskilda invånares liv kommer att förbättras.

Om matematiken till exempel i mycket större utsträckning kopplas till vardagsutmaningar kan kompetensnivån kraftigt stärkas. Matematiken kan med fördel kopplas till hur man räknar ut sin skatt. Oavsett vad man gör som vuxen kommer man inte ifrån att betala skatt. Matematiken kan med fördel kopplas ihop med hur man får sin privatekonomi att gå ihop, lära sig att räkna på intäkter och kostnader. Lära sig att förstå vilka effekter sparande kan ha för att klara att köpa sitt första boende. Lära sig att förstå vad som krävs för att få ett eget företag att gå ihop ekonomiskt. På gymnasienivå finns idag den förträffliga möjligheten att lära sig tillämpad matematik genom att driva ett UF-företag. Ung företagsamhet, UF, är en metodik som starkt bidrar till att få unga människor att bättre förstå vad som krävs för att skapa och driva ett företag. Inte minst lär sig ungdomarna hur viktigt det är att räkna rätt för att prissätta sina produkter eller tjänster så att företaget har ekonomisk bärkraft. Liknande metoder och pedagogik måste inkluderas mycket tidigare i skolan. Genom att göra det i större utsträckning är jag säker på att många personer också kommer att slippa att redan i unga år hamna i ekonomisk knipa.

Charlotte Marteus, Expressen, skriver läsvärt om att skolan kan göra större individ och samhällsnytta genom att redan i grundskolan drilla våra barn i att förstå sambanden mellan intäkter och kostnader. Du som följer min blogg vet också hur många gånger jag lyft problemet med att riksdagen tillåter allt för enkla lån med ocker räntor, till exempel SMS-lån, som kraftigt bidragit både till skuldfällor och omfattande brottsverksamheter.

"Är det skolans fel att tiotusentals unga vuxna har skulder hos Kronofogden? Hade problemet kunnat undvikas om det funnits mer privatekonomi på skolschemat? 32 000 unga vuxna mellan 18 och 25 år har skulder hos Kronofogden. Sammanlagt är de skyldiga 1,3 miljarder kronor. En svindlande summa. Och förra året fördubblades antalet unga som ansökte om skuldsanering jämfört med 2019. Att unga kör sönder sin ekonomi redan i entrén till vuxenlivet är en tragedi. Det sätter krokben för deras chanser att hyra lägenhet, ta lån för att köpa en egen lya eller en jobbnödvändig bil. Hälsan nöts ner och skammen växer."

"Mer privatekonomi i skolan! Det säger representanter för såväl Kronofogden som Nordnet och Unga aktiesparare. Självklart är privatekonomi ett viktigt ämne och det ingår i undervisningen redan i dag, i högstadiet och på gymnasiet. Kanske behöver stoffet anpassas mer till kreditsamhällets krav, men utöka undervisningen? Det finns knappt ett samhällsproblem som skolan inte ombeds att lösa med mer lektioner."

"Bland dem som ansöker om skuldsanering är de främsta orsakerna arbetsbrist, överkonsumtion och spelberoende. Det illustrerar hur oändligt lätt det är att skuldsätta sig i dag. Tidigare generationer klarade sig ju inte undan skulder för att de hade jättemycket privatekonomi på schemat. Det handlar mer om vad de inte hade: möjlighet att nätshoppa hemma i sängen, handla på kredit och ta sms-lån. Det fanns inga sociala medier eller influencers som lockade till köphysteri. Och man kunde inte spela bort studiebidraget på nätet."

"Men det uppkopplade överflödssamhället lider av en ”allting genast”-sjuka som svårligen kan lagstiftas bort. Unga måste helt enkelt rustas för att motstå locktonerna. Vid sidan av föräldrarnas uppfostran kan skolan göra en insats varje dag i veckan genom att öva eleverna i icke-kognitiva färdigheter: koncentration, uthållighet, känslokontroll och förmåga att skjuta upp belöningar. Idén att elever ständigt ska ”gå på lust” och följa motståndets minsta lag framstår mer som en gåva till morgondagens lånehajar. Och kanske även till dem som rekryterar till kriminella gäng."

https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/skolan-kan-hjalpa-unga-att-inte-kora-sonder-sin-ekonomi/

Kunskap, hälsa och pengar

Kulturellt fokus
Den kinesiska kulturens fokus är på kunskap, hälsa och pengar. Det skulle inte skada om det får bli fokus på huvudfrågor även i Sverige. Det brådskar om vårt höga välstånd de senaste 50 åren ska kunna försvaras. Nu gäller det att ha fokus på huvudfrågorna som påverkar hållbarheten i allt annat i vårt samhälle. Skolresultaten är en sådan huvudfråga och det måste kraftigt förbättras om svensk konkurrenskraft ska säkras. Sjukskrivningarna måste återigen minska, vi behöver hålla oss friskare och hela större delar av våra allt längre liv samt stärka våra företagares konkurrenskraft. Inte minst måste vi kompetensmässigt klara den utmaning som alla pensionsavgångar representerar runt om i Sverige. Och sedelpressarna, billig ränta, måste stoppas och realekonomin stärkas. Förmågan att fokusera på huvudfrågor istället för på bifrågor tror jag är kulturellt betingade. Vissa kulturer är helt enkelt bättre än andra på att skapa bärkraftig framgång.

Visst är det bra att skolbarnens matematik och NO-kunskaper inte fortsätter att sjunka. Låt oss hoppas att vi snart presterar minst i nivå med Finland, Norge och Danmark. Svensk konkurrenskraft är kraftigt hotad när skolan presterar dåligt samtidigt som vi har stora pensionsavgångar. Under inledningen av 2017 presenteras en utredning om skolan. Om den tas på allvar kommer vi definitivt kunna förbättra lärandet för våra barn och unga. Bland annat måste relevanta ministrar låta bli att leka tomtar som delar ut julklappar. Fördela alla pengar ut i verksamheterna och tillåt skolans personal situationsanpassat prioritera hur deras resurser bäst leder mot måluppfyllelse kopplad till kunskap. Socioekonomiska nyckeltal räcker som julklappsperspektiv från regeringar.
http://www.expressen.se/ledare/skala-inte-an-skolans-problem-ar-enorma-1/
http://www.gp.se/ledare/ett-trendbrott-utan-spår-av-genombrott-1.4001900
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sveriges_demografi
http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/5/5108/LKT0641s3092_3094.pdf

Mittens rike
Kina kallas också mittens rike. Kina har en fantastisk historik. Med tanke på landets stora befolkning, och kinesers generella företagsamhet, är det inte konstigt att de uppfunnit bland annat papper, tryckpressen, krut och kompass. Vår mänskliga historia är full av kinesiska avtryck och de kommer garanterat att fortsätta. 1,3 miljarder kineser bara i Kina och många många miljoner runt om i resten av världen. Sveriges befolkning är inte ens 1% av 1,3 miljarder, bara så att storheterna blir ännu tydligare. När detta rike nu tar över ledartröjan i världen, vad tror du det innebär? Och att Kina nu stoppar möjligheterna för kineser att investera utomlands, är det ett första svar på Trumps idé om att starta handelskrig? Ja, ja... Det kommer att vara väldigt gungigt i världen några år framöver. Personligen skulle jag helst se nästa lågkonjunktur nu så att alla västerländska samhällen tvingas till ordentliga reformer, de är oundvikliga. Jag tror att framtiden är ljus runt hörnet. Vad tror du?
http://www.di.se/nyheter/kina-stryper-utflodet-av-kapital/
http://varldenshistoria.se/civilisationer/atta-dynastier-skapade-kinas-storhet
http://www.kinas.se/historia/
http://www.varldskulturmuseerna.se/ostasiatiskamuseet/utstallningar/aktuella-utstallningar/mittens-rike/
http://www.landguiden.se/lander/asien/kina
http://www.di.se/nyheter/kina-stryper-utflodet-av-kapital/
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1328519&fileOId=1328520

Draken
Du vet väl vilken siffra som är den mest värdefulla och den värsta i den kinesiska kulturen? 8 är magiskt positiv och 4 är dödligt dåligt. Det är värdefullt att känna till. Bland annat har du svårt att hitta våning 4 i kinesiska fastigheter. 3B eller till exempel "lobby" ersätter 4. Du kanske inte kände till lite om kinesernas syn på 8 och 4 men visst känner du till det kinesiska stjärnteckenssystemet? Om du gör det kommer du att lära dig att människor födda i drakens tecken har en särställning för väldigt många av + 1,3 miljarder kineser. Är det möjligen den gyllene år 2000-generationen som blir vår räddning? Varför inte? Bland de finaste anses de drakar som är födda även i metallens tecken vara  särskilt fina. Ja, ja vi får C om det kanske blir en tupp, råtta eller oxe som räddar oss. Det är säkert en kombination.

Stjärntecken är typ "hen-orienterade". De kanske måste jämställdhetsintegreras så att den gamla kulturen inte sårar någon eller symboliserar gamla patriarkala tänkanden... Känns som ett typiskt fokus för bland annat vänsterkrafter. De har lite jobb att göra för att få +1,3 miljarder att tycka att det är en prioriterad fråga bland allt som ligger "på bordet". Vi andra, som inte ständigt driver identitetspolitik på minoritetsnivå, fokuserar generiskt på jämställdhet, skolresultaten, jobbskapandet, bostadsbyggandet, hälsoförbättringar, bättre integration, fungerande rättssystem och Försvar samt en ansvarsfull miljö- och klimatpolitik.
http://www.epochtimes.se/vad-kineserna-sager-om-drakens-ar/
http://kinesiskthoroskop.theinformationguru.com/drakens_ar.htm

Försörjningskvoten

Vilka betalar för alla rättigheter i vårt samhällssystem? Skattebetalarna! Gårdagens och dagens skattebetalare. Den som aldrig betalat skatt, eller enbart betalat väldigt lite skatt, har aldrig bidragit till allt som skatt finansierar. Tyvärr används massiva skattepengar åt annat än skola, omsorg, vård och infrastruktur. Men de politiskt naiva och vilsna tycker nog att allt onödigt kan klassas som "omsorg". Du och jag tillhör bland de högst beskattade folket i världen! Efter årsskiftet får till exempel de som sliter hårt och som måste betala statlig skatt en sådan på 60% av den sist intjänade kronan! Men inte nog med det, efter kommunal, landstings och statlig inkomstskatt ska du också betala moms och skatt på andra tillgångstransaktioner. Jag kan försäkra vänstermänniskor om att så kallade höginkomsttagare betalar väldigt mycket mer skattepengar än andra som är självförsörjande. Om du betalar statlig skatt och går ut och shoppar något med 25% moms har med andra ord det offentliga tagit 85% av din sist intjänade krona! Det är sjukt!

Det är de som jobbar, eller som under många år jobbat och nu är pensionärer, som bär upp det generella välfärdssamhället. Andelen av dem som är självförsörjande i förhållande till alla som finansieras av de som jobbar kallas försörjningskvoten. Allt färre får i Sverige bära upp allt fler i det samhällssystem vi idag har. Det är självklart ohållbart. Fler av den totala befolkningen måste jobba och uppnå självförsörjning. Trots dåliga generella matematikkunskaper i Sverige och trots vänsterns dröm om att kunna ta allt från de få rika så fattar de flesta att den svenska försörjningskvoten utvecklas ohållbart! Samhällssystemet måste i grunden förändras. Var är alla nödvändiga reformförslag från de stora partierna?
http://www.regeringen.se/contentassets/d10e4672d6b74ae0a7335d1d18cf21b8/forsorjningskvoten-i-olika-delar-av-sverige---scenarier-till-ar-2050
http://www.ekonomifakta.se/Artiklar/2010/November/Sveriges-framtida-utmaning/
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-/Befolkning/Befolkningsframskrivningar/Befolkningsframskrivningar/14498/14505/Aktuell-befolkningsprognos/Sveriges-framtida-befolkning-20152060/273432/
http://www.scb.se/statistik/AM/AA9999/2003M00/AM78ST0302_06.pdf

Fler chanser

Självklarheter?
Det kan tyckas som självklarheter att människor skall få fler chanser att ordna upp sina liv och skapa förutsättningar för en bättre framtid. Tyvärr är det inte en självklarhet för alla. Det finns faktiskt personer som tycker att vissa ungdomar får "skylla sig själva". Det egna ansvaret får aldrig negligeras men det är också viktigt att acceptera att vi alla har olika förutsättningar. Arv och miljö påverkar oss. Några av oss har oturen att växa upp i en situation som är mycket utsatt. Vissa föds in i kärleksfulla och handlingskraftiga familjer. Många av de som växer upp utsatt är personer som av andra upplevs som "förlorare". För mig är det dock en självklarhet att ge dem nya chanser att tänka om och utveckla sin fulla positiva potential. Priset för att stötta dessa utsatta personer till fler chanser är mycket billigare än att låta dem gå snett tidigt och sedan låta dem leva i utanförskap hela sina liv.
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/loensamt-ge-ungdomar-en-andra-chans-1692

Bristande kunskaper
Under flera skolbesök har det blivit uppenbart att den svenska skolan är mycket bra. Det finns dock undantag och det är, precis som jag kunnat läsa och höra av många politiker, våra matematikkunskaper. Matematik är ett ämne där det är viktigt med föräldrar eller lärare eller både och som har tid att handleda ett barn och en ungdom för att de skall utvecklas utifrån sin förmåga. Det är uppenbart att många inte får den handledning som krävs. Bara för att ta ett exempel, hur många minuter får varje barn i stöd om en elev går i en klass med 26 elever och eleven har tre femtio minuters lektioner per vecka? För att klara uppgiften får du anta att varje elev får en minuts handledning per lektion. Känns det som tillräckligt? Det är dax med vuxenförstärkningar på skolorna. Det finns många duktiga pensionärer och invandrare som gärna stöttar våra barn och elever utan ersättning. Vad väntar vi på?
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/nya-samarbeten-lyfter-matematiken-1690