Valfläsk utan gränser

Ansvarslöst

Tjänstemannaansvaret är återinfört i landet Sverige. Det är bra. Frågan om det får någon praktisk betydelse. I till exempel Uppsala kommunfullmäktige ger fullmäktige styret ansvarsfrihet trots att fel begåtts och revisorerna framfört kraftfull kritik. Om denna nya lag om ”ansvar” betyder något i praktiken måste många partier ställas till svars om de kör Sveriges ekonomi i botten på grund av alla dyra vallöften. Och i Uppsala måste flera partier och personer ställas till svars för det mycket okloka spårvägsprojektet. 

”Hur synd är det egentligen om svenska barnfamiljer? När man lyssnar på landets partiledare kan man ju få för sig att de lever i armod, sitter i utkylda och mörka hem (på grund av höga elräkningar), livnär sig på smulor (på grund av höga matpriser) och går i ur och skur, kanske flera mil, eftersom bensinen är så dyr.”

”Verkligheten tyder på något annat. De barnfamiljer jag ser i mataffären verkar inte direkt vända på varenda krona. Skrytbilderna från semestrar, renoveringar och restaurangbesök på sociala medier tyder inte heller på tunna plånböcker. Ändå odlas bilden att det är otroligt synd om landets barnfamiljer i medelklassen.”

”Sällan har såna mängder valfläsk plockats fram som i valrörelsen 2026.”

”Utspelen som syftar till att ”stärka barnfamiljernas ekonomi” kommer från alla håll och kanter: Flera partier, bland annat Socialdemokraterna och Kristdemokraterna, vill höja barnbidraget, Moderaterna vill göra förskola och fritidshem gratis, Vänsterpartiet föreslår en bebispeng och Liberalerna föreslår gratis fritidskort i kollektivtrafiken för barn och unga.”

”Ovan är blott ett axplock av alla de gåvor som utlovas landets barnfamiljer. Till det kommer redan genomförda åtgärder som sänkt bränsleskatt, tillfälligt elstöd och sänkt matmoms. Trots dessa tveksamma åtgärder – att uppmuntra till ökat bilkörande och ökad elförbrukning mitt i en pågående klimatkris är galenskap – framställs alltså svenska barnfamiljer som hårt pressade, på gränsen till fattighuset allihop.”

”I stället för att göda medelklassen borde pengar gå till de grupper som lever i ekonomisk otrygghet – för de finns. Jag ser dem köa för att få mat på en parkeringsplats i Malmö där Matsvinnshjälpen delar ut mat som livsmedelsbutikerna sorterat ut. Enligt Stadsmissionens senaste Fattigdomsrapport ökade andelen som har svårt att få pengarna att räcka till mat från tre till sex procent av befolkningen mellan 2021 och 2024.”

https://www.expressen.se/kronikorer/ann-heberlein/hur-synd-ar-det-om-svenska-barnfamiljer/

Tänk till och upprätthåll

Politisk okunskap, naivitet och feghet är huvudproblemet

Efter 16 år i en ledande politisk roll kan jag enkelt konstatera att det mesta som gått snett i landet Sverige beror på dålig politik. Demokratin levererar inte med kvalité. Varför har det blivit så? Är det bättre i USA, Frankrike, Finland eller Storbritannien. I USA är det i vårt fall lättare att ställa enskilda presidenter, premiärministrar och partier till svars då deras valsystem gör det bättre möjligt. Det är dåligt att det hör till undantagen att enskilda politiker kännbart ställs till svars för ett uselt ledarskap som kostat invånarna mycket onödiga pengar och försämrade framtidsprognoser. Politik som en karriär från skolan är en mycket dålig ordning. Dessa broilerpolitiker, ofta livstidspolitiker, har till stor del bara ideologier att hålla sig till. Om ideologin inte är rimligt pragmatisk blir det ofta fyrkantigt dumt. Och vi invånare blir lidande.

De så kallade ”borgerliga” i Uppsala drev av ideologiska skäl på privatiseringar utan att ta ansvar för väl fungerande införanden av marknadsfriheten. Det har kostat skattebetalarna både mycket pengar och sämre kvalité. Det som kan utmanas i god konkurrens med hög kvalité ska absolut konkurrensutsättas. Samtidigt har Leif Östling rätt i att offentlig sektor jämfört med näringslivet är kassa på hållbar upphandling. Som det står vid ingången till universitetsaulan i Uppsala: ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större.” Rätt gör de samhällen som kräver att de som politiskt företräder dem är kompetenta och arbetslivserfarna.

https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/det-ar-inte-marknaden-magdalena-andersson-det-ar-du/

Obalans mellan ersättningar och ansvarsutkrävande

Enorma ersättningar men inget kännbart ansvar

Chefernas löner inom offentlig sektor har rusat de senaste åren. Om det kan man tycka mycket. Jag tycker de är för många och jag tycker de flesta är överbetalda eftersom det i stor utsträckning saknas ett tjänstemannaansvar. Om de får sparken när de tydligt visar att de inte är stora nog för sina uppgifter vore det en sak. Men ofta får de inte sparken trots upprepade bevis på att de inte är värda sin höga ersättning utan skadar istället verksamheten. Hur har det blivit såhär? Till stor del på grund av att väljarna röstar fram partier med företrädare som inte klarar av att kompetent stötta och utmana ledande tjänstemän. Samtidigt är det politikerna som är ansvariga. Politiker utan anställningstrygghet och mycket sämre ersättningar än de ledande tjänstemännen är formellt ansvariga inom en kommun. Och i det demokratiska systemet vi har ger politiker sig själva ansvarsfrihet. Vår demokrati behöver reformeras. Det är svårt då inte gammelpartierna vill ändra systemet. De vill till exempel göra Januari- och Decemberöverenskommelser istället….

Johan Gärdebos gästkrönika i GP är i sammanhanget mycket läsvärd. Jämfört med till exempel undersköterskor, lärare och sjuksköterskor har ledande företrädare inom både näringsliv och offentlig sektor väldigt mycket mer betalt. Om det kan man som sagts tycka mycket. Jag anser inte att det är fel men det förutsätter också att de kännbart måste få ta konsekvenser av grova misslyckanden i sitt jobb. Allt annat är en oacceptabel ordning. 

”Många kan falla för frestelsen att finna en syndabock. Förutsägbart nog har bolagets tidigare VD Peter Carlsson även kallats för Batteri-Jesus. Historien upprepar sig. Under 00-talet fick Per Carstedt, då känd som Etanol-Jesus, bära skulden för bolaget Sekabs och Sveriges misslyckade satsning på etanolbränsle. Medan mäktigare aktörer som bedyrade att etanolbränsle banade Sveriges väg till “det gröna folkhemmet” (Göran Persson), eller “världens gröna Gnosjö” (Maud Olofsson) smög bort sin skuldbörda.”

”Stegras VD Henrik Henriksson har i intervju med Dagens industri avfärdat värdet med sådana jämförelser. Man är ett bolag i en annan industri, och med annan ägarstruktur. Men båda bolagen har planerats av Investmentbolaget Vargas Holding, av Harald Mix. Likheterna hjälper oss förstå Mix ansvar i frågan om skuld.”

”Likt Northvolt har Stegra flera år ramats in medialt som klimatkrisens lösning. SVT:s film “Den gröna kapplöpningen” hyllar bolagen, medan kritiker hånas som okunniga, ovilliga att fixa klimatet.”

”Den skuld som Vargas Holding och Mix har för Northvolt och Stegra är i förlängningen en fråga om vilka samarbeten som gjort att man inte synat gröna satsningar i sömmarna. Vill man att Sverige ska lyckas med klimatomställningen finns all anledning att söka svaren bortom uppenbara syndabockar.”

https://www.gp.se/ledare/gastkolumn/vem-bar-ansvaret-for-northvolts-konkurs.6c3ab336-36dd-4afc-9bb0-5ae964cfa575

Gärdebos resonemang är viktigt att ta på allvar. Politiker utan relevanta kunskaper finns med i leken. I ovan exempel säger jag bara ”follow the money”. Hur mycket förlorar skattebetalarna och pensionsspararna? Hur mycket har till exempel Peter Carlson och Harald Mix vunnit? Det går alltid att gå med plus om man säljer i tid…

Den materiella världen styrs av girigbukar, så är det. Och så fortsätter det med stor sannolikhet att vara. Att kinesernas politiker då och då trycker till extremt rika affärsmän som tar ut sina maktsvängar för mycket tycker jag är bra. Det som händer i USA är inget att uppskatta om man är en sann demokratiskt troende person. 

Demokratisk reform

Hur gör man demokratin mer ansvarsutkrävande?

Människans samhällen går uppenbarligen i cykler. När vi i unika samhällen lyckas få bra ledare och egoismen inte helt får styra blir samhällsbyggena framgångsrika. Gång efter gång faller dock dessa samhällsbyggen då någon med enkla lösningar eller en främmande fiende tar över makten efter att det framgångsrika samhällsbygget stelnat. Nedan artikel är läsvärd då det med stor sannolikhet kommer att bli rörigt även efter valen år 2026 i Sverige. 

”Just nu riskerar hälften av riksdagens partier att åka ur. Märkligt nog tycks de mindre partierna dra slutsatsen att lösningen är att röra sig mer mot mitten, där det redan är trångt. Risken finns också att nya, mer extrema partier kommer in i parlamentet när de befintliga partierna upplevs stå för nära varandra, skriver Per Rosencrantz på Bellbird.”

https://www.di.se/debatt/nar-smapartierna-gar-mot-mitten-okar-risken-att-aka-ut/

Och Centerpartiet ska nu försöka i vart fall överleva i Sveriges riksdag med Hatten som partiledare. Det blir intressant att se hur det går. Den här gången är det ingen valprocess utan valombuden har ett alternativ att ta ställning till. Som sagt, partier som gärna kopplar sig till liberalismen har problem.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hatt-har-sagt-ja-till-ett-potentiellt-kamikazeuppdrag-men-ar-en-erfaren-pilot

Jag har sagt det förr. Jag säger det igen. Sverige behöver demokratiska reformer som gör att vi bättre kan ställa styrande partier till svars. De har idag för lätt att skylla på varandra.

Enormt slöseri och kvalitetsproblem

Ständig inkompetens

Det är minst sagt frustrerande att offentlig sektor inte lyckas bygga upp effektiva och användarvänliga digitala verksamhetssystem. Inom offantlig sektor behövs verkligen ”Re-enginering”! Vi behöver en politisk kraft och livserfarna politiker som gör att vi bland annat löser de problem som plågar sjukvården. Och vi behöver moderna systemlösningar som frigör arbetskraft från byråkrati till värdeskapande operativt arbete. Det går! Det kräver ”bara” erfaret handlingskraftigt ledarskap. Joakim Broman, GP, skriver nedan läsvärt om hur illa de offentliga digitala stödsystemen idag fungerar.

”Drömmen är att få kasta in en brandbomb i serverhallen så att allting skulle försvinna och man fick bygga upp allt på nytt igen. Så sammanfattade Johan Magnusson, som forskar om digitalisering vid Göteborgs universitet, sina samtal med offentliga IT-chefer i en intervju med Sveriges Radio.”

”Om läkarna och sjuksköterskornas protester mot Millennium känns bekanta kan det exempelvis bero på att den historien upprepat sig ett flertal gånger. 2013 protesterade Skånes vårdanställda mot införandet av journalsystemet Profdoc Medical Office, som man hävdade hotade patientsäkerheten. Regionen fick också kritik för att man drev igenom systemet utan att ha lyssnat på personalens synpunkter.”

”Något år tidigare hade distriktsläkare i Kristinehamn varnat Region Värmland för att de höll på att bygga vårdens motsvarighet till skeppet Vasa. Journalsystemet Cosmic hade både i Jönköping och Uppsala län lett till konstaterade problem med patientsäkerheten, och införandet av samma system i Östergötland hade kantats av problem.”

”I en artikelserie från 2020 gick jag igenom några av de många, dyra och ofta katastrofalt havererade digitaliseringsprojekt som man kunnat följa genom åren, och konstaterade att stora problem med nya journal- eller IT-system i vården verkar vara regel snarare än undantag.”

”Man ska inte ge alltför enkla svar på svåra frågor, och hur man gör digitaliseringen mer framgångsrik är komplext. Men i en nyligen publicerad strategi från Digg, myndigheten för digital förvaltning, finns en del ledtrådar. Digg konstaterar exempelvis att digitaliseringen i den svenska förvaltningen är fragmentiserad, att det saknas gemensam infrastruktur och standarder, och att ingen aktör – inte heller Digg – har tillräckligt formellt ledarskap eller beslutanderätt inom området.”

”Att bli bättre på digitalisering är ingen bisak. Svenska myndigheter, regioner och kommuner köper IT för mer än 30 miljarder kronor per år, och potentialen i att effektivisera den offentliga förvaltningen uppgår troligtvis till hundratals miljarder kronor i besparingar. Inte minst är det viktigt för näringslivet. Snabbare och enklare hantering av myndighetskontakter, skatteärenden, miljötillstånd och bygglov skapar tillväxt i direkt mening. Men efter ännu en höst med nya IT-haverier är det svårt att känna sig särskilt hoppfull kring den potentialen. Snarare börjar man, liksom IT-cheferna, drömma om brandbomber i serverhallarna.”

https://www.gp.se/ledare/gastkronika/offentlig-sektor-slosar-miljarder-pa-digitala-tjanster.5ffed9cd-bb25-4798-ab94-b540b6382f8c

Team Trump gör enligt mig många stora misstag för närvarande. De är tveklöst flera handlingskraftiga affärsmän som styr och det de gör förstärker inte bara Kina. Deras affärsmässiga syn på kostnadsbalansering är helt rätt. USAs skuldbörda och deras ständiga obalans i de offentliga utgifterna måste åtgärdas. Flera av de techmiljardärer som aktivt stöttar team Trump vill självklart tjäna ännu mer pengar. Om de tjänar mer pengar på att staten kan utföra sina uppgifter effektivare är något positivt för det amerikanska samhället. Vi får se hur det blir. Jag delar samtidigt Leif Östlings synpunkter i Di nyligen. Bestämda nedskärningar men klokare är att föredra.

https://www.di.se/digital/leif-ostling-musks-brutala-metoder-inget-for-sverige/

I ljuset av team Trumps extrema nationalism är det viktigt att Europa bygger en egen framgångsrik digital industri. Idag är vi allt för sårbara och beroende av väldigt mycket kritisk mjukvara som kontrolleras av främmande makt. Förutom energi- och försvarsindustrin kommer den digitala industrins kraft snabbt kunna göra EU till vågen mellan USA och Kina.

Demokrati på tillbakagång

Inga demokratiskt vidriga avtal

I en väl fungerande demokrati, som skapar bästa möjliga invånarvärde, är en konstruktivt kritisk opposition lika viktig som ett politiskt styre. Oavsett om det är ett majoritets- eller minoritetsstyre. 

December- och Januariöverenskommelserna som gjordes av riksdagspartierna för att slippa förhålla sig till SDs mandat var uttryck för ett stort demokratiskt misslyckande. Sommaren 2015 skrev Lars V. Kylberg, Sören Gyll och jag en debattartikel om hur fel det var att göra liknande överenskommelser och att Sverige behövde fullt fokus på stärkt konkurrenskraft. Det är snart 10 år sedan! Fokuset på stärkt konkurrenskraft behövs fortfarande både nationellt och i våra kommuner. Nedan den debattartikeln i Di som retade upp team Lööf som kört in i en politisk återvändsgränd. Team Lööf bidrog kraftigt till att SD idag har Sveriges näst största eller tredje största väljarstöd i Sveriges riksdag.

”Det är dags att acceptera verkligheten och sluta exkludera något riksdagsparti från samtal och förhandlingar, skriver Sören Gyll, Lars Kylberg och Stefan Hanna.”

https://www.di.se/artiklar/2015/6/11/debatt-nyval-ar-battre-an-pakten/

Nyligen skrev Di en ledare om att vi åter närmar oss valtider. Att kortsluta den konstruktiva oppositionsrollen genom att göra partipolitiska överenskommelser liknande december- och januari överenskommelsen får inte upprepas. Alla demokratiskt invalda partier måste fullt ut ta sin roll i ett styre eller i opposition på fullt allvar. Och inga demokratiskt invalda partier ska mobbas utan partierna ska i god demokratisk anda utmana sina motståndare i debatter och sakpolitiska omröstningar. Nedan Dis ledare av Tobias Wikström. 

”Runt årsskiftet 2014–2015 inträffade märkliga saker i svensk inrikespolitik. S–MP-regeringens budget hade fallit, Decemberöverenskommelsen (DÖ) slöts och Moderaterna fick hasta fram sitt partiledarval. Händelserna ledde till åtta år av uteblivna reformer, dåliga beslut och ett skakigt parlamentariskt läge.”

”Händelserna ledde till åtta år av uteblivna reformer, dåliga beslut och ett skakigt parlamentariskt läge.”

”Det var två mandatperioder som skadade Sverige. Det är viktigt att komma ihåg när diskussionerna om framtida regeringsupplägg snart kommer att intensifieras.”

https://www.di.se/ledare/vagvalet-for-tio-ar-sedan-far-inte-upprepas/

Efter valet 2022 i Uppsala grupperade sig S, V och MP samt M, C, KD och L i två minoritetsblock som gjorde anspråk på att styra Uppsala kommun. Båda blocken behövde stöd av ett eller båda övriga partier som kom in i kommunfullmäktige. Det första blocket hade 39 mandat. Det andra endast 32. SD 8 mandat och UP 2 mandat. Maktmatematiken krävde minst 41 av 81 mandat för att få en chans att styra. UP gjorde en överenskommelse med S som gjorde att UP kraftigt kunde påverka sakpolitikens innehåll inom ett antal områden som stärkt lokal demokrati, ekonomi, skolan, äldreomsorgen och näringslivsutvecklingen. Så ska ett parlamentariskt dilemma demokratiskt skötas. Utöver den sakpolitiska överenskommelsen är UP ett konstruktivt oppositionsparti. 

I Region Uppsala bildade M, C, KD och L ett minoritetsstyre med stöd av SD efter 2022 års val. Det styret kraschade och Centerpartiet bytte sida och sitter nu istället i styret för Region Uppsala med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Så kan det gå i den politiska världen. Eftersom det är så är det klokt att som väljare rösta på det lokala och regionala parti man tycker har bäst vision, bäst sakpolitik och de bästa politiska företrädarna. 

Demokratierna i världen har försvagats. Jag är stolt över att UP under denna mandatperiod bland annat kraftigt bidragit till att stärka den lokala demokratin. Vi fick göra vår röst hörd i en folkomröstning 2024. Och 2024 har vi fått möjligheten att starta Stadsdels- och bygderåd, vilket många delar av kommunen också gjort. ✊

Misslyckande

Trygghet och fungerande infrastruktur

Istället för att ha fokus på bildning och konkurrenskraft byggde den svenska politiken en samhällssituation som bjuder på otrygghet, dålig infrastruktur och försämrad konkurrenskraft. Men Fredrik Reinfeldt får de högsta ordförandearvodena någonsin i Svenska fotbollsförbundet samtidigt som svensk fotboll är den sämsta på länge.... Dåligt ledarskap kostar mycket.

Adam Cwejman skriver läsvärt om den svenska politiska urspårningen nedan. Maslows behovstrappa står i centrum. Även om inte migrationsmisslyckandet nämns är huvudskälet till att Sverige snabbt rasat i Maslows pyramid en vansinnig migrationspolitik och en obefintlig integrationspolitik. Reflektionerna från intervjun med Falkvinge är intressanta.

"Minns ni 2009? Det är femton år sedan. En ganska kort tid i en människas liv men en livstid politiskt. Värnplikten i Sverige avskaffades, den svenska regeringen godkände att gasledningen Nordstream mellan Ryssland och Tyskland skulle byggas över svenskt farvatten, rättegången mot Piratebay-grundarna inleddes och Saabs biltillverkning lades ned. Det året var det även val till Europaparlamentet. Då fick Piratpartiet dubbelt så många röster som Sverigedemokraterna. Femton år senare, 2024, skulle SD få 35 gånger fler röster än piraterna. Och då gjorde SD ändå ett mycket svagt val. Sverige är politiskt 2024, ett helt annat land än 2009."

"Den tidigare partiledaren förklarar förändringen med hänvisning till psykologen Abraham Maslows behovstrappa. Längst ned i behovstrappan har vi de mest basala behoven: vara mätt, inte för kall eller varm, slippa smärta, få sova. När de behoven är tillfredsställda så kan vi säkerställa nästa behovssteg: grundläggande trygghet och säkerhet. Längre upp i trappan finner man sådant som social samvaro, självförverkligande och självförtroende."

"Falkvinges tes är att samhällsdebatten inte längre befinner sig på de övre trappstegen, vilket var fallet under 00-talets sista år, vi har rört oss ned i behovstrappan på bekostnad av mer ”lyxiga” frågeställningar. Trygghet trumfar alltid integritet, visade det sig."

"Berättelsen om Sverige under 2010-talet handlar om hur Sverige alltmer började glida ned till trappsteget säkerhet och trygghet i offentligheten. Det handlar inte enbart om tryggheten i det svenska samhället – även säkerhetspolitiskt skedde det ett uppvaknade, framdrivet av ett alltmer aggressivt Ryssland. Värnplikt, stora satsningar på Försvarsmakten, Nato-medlemskap och militärt bistånd till vår allierade Ukraina – allt detta är idag självklarheter. Jämför det med 2009 års optimistiska naivitet kring säkerhetsläget."

"Något som säkerligen påskyndande förändringen av Sverige var även att det offentliga samtalet – vad som prioriteras och uppmärksammas – också förändrades. Intåget av sociala medier (Facebook, Twitter och Instagram börjar alla bli stora kring 2010) fördjupade befolkningens inblandning i samhällsdebatten. Tidigare hade stora institutioner som partier, tv-kanaler, branschorganisationer, fackföreningar och tidningarnas redaktioner privilegiet att sätta dagordningen för ett val eller en politisk debatt. Den här makten försvinner förstås inte helt under 2010-talet, men i större utsträckning måste det stora institutionerna förhålla sig till vad människor på Internet väljer att rikta sin uppmärksamhet mot."

"Sverige gick på ganska kort tid från att vara ett land som hade råd, tid och lust, att diskutera frågor längre upp på Maslows behovstrappa till att allt oftare behöva lägga tyngdpunkten på att tillfredsställa grundläggande behov – få bort skjutningar, sprängningar, omfattande välfärdsbedrägerier och infiltration av offentlig förvaltning. För femton år sedan tog nog många, inklusive undertecknad, mycket av det som utmärker Sverige – hög social tillit, trygghet och stabilitet – för givet. 2010-talet slog sönder den illusionen. Snart halvvägs igenom 2020-talet finns inget som tyder på att Sverige snart skulle kunna få förmånen att röra sig upp i behovstrappan."

https://www.gp.se/ledare/sa-halkade-sverige-ned-i-behovstrappan.0d0a4d0a-3da2-4a65-909a-1001661f8668

Maslows behovstrappa finns med i min bok "En stund på jorden". Och vet du vad, jag var en av de få som motionerade om att inte försvaret skulle monteras ner... Jag har lärt mig mycket genom åren. En sak jag lärt mig är att det inte är till någon nytta att säga "vad var det jag sa". Det är bara att kämpa på för det man anser vara rätt och i länder där myndiga får rösta kan man önska att fler använder de rösterna klokare.

Orimlig hantering av skattepengar

Mer kvalificerade ledande politiker

Okunskap och brist på relevant erfarenhet bland våra ledande politiker är väldigt kostsamt för oss skattebetalare. Eller är miljaridioti efter miljardidioti kopplat till vänskapskorruption? 

Di utför allt bättre grävande journalistik. Nedan är exempel på orimligt skatteslöseri som gör mig förbannad. Istället för en massa skatteslöseri, på dumheter som till exempel omoderna och onödiga spårvägsprojekt, gör finansiering av grävande journalister mycket bättre invånarvärde. Varför går vi inte ut på gatorna och skriker STOPP för liknande idioti och kräver individuellt ansvarsutkrävande? Politiskt styrda verksamheter som tillåter att privata investerare har liten risk men massiv ekonomisk uppsida, samtidigt som skattebetalarna har extrem risk och liten ekonomisk uppsida, ska avsättas. 

”Skattebetalarna bär en stor del av risken bakom problemtyngda Northvolt. Di:s granskning visar på åtminstone 88 miljarder kronor av offentliga medel som tillförs bolaget från kommuner, offentligt ägda bolag, statliga myndigheter och EU. Till det kommer kreditgarantier i mångmiljardklassen där skattebetalarna bär risken. ”Uppsidan är privat men nedsidan är offentlig”, säger en kritiker, medan andra berömmer batteritillverkarens gröna ambitioner.”

https://www.di.se/nyheter/di-granskar-sa-manga-skattemiljarder-plojs-ned-i-batterijatten/

Ansvarsutkrävande

Varför åka spårbunden kollektivtrafik?

Länge har vi uppmanats att åka tåg istället för att både åka buss eller bil när det är möjligt. Tåg tar många resenärer och går på el, klassas som miljösmart. Om överheten tycker spårbunden trafik är så värdefull hur är det möjligt att Sveriges spårinfrastruktur måste klassas som usel. Så usel att både en kriskommission och krisutredning skyndsamt borde tillsättas. Självklart också ett offentligt förhör av infrastrukturministern inför konstitutionsutskottet. Reglerna för regeringsarbetet måste väl inkludera att statens kritiska infrastruktur fungerar? Hur är det möjligt att tåginfrastrukturen, inklusive nödvändig personal, år efter år efter år inte fungerar? År, efter år efter år! 

Sveriges tåginfrastruktur är allvarligt urspårad och får allt fler som vill bidra till mindre klimatavtryck att välja bil före tåg. Ett stort nationellt misslyckande. Ett i den moderna mängden av allvarliga statliga misslyckanden. Det sägs att vi får det ledarskap vi förtjänar. Jösses vad mycket skit vi svenskar måste gjort oss skyldiga till….

Redan 2022 bad VDn för SJ om ursäkt, nedan artikel, för att bolaget levererar uselt. Sedan dess har jättedåligt blivit oacceptabelt uselt.

”Monica Lingegård, Vd för SJ, gästade under fredagsmorgonen ”Nyhetsmorgon” för att prata om biljetterhaveriet när resorna över jul- och nyårshelgerna släpptes i veckan. Hon förstår de starka känslorna som det väckte. – Det har varit ett otroligt stökigt år. Hela 2022 har varit ett väldigt problematiskt och utmanande år för alla våra resenärer, säger Monica Lingegård”

https://www.expressen.se/nyheter/sjs-vd-monica-lingegard-sagar-egna-foretaget/

En VD är operativt ansvarig för en verksamhet och ska leverera resultat i linje med ägarnas direktiv, styrelsens fastlagda strategi och aktiebolagslagens regelverk. Svårare än så är det inte. De senaste 25 åren har löner och förmåner skjutit i höjden för offentligt styrda VDar. Om det kan man tycka mycket. Jag tycker krävande ledaruppdrag ska betalas med konkurrenskraftiga ersättningar om det är väl meriterade som får jobben. Är det väl meriterade som får jobben? Hörde nyligen Fredrik Reinfeldt tycka att någon gång måste vara den första att få ett chefsuppdrag. Så är det MEN i icke offentligt styrda verksamheter blir det aldrig en oprövad, som inte haft ett mindre chefsuppdrag, som får ett stort och komplext VD uppdrag. Ägaren, staten, kan ta bort krav på mångfaldsarbete och annat som inte kan vara prioriterat förrän dessa statliga bolag levererar acceptabel kvalité till sina kunder! Och varför betalar ansvariga politiker nästan 8 miljoner per år i ersättningar till SJs VD? Om vi hade ansvarsfulla politiker ansvariga för offentliga bolag borde de garanterade ersättningarna vara mycket lägre och väldigt höga ersättningar endast möjliga när hög kvalité levereras! Jag kan axla ansvaret för bara 5 miljoner och koppla övriga 3 helt till tidtabellsprecision!…

https://www.regeringen.se/contentassets/ccd1d557ee3b41aaa21e62603055fb34/del-2-foretagen-s42-125---en-redogorelse-for-varje-enskilt-bolag-med-bland-annat-resultat--och-balansrakningar/

https://www.expressen.se/nyheter/mangmiljonregnet-over-sj-chefen-i-tagkaoset/

En sak är helt säker, det är vansinnigt att bygga spårväg med start nu i Uppsala! Spårlösningar i Sverige innebär av många skäl oacceptabel tjänstekvalité. Gör om! Gör rätt! Bra att SD nu anslutit sig till Utvecklingspartiet demokraternas nej till spårväg. Vi glömmer dock inte att SD röstat ja till Fyrspårsavtalet och Stadsmiljöavtalen både i Uppsala kommun- och regionfullmäktige. I dessa avtal ligger grunden till bland annat det okloka spårvägsprojektet!

Förlåt

Räcker det med ett ”förlåt”?

Det är bra att sossarna erkänner att de varit usla på att förvalta svenskarnas förtroende. Är det tillräckligt för att förlåta dem och gå vidare? Nej. Men det är bättre än vad Moderaterna gjort. De borde också be om ursäkt för sitt mycket kostsamma och försvagande ledarskap av Sverige. Det är fakta och det kommer garanterat ett antal utredningar visa framöver. 

Vad visar detta i politiken? Det visar på de etablerade partiernas oförmåga att förstå mängdlära och sambandslära. Lägg på det på oförmåga att tänka långsiktigt. Är det så illa? Vad tycker du själv om resultaten som politiken skapat de senaste 20 åren? 

Mimmi Björndotter Grönqvist, Expressen, har en poäng i nedan artikel. I den verkliga verkligheten är det dock lägesbilden i verkligheten som avgör vad som är det möjligas konst inom politiken. Så var det efter kommunvalet i Uppsala och så är det i Sveriges riksdag. Vilka är alternativen? Vad är minst dåligt? UP vågade välja det minst dåliga och många utan faktakoll eller politisk praktisk erfarenhet hade och har starka åsikter. Åkesson har sagt att en regering beroende av deras stöd nästa gång måste inkludera dem i regeringen. Om SD går mot 25% och Moderaterna mot 15% vill de säkert göra anspråk på statsministerposten. Den som inte vill ha ett ännu mer polariserat och konfliktfyllt Sverige får tänka till ordentligt om vad som blir minst dåligt. Eller kanske till och med bra. 

”Socialdemokraterna har ägnat hösten åt att be om ursäkt. Men att Magdalena Andersson hade fel under åtta år som statsråd är ett dåligt argument för att hon ska leda nästa regering.”

https://www.expressen.se/ledare/mimmie-bjornsdotter-gronkvist/tusen-forlat-ersatter-inte-riktig-politik/

Usel Riksbank

Ansvarsutkrävande

Det är mycket provocerande att vare sig välarvoderade politiker eller högt avlönade tjänstemän ekonomiskt kännbart får ta ansvar för sina framgångar och misstag. Ett sätt att göra det på är att efter till exempel 75.000 kronor per månad enbart tillämpa rörlig ersättningar. Rörliga ersättningar som helt är resultatbaserade och som retroaktivt, i efterhand, tas tillbaka om det visar sig att det som kortsiktigt såg bra ut blev idiotiskt ur ett långsiktigare perspektiv. Varför ska människor utan faktiskt ansvar få relativt höga ersättningar?

Andreas Cervenka är en kunnig journalist kopplat till ekonomiska frågor. Det är dags att skrota kronan och bli en hård del av EMU, euro-samarbetet. Det är bara att inse att i den nya världen klarar inte Sverige av att hantera en liten valuta på ett bra sätt. Och att ständigt göra svenskarnas globala köpkraft allt sämre för att stötta svensk industri duger inte. En koppling till EMU kommer tvinga offentlig sektor att fokusera på sina kärnuppdrag och företagen att vara ännu mer konkurrenskraftiga. 

Riksbanken hade varit i konkurs om den varit ett företag som inte bara kan räddas av hårt prövade skattebetalare. Varför köpte Riksbanken en massa privata fastighetsobligationer? Jag kritiserade Riksbanken då de under Stefan Ingves tid började köpa dessa obligationer. På 90-talet fick bankerna ta smällarna och krisbolaget Securum kunde hämta tillbaka mycket av de risker skattekollektivet fick borga för. Nu får skattebetalarna ta smällarna, eller stundar en ny bankkris? Jag antar inte det då jag antar att Riksbankens obligationsköp inte villkorats kopplat till kraschrisker. 80 miljarder kronor är väldigt mycket pengar trots att kronan blivit extremt svag. Usch! Glöm inte att SEB är ett särintresse. 

”Värdet på Riksbankens stödköpsportfölj har sjunkit som en sten. Nu tvingas riksbankschefen Erik Thedéen be riksdagen om 80 miljarder kronor för att rädda situationen. 

– Hade det här varit ett vanligt aktiebolag hade de varit i konkurs, säger Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB.”

”Var det oansvarigt att köpa alla dessa obligationer?

– Det är allvarligt att Riksbanken har gjort en förlust, det råder ingen tvekan om det. Man kan också diskutera om penningpolitiken som fördes var bra eller dålig. Men det var en exceptionell situation i Sverige. Under pandemin öppnades ett stort svart hål för svensk ekonomi. Då var man redo att ta till alla medel för att rädda situationen.”

https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/Q738dx/cervenka-riksbanken-har-daliga-alternativ-rantebesked

https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/mQjd20/varfor-har-de-som-skoter-ekonomin-misslyckats-sa-monumentalt

https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/veJrp5/riksbanken-ber-riksdagen-om-80-miljarder-kronor

Tyvärr behöver man inte tänka till särskilt länge för att inse att det kommer en ordentlig justering av även den privata bostadsmarknaden. Precis som på 90-talet blir de stora förlorarna de som belånat sig för högt och skiljer sig. Tvingas sälja för att man blivit sjuk eller arbetslös. Nu är det lågkonjunktur som väntar oss under flera år. Det är bara att kavla upp ärmarna och jobba smartare för att ta oss igenom den tid som nu startat för omställning. Allt är relativt. I Palestina/Israel, Sudan, Jemen och Ukraina har de det mycket mycket värre. I Schweiz har de det bättre. Allt är relativt. Jag vill att våra barn och barnbarn ska få en positiv framtid, vad vill du?

Ur led är tiden

Bara tragiskt och sätter ljuset på det stora systemfelet

Hur kan Polisen skötas så dåligt? Hur kan så mycket av det som politiker är satta att ansvara för skötas så dåligt? Svaret är tyvärr enkelt. Allt för många av dem som har ledande politiska uppdrag saknar nödvändiga erfarenheter, utbildningar, meriter och förmåga till systemtänkande. Särskilt i ett samhällssystem där man kraftigt begränsat tjänstemannaansvaret får kvalitetsproblemen kopplade till ledande politiska företrädare stora negativa konsekvenser. Det är bara logiskt tänkande och inget ”populistiskt” i den analysen. Och det konstaterandet innebär inte att dessa personer är generellt dåliga, absolut inte. ”Bara” okvalificerade för svåra, komplexa, viktiga och mycket ansvarsfulla uppdrag.

Vad kommer nu att hända? Får både Thornberg och Strömmer gå? Så borde det bli. De klarar sig säkerligen bättre än de flesta svenskar ändå, om de har några kompisar. Kompisar som gillar dem för att de är dem de är, inte för de titlar och/eller pengar de har.

Under flera år har Leif GW Persson varit mycket kritisk mot polisledningen och hur polisverksamheten organiseras. Allt färre tvivlar på att han har fel.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/polisforskaren-stefan-holgersson-om-mats-lofving-och-anders-thornberg

https://www.expressen.se/nyheter/polisforskaren-stefan-holgersson-slog-larm-sagar-utredningen/

https://www.expressen.se/nyheter/regeringens-press-pa-polisen-drev-pa-utredningen-om-lofving/

https://www.expressen.se/nyheter/krim/kerstin-dejemyr-rikspolischefen-kan-inte-sitta-kvar/

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/efter-lofvings-dod-leif-gw-person-och-runar-viksten-i-kvallen-agenda

https://www.expressen.se/nyheter/gw-polisledningen-har-helt-forlorat-fotfastet-/

Självklart var de fortsatta kvalitetsbristerna inom Polisen huvudinnehållet i gårdagens Agenda på SVT. Och Leif GW Persson har rätt, det är en oklok idé att Polisen är så centraliserad som den är. Vilka bär ansvar för det?

https://www.svtplay.se/video/eD9Ebo9/agenda/igar-21-15?info=visa

Kanske är bland andra H&Ms persontester något generellt som borde krävas för att få ledande politiska förtroendeuppdrag? ”Typ” ett körkort för ledande politiska uppdrag. Varför inte om man vill att våra svenska samhällen ska utvecklas socialt-, ekologiskt- och ekonomiskt hållbart? Så kan man väl inte tänka!… Det skulle ju omkullkasta hela det yrkespolitiska ”förtroendesystem” som byggts upp. Exakt.

https://omni.se/tester-avgor-vilka-som-far-stanna-pa-handm-folk-grater/a/AP03Qx

Att ställas till svars

Ansvarsutkrävandets betydelse

I ett samhälle som byggs på marknadsekonomiska grunder är det av många skäl viktigt att marknadsekonomins principer fullt ut måste gälla. Lika självklart som framgångsrika verksamhetsbyggen ska kunna skapa enorma rikedomar ska dåligt skötta verksamheter också kunna straffa sig. Och djärva innovationsprojekt läggas ner om de inte efter en tid bär sig ekonomiskt. Finansmarknaden ska självklart inkluderas i denna logik. Och en väl fungerande marknadslogik måste både beröra organisationer och individer.

Det är en oacceptabel ordning att enskilda personer inom finansmarknaden kan vinna mycket på att ta kortsiktiga höga risker men när det istället blir enorma förlustar lastas de allt för ofta över på skattebetalarna. Det är en lika dålig ordning som att tjänstemannaansvaret inom offentlig sektor är för svagt. 

Gunnar Wetterberg skriver nedan läsvärt i Expressen om att banker och finansbolag, och dess ägare, måste få ta ett större eget ansvar för sina handlingar. Det är orimligt att gång efter gång tillåta att kortsiktiga vinstinstressen leder till långsiktiga samhällsproblem som det stora antalet invånare i ett samhälle får ta kostnaderna för. Med det sagt håller jag med Wetterberg om att finansaktörerna är mycket viktiga. God ekonomisk hushållning måste även innebära att incitamenten för en sund kapitalmarknad säkerställs bättre än nu.

”Mitt i det stora Nobelkalaset är ekonomipriset är en viktig varning. Alldeles för många gånger har bankrusningar lett till djupa lågkonjunkturer.”

”Bankerna är en av mänsklighetens viktigaste sociala uppfinningar. De samlar in sysslolösa pengar och lånar ut dem till folk som sätter dem i rörelse. I stället för att gneta i årtionden kan uppfinningsrika människor förverkliga sina idéer och drömmar med detsamma, och sedan betala igen när satsningarna bär frukt.”

”Men balansen mellan sparande och utlåning är vansklig. Spararna vill komma åt sina pengar när som helst, men låntagarna behöver flera år på sig innan satsningarna betalar sig. Det värsta som kan hända banken är att alla insättarna kommer rusande efter sina pengar – samtidigt som de är låsta hos låntagarna. I Stockholm störtade folk till Riksbankens kassor när nyheten om katastrofen vid Poltava nådde landet 1709. Lika illa gick det för brittiska Northern Rock vid finanskrisen 2007–2008.”

”Kollapserna drabbar inte bara bankerna själva. Ben Bernanke, Douglas W. Diamond och Philip Dybvig får årets ekonomipris för att de borrat i detta med sin ”forskning om banker och finanskriser”.”

”För fyrtio år sedan gjorde Bernanke upp med den etablerade berättelsen om depressionen på 1930-talet. Milton Friedman hade gett Federal Reserve skulden för krisen därför att den minskat penningmängden och vållat deflation, men Bernanke pekade på bankerna. När många gick omkull ströps krediterna – då kippade entreprenörerna efter andan, som fiskar på torra land.”

”Betyder det att banker ostraffat ska få göra vilka dumheter som helst? Nej, pristagarna betonar vikten av att regleringarna låter dem betala för sina stolleprov. Det är rimligt att bankerna själva får finansiera skyddsnäten för vad de kan ställa till med. Och pengapumpen byggde upp dagens inflationstryck – det måste nästa generation forskare begrunda.”

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/ekonomipriset-ger-en-viktig-varning-i-krisen/

Usel kollektivtrafik

Extremt dåligt

Sveriges största problem handlar om otrygghet, en skrämmande brottsutveckling, energiförsörjningskris (bl a prisutvecklingen), farliga sjukvårdsköer, ett trasigt skolsystem, dåligt fungerande järnvägsinfrastruktur, haltande NATO-ansökan, växande utanförskap och misslyckad integration av många invånare och brist på högt eftertraktad personal. Rikspolitiken borde bara handla om det och VAD och HUR partierna vill lösa problemen. Samtidigt MÅSTE de redogöra för med vilka andra partier de trovärdigt kan genomföra sina vallöften. 

Miljö- och klimatfrågorna är också viktiga. Lilla, lilla Sveriges befolkning har dock i sig en promilles påverkan på jordens klimat. Samtidigt måste Sverige också ta sitt ansvar. Någonannanism duger inte. En stor del av våra lokala och regionala förbättringar handlar om hur vi transporterar oss. Därför är Sveriges alla problem inom kollektivtrafiken ett stort politiskt misslyckande. Ett mycket stort politiskt misslyckande. 

Missnöjet bland buss- och pendeltågsresenärer är massivt inom region Uppsala. Politiskt styrs region Uppsala av Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna. Centerpartiet leder den politiska nämnd som styr över den kollektivtrafik som många är väldigt missnöjda med. Under Centerpartiets ledning i regionen driver också det regionala styret planerna och arbetet för extremt onödig och dyr spårväg framåt. Att C i kommunen säger nej till spårväg är ointressant när samma parti arbetar för fullt med att försöka införa spårväg i en liten del av en mycket stor region. En spårväg som om den blir verklighet kommer att försämra regionens övriga kollektivtrafik och tveklöst riskera att höja de redan höga regionala skatterna. 

Hur en kommun byggs ut, och i vilken takt, påverkar alla andra frågor inom en kommun och region. En kommun har planmonopol. Det innebär att den helt själva (partierna och dominanta tjänstemän) bestämmer. När ”Uppsalapaketet” nu drivs framåt innebär det en ambition om att på kort tid bygga 33.000 nya bostäder i bara Uppsala stads södra stadsdelar. Om det blir verklighet slår det stenhårt mot en redan illa fungerande skola, sjukvård, äldreomsorg, övrig omsorg samt underhåll av befintlig infrastruktur. Jag hoppas många Uppsalabor förstått att garanten för en bättre lokal samhällsutveckling är två röster på Utvecklingspartiet demokraterna. En i valet till Uppsala kommunfullmäktige. En i valet till Uppsala regionfullmäktige. 100% Uppsala! I nedan länk kan du läsa varför det är viktigt att rösta klokt i kommun- och regionval! Då förstår man kanske varför en lokal röst på partier som har en byggpolitik du gillar och på valbara kandidater som praktiskt kan se till så att skola, sjukvård, äldreomsorg och kollektivtrafik fungerar bra. 

Bäst för Uppsalas befolkning idag, och i framtiden, är att bygga ut Uppsala i en lägre takt och längs redan befintliga järnvägsspår. Längs norra delarna av Ostkustbanan, västerut längs Dalabanan och österut längs Lennabanan. Det stärker hela kommunen och regionen och är i särklass bättre för miljön- och klimatet då det ger ett mycket mindre klimatavtryck än den massiva bebyggelsen som nu planeras i Uppsala södra stadsdelar. Om bara de styrande politikerna får pendeltågstrafiken och busstrafiken av fungera bra blir Utvecklingspartiet demokraternas utbyggnadsplaner mycket bättre för Uppsalas befolkning och för vår konkurrenskraft.

https://skr.se/skr/tjanster/kommunerochregioner.431.html

NEJ till spårväg i Uppsala! JA till moderna flexibla bussystem!

NEJ till bygge av gigantiska utanförskapsområden i Uppsala södra stadsdelar! JA till att i ett lugnare tempo och attraktivt bygga ut HELA Uppsala kommun längs befintliga tårspårsstråk.

Det är intressant att medierna låter de redan etablerade partierna kommunicera sina valbudskap genom deras kanaler men saknar rimligt kritiskt förhållningssätt. Det är inte bara Socialdemokraterna som på sina valaffischer är i låtsas opposition med sig själva. Trots att till exempel Liberalerna och Kristdemokraterna är en del av det politiska styret i Region Uppsala ska nu helt plötsligt sjukvården bli bättre om de får vara med och bestämma..... Vi har ett stort problem i svensk demokrati med att det personliga ansvaret kopplat till politiska makthavare är för litet. Även om dumhet  och okunskap är svårt att reglera i lag kan vi säkerligen hitta ett bättre system för att kräva ansvar när kraftiga misstag gjorts utan att politiken själv får avgöra om ansvarsfrihet beviljas eller ej. NEJ Tack till spårväg i Uppsala!

Offentlig styrning

Professionell förvaltning och öppenhet

Gång efter gång får vi lära oss att politiker aldrig är ansvariga för dåliga beslut. I en värld där partierna bolagiserat allt fler av verksamheter som tidigare skötts som förvaltningar är det än viktigare att rösta fram politiker med tillräckliga meriter och erfarenheter för att våra gemensamma tillgångar ska förvaltas bra. Inte minst för att bättre försöka hindra att våra gemensamma tillgångar säljs ut till skandalöst låga priser. Som till exempel Gottsunda centrum som Uppsala kommun till värdelöst pris försöker sälja. Försäljningen prövas nu i domstol… Det finns dock inga lagar som förbjuder dåliga affärer om man inte kan bevisa att korruption finns med i bilden. När vi har inkompetenta politiker, i kombination med tjänstemän utan riktigt ansvar för sina handlingar, blir det värdelöst för oss invånare. Inte särskilt svårt att förstå men hur ändrar man ett trasigt politiskt system som det svenska? 

Förändringen kräver att vi röstar fram nya partier som verkar för att relevant kompetens även ska gälla inom politiken och att tjänstemannaansvaret åter ska införas. Med ett tydligt tjänstemannaansvar finns i alla fall något skäl för till exempel en stadsdirektör att säga nej till en kommunstyrelseordförande med vansinniga önskemål. Varför ska offentliga höga tjänstemän bråka med styrande politiker idag? Det sannolika som händer idag om de kraxar sig mot politikerna vid makten är att de får sparken. Varför ska de riskera det? De har ju väldigt höga löner och lever gott i toppen av pyramiden. Och politiker får sällan sparken efter uselt utfört förtroendeuppdrag. 

Jag läser dagligen många medier runt om på jorden. Jag inbillar mig att jag bättre kan få en korrekt bild av verkligheten så. Det inkluderar att läsa även information från sajter med mycket avvikande politisk syn än min. ETC är ett sådant exempel. Ett exempel på vanstyre är Region Stockholm. Precis som i Uppsala styrs sjukvården och kollektivtrafiken där av M, C, L, KD och MP. Och de ledande politikerna har höga arvoden. Är Stockholms ledande tjänstemän så odugliga eller beror misskötseln på att problemen sitter i det politiska styret? Och tro inte att S, V, SD eller andra partier erbjuder kompetenta alternativ! Det kanske de gör, det måste du ta reda på innan du röstar. Om du bryr dig om kvalité om om hur våra skattepengar används. Läs gärna hela ETC ledaren som bifogas.

”Det handlar om en serie politiska beslut som tillsammans orsakar en enorm otrygghet. Ja, en akut känsla av nära förestående samhällskollaps. Så absolut grundläggande är det att systemet håller när vi eller våra barn eller våra föräldrar blir sjuka. Eller när de dör.”

” Hon avslutar:

”Vårdkrisen i Stockholm är helt och hållet orsakad och beroende av Moderaterna tillsammans med KD, C, L och MP. Röstar ni på något av de partierna i höstens val på regionnivå, så minns att vi på sjukhusen varje pass vanvårdar och i fruktansvärt många fall faktiskt har ihjäl patienter enbart tack vare deras politiska beslut.”

”Sjukvård kommer bli en av de absolut viktigaste frågorna för väljarna i valet. Kom ihåg vilka partier som styr regionen. Upplys alla du känner om vad dessa politiker har för ansvar.”

https://www.etc.se/ledare/akut-kaensla-av-naera-foerestaaende-samhaellskollaps

Tills vi röstat fram partier som ser till så att vi får bättre företrädare för oss invånare måste vi kämpa för att kommunala bolag styrs klokare. I Uppsala ser vi med skräck på hur bolagsstyrelserna i huvudsak bemannas med politiker utan rimliga erfarenheter och kunskaper för viktiga och svåra förtroendeuppdrag. Bland dem som är Uppsala kommuns toppnamn i partierna finns bara en med erfarenhet från större operativa ledaruppdrag och krävande styrelseuppdrag. Trots det ska den skaran politiker utgöra styrelse till moderbolaget till alla Uppsala kommuns företag 😱. Det är en mycket oklok ordning. Jag fattar inte att de själva inte fattar det. Och VDn för moderbolaget har bara tidigare varit ”ledare” för ett enmansbolag…  

I till exempel Uppsala kommun ligger de flesta skulderna nu i de kommunala bolagen. Där ligger med andra ord den primära ränterisken. I tider med kraftigt ökande räntor är riskerna snabbt verklighet och kapitalkostnaderna skenar. Vad tror du händer i företag som får högre finansieringskostnader som de kan skjuta över på sina kunder? De höjer priserna. Höjda priser på skolfastigheter slår mot skolans ekonomi. Höjda priser på äldreboenden slår mot äldreomsorgens och våra äldres ekonomi. Höjda priser på dricksvatten och avfallshantering slår mot alla hushåll. Dåligt skött kommunal ekonomi slår alltid mot oss invånare oavsett om verksamheten drivs i förvaltningsform eller i bolagsform. Rösta på partier som erbjuder erfarna och meriterade politiska företrädare! Det har avgörande betydelse för om en kommun sköts bra eller dåligt. Precis som i alla andra sammanhang. Hur kan det vara svårt att förstå att det gäller även vilka politiker vi röstar fram att styra?

"Att kunna utkräva ansvar av beslutsfattare är, jämte möjligheten att tillsätta dem i fria val, en av demokratins viktigaste egenskaper. Medborgare som upplever att något är fel eller inte fungerar ska på ett tydligt och enkelt sätt kunna identifiera vem som är ansvarig och sedan kunna ställa vederbörande till svars. Men för att kunna göra det måste medborgarna begripa hur deras liv och omgivning styrs. Det är inte alltid det lättaste. Om det demokratiska styret blir svårbegripligt minskar medborgarnas möjligheter att kunna utkräva ansvar."

"Partierna i fullmäktige väljer visserligen vilka som sitter i bolagens politiska styrelser. Men dessa ledamöter sköter inte den dagliga verksamheten. De träffas sällan och befinner sig ofta i underläge gentemot bolagsledningen och tjänstemännen. Ledningen i bolaget, som alltså inte är politiker, vet att den kan ta helt andra hänsyn än vad medborgarnas representanter efterfrågar. Det är både en fördel och nackdel med bolagsformen."

"Bolag måste drivas långsiktigt. Och medan politikerna kommer och går sitter kanske en ledning över flera mandatperioder. Tjänstemännen vänjer sig vid att politikernas tid vid spakarna är flyktig. De kan styra vilken information som når dem. De politiska styrelserna i bolagen utgör inte den demokratiska kontroll som var tänkt. Så varför har vissa kommuner så många bolag? Frågan besvaras alltför sällan av våra lokalpolitiker, inte minst i Göteborg."

https://www.gp.se/ledare/g%C3%B6teborgs-kommunala-bolag-%C3%A4r-ett-demokratiproblem-1.74773246

Det är inte god ekonomisk hushållning när en kommun investerat över 1.000 miljoner kronor i ett köpcentrum som de sedan säljer för drygt 500 miljoner kronor. Det beslutet fattade en majoritet av Uppsala kommuns politiker att göra när man sålde Gottsunda centrum. Dessutom ett köpcentrum som i försäljningskalkylen gav en i fastighetsbranschen extremt hög avkastning på en köpeskilling på endast 500 miljoner kronor. Enligt beläggningsgraden i fastigheten (betalande hyrsgäster varav många kommunen, regionen och staten) en avkastning per år på över 7 procent. I min värld är det ett exempel på stort skatteslöseri.

Byråkratiseringsfälla

Prioriteringar - lär av Parkinsons lagar

Vad behöver en lärare för stöd för att klara sitt uppdrag så bra som möjligt? Vad behöver vårdpersonalen för stöd för att klara sitt uppdrag så bra som möjligt? Vad behöver poliserna för stöd för att klara sina uppdrag så bra som möjligt? Borde inte det vara centrala frågor för att få en väl fungerande skola, en väl fungerande sjukvård och en väl fungerande brottsbekämpning runt om i landet Sverige? Det är hög tid för oss invånare, och skattebetalare, att säga STOPP för all administration som inte snabbt bidrar till förbättringar i våra skolor, inom sjukvården och omsorgen. Lärare och vårdpersonal är mycket tydliga i sin kritik av bergen av administration de tvingas hantera, "hjälp oss att få stopp på detta vansinniga". Parkinsons lag måste tas på allvar, NU RÄCKER DET! Bifogar nedan lite beskrivningar om Parkinsons lag.

"Mest känd är nog lagen om byråkratins ständiga expansion. Den administrativa påbyggnaden – nödvändig i viss utsträckning – tenderar att utvidga sig av egen kraft. Det blir lätt fler hierarkiska nivåer, fler regler, fler människor som sysslar med regelefterlevnad, fler möten, mer planering och fler utvecklingsprojekt. Byråkratin håller många människor sysselsatta: de som arbetar med administration och de som hålls igång av den, med en strid ström av krav på att följa rutiner, rapportera, sammanträda, och så vidare."

"En annan av Parkinsons lagar belyser tendensen att en mindre viktig fråga får mer tid och uppmärksamhet än en större. Förklaringen är att större frågor kännetecknas av hög komplexitet och kräver mycket sakkunskap. Det medför att många inte förstår de större frågorna och därför undviker att blanda sig i dem. Mindre frågor är däremot ofta lättfattliga, och här anser sig många ha något att tillföra." 

https://fritanke.se/sans/2021-nr-1/parkinsons-lagar-i-var-tid/

Att decentralisera makt så nära de berörda människorna som möjligt har länge varit klokt. Ändå centralstyrs på tok för mycket. Den svenska företagsledaren Jan Carlzon blev internationell ”företagsguru” när han på SAS propagerade för ”riv pyramiderna”. Organisationens chefer var till för medarbetarna närmast kunderna, eller oss invånare. Medarbetarna var är inte till för cheferna. Det är hög tid att få till den ordningen inom Uppsala kommun och Region Uppsala. Röstar vi fram erfarna politiska företrädare kan vi lyckas med att riva pyramiderna snabbt. Tro mig, den konjunktur som stundar kräver stora kloka förändringar och ett mycket starkare fokus på kärnverksamheterna. Det är tveklöst att återinföra tjänstemannaansvaret i Sverige. 

https://ledarskap.webnode.se/news/riv-pyramiderna/

Tidningen Fokus skriver en mycket läsvärd artikel om hur byråkratiseringen i Sverige både växer kraftigt parallellt med att den blir allt mer aktivistiskt. Personer som Önep ska vi inte ha inom byråkratin i Sverige. Jag vill inte ha en massa skattebetalade byråkrater som är politiska aktivister. Det är precis vad vi i allt för stor utsträckning fått och därför är det dags att på allvar "riva pyramiderna".

”Förr brukade politiska aktivister se staten som fienden. Numera tar de över dess myndigheter och bedriver aktivismen inifrån.”

”Det är knappast någon nyhet att svenska myndigheter driver på i olika frågor i syfte att förändra samhället. De är ju statens förlängda arm, ibland mer påtagligt än annars. I förvaltningen ligger makten. Tänk bara på Axel Oxenstierna, rikskanslern som på 1600-talet aktiverade ett nytt och modernt myndighets-Sverige."

”Att anställda på olika myndigheter emellanåt tolkar beslut och verkar i enlighet med sina egna åsikter och värderingar är inte heller någon hemlighet.

– Vi använder begreppet insidesaktivism om den som är anställd i offentlig verksamhet och i den rollen vill påverka från insidan i aktivistisk riktning. Då ingår det att man har kontakter med och sympatier för något slags social rörelse, säger Jan Olsson, professor i statskunskap vid Örebro universitet, som har forskat och skrivit mycket om aktivism hos myndigheterna.”

”En av myndighetsaktivismens förutsättningar är att politiken gradvis har skjutit ifrån sig sitt ansvar till juridiken eller till just myndigheterna – hanteringen av pandemin är ett omtalat exempel. Utrymmet för egna tolkningar bland jurister och tjänstemän har vidgats. Det kan därför ibland framstå som oklart vem som bestämmer; systemet blir ogenomskinligt trots allt tal om vikten av transparens."

”ENLIGT SCB:S MYNDIGHETSREGISTER finns det 460 statliga myndigheter och till dessa ska läggas alla regionala och kommunala organ och verksamheter, som vi i vardagslag pratar om som ”myndigheterna”. De som talar om ”den djupa staten” kallas ofta konspiratoriska, men har rätt i så måtto att myndigheterna utgör en seg struktur med långsiktigt inflytande. De flesta tjänstemännen riskerar inte att bli av med sina uppdrag efter nästa val. Dessutom avskaffades tjänstemannaansvaret för snart femtio år sedan. Hos myndigheterna finns en erfarenhet, kunskap och omvärldsbild – och vilja till förändring alternativt önskan om status quo – som i någon mån kan sägas leva sitt eget liv.

– Den klassiska, mer ideologidrivna politiken har vi inte sett på ett bra tag, säger Jan Olsson. Det känns som om det inte finns några stora program i vare sig liberal eller socialdemokratisk riktning. Klimathotet är av den karaktären att det är svårt att formulera enkla partipolitiska lösningar. Man blir väldigt expertberoende och tjänstemannainflytandet ökar.”

”Nu för tiden råder enighet om att det var motbjudande att staten för hundra år sedan ställde sig bakom Rasbiologiska institutet i Uppsala. Ändå väcker det inte särskilt stort uppseende när offentligt stöd i dag ges till universitet, organisationer och projekt som ägnar sig åt rastänkande. Staten finansierar nu rasforskning, om än i annan form, i större utsträckning än på det gamla institutets tid. Medel slussas till forskare som på olika sätt betonar hudfärgens eller etnicitetens betydelse för hur Sverige fungerar och som aktivt placerar ut ett rasraster över samhället. Trots att tolkningar av världen i pigmenttermer länge ansågs reaktionära eller högerextrema har de numera övertagits av akademiker som betraktar sig som vänstersinnade. Precis som inom föreningslivet är rasifiering och antirasism i högskolevärlden begrepp som attraherar anslagsgivarna.”

”Jan Olsson ser inget stopp på utvecklingen.

– Det kan vara bra att tydliggöra tjänstemanna­ansvaret mer, men man kommer ändå att ha en mängd aktiviteter i gränslandet för vad som är tillåtet. Hårdare regler kan i bästa fall få stopp på de värsta problemen, inte bara när det handlar om aktivism utan också sådant som korruption och organisatoriska fel – den mörka sidan av förvaltningen.”

”För dem som intagit en aktivistisk position i samhällsapparaten finns det sannolikt ingen riktig hejd på behovet av attitydpåverkan. Där ute väntar en hel värld på att bli tillrättavisad och försedd med temadagar och projekt. Det är lite som Blues Brothers: de har ett uppdrag och myndighetsaktivismen kan påminna om ett kall från ovan.”

https://www.fokus.se/veckans-fokus/byrakrater-de-nya-aktivisterna/