Visar inlägg med etikett inkompetens. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett inkompetens. Visa alla inlägg

lördag 12 september 2026

Utredningsidioti

Snabbare utredningar

Är utredningar i stor utsträckning ”arbetsmarknadsåtgärder” för personer som vill tjäna extra pengar? Så är det säkert delvis. Framförallt genomförs på tok för många och för långa utredningar. Till exempel i Uppsala genomfördes en ”Evenemangsutredning” som pågick i nästan tre år och utmynnade i nästan ingenting. Det är extremt slöseri med både tid och pengar. 

Tillgänglig forskning, egna kunskaper och snabba utredningar med hjälp av AI räcker utmärkt. Den politiska utredningssjukan måste få ett slut. Den är bland annat ett tydligt tecken på politisk inkompetens.

Och kommunens och regionens administration och byråkrati måste kraftigt minskas till 2030! UP skär ner den med över 30% under nästa mandatperiod om vi får makten av Uppsalaborna!

Nedan artikel i GP är i sammanhanget läsvärd. 

 ”En orsak till långsamheten är sättet vi i Sverige använder för att ta fram politik och lagförslag. Den vanliga gången är att regeringen skriver direktiv till en utredning och anställer en utredare som får mellan ett och tre år på sig att ta fram förslag.”

”Utredningsprocessens tempo präglar de fyraåriga mandatperioderna. Det första året skrivs direktiven. År två och tre arbetar utredningarna. Vid mandatperiodens slut är det förhoppningsvis dags att skörda resultatet.”

https://www.gp.se/ledare/gastkronika/politiken-utreder-ihjal-sina-reformer.a5a3584d-b277-40f4-81d9-6bc1cdff2b0f

lördag 23 maj 2026

Hälsan är viktigast

Sjuka och skadade vill skyndsamt bli friska

Alla människor har haft nära släktingar eller vänner som drabbats av allvarliga skador eller sjukdomar. Alla vuxna människor har lärt sig att när olyckor är framme och hälsan sviktar är allt annat än att bli frisk igen ointressant. Inget annat påverkar oss så mycket som hälsan. Det är också därför som sjukvården klassas som väljarnas viktigaste valfråga. För väldigt många väljare är det dock extremt svårt att förstå vilka partier och kombinationer av partier som verkligen kan hinna göra positiv skillnad om de kommer till makten. På hög nivå säger partierna nästan samma saker. En sak är helt säker, det parti som är mest trovärdigt om att få stopp på köhaveriet kan vinna många väljares stöd för ett försök att göra invånarnytta på riktigt. Ett försök som måste drivas från toppen, det vill säga ett tydlig och bestämd politisk agenda. 

Nedan ledare i Di talar sitt tydliga språk. Köhaveriet inom vården är ett stort misslyckande och det är tveklöst mest Socialdemokraterna och Moderaterna som bär skulden. Om Utvecklingspartiet demokraterna fick bestämma skulle specialistsjukvården och akutmottagningarna blir ett direkt statligt ansvar med regionala vårdenheter. Vårdenheter där riksdagens på tok för många riksdagsledamöter kan göra praktisk nytta kopplat till de regioner de företräder. Region Uppsala är inget positivt undantag. Sjukvården är för ineffektiv. Det kostar liv och är dyrt.

"Köhaveriet tycks ha fått svenskarna att börja tvivla på samhällets förmåga att tillhandahålla den vård som man har rätt till. Endast tre av tio svenskar har stort eller ganska stort förtroende för att kunna få nödvändig vård utan att behöva vänta för länge, enligt en färsk undersökning som SR P4 beställt av Indikator Opinion."

"Redan när Tidösamarbetet formaliserades 2022 slog partierna fast att vårdköerna behöver kapas. Men trots riktade insatser för att beta av enklare diagnoser och införandet av en nationell vårdförmedling har köerna endast minskat marginellt. Fortfarande väntar 460 000 svenskar på ett första besök hos en specialistläkare. Av dem har en tredjedel väntat längre än vårdgarantins 90 dagar. Det duger inte."

"De orimligt stora skillnaderna i väntetider mellan regionerna får dessutom det svenska vårdsystemet att likna ett lotteri. Geografisk tillhörighet blir avgörande för hur länge man måste vänta på vård."

"Förra året reste svenska patienter en sträcka motsvarande 260 varv runt jorden för att få vård när den egna regionen inte klarade av att uppfylla vårdgarantin, rapporterade P4 tidigare i våras. Att det kan vara jobbigt att resa långt för vård kan man förstå. Men det behöver inte ses som ett välfärdsproblem. Här har Elisabet Lann en pedagogisk uppgift: Att tillhandahålla specialistvård överallt i Sverige är inte

 möjligt. Det viktiga för patienterna är att det finns en vårdgaranti värd namnet. Om själva operationen sker i Umeå eller i Göteborg bör rimligen vara mindre viktigt än att ingreppet faktiskt sker inom de lagstadgade 90 dagarna."

https://www.di.se/ledare/kohaveriet-i-varden-bor-oroa-regeringen/

En sak är säker, det har inte spelat någon roll om Socialdemokrater eller Moderater haft ledartröjan för att få ordning på sjukvården i Uppsala! Byt ut dem mot oss UPare så ska du få se på ett kraftfullt och nödvändigt reformarbete. Under 16 år har jag hört prat, prat och prat om en totalt misslyckad närvårdsreform! Den skulle vara helt implementerad till år 2030. Det är ett stort regionalt misslyckande! En röst på UP är en röst för att få närvårdsreformen ”Effektiv och nära vård” genomförd! Det brådskar!  

https://regionuppsala.se/samverkanswebben/samverkan-och-utveckling/effektiv-och-nara-vard-2030/

Om du har chansen att rösta på Utvecklingspartiet demokraterna i Region Uppsala, gör det. UP har både sakpolitiken som kraftigt förbättrar vården men också politikerna som kan få det gjort.

www.updem.se

fredag 24 oktober 2025

Politisk inkompetens

Fler poliser och sämre resultat

De som styrde Sverige under urspårningsåret 2015 var Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet. Den regeringen fick bland annat ta över den idiotiska invandringspolitik som regeringen Reinfeldt 2011 gjort upp med Miljöpartiet om. Sosseregeringen fick garanterat också ta över utredningar från team Reinfeldt om hur Polisen skulle bli effektivare. Det är orimligt att tro att sossarna skulle fått fram ett sådant utredningsförslag att besluta om redan 2015. Det innebär också att reformerna av Polisen hade en stark politisk förankring. En reform som enligt Riksrevisionen kraftigt underpresterar. Priset för den svenska politikens broilifiering är högt. 

Du kanske minns team Reinfeldt som en gång kallades Alliansen. Under Fredrik Reinfeldts ledning styrde M, L, C och KD kungariket Sverige. Under den tiden slaktades Sveriges försvar, våra gränser öppnades på vid gavel och den Polisorganisation vi nu har arbetades fram. Sveriges har ett stort politiskt systemfel idag. Enligt mig måste Socialdemokraterna och Moderaterna bita i det sura äpplet och ta gemensamt ansvar för att få ordning på Sverige. Övriga partiblandningar som försökt leda Sverige levererar inte en samlad politik som gör Sverige generellt framgångsrikt igen. Den enda nationella chans till en sådan för oss svenskar framgångsrik nationell ledning är att fienderna S och M sluter fred och tar ett gemensamt ansvar för att laga och stärka Sverige. 

Nedan artikel om Polisens misslyckanden är läsvärd. Det är sorgligt att Sverige blivit så urspårat. När Ungdomsförbundens maktspel fick genomslag bland de vuxna spårade pragmatismen och klokheten ur. Gör Sverige Framgångsrikt Igen, GSFI….

”Otydlig styrning, svaga resultat och bristande kostnadseffektivitet. Riksrevisionen var inte nådig när den under onsdagen presenterade sin granskningsrapport av Polismyndighetens reform från 2015. Då slogs de 21 länspolismyndigheterna, Statens kriminaltekniska laboratorium och Rikspolisstyrelsen ihop till en myndighet.”

”Tanken var att omorganisationen skulle leda till ”högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet, ökad flexibilitet och väsentligt förbättrade resultat i polisens verksamhet”. I stället kan Riksrevisionen nu konstatera att både brottsuppklarning och kostnadseffektivitet nu ligger på en lägre nivå än 2015.”

https://www.tn.se/inrikes/45113/totalsagningen-darfor-havererade-polismyndigheten-trots-ar-av-varningar-tragiskt/

Sveriges Polismyndighet vittnar tydligt om att den politiska kompetensen inte får reduceras till en broilerkarriär för tyckare. Vi måste få fler livserfarna och kompetenta, som inte bara bryr sig om sig själva, att bli politiker. Och vi behöver rösta fram dessa människor att leda oss. Det brådskar. 

onsdag 19 mars 2025

Rätten att få dö

Vems rätt

Jag vill ha en jämlik rätt att dö om jag har ständiga smärtor eller är helt förlamad. Det är obegripligt att bara rika människor kan få hjälp till ett mer värdigt avslut på ett långvarigt lidande liv i till exempel Schweiz. Det är orättvist att inte den möjligheten gäller oss alla som vill få den möjligheten. Varför ska svensk beslutsprocess alltid vara så seg? Varför var till exempel svenskarna sist i Norden med att införa kvinnlig rösträtt? Monarkin bär säkert en viss skuld till det.

Varför är svenska riksdagsmän i stor utsträckning fega för att ge oss denna rätt under mycket ordnade former? Om de inte bryr sig om medmänniskors lidande kan de bry sig om vilka vårdkostnader som sparas om de som har fått nog av ett ständigt lidande får hjälp att värdigt somna in i en tid av fullständig harmoni. De flesta är så barmhärtiga med sin älskade katt, hund eller häst. Det är hög tid att visa varandra den barmhärtigheten. SVT beskriver i nedan reportage hur det kan gå till i dagens Sverige för människor som vill dö. För många som kan, vågar och lider svårt väljer ibland att ta livet av sig på sätt som kostar andra människor lidande och död genom till exempel självmord bakom en bilratt. Det är hög tid att mycket restriktivt legalisera aktiv dödshjälp i Sverige.

”Dödshjälp är olagligt i Sverige men det finns ändå de som hjälper personer att dö i hemmet. I dokumentärserien ”Sista hjälpen” blir reportern erbjuden utrustning för att dö hemma, utan frågor om hälsotillstånd. 

– Är det så att du verkligen vill dö, och har förmåga att fatta beslutet, är det inte straffbart att hjälpa någon, säger advokat Hanna Larsson Rampe.”

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-erbjuds-reportern-dodshjalp-hemma-en-gastub-och-pase

Samtidigt som vi inte kan få hjälp att dö när livet bara är smärtsamt och värdelöst fortsätter inkompetensen och oförmågan att organisera och prioritera inom sjukvården att få styra. Det vi vet är att det inte blir bättre oavsett om Moderaterna eller Socialdemokraterna leder Region Uppsala. Ineffektiviteten är enorm och köerna extremt oacceptabla! I de köerna där människor som vill leva men som får nödvändig vård i fel tid. Nedan exempel vittnar om en långvarig politisk oförmåga att säkra en väl fungerande sjukvård i Sverige. I nedan fall i Region Uppsala. 

”Det går inte att utesluta att personal kommer att sägas upp på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det säger sjukhusdirektör Marianne Van Rooijen. Region Uppsala behöver spara 700 miljoner kronor i personalkostnader i år. Den största delen berör Akademiska sjukhuset.”

https://www.sverigesradio.se/artikel/sjukhusdirektoren-kan-inte-utesluta-att-personal-sags-upp

måndag 10 mars 2025

Enormt slöseri och kvalitetsproblem

Ständig inkompetens

Det är minst sagt frustrerande att offentlig sektor inte lyckas bygga upp effektiva och användarvänliga digitala verksamhetssystem. Inom offantlig sektor behövs verkligen ”Re-enginering”! Vi behöver en politisk kraft och livserfarna politiker som gör att vi bland annat löser de problem som plågar sjukvården. Och vi behöver moderna systemlösningar som frigör arbetskraft från byråkrati till värdeskapande operativt arbete. Det går! Det kräver ”bara” erfaret handlingskraftigt ledarskap. Joakim Broman, GP, skriver nedan läsvärt om hur illa de offentliga digitala stödsystemen idag fungerar.

”Drömmen är att få kasta in en brandbomb i serverhallen så att allting skulle försvinna och man fick bygga upp allt på nytt igen. Så sammanfattade Johan Magnusson, som forskar om digitalisering vid Göteborgs universitet, sina samtal med offentliga IT-chefer i en intervju med Sveriges Radio.”

”Om läkarna och sjuksköterskornas protester mot Millennium känns bekanta kan det exempelvis bero på att den historien upprepat sig ett flertal gånger. 2013 protesterade Skånes vårdanställda mot införandet av journalsystemet Profdoc Medical Office, som man hävdade hotade patientsäkerheten. Regionen fick också kritik för att man drev igenom systemet utan att ha lyssnat på personalens synpunkter.”

”Något år tidigare hade distriktsläkare i Kristinehamn varnat Region Värmland för att de höll på att bygga vårdens motsvarighet till skeppet Vasa. Journalsystemet Cosmic hade både i Jönköping och Uppsala län lett till konstaterade problem med patientsäkerheten, och införandet av samma system i Östergötland hade kantats av problem.”

”I en artikelserie från 2020 gick jag igenom några av de många, dyra och ofta katastrofalt havererade digitaliseringsprojekt som man kunnat följa genom åren, och konstaterade att stora problem med nya journal- eller IT-system i vården verkar vara regel snarare än undantag.”

”Man ska inte ge alltför enkla svar på svåra frågor, och hur man gör digitaliseringen mer framgångsrik är komplext. Men i en nyligen publicerad strategi från Digg, myndigheten för digital förvaltning, finns en del ledtrådar. Digg konstaterar exempelvis att digitaliseringen i den svenska förvaltningen är fragmentiserad, att det saknas gemensam infrastruktur och standarder, och att ingen aktör – inte heller Digg – har tillräckligt formellt ledarskap eller beslutanderätt inom området.”

”Att bli bättre på digitalisering är ingen bisak. Svenska myndigheter, regioner och kommuner köper IT för mer än 30 miljarder kronor per år, och potentialen i att effektivisera den offentliga förvaltningen uppgår troligtvis till hundratals miljarder kronor i besparingar. Inte minst är det viktigt för näringslivet. Snabbare och enklare hantering av myndighetskontakter, skatteärenden, miljötillstånd och bygglov skapar tillväxt i direkt mening. Men efter ännu en höst med nya IT-haverier är det svårt att känna sig särskilt hoppfull kring den potentialen. Snarare börjar man, liksom IT-cheferna, drömma om brandbomber i serverhallarna.”

https://www.gp.se/ledare/gastkronika/offentlig-sektor-slosar-miljarder-pa-digitala-tjanster.5ffed9cd-bb25-4798-ab94-b540b6382f8c

Team Trump gör enligt mig många stora misstag för närvarande. De är tveklöst flera handlingskraftiga affärsmän som styr och det de gör förstärker inte bara Kina. Deras affärsmässiga syn på kostnadsbalansering är helt rätt. USAs skuldbörda och deras ständiga obalans i de offentliga utgifterna måste åtgärdas. Flera av de techmiljardärer som aktivt stöttar team Trump vill självklart tjäna ännu mer pengar. Om de tjänar mer pengar på att staten kan utföra sina uppgifter effektivare är något positivt för det amerikanska samhället. Vi får se hur det blir. Jag delar samtidigt Leif Östlings synpunkter i Di nyligen. Bestämda nedskärningar men klokare är att föredra.

https://www.di.se/digital/leif-ostling-musks-brutala-metoder-inget-for-sverige/

I ljuset av team Trumps extrema nationalism är det viktigt att Europa bygger en egen framgångsrik digital industri. Idag är vi allt för sårbara och beroende av väldigt mycket kritisk mjukvara som kontrolleras av främmande makt. Förutom energi- och försvarsindustrin kommer den digitala industrins kraft snabbt kunna göra EU till vågen mellan USA och Kina.

fredag 31 mars 2023

Lägg ner regionerna

Inkompetens och stort skatteslöseri

Utvecklingspartiet demokraterna vill på goda grunder avveckla regionerna som särskilda politiska maktplattformar. I nuläget fyller de vare sig någon större demokratisk nytta eller sköts kvalitativt och effektivt. Av dagens runt 6000 regionpolitiker kan med fördel istället max 3000 av dem engagera sig i större kommunförbund och via sina partier kopplat till riksdagsuppdrag. Varje dag som går utan att regionerna avvecklas är en förlorad och onödigt dyr dag för oss svenskar.

Region Uppsala misslyckas år efter år både med att säkerställa kvalité inom sjukvården och kollektivtrafiken. Samtidigt misslyckas de konstant med att sköta ekonomin. Demokratiskt är ett problemen med Regionerna att få invånare fattar skillnaden mellan kommuner och regioner. Väldigt få regionpolitiker är kända bland invånarna de förväntas företräda. Det är dåligt. Eftersom Sveriges representativa demokrati är den per invånare mest politikertäta bland demokratier, trots få partianslutna invånare, anser Utvecklingspartiet demokraterna att vinsterna för oss invånare med att avveckla dagens regioner skulle vara stora. 349 riksdagsledamöter kan med fördel, i sina län, ta ett politiskt ansvar för specialistsjukvården samt kommunövergripande kollektivtrafik. Större kommuner kan med fördel ta över primärvården och kollektivtrafikens stadstrafik. Eftersom riksdagsledamöter väljs per län kan en klok nedläggning av regionerna snabbt genomföras. Vad väntar Socialdemokraterna, Moderaterna och SD på? Gör det om ni anser er vara till för oss invånare i landet Sverige! Flytta primärvården till kommunerna. 

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/regionradet-i-uppsala-vi-ligger-redan-en-halv-miljard-back

Timbro ger nedan ett exempel på hur en region kraftigt tillåter slöseri av skattebetalarnas pengar. Benjamin Dousas artikel nedan är läsvärd. 

"En av de innovationer som inledde den industriella revolutionen var Spinning Jenny. Tack vare den nya spinnmaskinen kunde åtta trådar spinnas samtidigt. Tidigare utfördes arbetet helt manuellt. Av rädsla för sina jobb tog handspinnare till våld för att stoppa spinnmaskinen – kanske en förståelig reaktion utifrån handspinnarnas perspektiv, men med potential att beröva både den egna och alla efterföljande generationer på ofattbart välstånd."

"Konkurrens driver både teknikutveckling, kostnadsbesparingar och ibland nedläggningar. Människor och företag måste vara fria att själva fatta beslut om kapitalallokering. Risktagande, genom nya investeringar, är det som driver mänskligheten framåt. På kort sikt kan processen leda till varsel och uppsägningar, på lång sikt blir vi alla vinnare."

"Kreativ förstörelse, där nya verksamheter ersätter gamla, sker ständigt i den privata sektorn i en öppen ekonomi. I offentlig sektor, med långsammare beslutsfattande och stort politiskt inflytande, går det långsammare. Det leder till att skattepengar inte används där de gör störst nytta."

"Ett aktuellt exempel som sätter fingret på detta finns i Stockholms pendeltågstrafik. Varje pendeltåg i Stockholms kollektivtrafik har en lokförare längst fram. Det är inget konstigt, eftersom de behövs. Än så länge i alla fall. Men det få känner till är att det i mitten av varje tåg också finns en så kallad tågvärd. Tågvärden har bara två arbetsuppgifter: att kliva ut på varje perrong för att säkerställa att ingen passagerare hamnar i kläm mellan tåget och plattformen och att trycka på en knapp för att fälla ned en ramp så att personer med funktionsvariationer kan komma på tåget. På Roslagsbanan, en lokalbana till Stockholms nordöstra kommuner, har tågvärdarna bara en uppgift, eftersom de tågen har så lågt insteg att rampservicen inte behövs."

https://timbro.se/smedjan/region-stockholm-slosar-miljoner-av-dina-skattekronor/

Bra att en regering återigen försöker reformera kommun-Sverige! Det räcker med max 100 kommuner i dagens samhälle. Och bort med Regionerna! Det räcker att ha regionindelningen genom statens län och att kommunerna formar frivilliga kommunförbund. Enorma kostnads och effektivitetsbesparingar skulle uppnås utan att demokratin försämras eftersom dagens teknologi kraftfullt kan inkludera invånarna mycket bättre än förr i samhällsprocesser framåt. 

https://www.dagenssamhalle.se/styrning-och-beslut/demokrati/nytt-besked-fran-slottner-dags-sla-ihop-kommuner/?utm_campaign=DS_Gratisbrev_Senaste_nytt&utm_medium=email&utm_source=Eloqua&elqTrackId=7b4e29b83e19424f893423a030d32b13&elq=a96b282ba9fa4e0a89e453fa8a7e2309&elqaid=61266&elqat=1&elqCampaignId=45645&elqcst=272&elqcsid=983



lördag 16 april 2022

Energiidioti

När inkompetens får styra

Tycker du att dina skattepengar ska gå till subventioner till världens rikaste företag? Tycker du att dina skattepengar ska bidra till att svenska företag, och internationella företag som anställer många lokalt anställda medarbetare, inte får tillräckligt bra energitillgång och energi till konkurrenskraftiga priser? Det tycker inte jag och det har jag i flera år gett uttryck för på min blogg. Bland annat i nedan inlägg:

"Som jag bloggat om tidigare är det vansinnigt att svenska offentligt styrda verksamheter till och med subventionerat några av världens lönsammaste företag att suga ut svensk el som behövs för verksamheter som skapar betydligt större värde för oss som bor i Sverige. Jag är helt övertygad om att nettoeffekten av nya jobbtillfällen är negativ kopplad till Amazons, Facebooks, Google och Microsofts datorhallar i Sverige."

https://stefanhanna.blogspot.com/2021/11/energiuppror.html?m=1

Att vi har många framgångsrika svenska företagare, och till stora delar svenskägda bolag, har stor betydelse för vårt nationella välstånd. Det är vårt lands naturresurser och våra företagare och företag som lägger grunden för ett starkt samhälle till glädje för de flesta invånarna i vårt avlånga land. Den som inte förstår det har mycket kvar att lära om hur vår ekonomi fungerar. En ekonomi som nu påfrestas av närliggande krig, ökande handelskrig, brist på kvalificerad arbetskraft, brist på el, dyr el, otrygghet och kraftigt stigande inflation. 

Emma Jeanson, UNT, skriver läsvärt om denna dumhet kopplat till att svenska skattepengar subventionerar världens rikaste företag och världens rikaste privatpersoner. Oavsett vilket annat lands företag vi talar om, eller vilket annat land dessa rikaste i världen kommer ifrån, är det korkat.

"Efter ett beslut från 2017 får bolagen närmare hela elskatten avdragen för att driva datahallar i Sverige, vilket har snedvridit marknaden kraftigt. Dels är det enbart den som äger utrustningen i hallarna som får skattelättnaderna. Dessutom krävs även att en hög elförbrukning vilket innebär att enbart stora företag med mycket kapacitet får tillgång till subventionerna. Detta innebär att det framför allt är de amerikanska techbolagen som får ta del av stöden, medan mindre svenska företag lämnas utanför. Skattereduktionen är kort och gott riggad till techjättarnas fördel." 

"Så vad får vi då ut av etablering av hallarna? Knappt något alls. När bolagen skulle etablera sig i Sverige hurrade lokalpolitiker och dåvarande näringsminister Mikael Damberg över de tusentals nya arbetstillfällena som väntades komma. Man menade också att Sverige skulle ligga i “framkant” i digitaliseringen. Serverhallarna skulle generera 20 000 nya jobb fram till 2025, enligt en rapport som beställdes av Business Sweden under 2016. Föga förvånande, uteblev nästintill alla jobb. Serverhallarna är i princip stora lagerlokaler för mängder av datorer som processar data, och kräver inte så mycket mer än en och annan vaktmästare och lite underhållsarbete. I dag arbetar 527 personer med driften av hallarna på Facebook, Google, Amazon och Microsoft, enligt en bedömning från Sweco. De jobb som skapas sker till största del utomlands, exempelvis i Indien, eftersom det är där IT-utvecklingen sker. Huruvida enorma energislukande bunkrar fyllda med servrar, gör att Sverige hamnar i framkant när det kommer till digitalisering, är en fråga som Mikael Damberg bäst får svara på." 

"Politiker lät sig luras. Och det var faktiskt inte svårt att inse att etableringen av serverhallarna skulle resultera i just energislukande lokaler fyllda med datorer, men tomma på arbete."

https://unt.se/ledare/artikel/elslukande-datahallar-skapade-knappt-nagra-jobb/jp52857r

Det är vansinnigt att svenska skattepengar subventionerar världens rikaste företag. Du vet väl att huvudägarna till de bolagen också personligen är värda tusentals miljarder kronor. I vart fall korkat när det inte är företag med stora svenska ägare, som har många anställda i vårt land, och som betalar mycket skatt i Sverige. Du vet väl att de amerikanska bolag som Jeanson nämner ovan betalar väldigt liten bolags skatt i Sverige? Samtidigt tjänar de flesta av dessa företag mycket pengar på den svenska marknaden. Det är korkat att ge stora subventioner till dessa företag för etablering av serverhallar. Hade de övervägt att lägga avancerade forsknings- och utvecklingsenheter i Sverige skulle det vara något helt annat. Gör om! Gör rätt!



fredag 19 november 2021

Ett reparationsuppdrag

Nybyggen parallellt med omfattande reparationsbyggen

I Uppsala ångar Pelling och company på med mycket oattraktiva utbyggnadsplaner, inklusive spårväg. Den 13 december ska ytterligare ett beslut tas som belastar Uppsalaborna med fel byggplaneringskostnader. I utbyggnadsplanen har man nu också valt att lura Uppsalaborna om att utbyggnaden inte ska drabba vissa tidigare områden förrän närmare 2050. Byggs spårvägen är det inte trovärdigt att man kan vänta så länge med den extrema exploateringsambitionen i Uppsala södra stad. Jösses. En redan skuldtyngd kommun vill de skuldtynga ännu mer och lämna problemen till kommande generationer. Problem med dricksvattenförsörjning, energiförsörjning och stora kvalitetsbrister inom välfärdens kärnområden kräver ett nytag om hur Uppsala ska byggas ut och i vilken takt. Uppsala och övriga Sverige har stora och krävande reparations- och underhållsarbeten att genomföra. Inte minst kopplat till många års värdelös integraitonspolitik. 

Av många skäl är det inte möjligt att ha en för aggresiv nybyggnadsplan parallellt med behovet av ett krävande reparatoinsarbete. Tänk att inte ens detta är självklart hos de partier som idag styr i Uppsala. Det är S, MP, L och V. Det är också dessa partier som nu ska stänga av Kungsgatan för genomfartstrafik och skapa ännu sämre trafikflöden i centrala staden. Samtidigt som de gör det ger de dispens till bussar som representerar huvudproblemet med allt för höga partikelmängder i luften i samma område. Vi behöver ett ordentligt regeringsskifte i Uppsala. Det regeringsskiftet måste också lyssna till Svenskt Näringsliv som tydligt igår visade att Uppsala kommun kan drivas mycket effektivare, kraftigt stärka kvalitén i sina tjänster och kraftigt förbättra kommunens digitalisering. Utvecklingspartiet demokraterna erbjuder Uppsalaborna mycket kvalificerade företrädare med stor integritet för att göra det som nu krävs för att Uppsala ska utvecklas mycket bättre.

Markus Uvell, krönikör i GP, skriver läsvärt och deppigt nedan. Det är uppenbart att vi har en kraftig polarisering av vilken verklighet vi upplever. Det är ett helt sjukt tillstånd i min värld eftersom det finns massor av "kalla fakta" som borde göra att över 80 procent av invånarna får en liknande verklighetsuppfattning. Svenskt Näringsliv använder fakta och jämförelser mellan kommuner när de redogör för möjliga förbättringar. SCB är fullt av fakta som tydligt visar att behovet av reparationsarbete i Sverige är stort.

"Nästan allt blir sämre. Sådan är svenska folkets bild av utvecklingen i landet. Sju av tio tycker Sverige utvecklas åt fel håll, bara tre av tio anser att det går åt rätt håll. Men det är inte hela bilden. Olika väljargrupper har nämligen väldigt olika bild av hur utvecklingen ser ut. Allra mest negativa är väljare som röstar på Sverigedemokraterna, 95 procent pessimister. I andra änden av skalan finns de miljöpartistiska väljarna, med bara 17 procent pessimister."

"Även om man förstås kan värdera olika delar av utvecklingen olika, kan båda grupperna inte ha rätt. Den allmänna utvecklingen kan inte vara både katastrofal och utmärkt. Så vilka har fel? Sannolikt båda. SD-väljarna vill se utvecklingen som mer negativ än den är, medan MP-väljarna är överdrivet positiva. Det är nämligen den ideologiska utgångspunkten som styr bilden av verkligheten, inte tvärtom. Man ser vad man vill se."

"I nästa års val ställs detta på sin spets. Minst två av väljarnas stora frågor präglas av bekräftelsebias: Å ena sidan brottsligheten, som högerväljare riskerar att se som mer utbredd än vad den är. Å andra sidan klimatförändringarna som av vänsterväljare ofta ses som ett mer existentiellt hot än de är."

"I dagens polariserade klimat lär det inte vara något problem för de båda sidorna att samla väljare runt sin respektive verklighetsbeskrivning. Vem som går segrande ur striden får vi se. Men vad händer sedan? En aspekt av det polariserade klimatet är att inget politiskt alternativ har riktigt brett förtroende hos svenska folket. Efter den tillfälliga förtroendeboost en nyvald partiledare brukar få har Magdalena Andersson lyckats skrapa ihop förtroende hos nätt och jämnt varannan väljare, i övrigt samlar de mest populära partiledarna runt fyra av tio."

"Jag brukar generellt sett – av födsel och ohejdad vana – vara i grunden optimistisk inför framtiden. Men förutsättningarna inför nästa års val kan göra den mest hoppfulla politiskt deprimerad."

"Sverige står inför akuta, djupgående problem, som väljarna har helt olika bild av. Det politiska samtalet är mer polariserat än någonsin. Ingen partiledare har tillräckligt brett förtroende hos svenska folket. Den verkliga utmaningen blir inte att vinna valet utan att hela det söndertrasade landet när dammet har lagt sig. Den fråga som då behöver besvaras är inte valets konflikt om vilket som är det allra största eländet: invandringen, brottsligheten, klimatkrisen, girigheten, välfärdskrisen och så vidare. Den avgörande frågan efter valet blir i stället en betydligt svårare: hur löser vi problemen? Då räcker det inte att samla de egna till strid mot fienden, då gäller det att bygga förtroende hos fler än de redan frälsta. Och dit är det ännu långt."

https://www.gp.se/ledare/valet-g%C3%B6r-mig-politiskt-deprimerad-1.59111838

I den nationella politiken fortsätter det att vara rörigt och skrattretande. Liberalerna fortsätter att ha sina interna strider och Centerpartiet fortsätter att försöka lura väljarna om att det finns något regeringsalternativ som inte behöver stöd av Vänstern eller SD. Som det är i dagens riksdag krävs SDs eller Vs stöd för att en regering ska kunna bildas, så är det. Adam Cwejman, GP, skriver läsvärt om hur stökigt det är inom Liberalerna. Efter att ha lyssnat på Sabuni under morgonens nyhetssändningar måste jag säga att jag tycker synd om henne. Hon säger mycket klokt men så länge det är oklart om det går att lita på att L självklart kommer att ingå i ett lag som vill laga mycket av det som gått sönder i Sverige är de körda.

"L måste, för att ha någon som helst chans i nästa års val, uppfylla två villkor: Mätningarna under våren och sommaren måste visa att partiet som minst befinner sig på fyraprocentgränsen, eller strax därunder, för att en röst på partiet ska vara meningsfull."

"Det andra är förutsägbarhet. Om man röstar på L så röstar man på en framtida borgerligt ledd regering. Inte en S-regering. Redan nu har Sabuni uppförsbacke eftersom man, trots förhandlingar med M, KD och SD väljer att rösta på sin egen budget, och inte den gemensamma."

https://www.di.se/nyheter/centerns-vagval-om-budgeten-inflytande-till-v-eller-sd/

https://www.gp.se/ledare/vem-v%C3%A5gar-r%C3%B6sta-p%C3%A5-liberalerna-1.59352768

Håkan Boström, GP, har rätt. Det finns bara ett politiskt alternativ som faktiskt har en gemensam agenda som innebär att man på allvar börjar städa upp i flera av Sveriges allvarliga problem. Det alternativet kräver idag SDs stöd. Det alternativ som kräver Vs stöd innebär att Sveriges allvarliga problem fortsätter att växa. Det går inte att på allvar börja lösa landets allvarliga problem så länge som V och MP ges ett stort inflytande över regeringspolitiken. 

"På det hela taget är det här en budget som väl balanserar behovet av drivkrafter till arbete och socialt ansvarstagande. Både hjärna och hjärta. Den står för en politisk inriktning som har goda chanser att vinna stöd inom stora väljargrupper om den blir konkret politik."

https://www.gp.se/ledare/s%C3%A5-blir-politiken-med-en-h%C3%B6gerregering-1.59440906



fredag 5 november 2021

Gissnings- och tyckarlekar

De ledare vi förtjänar….

Varför ska vi företrädas av människor med rimliga arbetsmeriter och förmåga till konsekvenstänkande? Tänk att man ens behöver ställa frågan. Enligt beteendevetenskapen är det långt ifrån alla människor som klarar av avancerat konsekvenstänkande och en hel del av oss saknar även enkel förmåga till konsekvenstänkande och tar varje dag som den kommer utan att reflektera över vilka konsekvenser olika val kan tänkas få? Jag skulle aldrig låta mig ledas av personer som saknar konsekvenstänkande. Men, du hade ju Lööf som partiledare tänker några. Till att börja med var Olofsson partiledare när jag fick medlemmars och Uppsalabornas förtroende att leda dem. För det andra har jag aldrig betraktat några andra än relevanta medlemmar och Uppsalaborna som mina uppdragsgivare. Ja, ja, ja jag gläds över att Socialdemokraterna fått en mycket meriterad ledare som bland annat har stor förmåga till konsekvenstänkande. Oavsett vad man tycker om Socialdemokraterna så är det fortfarande en politisk rörelse med stor påverkan på den svenska samhällsutvecklingen. Vi behöver ledas av både kompetenta, modiga och beslutspotenta personer i kommuner och riket under många år framöver. Befolkningar i kommuner som inte röstar fram kvalificerade företrädare går ingen ljus framtid till mötes. Nu är tider som kräver omfattande ledarskapsförmåga.

Du som följer min blogg vet att jag snart varje dag i tolv år sagt som det är och konkret föreslagit åtgärder som hindrar negativa konsekvenser att växa sig starkare. Jag har också gång efter gång lyft fram forskning och företagande som skapar hopp och framtidstro. Hopp som kloka politiker ska hjälpa till att stärka. Det är bra att Magdalena Andersson säger att hon nu ”ska säga som det är och göra vad som krävs”. Sjukt att inte det alltid är självklart. Trist att den insikten, eller möjligheten, krävde att man var herre på täppan. 

Det måste ha varit jobbigt att vara finansminister under så många år och inte sagt som det är och på grund av det nödvändiga samarbetet med V, MP och C inte kunnat gjort det som krävts. Vet du att även Utvecklingspartiet demokraternas partistämma beslutade i våras att inte stötta att skolor drivs i aktiebolagsform utan i stiftelser. Alla UPare ansåg att möjlighet för icke religiösa huvudmän för skolan i stiftelseform är bra men att tillämpa aktieägarutdelningar kopplat till skolverksamhet anser vi vara fel. Jag tolkar sossarnas beslut om ”vinstförbud” som att de håller med UP.

”Hon gör en tydlig koppling mellan kriminaliteten och segregationen, något som inte varit självklart för Socialdemokraterna.”

”Och inte minst: hur ska fler unga i våra utsatta områden se sina föräldrar gå till jobbet varje dag, ha en lön att leva på så att man får en annan förebild än kriminella gäng för hur man ska leva sitt liv som vuxen?”

”En annan viktig förflyttning på S-kongressen handlar om vinstförbud i skolan.”

https://www.expressen.se/nyheter/vi-ska-saga-som-det-ar-och-gora-vad-som-kravs/

Johan Hakelius, Expressen, skriver en läsvärd krönika nedan.

”Visst är rätt mycket politik rena gissningsleken. Man ger till exempel ungdomar straffrabatt för att de inte ska fastna i kriminalitet. Det leder till att ungdomar rekryteras för att langa och mörda, eftersom de har straffrabatt. De fastnar i kriminalitet.”

”Så där är ofta politiken. Som att trä på en synål iförd lovikavantar. Men så finns undantagen. Som till exempel att smälla till med rejäla skatter på saker man inte vill att folk ska köpa. Det funkar. Alla vet det. Priserna stiger. Ingen gör en hemlighet av det. Och nu står vi där vid pumpen och känner hur åderlåtningen biter.”

”Om man på politisk väg trissar upp priset på något som folk behöver, måste man väl kunna räkna ut att det får politiska konsekvenser? Då ser man väl till att ha en plan för det? Det kan väl ändå inte vara så att vi har ett politiskt etablissemang som fattar beslut med helt förutsägbara konsekvenser, men utan en plan för hur de ska agera när konsekvenserna kommer? En gång till: de kan väl inte medvetet försätta sig i den situationen att de både jobbar stenhårt för att något ska hända och sedan står helt handfallna när det händer?”

”För några år sedan gjorde de samma sak med invandringen. Man kan tycka att det var rätt beslut, men man kunde väl ändå inte inbilla sig att en så radikal demografisk förändring inte ska få några politiska konsekvenser? Att den inte skulle påverka arbetslöshet, skola, brottslighet, pensioner, sjukvård och allt möjligt annat. Men det var precis så man agerade. Sedan stod man handfallen och ojade sig över populister. Och nu är det da capo. En medveten och klart formulerad politik med oundvikliga konsekvenser. Men ingen plan när den slår igenom.”

”Visst kan man vara rädd för populister, men är inte vanlig enkel idioti mycket svårare att begripa sig på?”

https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/politikerna-star-handfallna-och-ojar-sig-over-populister/

Enkelt uttryckt handlar allt ledarskap till 20 procent att gå före och visa vägen och till 80 procent om att gå bakom sina medarbetare och aktivt stötta för att uppnå önskade resultat. Broilerpolitiker utan ordentlig ledarskapsträning har inte lärt sig detta. De tror uppenbarligen att det räcker med 80/20 istället för 20/80. Det gör det inte. Det är inte deras fel, det är partiernas strukturer och kulturer som brister. Det kostar mycket tid att göra rätt. Inte så mycket intern tid som nu läggs. Det behövs inte med väl meriterade företrädare. Utan ledare som fattar att det är 20/80 som gäller blir resultaten aldrig bra. Jag tycker faktiskt vi svenskar förtjänar bättre politiskt ledarskap.



tisdag 6 juli 2021

Folket anses tycka fel

Ledaransvaret

Den som tar ledaransvaret på allvar förstår att ett framgångsrikt ledarskap kräver att man anstränger sig mycket för att vinna önskat stöd för den föreslagna vägen framåt. Det finns inga andra hållbara vägar framåt än just så. Det är tidskrävande och förutsätter, som i demokratins början, ständiga möten med invånarna. Inte interna möten med andra politiker och att tro att TV och radio ska göra ”jobbet”.

Johan Hakelius skriver en läsvärd krönika i Expressen om hur den brolifierade politiska överheten ser på oss invånare som besvärliga och dumma i huvudet. De skulle nog trivas bättre om det bara var val vart tionde år...

”Mitten. Samling i mitten. Alla ”anständiga” partier i förening, gärna under Annie Lööf. Balans, alltså. Svensken är ju så funtad att det alltid känns bäst med vattenpass i absolut våg. Den goda världen är flytspacklad. Nu blir det inte så den här gången, för bland partierna är det ännu bara Annie Lööf som verkligen vill det. Men tro inte att saken är utagerad. Grupper som styr, ställer och sätter tonen i det här landet kan inte motstå lockelsen. För drömmen om mitten består egentligen av ett slags maktkoalition av gamla eliter. Det handlar om att byta huvudkonflikt. De som kampanjar för samling i mitten ser inte längre konflikten mellan höger och vänster, eller någon annan sakpolitisk konflikt, som den viktiga. Den viktiga konflikten i deras ögon är den mellan de ansvarsfulla i samhällets topp och ansvarslösa väljare som ger sitt stöd till fel partier. Det är alltid känsligt att ge sig på väljare, så det låter ofta som om ondskan liksom har besatt vissa väljare och att utfrysning egentligen är ett slags medlidsam exorcism. Striden kan formuleras på många sätt: mellan anständighet och populism, demokrater och auktoritära, ljus och mörker.”

”Och det är sant att folk som tröttnar på överheten sällan gör det på ett finkänsligt sätt. Men det här är trots allt en fråga om något mer än etikett och uppfostran. Och hur man än vrider på saken handlar det om en etablerad elits vilja att gå samman i en kartell, för att kunna fortsätta som förut, utan att störas av oönskade synpunkter från väljarna. Det är det här som gör mittendrömmarna riktigt förbannade på moderater, kristdemokrater och Sabunis liberaler: de är klassförrädare. Medlemmar av den härskande klassen som börjat samtala med uppkomlingarna. De är inte pålitliga längre. Det jag just skrivit kan kallas ett skolexempel på skamlös populism. Idén om en ”elit”, om en motrörelse som fångar bredare folkskikt, om en maktkamp mellan samhällstopp och samhällsbas: allt finns där. Och, visst. Men det viktiga är ändå om det är sant. Fakta ser, på ett ungefär, ut så här: Det här började med att samhällstoppen – etablerade partier, men även journalister och forskare – struntade i att undersökning efter undersökning, år efter år, visade att en majoritet av svenskarna uppfattade omfattande invandring som ett problem. Istället gjordes ett antal överenskommelser som ökade invandringen än mer. De som offentligt uttryckte tvivel brunmålades.”

”När den här opinionen till sist fick många svenskar att motvilligt rösta på ett parti som i just denna fråga lyssnade på folkmajoriteten, var de övriga partiernas svar att bilda en kartell – decemberöverenskommelsen – för att se till att budskapet från väljarna inte fick någon direkt effekt. När den kartellen sprack bildades en ny kartell, januariavtalet, som gav oss en vänsterregering, vald av en riksdag där 205 av 349 ledamöter inte är vänster. Och nu då? Mer av detsamma, verkar det som. Varför skulle inte Annie Lööf till sist få leda den slutliga kartellen mot oförskämda valresultat?”

https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/drommen-om-mitten-bestar-av-en-samling-gamla-eliter/

Under söndagens Agenda, SVT, var det lite underhållande att Ebba Busch kallade KD och M ”mitten”. Och Vänsterledaren klargjorde att tiden då Sossarna bara kan förvänta sig passivt stöd från dem är förbi. Jag har sagt det förr. Jag säger det igen. Jonas Sjöstedt redogjorde väl i Dagens Arena för några månader sedan om att Lööf fått Svarte Petter i svensk politik.

https://www.svtplay.se/video/31741198/agenda/agenda-4-juli-21-15

Centerpartiet är nu tydligt en del av den ”rödgröna röran”. Beklagligt för oss svenskar. Förhoppningsvis väljer en stor del av dem som vill rösta liberalt på Liberalerna som nu har en ledning som tydligt placerar sig som ett liberalt parti som alltid röstar på en borgerlig statsminister. Låt oss hoppas att det blir så. Den rödgröna röran har ingen gemensam politik som löser alla Sveriges stora problem. Helt sjukt att C stöttar Löfven och påstår sig ha ställt tre krav för det... Krav som Ss regeringskompisar MP redan fattat beslut om att inte godkänna. Lööf ljuger med andra ord. C får ingenting i utbyte mot att åter stötta S till makten. Vad hade Strindberg skrivit? Kanske, ”Det är synd om svenskarna”.

https://sverigesradio.se/avsnitt/nyamko-sabuni-l-kommer-efterstrava-en-borgerlig-regering

Johan Hakelius beskriver väl i Fokus hur rörigt och idiotiskt det blivit i svensk politik. Och det parti som mest spårat ur är tyvärr Centerpartiet. Snacka om att ha ”målat in sig i ett hörn” och att få allt fler Svarte-Petter i handen. Lööf inledde sin partiledartid för +10 år sedan i kaos. Kanske avslutar hon nu sin tid som partiledare i kaos. Helena Lindahl tycks i vart fall veta att hon inte är socialistkramare och att i nuläget innebär ett beroende av SD bara att en regering måste göra det en regering måste göra. Det vill säga ansvarsfullt lösa ut migrationsfrågan, återupprätta en stark rättsstat utan parallellsamhällen, säkerställ ordning och reda i våra skolor samt säkerställa långsiktig energiförsörjning. 

https://www.fokus.se/2021/07/antligen-begriper-man/?fbclid=IwAR1PRbocXe0YNeA2Mqhq64U8k4P_ZnMse_hid-PnFw7d17dqvYSEkUgXbEI



fredag 16 april 2021

Bananrikesvarningar

Mycket demokratiskt bekymmersamt

Hur många gånger har det svenska skattesystemet ändrats under de senaste femtio åren? Vilka har tydligt gynnats av förändringarna? Hur ofta har pensionssystemet förändrats de senaste femtio åren? Vilka har framförallt gynnats? Nu agerar regeringen mycket illa kopplat till önskemål om revideringar av pensionssystemet. Under Löfvens styre utvecklas också regeringsmakten mer korrupt och inkompetent. Inkompetensen kände jag väl till men det Expressens ledare beskriver nedan är i min värld skäl nog för ett nyval. Och förslaget om att förbjuda dumhet kopplat till den så kallade förintelsen är inte rätt väg att gå. Det finns stor förbättringspotential kopplat till hur vår demokrati idag fungerar i Sverige.

”M, KD, C och L beskriver arbetet i den parlamentariska pensionsgruppen som ohållbart sedan Shekarabi tog över som ordförande. Bland annat ifrågasätter de att ministern utan deras kännedom har börjat utreda en höjning av den så kallade pensionsavgiften. Men det är inte bara solokörningen som är problemet – utan också formerna för den. Expressens Filippa Rogvall rapporterade på torsdagen att den arbetsgrupp inom socialdepartementet som har fått i uppdrag att titta på pensionsavgiften ska ledas av konsulten Petter Odmark från PR-koncernen Reform Society. Han har direktupphandlats av Regeringskansliet till en kostnad om 615 000 kronor.”

”Avslöjandet sätter ljuset på hur utredningsväsendet har misshandlats under Stefan Löfvens tid som statsminister. Det är visserligen länge sedan som regeringar i princip bara lät opolitiska ämbetsmän, höga jurister och renodlade specialister agera utredare. Men under Löfvens ledning har man gett påfallande många utredningsuppdrag till personer som står regeringen nära.”

”Det är oroande. När regeringen inte håller rågången mellan politik och förvaltning finns risken att utredningar och underlag börjar betraktas som vilka politiska inlägg som helst.”

"Det allvarligaste med pensionsuppdraget är dock hur omdömeslöst regeringen agerar i umgänget med konsulter och lobbyister. Petter Odmark har tidigare varit analyschef på socialdepartementet och kan säkert pensionsfrågorna mycket väl. Men hans oberoende kan ändå ifrågasättas. Reform Society har tidigare bland annat utformat kampanjer åt Socialdemokraterna. Nu fakturerar S-regeringen samma byrå för att leda arbetet med att ta fram underlag till en framtida pensionsreform. Petter Odmark ska dessutom bara arbeta 40 procent åt socialdepartementet. Vet regeringen vilka intressen han fakturerar under övrig tid?Den nära historien avskräcker i det avseendet. I oktober i fjol överlämnade Alf Karlsson – tidigare statssekreterare åt MP-ministern Peter Eriksson och till vardags konsult på public affairs-byrån The Labyrinth – en utredning om innovationsstöd till regeringen. Bara en dryg månad senare skrev samme Karlsson rapporter och debattartiklar som gav stöd åt den kinesiska regimen i striden om Huaweis vara eller icke vara i svenska 5G-nät. Vem som betalade är fortfarande okänt."


"Svängdörrarna mellan Regeringskansliet och lobbyistbyråerna får Sverige att framstå som en bananstat.”

https://www.expressen.se/ledare/i-bananstaten-sverige-far-konsulter-utreda-s-loften/

Hur borde vi minska en del av problemen ovan? Det finns gott om förslag i de senaste årens demokratiutredningar som inte lyssnats till. Några exempel nedan:

Nolltolerans mot personer som är jäviga.

Registrera alla kontakter mellan lobbyister och ledande politiker.

Acceptera bara utredningar under ledning av personer som godkänts av både styre och opposition. 

Det finns gott om systemfel inom det svenska demokratiska systemet. Ett är att vi bara har val vart fjärde år och att vi inte separerar på kommun och riksdagsvalet. Ett annat är att partierna får för höga partibidrag. En konsekvens av det är bland annat partiernas svaga legitimitet då de har väldigt få partimedlemmar. 

I min bok ”En stund på jorden” skriver jag bland annat om den sektliknande kulturen inom Centerpartiet som jag starkt ogillade. ”Anniekulten”. Den boken bidrog säkert till min uteslutning. Den lyfte också hur jag ogillade den odemokratiska hanteringen av SD, hur jag tydligt tog ställning för att Sverige driver en ansvarslös migrationspolitik och en misslyckad integrationspolitik. Nedan skriver Ann-Charlotte Marteus, Expressen, läsvärt om denna sekt som börjar få sprickor i sin fasad.

”I början av 1980-talet var festen över och det stora medlemstappet tog vid. Socialdemokraterna hade mer än en miljon medlemmar 1979 – med hjälp av LO:s kollektivanslutning - nu är de färre än 100 000. Centern hade 141 000, i dag är de 26 000. Och det är ändå gamla folkrörelsepartier vi talar om. Miljöpartiet har runt 10 000 medlemmar och är därmed jämnstort med Riksförbundet sällsynta diagnoser.”

”Vad händer med partier när de krymper? De blir förstås fattigare när medlemsavgifterna sinar. Det har partierna löst genom att bevilja sig själva väldiga statsbidrag. Vilket i sin tur gör att de kan strunta i att ragga medlemmar. Däremot kan de anställa en massa partifunktionärer och köpa tjänster av PR-byråer och liknande. Politiken professionaliseras, politiker blir en klass i en egen liten värld.”

”Det låter ju lite sektartat och allmänt illavarslande, för att inte säga akut miljöpartistiskt. Men vad gör man åt saken? Ska man kämpa för att öka deltagandet i partier?”

https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/ar-vara-partier-pa-vag-att-bli-extrema-sma-sekter/

När vi ändå talar om demokratiska problem måste förslaget om att förbjuda förintelseförnekelse lyftas. Det är tveklöst historielöst och okunnigt att förneka många av historiens försök till utrensningar av olika folkgrupper. ”Förintelseförsök” av judar, romer, kommunister, politiska meningsmotståndare, homosexuella, utvecklingsstörda med flera gjordes av Nazi Tyskland. Turkarna slaktade miljoner armenier. Röda Khmerernas folkmord mot oliktänkande i Kambodja. Massmorden mot tutsier i Rwanda. Och så vidare. Människan har gjort mycket fantastiskt men också många hemskheter genom vår vandring på jorden. Om det politiska ledarskapet och rättssystemet gör det de ska finns redan idag legala möjligheter att bestraffa hets mot folkgrupp och till exempel olika former av antisemitism. Både Ann-Charlotte Martéus, Expressen, och Adam Cwejman, GP.

”Inför valet 2018 fick Stefan Löfven frågan om hans regering tänkte erkänna folkmordet på armenier 1915, i nuvarande Turkiet. Han svarade: ”Regeringen har inte någon plan på det, nej. Däremot måste vi fördöma det som skett och lära av historien.” Men den kloka strategin förslår alltså inte när det gäller Förintelsen. Här behövs ett förbud. Det är svårt att förstå hur regeringen tänker. Och svårt, faktiskt, att inte cyniskt ana ugglor i mossen.”

”Om Morgan Johanssons första argument hade varit att inget judiskt skolbarn ska behöva höra diskussioner i klassrummet om huruvida Förintelsen ägde rum, skulle det åtminstone ha tytt på att S var redo att ta tag i svenska samhällsproblem och egna underlåtenhetssynder.”

”Att börja förbjuda idiotiska, obehagliga åsikter och teorier är en halkig väg att ta in på. Assyrier och andra berörda grupper i Sverige kommer rimligen undra varför det i så fall ska vara lagligt att förneka folkmordet 1915. Och det finns säkert en grupp X, Y eller Z som tycker att vissa skildringar av deras historia är felaktiga och sårande, låt vara att Förintelsen är en ojämförlig katastrof, unik i omfattning och ondskefullhet.”

”Att hålla minnet vid liv av gångna händelser är en kollektiv process. Genom utbildning, forskning och kultur görs det förflutna närvarande i samtiden. Blandar man in lagar och politik i det hela gör man våld på den processen – minnet formaliseras och görs beroende av den politiska makten. Idag ett förbud mot förintelseförnekelse, imorgon ett förbud mot något helt annat.”

”Det huvudsakliga problemet här är inte ett marginellt randfenomen som förintelseförnekarna, utan att en svensk regering vill politisera det förflutna. Justitieministern har missförstått problemet. Att det finns dårar som förnekar att Förintelsen har ägt rum är inte en politisk fråga. Det går nämligen inte att utrota dumhet med hjälp av lagstiftning.”

https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/for-minnet-av-forintelsen-vidare-utan-fornekelseforbud/

https://www.gp.se/ledare/ett-förbud-mot-förintelseförnekelse-är-en-usel-idé-1.44974367

I dagens riksdag har många riksdagsledamöter inte ens moralen att inte fuska med arvoden och allt för många har låg närvaro på viktiga demokratiska möten. Att resultaten kopplade till beslutsärenden är kända innan kommunfullmäktige och riksdagen är inget acceptabelt argument för att inte närvara och LYSSNA på vad andra företrädare säger. Kanske kan man då fatta att det egna partiet är snett ute och behöver ändra sig. Att lyssna är farligt underskattat idag. 

https://sverigesradio.se/artikel/skarpta-regler-for-riksdagspolitikers-ersattningar

söndag 10 januari 2021

Chef eller ledare

Värdegrundsbaserat driva på för förbättringar

Jag törs påstå att de allra flesta framgångsrika ledare, i alla tider, har bottnat sitt ledarskap i en tydlig målsättning och i en stark värdegrund. Om du läser min bok ”En stund på jorden” får du en god känsla för några av alla värdegrunder som många människor låtit vägleda dem. Många värdegrunder är religiöst kopplade, eller politiska ideologier, men även bland de mest framgångsrika globala företagen hittar du definierade värdeord, och en värdeordsberättelse, som syftar till att ena, vägleda och ge energi till ”de troende”. I inga andra sammanhang än inom i synnerhet svensk politik får mycket oerfarna människor chefs eller ledarroller. De flesta ledande politikerna kommer från ungdomsförbund där de skolats in i sitt partis historia, ideologier som vägleder det partiet, berättelser om tidigare partiledare och vad de förväntas tycka i olika sakfrågor. Dagens broilermiljö innebär i stor utsträckning en extremt snäv inskolningsmiljö. Därför inte konstigt att många politiker gör internkarriärer utan att helt sakna riktig arbetslivserfarenhet. I Sverige anser jag att ”professionaliseringen” av politiken är det största skälet till dagens politiska oförmåga. De styrs i huvudsak av politiska program och ideologiska idéer. De saknar mycket viktiga, och varierande, referenspunkter från verkligheten när de ska leda myndighets- och förvaltningschefer och i sitt beslutsfattande. Stefan Löfvens har visserligen några års riktig arbetslivserfarenhet men i huvudsak har har gjort karriär i en fackföreningsmiljö starkt kopplad till Socialdemokraterna. De flesta kan säkert utifrån sina roller agera chefer, ledare är få av dem. Stora framgångar för en förening, ett företag, en kommun en nation kräver kompetenta ledare. Riktiga ledare kan tydligt och enkelt beskriva var vi ska och varför. Och riktiga ledare är tränade i att förstå hur de kan använda sin roll för att göra bred nytta även över organisationsgränser.

I politiska sammanhang anser jag att en partiledare måste kunna få många fler invånares förtroende än vad ett parti får i röster om personen ska ha det förtroende som krävs för att kunna definieras som skicklig politisk ledare. Frågan som ska ställas till invånarna är då: Tror du att X skulle bli en bra statsminister?

Thomas Gür skriver läsvärt på Bulletin om skillnaderna mellan en chef och en ledare. Till hans artikel kan man med fördel lägga till att en statsminister, som har helhetsansvaret, för det offentliga Sveriges verksamheter, genom sina handlingar starkt kan påverka myndighetsledningar, regionledningar och kommunledningar utan att utöva ministerstyre eller att ta över lokala politikers ansvar. 

” En politiker kan genom sitt ledarskap uträtta mycket mer än vad lagar eller ekonomiska stimulanser kan åstadkomma. Ledarskap ska dock inte blandas ihop med chefskap.”

”I allmänhet brukar sägas, felaktigt, att politiken och politikern bara har två redskap i sin verktygslåda – batongen och penningpåsen. Med det menas att politiken kan styra antingen med lagar och regler (och låta statens våldsmonopol ta hand om dem som bryter mot dessa) eller genom att ekonomiskt påverka medborgarnas beteenden i önskvärd riktning (tobaksskatt för att minska rökning, subventionerade anställningar för att öka sysselsättningen).”

”Den beskrivningen är felaktig emedan den missar ledarskapet, ett tredje och relativt de två tidigare, ännu viktigare verktyg. En politiker kan genom sitt ledarskap uträtta mycket mer än vad lagar eller ekonomiska stimulanser kan åstadkomma. Ledarskap ska dock inte blandas ihop med chefskap. Skillnaden brukar i militära sammanhang illustreras med plutonchefen som med draget vapen till sina soldater ropar: ”Följ mig!” och tar täten, å ena sidan, och plutonchefen som manar på dem framför sig, skjuter med tjänstevapnet över deras huvuden och skriker: ”Framåt!”, å den andra.”

”Ledaren föregår med gott exempel. Chefens princip är: ”Gör som jag säger” ... och implicit ”men inte som jag gör”.”

https://bulletin.nu/ledare/all/lofven-chefar-i-brist-pa-ledarskap

Även Markus Uvell, i GP, uttrycker tydligt att vi har politiskt ledarskapsproblem och ledarskapsbrist i Sverige. Uppsala och övriga Sverige är i akut behov av ledarskap. 

”Politiskt förtroende bygger inte minst på att kunna svara på de grundläggande frågorna: Vart ska vi? Och varför? Det är tveksamt om dagens partiledare håller måttet. Väljarna verkar i varje fall inte tycka det.”

”Politiskt ledarskap handlar om mer än det uppenbara, som att till exempel inte bryta mot sina egna förnumstiga förhållningsregler och trängas i shoppingcentra under pandemin. Det handlar kanske allra mest om att svara på de grundläggande frågorna: Vart ska vi? Och varför? Det var länge sedan någon hade ett bra svar på det.”

https://www.gp.se/ledare/sverige-i-akut-behov-av-ledarskap-1.39320122


tisdag 29 december 2020

Inkompetent ledarskap

Varför sparkar inte Löfven herr Johansson?

Än en gång bevittnar vi ett tydligt exempel på att Löfven inte är stor nog för sitt jobb. I sitt urval av ministrar kan han inte förlåta skickliga personer som gjort enstaka smådumheter men han kan förlåta ett mycket moraliskt stort övertramp av Morgan Johansson. Ett övertramp som underminerar den snart sista trovärdigheten denna regeringschef har kvar. Han kanske har lärt sig av Lööf att det gäller att göra som med Federley, hoppas att problemen snabbt blåser bort. Kompisarna ska ju skyddas. Ja, jösses. Det är bara att hoppas att mycket få icke vänsterorienterade väljare 2022, i riksdagsvalet, vågar lita på att Liberalerna och Centerpartiet inte stöttar vänsterregeringar. Sverige måste försöka få fram ett vitaliserat valsystem där vi invånare får en större chans att påverka vem som blir statsminister eller kommunstyrelsens ordförande. Varför inte inkludera ett personval till dessa poster när vi väljer partier. Då skulle till exempel den partiledaren som får flest personkryss bland partier som vill regera ihop få bli ledare av ledarna. Det kan inte bli sämre än nu och gör invånarnas röster viktigare för självgoda partier. Igår bloggade jag om ”ödmjukhet”. Vissas tolkningar av ordet, som tidigare var min innan jag grävde ordentligt bland synonymer, saknas inom många partier. Inte minst inom Socialdemokraterna. 

Lena Melin, Aftonbladet, håller inte tillbaka med sin kritik av Löfven, Johansson och övriga regeringen. Särskilt av Löfven som faktiskt ska leda Sverige genom sin regering. 

”Vad tänkte Morgan Johansson på när han stod där? Han kan i alla händelser varken tänkt på sin chef, statsminister Stefan Löfven (S), eller på Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson. Inte ens en vecka tidigare hade de båda på en mycket uppmärksammad presskonferens bland annat meddelat att det inte skulle bli några mellandagsreor i år. Risken för smittspridning var för stor.”

”Men kärnan i budskapet var ändå klar. Undvik köpcentra, handla med förstånd, håll avstånd. Ändå gav sig Morgan Johansson ut i köpvimlet i Lund. Vad tänkte han på? Att han sitter i regeringen och därmed kanske ska lyda dess egna råd? Troligen inte. Att rekommendationerna gäller alla andra, men inte honom? Kanske.”

”Johansson har erkänt att det var ”oförsiktigt” av honom. Löfven håller med. Jag skulle säga att det är något mycket värre. Nämligen en signal och att man inte behöver ta regeringens, eller Folkhälsomyndighetens, besked riktigt på allvar. Man har rätt att skapa sig en egen liten gräddfil. Råden är någonting som höftas till på tjänsterummet men som inte ens ministrarna behöver ta så allvarligt på.” Det ger ett dåligt intryck när regeringens egna ledamöter inte följer pandemiråd. Det gäller också när flygbiljetter säljs till plan som inte får landa och plan som landar trots landningsförbud. Och att verksamheter som bibliotek stängs trots att det saknas laglig grund. Förtroendet eroderar.

”Någon jävla ordning måste det vara i ett parti” sade dåvarande ledaren för Vänsterpartiet C H Hermansson.Det gäller också under en pandemi. Och även då man heter Morgan Johansson.”

https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/BlG06w/det-maste-vara-nagon-javla-ordning-under-en-pandemi

Expressen bjuder också på tydlig och skarp kritik av Johansson och Löfven nedan. Varför ska de bry sig? De har redan fina titlar att i framtiden skryta med och pensionen säkrad på nivåer som gör att de inte behöver trängas i affärer när det är REA.

”När Bianca Ingrosso festade i Båstad i somras kallade justitieministern det för ”djupt olämpligt”. Hans eget handlande under julhelgen var dock blott ”oförsiktigt” enligt både honom själv och statsminister Stefan Löfven. Tydligen har regeringen högre förväntningar på influencers än på statsråd.”

”Justitieministern är som folk är mest – Morgan Johansson var bara en av tusentals svenskar som letade röda prislappar under annandagen. Den stora missen är att regeringen inte har tagit höjd för den typen av mänskligt beteende i sin hantering av pandemin. Länge berömde sig regeringen för att den svenska strategin var så mycket mer demokratisk och frihetlig än andra länders.”


”I panik försöker regeringen nu driva igenom en lag som skulle ge mycket långtgående befogenheter, bland annat att hålla trilskande medborgare och justitieministrar borta från köpcentrum. I det här läget är den stora brådskan nödvändig. Men förfarandet är verkligen inte oproblematiskt. Lex Morgan blir symbolen för det svenska coronamisslyckandet.”


https://www.expressen.se/ledare/morgan-johanssons-dubbelmoral-ar-inte-det-storsta-problemet/

Och Viktor Barth-Kron, Expressen, har helt rätt. Morgan Johansson är en stor belastning som en kompetent statsminister hade sparkat. Och det hade han redan gjort om han förstod hur symboliskt illa det M Johansson gjort är. Sverige är sjukt och måste botas. Det krävs allt större och svårare operationer/reformer. På med operationsrockarna! 

”Huruvida Johanssons shoppingrunda verkligen bröt mot de allmänna rådens exakta bokstav är tämligen ointressant. Ingen har missat att Folkhälsomyndighetens generaldirektör härom veckan försökte ställa in mellandagsrean, eller att ”undvik onödiga inköp” varit ett mantra sedan i höstas. Det handlar, som Johansson själv slagit fast, också om vilka signaler man skickar till omvärlden.”

”Den svenska regeringen har ju valt att satsa på skamkultur som primär pandemihantering. I snart ett års tid har ministrar stått framför fanorna och pekat finger åt olika grupper i samhället som inte tar sitt ansvar för medmänniskornas väl och ve. Folk som sitter på uteserveringar. Krögare. Studenter. Influencers. Folk som trängs i butiker. Och så vidare. ”Hitta inte på undanflykter som skulle göra din aktivitet okej”, röt statsminister Stefan Löfven i november.”

”Morgan Johansson, som var folkhälsominister på Göran Perssons tid, är regeringens mest erfarne minister och därigenom statsministerns förste ställföreträdare. Han har ofta varit i hårda politiska strider, men förknippas inte med något cv av privat omdömeslöshet.

” På onsdagen meddelade för övrigt socialminister Lena Hallengren att regeringen vill införa sin nya så kallade pandemilag den 10 januari. Lagen ska bland annat ge regeringen extraordinära befogenheter att stänga ned verksamheter, och motiveras med att de frivilliga åtgärderna inte räcker för att hålla beteende och smittspridning i schack. Vi får väl kalla den nya lagen ”Lex Morgan”.”

https://www.expressen.se/kronikorer/viktor-barth-kron/morgan-johansson-gor-regeringen-till-atloje/