Rikspolitiker utan kraft

Lås in dem eller skicka ut dem

Även en person som enligt de flesta av oss klassa som psykiskt sjuk måste få dubbla påföljder. Det är hög tid  att ändra påföljdsystemet så att en person som begår vansinnesbrott både tvångsvårdas som psykisk sjuk och om hen friskförklaras därför får avtjäna ett fängelsestraff för sitt brott. Skötsamma människor ska skyddas från farliga människor. Om vi vill lyckas skapa ett tryggare samhälle är det en av många bättre vägar framåt som krävs. Under lång tid har riksdagens politiker misslyckats med att säkerställa rimliga villkor för svensk psykiatri och straff som effektivare skyddar vanliga människor från farligt psykiskt sjuka. Varför har de varit så dåliga? Kommer de att fortsätta vara så dåliga? Vi får se. 

Malin Baksi har rätt i befogad artikel. Jag ärvdes på alla mjukisinställningar till personer som begår fruktansvärda brott mot andra människor! 

”Ännu en gång har kvinnor mördats, först i Boden på juldagen, sedan i Rönninge natten mot annandagen. Ännu en gång framkommer det i efterhand att varningssignalerna var tydliga. Anhöriga slog larm. Psykiatrin och rättsvårdande myndigheter kände till problematiken. Ändå skedde detta.”

”I fallet Boden berättar förövarens mamma att hon var rädd för sin egen son. Hon låste dörren om nätterna. Hon förstod att han kunde vara farlig, både för sig själv och för andra. När beslut om tvångsvård till slut fattades kände hon lättnad, kanske kunde vården rädda hans liv eller någon annans. Men redan dagen efter skrevs han ut. Kort därefter var en kvinna död. Det är svårt att föreställa sig ett tydligare exempel på ett system som sviker alla inblandade: offret, de anhöriga och även den svårt psykiskt sjuke.”

”Under de senaste åren har vi sett alltför många mord där förövaren är en person med allvarlig psykisk sjukdom. I september mördades en ambulanssjukvårdare brutalt i tjänsten i Nordanstig. En familj förlorade en älskad anhörig. En kvinna berövades möjligheten att leva sitt liv.”

”Söndagen den 16 december 2024 sätter sig en 28-årig undersköterska på bussen för att åka hem efter sitt arbetspass. I Märsta kliver hon av och pratar med en väninna i telefon. Samtidigt stiger en man av bussen – en man hon inte känner – och följer efter henne. Samtalet avbryts plötsligt av ett skrik. Sedan blir det tyst.”

”Efter varje grovt våldsbrott av en förövare med psykisk sjukdom upprepas samma debatt. Kritiken riktas mot psykiatrin. Psykiatrin försvarar sig med att lagen inte ger utrymme att hålla kvar personer som inte uppfyller kriterierna för tvångsvård. Men den centrala frågan handlar inte om vårdens agerande i ett enskilt fall. Den handlar om varför lagstiftningen är utformad så att vården gång på gång tvingas släppa personer som bedöms utgöra en allvarlig risk, inte nödvändigtvis i stunden, men över tid.”

”Svensk psykiatri bygger i dag nästan uteslutande på frivillighet. Tvångsvård är ett av samhällets mest ingripande verktyg och ska användas restriktivt. Men det politikerna vägrar erkänna är att det finns en liten, välkänd grupp patienter som gång på gång bevisar att de blir farliga när de lämnas utan tillsyn, behandling eller medicinering. Dessa personer klarar inte ett liv i frihet men de passar inte heller in i dagens psykiatriska strukturer. Det som saknas är särskilda, långsiktiga vårdformer med tydligt behandlingsfokus och reell möjlighet till inlåsning när riskbilden är dokumenterad.”

”Politikerna måste våga ta i den obekväma frågan: är lagen för svag när det gäller hot mot andra? I dag väger suicidrisk ofta tyngre än upprepade tecken på våld mot omgivningen.”

”För de anhörigas skull, för offrens skull och för allas vår trygghet är det dags för politikerna att ta ansvar för ett av våra svåraste och mest försummade samhällsproblem.”

https://www.expressen.se/kultur/sverige-har-ett-systemfel-darfor-sker-dessa-mord/

Varför ens en fråga?

Vill vi ha grovt kriminella?

Om vi har möjligheten att slänga ut grovt kriminella ur vårt land är det inte självklart att vi ska göra det? För mig är det självklart. Personer som kommer från andra samhällen och grovt utnyttjar och missbrukar vår gästfrihet har inget i Sverige att göra. De som missbrukar vår gästfrihet och begår grova brott ska skyndsamt utvisas. Frågan borde inte vara om de som kan ska utvisas. Frågan borde bara handla om HUR, och på snabbast möjliga sätt. 

Min gamla studie- och NFF-kompis” Uffe” skriver en läsvärd debattartikel nedan. Ut med de grova brottslingarna! Och betala mycket billigare fängelseplatser i de länder de kommer ifrån. Det är också hög tid att lära av USA och Kina och införa fingeravtrycks och ansiktsigenkänning för att få komma in i Sverige och övriga EU!

”Domstolarna är självständiga och dömer enligt gällande lag och praxis. Vi har naturligtvis inga synpunkter på detta konkreta fall. Men om gällande lagstiftning ger orimliga resultat är det lagstiftningen som måste ändras. Konkret handlar det om att vissa delar av de internationella regelverken inte är anpassade till vår tid och vår tids samhällsproblem.”

”Målet måste vara att brottsoffrens rätt till trygghet ska väga tyngre än en dömd utländsk medborgares eventuella anknytning.”

”Om man begår allvarliga sexualbrott och inte är svensk medborgare borde man som grundregel anses ha förbrukat rätten att vara kvar i Sverige och därmed lämna landet.”

https://www.expressen.se/debatt/debatt-vi-vill-gora-det-lattare-att-utvisa-grova-brottslingar-/

Att Sverige skyndsamt börjar utvisa grova brottslingar som ska utvisas är viktigt för att åter göra landet tryggt och framgångsrikt. Sverige kan mycket bättre än nu! Vi som bryr oss om svensk konkurrenskraft och attraktion hjälps åt att laga Sverige. 

Fasaden har spruckit

Dumt att negligera växande problem

Hur kunde Sverige spåra ur så kraftigt? Politikerna har helt enkelt inte varit tillräckligt kvalificerade för sin svåra och krävande uppgift. Hur blev det så? En stor del av skulden är kopplad till att politik för en hel del blev en livslång betald heltidssysselsättning. Ett yrke snarare än ett förtroendeuppdrag parallellt med ett riktigt jobb. De som under en längre tid haft riktiga jobb, och inte enbart levt i tyckandets värld, vet att problem måste identifieras och lösas fort. Broilerpolitikens lust för politiskt spel och det politiskt korrekta gör politiken svag på att lösa problem.

Patrik Kronqvist, Expressen, reflekterar över de vidriga morden i Örebro nedan. Har politiken skött behovet av en socialpsykiatri bra? Kunde många folkvalda ens se möjliga samband?

”Men lås hindrar inte motiverade gärningsmän med skjutvapen. Och skyttarna är själva ofta elever – eller tidigare elever – som har god kunskap om säkerhetsrutiner. Masskjutningar sker inte heller bara vid skolor. Samhället måste tänka brett kring att förhindra attacker, oavsett var de kan tänkas ske. Ännu viktigare är därför att fånga upp de varningssignaler som finns kring gärningsmän. Många berättar om sina planer på förhand och många lider av självmordstankar. Anonyma tipstelefoner och bättre suicidprevention är därför bättre investeringar än ”panic rooms”.”

https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/massakern-i-orebro-lar-oss-fem-saker/

Nu är trygghetsfrågorna väldigt viktiga för oss väljare. Alla sprängningar, skjutningar och masskjutningar i Sverige parallellt med en farlig geopolitisk tid gör många mycket otrygga. Sedan en tid visas gott om handlingskraft. Några av oss glömmer inte hur lång tid som fick gå innan det hände. 

Är det Hobbs tänkande från 1600-talet som ska forma säkerhetspolitiken år 2025? Hobbs var säkert inspirerad av Konfusius. Helt klart är Hobbs tankar åter populära. 

”Kärnan i hans tänkande rör sig kring människornas relation till varandra och hur en fredlig samvaro kan upprättas. I Hobbes mest kända verk  Leviathanbeskrivs människan som oförmögen att leva i samförstånd utan en överordnad makt.”

”Människorna befinner sig i ett naturtillstånd där allas krig mot alla råder och osämja uppstår emedan människor blir konkurrenter inför önskningar som ofta är riktade mot samma föremål. Det kan rent konkret röra sig om att någon besitter ett stycke mark som andra gör anspråk på och därigenom påbörjas konflikter. Inför sådana förutsättningar uppstår också misstro mellan människor, menar Hobbes. Lösningen är därför en stat, ett förbund skapat av människorna som utan en övergripande maktapparat inte kan skyddas. Samhällets funktion blir främst att skydda människan från sig själv genom att hålla de naturliga lidelserna i schack samt att skapa en förutsättning för utveckling – utan en stat tvingas människorna lägga sitt fokus och sina resurser på det krig som enligt Hobbes pågår i någon form så länge ingen övergripande ordning existerar.”

https://www.filosofer.se/hobbes.html

https://www.so-rummet.se/content/upplysningen-och-dess-filosofer

Lyssna gärna på Katarina Barrlings krönika på SR/P1 nedan där hon talar om ett allt kraftfullare övervakningssamhälle och att det inte är oproblematiskt även om vi önskar mer trygghet. 

https://www.sverigesradio.se/avsnitt/orebro-soker-trost-och-gemenskap-efter-valdsdadet-i-veckan

P.S Att ersätta broilers och PK politiker med ”Trumptyper” är inte heller en framgångsväg. Jag delar uppfattningen att personer som får ledande statsuppdrag inte i nutid ska kunna kopplas till till exempel rasistiska inställningar. Turerna kring Gävleborgs nya landshövding är pinsamma. Rasism bidrar inte till ett tryggare samhälle. 

https://www.etc.se/inrikes/sd-s-foersta-landshoevding-n-ordet-inget-negativt-foer-mig

Jakten på brottsligheten

Konsekvent brottsbekämpning

Dagens rättssystem är alltid steget efter affärsdrivna och skrupelfria kriminella. Det vi invånare ändå ska kunna kräva av våra svenska folkvalda i Sveriges riksdag är att de konsekvent arbetar för att bekämpa brottslighet. Särskilt organiserad brottslighet. Lagstiftningen måste göra det möjligt för Polisen att använda den teknik som finns för att både förebygga och lösa brott. Och en RICO-lag liknande i USA som effektivt kan krossa organiserad brottslighet. Varför dröjer det? Socialdemokraterna säger ju att de vill se en sådan lagstiftning. Lagstiftarna måste jobba snabbare med att säkra att Polisen får dessa verktyg till sitt förfogande. Självklart ska Polisens arbete vara granskat så att de inte använder sina möjligheter utan att det finns rimliga misstankar. Varför är svenska lagstiftare alltid så sega med att agera när det uppenbarligen finns känd kriminalitet som ska stoppas? Och varför gör politiker politisk teater av lagstiftning som med stor sannolikhet blir tandlös?… ”Syns man inte finns man inte” gäller i stor utsträckning för vissa politiker.

Expressens ledare skriver intressant nedan om hur våra grannländer ständigt verkar vara mycket duktigare på bland annat brottsbekämpning. Är svensk överbyråkrati huvudproblemet?

"Oroande men sant: När ett samhällsproblem uppmärksammas i Sverige, visar det sig ofta att Danmark och/eller Finland har löst det för länge sedan. Det kan handla om brottsbekämpning, krigsberedskap, bostadsbrist, trög lagstiftning – eller taximarknaden."

"Redan 2017 lade Uber ner sin verksamhet i Danmark. Nya lagar gjorde taxibolagets affärsmodell omöjlig. Men i Sverige är det i stället Taxi Stockholm som nu är på väg att ge upp – medan Uber och Bolt stjäl marknadsandelar och går som tåget. I dagarna har Expressens Michael Syrén avtäckt appföretagens osunda lågprisvärld, med usla arbetsvillkor och fuskande."

"Hos Uber och Bolt går alla körningar till förarnas appar och förarna lägger själva in beloppen i sina taxametrar. Huruvida det är rätt summor kan ingen veta. Enligt en kontroll för några år sedan slog 83 procent av Uber-chaufförerna in för små summor, skriver arbetsforskningsinstitutet Arbetsliv i Norden."

"Detta ska ses som en varning till våra lagstiftare – och den måste politikerna ta på allvar. Sund konkurrens ska välkomnas, men branscher som förvrids och göder fusk, svartarbete och skuggsamhälle måste självklart stävjas. Det borde särskilt gälla för en regering som gått till val på att få ordning och reda på Sverige. Men tyvärr är de borgerliga alltför ofta mer pro business än pro market."

"Enligt Pernilla Samuelsson är Moderaterna och Kristdemokraterna särskilt uberpositiva. KD tycker till och med att Bolt borde få vara med och sköta färdtjänst! Självklart borde alla svenskar som gillar reko anställningsvillkor, och är emot fusk och skattefiffel, bojkotta Uber och Bolt. Men tyvärr kan inte privatmoral lösa problemet. Det här ärendet hör hemma på statsminister Ulf Kristerssons bord. Missköt det inte."

https://www.expressen.se/ledare/vill-du-stoppa-gangen-eller-aka-uber-ulf/

Självklart ska lagstiftaren verka för en en sund marknad med rättvisa och anständiga villkor. Hur kan något parti tycka något annat? Det går för sakta att laga det som gått sönder i landet Sverige. Och vice statsministrar får inte lura brottsoffer att tro att de får vittna anonymt. Inga andra ministrar heller.

https://www.expressen.se/nyheter/sverige/ebba-buschs-fel-om-nya-lagen-helt-tokigt/

RICO-lag är mycket viktigare än anonyma vittnen som mest är som samtyckeslagen politisk teater men i praktiken svaga ”vapen”. Står S verkligen bakom den lagen? Det verkar så enligt nedan budskap.

https://www.socialdemokraterna.se/nyheter/nyheter/2023-12-20-s-kraver-rico-lag-mot-organiserad-brottslighet

Misslyckande

Trygghet och fungerande infrastruktur

Istället för att ha fokus på bildning och konkurrenskraft byggde den svenska politiken en samhällssituation som bjuder på otrygghet, dålig infrastruktur och försämrad konkurrenskraft. Men Fredrik Reinfeldt får de högsta ordförandearvodena någonsin i Svenska fotbollsförbundet samtidigt som svensk fotboll är den sämsta på länge.... Dåligt ledarskap kostar mycket.

Adam Cwejman skriver läsvärt om den svenska politiska urspårningen nedan. Maslows behovstrappa står i centrum. Även om inte migrationsmisslyckandet nämns är huvudskälet till att Sverige snabbt rasat i Maslows pyramid en vansinnig migrationspolitik och en obefintlig integrationspolitik. Reflektionerna från intervjun med Falkvinge är intressanta.

"Minns ni 2009? Det är femton år sedan. En ganska kort tid i en människas liv men en livstid politiskt. Värnplikten i Sverige avskaffades, den svenska regeringen godkände att gasledningen Nordstream mellan Ryssland och Tyskland skulle byggas över svenskt farvatten, rättegången mot Piratebay-grundarna inleddes och Saabs biltillverkning lades ned. Det året var det även val till Europaparlamentet. Då fick Piratpartiet dubbelt så många röster som Sverigedemokraterna. Femton år senare, 2024, skulle SD få 35 gånger fler röster än piraterna. Och då gjorde SD ändå ett mycket svagt val. Sverige är politiskt 2024, ett helt annat land än 2009."

"Den tidigare partiledaren förklarar förändringen med hänvisning till psykologen Abraham Maslows behovstrappa. Längst ned i behovstrappan har vi de mest basala behoven: vara mätt, inte för kall eller varm, slippa smärta, få sova. När de behoven är tillfredsställda så kan vi säkerställa nästa behovssteg: grundläggande trygghet och säkerhet. Längre upp i trappan finner man sådant som social samvaro, självförverkligande och självförtroende."

"Falkvinges tes är att samhällsdebatten inte längre befinner sig på de övre trappstegen, vilket var fallet under 00-talets sista år, vi har rört oss ned i behovstrappan på bekostnad av mer ”lyxiga” frågeställningar. Trygghet trumfar alltid integritet, visade det sig."

"Berättelsen om Sverige under 2010-talet handlar om hur Sverige alltmer började glida ned till trappsteget säkerhet och trygghet i offentligheten. Det handlar inte enbart om tryggheten i det svenska samhället – även säkerhetspolitiskt skedde det ett uppvaknade, framdrivet av ett alltmer aggressivt Ryssland. Värnplikt, stora satsningar på Försvarsmakten, Nato-medlemskap och militärt bistånd till vår allierade Ukraina – allt detta är idag självklarheter. Jämför det med 2009 års optimistiska naivitet kring säkerhetsläget."

"Något som säkerligen påskyndande förändringen av Sverige var även att det offentliga samtalet – vad som prioriteras och uppmärksammas – också förändrades. Intåget av sociala medier (Facebook, Twitter och Instagram börjar alla bli stora kring 2010) fördjupade befolkningens inblandning i samhällsdebatten. Tidigare hade stora institutioner som partier, tv-kanaler, branschorganisationer, fackföreningar och tidningarnas redaktioner privilegiet att sätta dagordningen för ett val eller en politisk debatt. Den här makten försvinner förstås inte helt under 2010-talet, men i större utsträckning måste det stora institutionerna förhålla sig till vad människor på Internet väljer att rikta sin uppmärksamhet mot."

"Sverige gick på ganska kort tid från att vara ett land som hade råd, tid och lust, att diskutera frågor längre upp på Maslows behovstrappa till att allt oftare behöva lägga tyngdpunkten på att tillfredsställa grundläggande behov – få bort skjutningar, sprängningar, omfattande välfärdsbedrägerier och infiltration av offentlig förvaltning. För femton år sedan tog nog många, inklusive undertecknad, mycket av det som utmärker Sverige – hög social tillit, trygghet och stabilitet – för givet. 2010-talet slog sönder den illusionen. Snart halvvägs igenom 2020-talet finns inget som tyder på att Sverige snart skulle kunna få förmånen att röra sig upp i behovstrappan."

https://www.gp.se/ledare/sa-halkade-sverige-ned-i-behovstrappan.0d0a4d0a-3da2-4a65-909a-1001661f8668

Maslows behovstrappa finns med i min bok "En stund på jorden". Och vet du vad, jag var en av de få som motionerade om att inte försvaret skulle monteras ner... Jag har lärt mig mycket genom åren. En sak jag lärt mig är att det inte är till någon nytta att säga "vad var det jag sa". Det är bara att kämpa på för det man anser vara rätt och i länder där myndiga får rösta kan man önska att fler använder de rösterna klokare.

Va fa

Dumma i huvudet

Lär sig aldrig systemet, som kallas Sverige, så att vi slipper idioti, naivitet och uselt ledarskap över våra skattepengar? Det är konkurrenskraft och trygghet politiken ska leverera. Så enkelt är det! Ändå så svårt i det politiska broilerlandet Sverige. Infiltrationerna av systemhotande verksamheter inom flera offentliga verksamheter är mycket allvarliga.

Varje svensk politiker borde alltid ställa sig följande frågor när de ska fatta ett beslut:

Bidrar beslutet om hur jag röstar med säkerhet till att vi invånare kan känna att vi lever i ett tryggt samhälle? Ett tryggt samhälle säkerställer ett väl fungerande rättssystem, ett trovärdigt försvar, en fungerande sjukvård och ett omsorgsystem som stöttar oss när det behövs.

Bidrar beslutet om hur jag röstar med säkerhet till stärkt konkurrenskraft? Skolan och näringslivet måste vara globalt konkurrenskraftigt för att det generella välståndet ska bli högt, den lägsta levnadsnivån anständig. Bra konkurrenskraft leder också till största möjliga grogrund för individuella möjligheter. 

Vilket är det enligt mig bästa partiet, och deras företrädare, i kommunen, regionen och till riksdagen? Fortfarande röstar många på samma parti i samtliga tre val utan att fatta vilken lokal och regional politik de driver. 

Enkelt? Det borde det vara men så är det inte i broiler-Sverige. När Socialdemokraterna jobbar med sitt politiska reformarbete borde de också utmana broilifieringen av politiken. Tror du de tar i den frågan….

Nedan är ett exempel, Expressens ledare, på hur inte våra rikspolitiker säkerställer ett tillräckligt tryggt Sverige! 

”Kvinnliga poliser som har sexuella relationer med gängmedlemmar. Poliser med bakgrund i klankulturer som pressas av kriminella släktingar. Och polisanställda som har spelskulder eller drogmissbruk.”

”Dagens Nyheter har granskat poliserna som läckt hemlig information till kriminella. Sedan 2018 handlar det om 514 anmälningar om misstänkta läckor och minst 30 polisanställda som pekats ut som säkerhetsrisker och fått sluta. Det är oerhört allvarligt. Den grova brottsligheten kallas med rätta för systemhotande – och en enda polisläcka kan sänka en hel utredning.”

”Staten måste svara med ännu större beslutsamhet. Fler känsliga tjänster måste säkerhetsprövas. Alla offentliga arbetsgivare borde åläggas att polisanmäla misstänkta läckor och mutor. Myndigheter måste också självklart lyfta luren till tidigare chefer när man bemannar känsliga tjänster. Det är rent krasst bättre att riskera att en del hederliga sökande får nej, än att fler ruttna ägg får chans att korrumpera våra myndigheter.”

https://www.expressen.se/ledare/lacker-till-gangen-men-far-anda-nya-jobb/

Fördelningspolitik

Incitamentssystem ska uppmuntra förbättringar

Du vet väl att Sverige har ett kommunalt skatteutjämningssystem där Uppsala vid förra förändringen förlorade hundratals miljoner kronor per år? Du kanske också vet att utjämningssystemet inte är uppbyggt för att främja förbättringsarbete eller tillväxtförmåga. Enkelt uttryckt är det uppbyggt som ett socialbidrag där alla kommuner som har stora problem av olika slag får pengar från kommuner som inte har så många problem.

Gunnar Wetterberg, Expressen, skriver lite om detta kommunala utjämningssystem nedan. Jag tycker att han missar att lyfta fram att incitamenten måste vara förbättring och ekonomisk tillväxt. Ur ett svenskt perspektiv är skatteutjämning viktigt men när staten kräver allt mer kommunal delfinansiering av sina ansvarsområdens projekt är det orimligt att inte det kommunala utjämningssystemet viktar in till exempel en kommuns behov av nödvändiga infrastruktursatsningar.

"Den kommunala självstyrelsen är en av den svenska modellens klokaste inslag. Tack vare den anpassas de offentliga insatserna till landets olika delar. Närheten gör att fler människor bryr sig om de gemensamma angelägenheterna. Men det är inte självklart att de lokala intressena alltid sammanfaller med de nationella. Ibland kan det vara billigare för en kommun att slarva ifrån sig en uppgift än att betala dyrt för att lösa den. Då riskerar det kommunalekonomiskt smarta att hamna i motsats till landets intressen. Därför begrep staten under 1900-talet att alla kommuner måste ha resurser för att klara sina uppgifter."

"Som så många andra kloka 1990-talsreformer har beslutet om utjämningen naggats i kanten med många publikfriande avsteg, men än så länge består huvuddragen. Dels jämnas skattekraften ut mellan olika kommuner, dels kompenseras de för förhållanden som de inte kan råda över. Kanske går utjämningen ibland väl långt, men i princip är det en rimlig ordning. Det mesta betalar staten, men en del skjuter kommuner med hög skattekraft till." 

"För Sverige är det viktigt att Malmö, Landskrona, Södertälje och de andra mottagarkommunerna gör ett så bra jobb som möjligt med att få in de nyanlända och deras barn i samhället. När de väl funnit sig till rätta flyttar de ofta vidare – kanske rentav till Lidingö. Från att ha kostat kommunen mycket pengar blir de i stället lönande skattebetalare – fast inte alltid i Malmö. Det är just det som är kruxet. En kommun får betala, en annan skördar anpassningens frukter."

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/bra-att-lidingo-betalar--malmo-for-integrationen/

Socialdemokraterna håller på med en omprövning av sin politik. Hur svårt kan det vara? Tryggare, konkurrenskraftigare och rättvisare räcker som rubriker för vad som krävs kopplat till EU- och rikspolitiken. Under de rubrikerna kan de säkerligen särskilja sig mot moderater, centerpartister och kristdemokrater. Kanske kan M. Andersson chocka både gammelpartiet och dess ungdomsförbund med att byta ut Ygeman, Johansson och Strandhäll mot några med över tio års riktig arbetslivserfarenhet… Det kommer tyvärr inte att hända. Expressen spekulerar lite om sosseriets utveckling nedan.

”Bland de förslag som väntas komma finns det som handlar om hårdare tag och för partiet närmare Tidöpartierna, men det som är mer nytt är rörelsen vänsterut i flera centrala frågor. Det handlar om ett förändrat finanspolitiskt ramverk, som öppnar upp för en mer expansiv politik, och krav på kortare arbetstid.” 

https://www.expressen.se/nyheter/sverige/pressen-pa-andersson-nu-hotar-intern-revolt/

https://www.expressen.se/nyheter/sverige/skifte-i-s-toppen-de-vantas-ta-over/

Det bästa sossarna kan göra kopplat till det kommunala utjämningssystemet är att bättre gynna hållbar tillväxt. Ett fördelningssystem som uppmuntrar förbättringar. Inte ett som bara ger bidrag till samhällen som är på dekis. 

Nätets tid

Undantagsregler

Hur avgörs val idag? Den första frågan är; Hur många invånare tror du tar sin rösträtt på tillräckligt stort allvar? Vad innebär i min värld "tillräckligt stort allvar"? Det innebär att man en kort period vart fjärde år på allvar synar sakpolitiken hos partier som ställer upp lokalt, regionalt och nationellt samt deras valbara kandidater. Gör du det? Vet du vilken sakpolitik de partier du röstar på driver i för dig viktiga frågor? Vet du vilka erfarenheter och meriter deras topp tio kandidater har? Det borde du ta reda på om du tycker demokratin är viktig. Det är nästan bara i allmänna val som vi väljare kan påverka i ett land som bygger på representativ demokrati genom partier. Inte minst i Uppsala har jag träffat många som starkt är emot tät och snabb bebyggelse i södra stadsdelarna samt spårväg, ändå har de röstat på Liberalerna eller Socialdemokraterna. Knasigt. Allt för många röstar fortfarande som de alltid gjort och på tok för många röstar utifrån känslor kopplat till hur partier lyckas i sin marknadsföring i samband med val. 

El-Salvador har drygt 6 miljoner invånare. Fler än i till exempel Norge, Danmark och Finland. Där har den nyss valda politiska ledaren fått över 80 procent av rösterna av folket. Över 80 procent röstade på Nayib Bukele! Hans partis stenhårda kamp mot organiserad brottslighet och bojkott mot gammelmedia har enligt experter levererat folkets gillande. Tänk om något parti i Sverige skulle strunta i gammelmedia som till exempel SVT, SR, DN. Aftonbladet, GP, Expressen, UNT och gå ”all-in” på sociala mediekanaler samt stå för långtgående undantagsregler i kampen mot organiserad brottslighet. Hur framgångsrika skulle de bli i val? Tveklöst är vi många som är less på att den grova kriminaliteten fått växa sig så stark. När det idiotiska tillåtits hända krävs extra ordinära insatser för att få stopp på eländet. Nedan SVT och DN reportage är läsvärda. Tycker du Sverige borde införa undantagstillstånd för att hårt bekämpa den organiserade brottsligheten under säg sex år framåt?

”Kriminella brukade styra stora områden av El Salvador med terror, men efter att president Nayib Bukele införde undantagstillstånd 2022 har landet förändrats.

– Jag låter mina pojkar gå ut och leka. Det är lugnare nu, säger lokalbon Felix Vivas.

I stadsdelen Las Canas utanför huvudstaden San Salvador brukade en tredjedel av husen stå tomma då familjer tvingades fly våldet. Idag kan unga vara ute och spela fotboll i skymningen och det finns försäljningsstånd på gatorna.”

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/stor-minskning-av-valdet-i-el-salvador-alla-ar-nog-nojda

https://www.dn.se/varlden/bukele-omvald-i-el-salvador-med-forkrossande-majoritet/

Anser du att Danmark är dåligt skött och har ekonomiska problem? Anser du att Island är dåligt skött och har ekonomiska problem? Anser du att Norge är dåligt skött och har ekonomiska problem? Dessa nordiska grannar har valt en mycket restriktivare invandringspolitik än Sverige. Alla övriga Nordiska länder förutom Finland rankas bättre än Sverige i HDI. Samtidigt rankas Finland som det land i världen som har flest nöjda invånare. Svensk vansinnig migrationspolitik har haft och har ett mycket högt pris. Vi har till exempel många fler skjutningar och sprängningar än samtliga övriga Nordiska länder tillsammans. De som hävdar att vi måste ha en väldigt hög invandring menar att våra grannländer som tillämpat en restriktivare invandringspolitik gjort fel. Än så länge vittnar mycket om att de gjort mycket mer rätt än Sverige. När TV4 nyligen hade en partiledardebatt med Andersson, Kristersson, Åkesson och Dadgostar pratade tre av dem som jag för 10 år sedan. Det är sjukt sent de som partier fattade vad de ställt till med och nu vill ändra på.   

https://www.tv4.se/artikel/sYntpnEMaxuHWjTMWoWiH/partiledarsamtal-med-s-m-v-och-sd-om-kriminalitet-och-integration?utm_source=tv4.se&utm_medium=shared_link

https://worldpopulationreview.com/country-rankings/hdi-by-country

https://worldpopulationreview.com/country-rankings/happiest-countries-in-the-world

Vad kan vi svenskar lära av El Salvador? Kanske att det inte para är politikereliten som är i osynk med folket, utan även medieeliten. 

Bjälken i ögat

Alliansens skulder

Hur genomför vi en seriös politisk rättegång i Sverige? Är inte det en bra idé att vi går till botten med hur Sverige, på kort tid, så kraftigt kunde gå från bästa samhällsbygget i världen till alla brister vi lider av idag? Att påstå att val utgör den ”rättegången” är oseriöst. Det svenska politiska systemet är inte tillräckligt hårt för att dåliga partier och politiker garanterat ska få bära sin skuld för dålig politik.

Expressens ledare har rätt! Självklart ska politiken alltid innehålla konflikter mellan de styrande och oppositionen. Ibland är dock både de styrande och många oppositionspartier skyldiga till kraftiga misslyckanden. Den ”humanitära stormakten” Sveriges misslyckande har fått ett högt pris. Både Socialdemokraterna och Moderaterna bär en stor skuld. Vem tar ansvar för att försöker lära av dessa misslyckanden och försöker återupprepa dem? Någon historiker? 

”Vi behöver tvärtom ha ett livligt samtal om vad som har fört oss hit. Många bär skuld. Vår nuvarande utrikesminister administrerade till exempel alliansregeringens makalösa öppna-gränser-politik. Och Ulf Kristersson som satt i samma regering opponerade sig inte nämnvärt. Så när han som statsminister i sitt tal till nationen i torsdags pratade om ”en ansvarslös migrationspolitik” kunde ingen undgå att se bjälken i hans eget öga. Kritik utan självkritik är föga klädsamt.”

https://www.expressen.se/ledare/normal-politisk-debatt-ar-inte-ett-blame-game/

Personligen tycker jag illa om diktaturer, kommunism och socialism. Med det sagt accepterar jag inte dåligt ledarskap under andra politiska inriktningars flagg. Och för mig är det viktigaste av allt att ett samhälle styrs av lagar som gäller samtliga områdets individer jämlikt. 

 

Angiveri

Medborgaransvar

Tröttsamt att flera partier, och enskilda debattörer, tycker att det är fel att vi gemensamt ska försöka öka tryggheten, minska slavliknande utsatthet och upprätthålla både lagar och rättvisa. Hur kan det vara fel att offentligt anställda ska rapportera om de kommer i kontakt med personer som bryter om landets lagar och regler? Hur kan man tycka att det enbart är polisen och åklagarmyndigheten som ska ta ansvar för att våra lagar och regler upprätthålls. Byggs inte ett framgångsrikt samhälle upp av att de flesta av oss hjälps åt att upprätthålla både våra moraliska och etiska traditioner samt laglydighet? 

Sverige ska vara ett välskött demokratiskt välfärdssamhälle. Många generationer svenskar byggd upp Sverige till ett sådant land. Ett land som många människor i världen såg upp till. Regelbundna skjutningar, sprängningar och koranbränningar har kraftigt ändrat den bilden i världen. De som vill att vi återigen ska bli ett väl fungerande demokratiskt rättssamhälle måste nu hjälpa till så att våra demokratiskt beslutade lagar och regler gäller oss alla, utan undantag. En del av de insatser som var och en av oss har ett ansvar att bidra till är att bara de som har rätt att vara i landet är i landet. Att regeringen överväger att göra det till en skyldighet för offentliganställda att meddela ansvariga myndigheter om de känner till personer som olagligt befinner sig i Sverige ska stöttas, inte motarbetas. Det handlar om vår gemensamma trygghet men också om att den svenska välfärden rättvist ska komma medborgare och de som enligt regelverken ska få del av olika rättigheter. Tiden där Sverige var en bankomat utan pengar som tar slut är över.

Om Sverige ska fortsätta att vara ett demokratiskt land styrt av lagar är det oacceptabelt att skattefinansierade personer vägrar att följa lagar som stiftats i demokratiska processer. Vilka är dessa lagbrytande personer som anser sig veta bättre än de ärenden som föregår myndighetsbeslut, domstolsprövningar och eventuella överprövningar? Lagarna måste gälla oss alla jämlikt, och i en demokrati får vi stå ut med att de som har en majoritet att stifta lagar inte är i linje med vår personliga smak.

Det allt mer växande skuggsamhället i Sverige måste med många nya metoder motverkas. Det har redan fått gå för långt och det märkt på många sätt i våra lokala samhällen. Precis som i många andra europeiska länder måste Sverige säkra en hållbar asyl- och migrationspolitik. Idag är det väldigt många människor som gått under jorden och som lever, sannolikt illegalt jobbar med något. Många utnyttjas nog brutalt. Hur kan det inte vara självklart i vår rättsstat att till exempel utvisningsbeslut ska verkställas?  

De finns de som generellt anser att det finns könsskillnader avseende grad av känslor som får väga in vid beslutsfattande. Så kanske det är. Oavsett är det hög tid att börja använda mycket mer hjärna för att få tillbaka ett Sverige liknande det som stora delar av världen beundrade! Expressens ledare bifogad nedan är fel ute.

https://www.expressen.se/ledare/angiveri-hjalper-inte-mot-skuggsamhallet/

Problemen med ständiga skjutningar, sprängningar, dödshot mot oss bara för att vi är svenskar, skolor som är Sveriges sämsta arbetsplatser, sjukvårdsköer och dåliga arbetsmiljöer för sjukvårdspersonalen talar sitt tydliga språk. Nu behöver Sverige få ordning och reda igen inom lagens ramar. Och inga av oss står över lagarna, inte heller papperslösa i Sverige. 

Skippa barnbidraget

Hållbar integration berör även barnen

Igår höll Moderaterna sitt Almedalstal. Det var bra. Statsminister Ulf Kristersson talade om problemlösning på riktigt. Det var ett annorlunda Moderattal. Som taget ur delar av Utvecklingspartiet demokraternas politiska program. Konkret och i huvudsak bra. Fokus på huvudsaker som hur vi får en hållbar migrationspolitik. Hur vi får igång en nödvändig integrationspolitik. Hur hjälper vi barnen med dåliga föräldrar bättre än nu. Hur vi ser till att elektrifieringen av Sverige blir möjlig. Kristersson är välutbildad i Uppsala och hans nya statssekreterare, Anna Dahlberg, är positivt omnämnd i min bok ”En stund på jorden”. Är möjligen Moderaterna påväg att göra det som Liberalerna och Centerpartiet misslyckats med, att samla de över 40 procenten svenskar som har en liberal inställning till livets möjligheter? Kanske. Läs nedan 

https://www.expressen.se/nyheter/dolda-radgivarna-bakom--kristerssons-nya-strategi/

Det kan ses som en mänsklig rättighet att skaffa så många barn du vill och kan. Oavsett är det ingen mänsklig rättighet att andra ska betala för dem som väljer att ha fler barn än tre. Tre är väl en bra gräns för hur många vi gemensamt kan acceptera att finansiera skola, omsorg, vård, boende och mat för? I ljuset av att många med fler barn inte lyckas fostra dem tillräckligt bra är det rimligt med en övre gräns av antal barn för försörjningsstödet. För barnens bästa. I Utvecklingspartiet demokraternas, UP, politiska program framgår att partiet tycker att det är en rimlig del av den integrationspolitik som krävs för att få ordning på Sverige. För den som är självförsörjande är det inget problem att skaffa fler barn om man vill, även om skolgång och sjukvård blir en gratis rättighet. Vad tycker du?

www.Updem.se

I Expressen tycker debattören Hanif Bali också som UP. Det är positivt. Nedan en välskriven och läsvärd artikel i sammanhanget.

”Sverige hade länge ett mycket märkligt bidragssystem som fick katastrofala konsekvenser vid asylinvandring. Kommunens socialkontor och dess socialbidrag var första anhalt vid ankomst. Samtidigt hade varje invandrad kvinna rätt till full föräldraförsäkring retroaktivt för alla sina barn. Systemet ledde till att de med lägst utbildningsnivå, och därmed oftast flest barn, hamnade väldigt långt från egenförsörjning.”

”Faktum är att kvinnor utan make och barn, som invandrade till Sverige, hade förvånansvärt kort etableringstid jämfört med de som kom hit med barn eller som nygifta äktenskapsinvandrare till migranter. Den stolta svenska föräldraförsäkringen fungerade alltså som en stenhård kvinnofälla. De flesta av dessa märkliga buggar har fixats de senaste åren när tabut att prata om problemen med hög invandring från fattiga länder till moderna välfärdssystem har brutits. Men det är uppenbart att vissa tabun fortfarande finns kvar.”

”Du måste alltså slita häcken av dig med svenska språket, därefter lyckas hitta ett jobb, arbeta 40 timmar i veckan exklusive pendling, samt sätta ditt hopp till att även maken hittar ett jobb – annars går familjen inte plus på affären överhuvudtaget. Faktum är att du kommer ha exakt likadana marginaler om du inte jobbar alls och din make skiljer sig från dig. Han kan i sin tur skaffa jobb utan att du förlorar något bidrag. Handlar det om en skenskilsmässa innebär det en ren vinst.”

”Alla politiker letar nu med ljus och lykta efter förebyggande åtgärder. Vad sägs om att sluta gynna separationer och barnafödande och sluta straffa arbete? Höj inte bidraget för hushåll som skaffar fler barn när de lever på försörjningsstöd, helt enkelt. Det är en politik som Sverige har prövat förr. När bostadsbidraget infördes efter andra världskriget fanns ett tak för trångbodda familjer. Hade man inte råd att flytta till något större blev man av med hela bostadsbidraget. Systemet var utformat för att förmå familjer att inte skaffa fler barn än de kunde försörja.”

https://www.expressen.se/ledare/hanif-bali/uppmuntra-inte-fattiga-familjer-att-skaffa-barn/

Polisen

Trygghets- och ordningsuppdraget

Det är viktigt att vi får en fungerande Polis med mycket självförtroende. Självförtroendet att de vet att de jobbar smart och framgångsrikt med sitt uppdrag. Att förebygga och bekämpa brottslighet. Självförtroendet att titta varje invånare i ögonen och säga ”vi behandlar alla jämlikt” och vi är till för att säkra att våra lagar gäller alla jämlikt utan undantag. Självförtroendet att säga att vi har systematisera för att de kommande fem åren knäcka den grova och stora organiserade brottsligheten som allt för länge har fått växa sig stor i Sverige. Där är vi inte nu. Och vad hände efter att en högre polischef dog? Varför dog hela debatten om ansvarsfrågan ut? Vad säger Leif GE Persson…

Ett otyg av många är att Polisen idag inte klarar sitt trygghetsuppdrag bättre än att allt för många kommuner känner sig tvingade att betala för ordningsvakter. Ordningsvakter är inte en kommunal uppgift, ändå bär många kommuner nu sådana kostnader. Poliser behövs i fält i större utsträckning än idag. Och utan tvekan måste Polisen ha ansvaret för trygghetsfrågorna i det offentliga rummet. Det får aldrig råda någon tvekan om var det politiska huvudansvaret för tryggheten ligger, hos Sveriges riksdag som styr över de två delar av staten som enligt lag har våldsmonopol, Polisen och Försvaret. Expressens ledare har rätt, Polisen måste åter decentraliseras! Centraliseringen av Polisen har misslyckats! Som nästan jämt är centralisering fel. 

”Polisens ständiga brandkårsuttryckningar mot gängbrottsligheten gör mer skada än nytta. Sverige måste få en mer lokalt förankrad poliskår.”

https://www.expressen.se/ledare/flygande-poliser-ar--oftast-en-idiotisk-ide/

I ett land som fyllts med människor utan laglig rätt att befinna sig här har Polisen en mycket svår situation. Särskilt i en verklighet där lagliga utanförskapssamhällen bara växt och växt parallellt med hög tillväxt kopplat till organiserad brottslighet. Naivister som är för fri invandring bryr sig uppenbarligen inte om att många av oss vill leva i ett väl fungerande generellt välfärdssamhälle. Det kräver en reglerad invandring som upprätthålls. 

Sofia Löwenmark, Expressen, skriver mycket läsvärt om ett allvarligt sakläge i Sverige. Den som inte vill fortsätta att förneka att Sverige på kort tid hamnat riktigt snett gör klokt i att uppskatta att Carola Häggkvist vågat säga sanningar. Alex Schulman är en av de personer som bär stor skuld till att Sverige spårade ur ordentligt. Att säga sanningar är inte rasistiskt. Om Sverige mycket fortare vågar ta i växande samhällsproblem kan vi inom en generation åter bli ett generellt välfärdssamhälle för dem med rätten att leva här.

”När jag ställde mig utanför byggnaden en sista gång öppnades dörren plötsligt och bakom mannen som gick ut kunde jag se långa rader av sängar. Under ett ögonblick skymtade jag det svenska skuggsamhället.”

”Falska folkbokföringar, extrem trångboddhet och de problem som följer av detta är något som boende i utsatta områden är väl medvetna om. Mängder av handskrivna namnlappar över postfacken vittnar om ett folkbokföringssystem som inte längre är tillförlitligt. 

”När jag nyligen fick tips om att 112 personer står skrivna i en mindre tvårumslägenhet blev jag därför inte förvånad. Eftersom personerna har samordningsnummer syns de inte vid sökningar i öppna adresskällor. Falsk och felaktig folkbokföring utnyttjas ofta för olika typer av bidragsbrott. En folkbokföringsadress har därmed blivit en handelsvara som folk betalar dyrt för. Det bidrar till att myndigheterna inte har en aning om hur många som faktiskt bor i Sverige.”

”En form av fusk är ”skenseparationer”. Genom att separera på papperet kan makarna bli berättigade till såväl högre bidrag som förtur i lägenhetsköer. Olovlig andrahandsuthyrning kan därmed förbättra kalkylen ytterligare. Mängder av ärenden som av olika skäl når domstolarna vittnar om att fenomenet är utbrett. För socialtjänstens handläggare av bidragsansökningar har det blivit ett detektivarbete att försöka reda ut hur par och enskilda egentligen bor. Överklaganden visar hur personer söker bidrag för hjälp med hyra för bostäder där mängder av människor står skrivna.”

”Behovet av mer kontroll är uppenbart. Men vidden av fusket avslöjar också en attitydfråga som det inte går att blunda för. I diskussionsgrupper på sociala medier är det inte ovanligt att se tips om hur systemen kan rundas för att öka möjligheterna till bidrag. Hur bidragssystemen – som till stor del bygger på tillit – ska utformas för att försvåra och motverka fusk måste politikerna också fundera över. Om Sverige vill vara ett modernt välfärdsland har vi inte råd med ett havererat folkbokföringssystem.”

https://www.expressen.se/ledare/sofie-lowenmark/nar-dorren-oppnades-sag-jag-det-svenska-skuggsamhallet/

https://www.dn.se/sverige/alex-schulman-nu-later-carola-som-jimmie-akesson/

Ökad trygghet

Trygghet är mycket mer än risken att utsättas för brott

Sverige har onekligen gått ifrån att vara ett av världens tryggaste länder att leva i till att för många kännas och vara otryggt. Det är ett faktum och ett stort politiskt misslyckande. Trygghet handlar om mycket mer än att vara rädd för att drabbas av brott eller krig. I sin enklaste form handlar det om att ha tak över huvudet, mat på bordet, tillgång till bra utbildning och en chans att bli självförsörjande. Farligast av allt för att inte lockas till destruktiva beteenden är att tappa hoppet och framtidstron. Därför är de mest framgångsrika samhällsbyggena bra på att just inkludera alla sina invånare i samhällsbygget och att erbjuda vägar ut ur upplevd hopplöshet eller faktisk misär. Vägen dit kan bara uppnås genom tydliga generella rättigheter som matchas mot tydliga skyldigheter. 

Mellan 1930-talet och 1980-talet lyckades de Nordiska länderna visa att ett sådant samhällsbygge var möjligt att skapa. Inga andra samhällen på vår jord har varit så framgångsrika som de nordiska att skapa ett generellt välfärdssamhälle. Det är fakta och lätt att föra i bevis genom att jämföra med de flesta andra delar av världen. 

När jag började engagera mig politiskt var min drivkraft att jag ville bidra till ett försvar och en utveckling av vårt unika välfärdssamhälle. Av rättviseskäl och av egenintresse ser jag det som viktigt. Ingen ny människa har valt i vilket socioekonomiskt sammanhang man föds in i. 

Den som på allvar vill bidra till ett bättre Uppsala, och ett bättre Sverige, måste inse att vi än en gång måste arbeta bort ”fattig-Sverige”. Det är inget ”vänsterprojekt”. Det är klok politik för stärkt lokal köpkraft och global konkurrenskraft. 

Om Sverige idag har 500.000 fattiga är det ett stort trygghetsproblem och ett omfattande resursslöseri. Om den siffran snart är 1.500.000 på en befolkning på drygt 10 miljoner invånare är det ett ännu större samhällsproblem. Varför? Jo, om så många människor är bidragsberoende, varav många känner hopplöshet, driver det hela vårt unika samhälle i fel riktning. Störst anledning till detta bär en misslyckad migrationspolitik och en mycket misslyckad integrationspolitik. Läs gärna nedan artikel från Dagens P.S. 

”I Sverige lever fem procent av befolkningen i absolut fattigdom. Det är de som inte kan betala el, hyra och mat – och många är barnfamiljer.”

”Men det ser mycket bättre ut nu än på 90-talet. Efter den ekonomiska krisen steg antalet personer i absolut fattigdom från 750 000 till 1,5 miljoner i Sverige och trots att befolkningen ökat från 8 till 10 miljoner sedan dess har andelen som inte klarar basala utgifter själva sjunkit.”

”Den befolkningsgrupp som sticker ut mest bland de fattigaste är utrikesfödda eller de som har åtminstone en utrikesfödd förälder. De utgör 60 procent av personerna i absolut fattigdom trots att de bara utgör 25 procent av Sveriges befolkning, skriver Svenska Dagbladet.”

”Nu går Sverige in i en lågkonjunktur och arbetslösheten riskerar att stiga samtidigt som det kommer in mindre skattepengar än tidigare. Då riskerar även fattigdomen att öka ytterligare.”

”Statistiska Centralbyrån har olika sätt att mäta fattigdom. Ett sätt är att räkna hur många som tjänar 60 procent av medianinkomsten i ett land eller mindre. Med det måttet är det 1,5 miljoner svenskar som lever i fattigdom – en siffra som stiger eftersom inkomstökningarna är betydligt högre för medelsvensson än för den fattigaste andelen av befolkningen. Det är en ökning från 600 000 i början av 90-talet.”

https://www.dagensps.se/bors-finans/makro/500-000-svenskar-lever-i-absolut-fattigdom/?utm_campaign=dagliga&utm_medium=email&utm_source=nyhetsbrev-one&link_id=TOeBiDvSTpmN

Hur länge orkar ett redan högskattesamhälle att finansiera så många vuxna som inte är självfinansierade, och som inte bidrar till finansieringen av allt de har rätt till? Inte länge. Vad händer i samhället om det generella rättighetssystemet kollapsar? Helt klart är att tryggheten kraftigt försämras för alla förutom möjligen de mycket priviligierade som lever i sin globala bubbla långt ifrån allt större ”utanförskapsområden”. Uppsala, och många andra samhällen i Sverige, måste växa med hjälp av självförsörjande vuxna människor som kan matcha arbetsmarknadens behov och som kan bidra till att bryta det växande utanförskapet. Då blir också vårt närsamhälle tryggare för alla. Johan Rudström, UNT, underskattar problemen som ett växande utanförskap leder mot. Och jämförelsen med andra länder haltar. Det finns inget land i världen i närheten av Sveriges bidragssystem och rättigheter till skola, vård och omsorg oavsett delfinansiering eller ej. 

”Lösningen är att vara kall, att sätta in stödåtgärderna där de verkligen behövs. Sverige har den lägsta andelen fattiga i EU, 5,0 procent mot EU-snittet 13,3. Stenrika grannen Norge har marginellt lägre fattigdom, 4,5 procent. Skräcken? Den lyser starkast hos en överkonsumerande medelklass.”

Hur kan förbättringsarbetet bäst utvecklas för den kvartil av våra invånare med minst självförsörjningsförmåga? 

https://unt.se/ledare/artikel/klart-battre-lage-for-sveriges-fattigaste/r4d2z58r

Dåliga prioriteringar

Trygghet kräver kvalité i många verksamheter

För att vi ska uppleva, och faktiskt leva i, ett tryggt samhälle är det många verksamheter som måste fungera väl. Idag är kvalitén inom många av välfärdens kärnverksamheter på oacceptabla nivåer. Det slår hårt mot vår trygghetskänsla. 

När som helst kan vi alla vara i behov av akutsjukvård och eftervård. När som helst kan du, jag eller någon vi håller kär vara i behov av sjukvård med kvalité. För mig är det obegripligt hur Region Uppsala år efter år efter år misslyckas med att laga akutsjukvårdens problem. Hur kan man inte investera i en ordentligt ökad kapacitet för akutsjukvården och vårdplatser när befolkningen kraftigt ökat i många tusentals parallellt med att vi blir allt fler allt äldre invånare? Leif Östlings ”Vad fa.. får vi för pengarna?” måste alltid vara levande i politikers insatser! Kvalitetsarbetet måste stärkas och tryggheten kraftigt förbättras.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/larmet-om-den-svenska-akutvarden-korridorvard-larm-av-kastrullock-och-dodsfall

https://dagensopinion.se/artikel/leif-ostling-startar-skattekommission-vad-fan-far-vi-for-pengarna/

Under lång tid framåt finns inte behov av väldigt kapacitetsstark kollektivtrafik i Uppsala. Det räcker länge med att addera fler vagnar inom pendeltågstrafiken och att utnyttja längsta möjliga bussystem i sträckor med många resande under peak-tider. Viktigast av allt med väl fungerande kollektivtrafik är att man ska känna sig trygg med att tidtabeller hålls. Det kan vi inte idag. 

Att i nuläget investera i dyr, onödig och omodern spårväg är en dålig prioritering i en ekonomiskt svår tid. Samtidigt måste framkomligheten för kollektivtrafiken kraftigt förbättras i Uppsalas vägsträckor där många i peak-tider åker buss. Och även längre bussystem kräver väglösningar som klarar fordon i behov av stora svängradier. I dagens UNT debatt skriver Utvecklingspartiet demokraterna att kollektivtrafikens framkomlighet måste prioriteras men att spårvägsprojektet måste läggas ner.

”Om alliansen vill ”säkra fyrspåret” borde de redogöra för vilket Uppsala södra de önskar. Hur ser de på en bro? Alliansen har fel om kommunens kollektivtrafikplanering. Tills frågan om teknikval är klar, kommer huvuddelen av arbetet att inriktas på framkomlighet med separata körbanor och längre fordon. Det är oseriöst att alliansen anser att allt arbete för att stärka kollektivtrafikens framkomlighet ska stoppas utan att komma med ett alternativ. Hur framgångsrik kommunen än blir i en omförhandling med staten, kommer det fortfarande att byggas i södra staden. Det kräver att kollektivtrafiken stärks”

”Det är oseriöst att påstå att alliansen erbjuder en stabil politisk ledning. 32 röster när 41 krävs för majoritet, är inte stabilt. Särskilt inte när det ”stabila” är helt beroende av två andra partier, varav man säger sig inte förhandla med ett av dem. Sluta sura! Hjälp till att hitta en lösning för nästa steg av en mer kapacitetsstark kollektivtrafik som inte äventyrar två ytterligare spår mellan Uppsala och Stockholm.”

https://unt.se/debatt/replik/artikel/alliansen-maste-sluta-sura-over-valresultatet/lz3ke0qj

Tryggheten, och tilliten mellan ett samhälles invånare, är centralt för ett framgångsbygge. Svårt att förstå? Motsatsen till trygghet är otrygghet. Trygghet kräver kvalité inom många verksamheter, inte minst akutsjukvården. Även i mycket jobbiga energitider måste vi prioritera trygghetsfrågor. Utvecklingspartiet demokraterna lyfter, UNT debatt nedan, fram att det i dessa viktiga besparingstider är oklokt att spara på lampljus i vintermörkret.

”Att under mörka tider begränsa ljuset kommer att förstärka otryggheten i vårt samhälle. Särskilt kommer city att upplevas otryggare. Redan i dag kan de som besöker city bevittna hur allt fler lokaler står tomma. När det blir färre och färre butiker i centrum, förstärker det redan hårt prövade cityföretagares otrygghetskänsla. Risken med en oklok mörkläggning är att det driver på en negativ spiral. Det finns gott om studier som beskriver att när man släcker ner gator och torg så ökar skadegörelse och våldstendenser.”

https://unt.se/debatt/artikel/okad-otrygghet-i-uppsala-med-slackt-gatubelysning-politik-ar-att-prioritera/rx32z28r

Inte minst påverkas vår trygghetskänsla av hur våra barn och barnbarn har det i sina skolor. Har du tagit del av Brottsförebyggande rådet, Brå, de mätningar av skolans arbetsmiljöer? Det är en bedrövlig läsning och negativ trend som beskrivs. Kommer Tidöavtalet bryta denna negativa utveckling? Det återstår att se…

https://bra.se/statistik/statistiska-undersokningar/skolundersokningen-om-brott.html

P.S Rösta på Utvecklingspartiet demokraterna om du vill få en trygg och attraktiv framtid för dig, dina barn och barnbarn.

Öppna enbart för specialistkompetens

Politik som förstör

Okunskap och oerfarna politiker leder till att lobbyisters makt ökar. Lobbyister som verkar på uppdrag av olika särintressen. Visst är det enkelt att förstå? En annan sak som är lätt att förstå är att politiker som aldrig varit i näringslivet som vare sig anställd eller företagare inte heller ska driva näringslivspolitik på andra sätt än genom lagstiftning, förenklade administrativa krav, profilering av lokalsamhällen och landet samt att säkra kvalité kopplat till skola, vård, omsorg och basinfrastruktur. 

Två som blåser i varningshornen för politiska ambitioner inom näringslivspolitiken är Magnus Henrekson, professor på Institutet för näringslivsforskning samt Karl Wennberg, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Den bästa näringslivspolitiken är att låta marknadsekonomin verka, avstå från bidrag till näringsverksamhet och säkerställa att konkurrenslagstiftning, och annan lagstiftning, upprätthålls. Nu återupprepas tidigare skatteslöseri när politiker tror att de kan skapa framtidsjobb. Det kan de inte! Inte ens längre i en för stor offentlig kostym.

”När staten pekar med hela handen kring innovationer och driver företag brukar det sluta i slöseri och felsatsningar, menar professor Magnus Henrekson. Men 1970-talets storskaliga industripolitik är tillbaka, varnar forskaren Karl Wennberg. ”En otäck utveckling”, säger han till TN.”

https://www.tn.se/entreprenorskap/professorer-sa-hotas-marknadsekonomin-blir-dyrt-for-skattebetalarna/

Marknadsekonomin bör tillämpas i stor utsträckning även inom migrationspolitiken. Tro aldrig annat än att till exempel USA, Kanada och Australien gjort så. Med få undantag har de fokuserat sin invandring på människor som direkt kan vara självförsörjande, som inte har någon kriminell bakgrund och som gärna får bidra till ländernas offentliga framgångar. Att fylla på sitt land med människor som inte är självförsörjande, som har låg utbildning, som kan ha ett brottsligt förflutet och som inte talar landets språk innebär stora samhällspåfrestningar. Det kanske är bra för några individer och företag som riktar in sig på målgruppen icke självförsörjande och fullt bidragsberoende. För samhället i stort är det dock inte en klok väg framåt. Det leder bland annat till ökade samhällssplittringar. Jag vill inte ens tro att vissa politiska rörelser gärna låter invandringsdörrarna stå helt öppna för att de utgår ifrån att det ger dem mer röstboskap.

Precis som USA, Kanada och Australien fiskat efter global eftertraktad kompetens att invandra till sig borde det nu vara en del av svensk migrationspolitik. Stopp för all icke självfinansierad invandring och ”storfiske” efter all spetskompetens som våra internationellt konkurrerande universitet och företag skriker efter utan att idag få tag på. Men den nuvarande politiken i Sverige har just denna värdefulla invandring mycket svårare. Det är en mycket oklok politik. Innebär det att Sverige idag har stopp för invandring? Nej. Det kan låta så när till exempel Socialdemokratiska ministrar pratar. Jan Emanuel skriver läsvärt om det i GP nedan. Vilken demografisk profil har alla de tiotusentals som fortfarande invandrar per år till Sverige? Hur många är självförsörjande? Hur många är välutbildade? Hur många har specialistkunskaper som universitet och företag efterfrågar? Hur gamla är de? Hur ser könsfördelningen ut? Varifrån kommer de? Vilka språk behärskar de?Är de enligt FNs definition riktiga flyktingar? Det skulle vara mycket värdefullt att få en sådan officiell beskrivning av dem som invandrat och utvandrat till Sverige sedan 2021. Bortsett ifrån mat, olja och annan nödvändig energi är dagens guld kompetens, kreativitet och arbetsmoral. Hur ser in och utvandringen till Sverige demografiskt ut? Det är mycket viktigt för den som strävar efter att våra svenska samhällen ska utvecklas positivt och globalt konkurrenskraftigt. Mycket talar för att svensk migrationspolitik fortfarande förstör mer än den förbättrar. Du som länge följt min blogg kommer nog gilla Jan Emanuels beskrivningar av volym. 

”En socialdemokratisk minister slår sig för bröstet och säger till Expressen att: ”Sverige inte längre fungerar som en magnet för flyktingar” och att vi numera har ”en av de stramaste flyktinglagstiftningarna i Europa”.”

”Det finns tre orsaker till att det är svårt att förstå att ministern skryter om det. För det första: Man har kallat det parti som länge förordat de stramaste flyktinglagstiftningarna för rasister, delvis på grund av just den orsaken. För det andra: Den politik man går i opposition mot är till stor del ens egen. För det tredje: Man måste vara påtagligt innovativ i sin tolkning för att få det att stämma. Samma S-minister följer sedan upp i Ekots lördagsintervju och lyfter stolt fram: ”Den stramaste migrationspolitiken på 40 år”. Det är lite svårt att förstå hur ministern kommit fram till det.”

”Regeringens politik har varit verbalt tydlig de senaste fem åren. Vi tar numera hänsyn till volym. Sverige måste ta emot färre, välfärden håller inte. Om det påståendet kan man hålla med om eller inte. Men om vi lägger bort tyckande och värderingar och fokuserar på utfall: Om vi har den stramaste migrationspolitiken på 40 år, borde vi rimligen inte bevilja färre uppehållstillstånd i relation till tidigare år då?”

”2015 var året då vi tog emot 162 788 asylsökanden. Det motsvarar nästan antalet invånare i min barndoms Uppsala. 2016 skulle regeringens utlovade ”åtstramning” börja gälla.”

”Nu, valåret 2022, går vi mot rekord gällande beviljade uppehållstillstånd: 86 685. Håller utvecklingen i sig välkomnar vi ytterligare drygt sju Visby i folkmängd. Ministern sa att vi nu har den stramaste migrationspolitiken på 40 år, men sett till första halvåret så har vi aldrig någonsin, inte på 40 år och inte på 100 år beviljat så många uppehållstillstånd. Det utfallet har jag svårt att förstå. Varför säger man en sak om man bevisligen gör något helt annat? Språket radikaliseras, politiken anpassas utåt, men i praktiken kör regeringen vidare i samma spår. Det kan förnekas, men siffrorna talar sitt tydliga språk. Vissa saker kan man inte prata bort. Det verkar våra styrande ha svårt att förstå.”

https://www.gp.se/ledare/regeringens-migrationspolitik-är-helt-obegriplig-1.77704509

Ja, ja… inget är Socialdemokraternas fel. Inte heller något kopplat till migrationspolitiken… Alla fel är alltid på grund av någon annan. Efter snart 8 år av sossestyre, i Uppsala och Sverige, är det för mig obegripligt att fler än 10 procent av svenska röstberättigade kan tänka sig att rösta på dem 2022. Kanske är röstboskapsstrategin kortsiktigt klok för vissa partier… Den är det definitivt inte för svensk konkurrenskraft. Men den nyligen nyvalda Visita ordföranden, Reinfeldt, kan som särintresselobbyist förorda fortsatt outbildad invandring. Jag säger Nej! Att lyssna på Reinfeldt är även en vansinnig svensk näringslivspolitik. Först ska minst hälften av alla hundratusentals arbetslösa i Sverige matchas in i tillgängliga jobb! Naomi Abramowicz, Expressen, beskriver sossetrixandet väl nedan.

”Det spelar ingen roll vad saken gäller. Om du frågar en ledande socialdemokrat är i princip alla samhällsproblem den tidigare statsministern Fredrik Reinfeldts, Moderaternas eller alliansens fel. Trots att Socialdemokraterna har suttit vid makten de senaste två mandatperioderna.”

https://www.expressen.se/ledare/naomi-abramowicz/inget-ar-sossarnas-fel-sager-sossarna/