Samverkan
Vad kan vi lära av olika försök att styra kommuner och länder där många partier utgör regeringsunderlag? Och där flera av dessa partier har grundläggande olikheter. Massor.
Det vi i Sverige borde ha lärt oss är att valsystemet behöver anpassas till en ny tid. Idag är kompromissandet inom ett parti och mellan många partier inte bra för oss invånare. Möjligen för miljardärer som inte bryr sig om Sveriges eller Uppsalas välmående. De är alltid välkomna att flytta till andra länder och andra kommuner.
Att regeringspartierna tar stryk i opinionen är en sak men att SD, som kraftigt styr regeringen, fortsätter att växa kan också lära oss något. Om SD lyckas ingå i ett nationellt styre efter 2026, och är det största samarbetspartiet, är det dags för oss svenskar att få uppleva en regering ledd av Sverigedemokraterna. Över en femtedel av röstberättigade svenskar tror att SD företräder en politik, och har de politiker som krävs, för att styra Sverige. Att svensk politik är där den är är helt och hållet S, M, C och Ls fel. När egennyttan går före invånarnyttan spårar demokratin ur!
GPs ledare nedan är läsvärd. Mathias Bred, GP, tillhör några av de snart inte existerande partistiska liberalerna i Sverige. Klart att han har panik som flera andra av de få utrotningshotade partisterna. Ett problem med Liberalerna i Sverige är att de inte går att lita på.
”Det är inte konstigt, inget annat land har politiska partier som så mycket liknar de svenska. Samtliga svenska riksdagspartier har en motsvarighet, eller till och med ett systerparti, i Norge.”
”Vad finns det då att lära av stortingsvalet? I valspurten är det mycket jämnt mellan de rödgröna och de borgerliga. Detta är i sig en lärdom. För ett år sedan ledde oppositionen stort över regeringen i opinionsmätningarna, men opinionen kan svänga under valåret – ofta till regeringens fördel.”
”Bland oppositionspartierna har Fremskrittspartiet (FrP) gått om Høyre, med cirka 20 procent av rösterna mot Høyres 15 procent. Samtidigt är Erna Solberg betydligt mer populär som statsministerkandidat än FrP:s Sylvi Listhaug, som är impopulär utanför det egna partiet. De rödgröna utnyttjar denna osäkerhet.”
”Här finns en lärdom för Tidösamarbetet i Sverige. Det är inte otänkbart att Sverigedemokraterna blir större än Moderaterna i nästa val, precis som FrP har passerat Høyre. Samtidigt är det bara Moderaterna som kan samla den bredd av partier som krävs för ett regeringsunderlag.”
”En annan avgörande fråga i Norge är småpartiernas roll. Båda sidorna är beroende av sina minsta partier. På den rödgröna sidan finns Socialistisk Venstreparti, Rødt (ett norskt vänsterparti) och Miljøpartiet De Grønne (MDG). Dessa ligger nära spärren för utjämningsmandat och riskerar att åka ut, vilket direkt kan påverka maktbalansen.”
”På den borgerliga sidan finns Venstre (liberalerna) och Kristelig Folkeparti (Norges kristdemokratiska parti), som också balanserar nära spärren. Eftersom valet är så jämnt kan regeringsmakten avgöras av om ett småparti missar utjämningsmandat.”
”För Tidöpartierna finns två särskilt viktiga lärdomar att dra från det norska valet. En är att klargöra statsministerfrågan i förväg. Sverigedemokraternas och Jimmie Åkessons roller i Tidösamarbetet måste vara tydligt definierade för att undvika osäkerhet bland väljarna.”Ingen partiledare ska vara kvar mer än max 10 år! Allt annat är ett svaghetstecken! Sjukt att Erna Solberg varit högerns partiledare avgår först efter tjugo år. Jag kan ge ett löfte om att jag garanterat kommer att lämna över mitt partiledarskap senast 2029. Då har jag tjänat demokratin som UPs partiledare i 10 år. Om det blir så.
