Låga löner för akademiker

Platsinflation och fackmakt

Den här helgen är jag på äventyr med ett gäng studiekamrater från Uppsala universitet. Varje år i över 30 år har alla medlemmar i "klubben" Ceteris träffats och talat om jobb och livsutmaningar. Hur mycket var och en tjänat, och hur lyckosamt var och en förvaltat sin balansräkning, varierar stort i gruppen. Hög utbildning är ingen garanti för framtida höga inkomster. Studietider är inte bara viktiga för  kunskapsinlärning, det är tider där man också ofta bygger livslånga vänskapsrelationer. Min studietid på Uppsala universitet var både kunskapsmässigt och socialt mycket givande.

Under flera år har Uppsala universitets ledning i möten med ledande politiker lyft behovet av att satsa mer på våra bästa högre lärosäten, inte sänka inträdeskraven till universitetsstudier och sluta att starta nya universitet. Jag delar helt dessa ledningars (nyligen en ny ledning) analys då jag anser att deras önskemål är bäst för svenskarnas utveckling av Sverige. Istället för idiotisk regionalpolitik borde istället de bästa universiteten få i uppdrag att starta ”campus” så som Uppsala universitet och Gotland gjort. Den förda högskolepolitiken försämrar svensk konkurrenskraft. Det får genomslag om tio och tjugo år. Inte så förvånande att det blir så när vi drabbas av statsministrar och högskoleministrar som är långt ifrån relevant utbildade. Sluta smeta ut utbildningsanslag på fler lärosäten. Använd uppdragsmakten till krav på geografiskt spridd utbildningsnärvaro (exklusive digitalt) kopplat till våra mest meriterade och respekterade lärosäten. Istället för att inflatera högskoleutbildningar brådskar det att istället kraftigt stärka de praktiskt inriktade utbildningsprogrammen på gymnasienivå och där över.

Jag har inget emot att enskilda människor organiserar sig för att ha en chans mot en annars övermäktig arbetsgivare. Tvärtom, jag anser att det är klokt eftersom en ensam arbetare i kamp mot till exempel Uppsala kommun eller Hennes & Mauritz är chanslös. Samtidigt är jag mycket besviken på facken över att de länge bromsat och bromsar effektivare integrationspolitik i Sverige. 

Att facken är framgångsrika med att företräda sina medlemmar är svårt att vara kritisk mot. Frågan är hur vi ska värdera Svenskt Näringslivs förmåga att värna svensk konkurrenskraft. De tillhör en av landets organisationer som företräder många företags samlade intressen. För mig är det obegripligt att inte Svenskt Näringsliv högljutt blåst till strid om det oacceptabla i att försvaga svenska spetsutbildningar på våra internationellt respekterade lärosäten. Nedan reportage på TV4 om dålig utdelning på akademiska studier är sevärt. Inte minst inom läraryrket har ersättningarna till de bäst utbildade kraftigt minskat jämfört med förr. 

”Dåligt betalt för högskoleutbildade i Sverige”

https://www.tv4.se/artikel/37A5KsMQg70XiZmCYcEQO5/daligt-betalt-foer-hoegskoleutbildade-i-sverige

I den budget som nu regeringen presenterat för AB Sverige ökar de kostnaderna för skattebetalarna, och planeringsröran för arbetsgivare, genom att göra den redan världsgenerösa föräldraförsäkringen ännu generösare. Det är en galen prioritering. För den som bryr sig om att Sverige ska ha en chans att även i framtiden vara ett generellt rikt land borde dessa pengar läggas på att förstärka kraften i våra bästa universitet istället. Inte en enda extra satsning görs på att stärka vår spetskompetens. Det säger mycket om hur dåligt Sverige idag politiskt leds.

https://www.regeringen.se/sveriges-regering/finansdepartementet/statens-budget/

Med fördel kan också alla anslag till icke påtagligt samhällsvärdefulla utbildningar läggas ner. Det är galet att det finns så många kurser i ämnen som jag anser inte ska vara skattesubventionerade. Det får finnas hur mycket utbildningsutbud som möjligt men inte som skattefinansieras. Nedan artikel i tidningen näringslivet är mycket läsvärd! Jag tillhör politikerna som säger att det ska vara svårare att komma in på högre utbildningar än nu och att våra praktiska utbildningsprogram kraftigt behöver stärkas. Allt slöseri med våra skattepengar måste få ett slut!

"Före gymnasiereformen 2011 sökte 50 procent av landets skolelever till ett yrkesprogram. I samband med reformen togs högskolebehörigheten på yrkesprogrammen bort. Åtta år senare gick bara 29 procent av alla elever på gymnasiet en yrkesutbildning medan 59 procent läste ett högskoleförberedande program. Trots att efterfrågan på personer inom praktiska yrken, exempelvis byggnad, hantverk, polis och vård- och omsorg, hela tiden ökar så är det allt färre som väljer en praktisk yrkesutbildning. Samtidigt fortsätter antalet som utbildar sig på högskola att öka."

– Det kanske låter bra att allt fler utbildar sig på högskolan men det skapar en obalans, säger Mats Alvesson, organisationsforskare vid Lunds universitet.

Fortsätter trenden blir kompetensbristen ännu större. För företagen innebär det att lönerna skjuter i höjden, att de inte kan expandera och måste förlita sig mycket på utländsk arbetskraft, konstaterar han.

– De flesta håller med om att det inte blir bra. Men vilken politiker vill säga att vi ska ha färre högskoleutbildningar? I stället fortsätter de att tala för kunskapssamhället och att alla har rätt att gå på högskolan, och utbildningsplatserna på högskolan byggs ut."

https://www.tn.se/arbetsmarknad/professor-for-manga-pluggar-till-latsasjobb/?fbclid=IwAR2vnTm_UJ8eZNmQzwCK4c-8hUgLCtxUZH4uck5bYEAVdf5V12TMOOsFE_c

Att hitta den rätta

Jakten efter lyckan
Vad är evolution? Vilka budskap lär vi oss av Maslows behovstrappa? En sak är säker och det är att de flesta människor ogillar ensamhet och vill på olika sätt ingå i mindre och större grupper för att trivas. Samtidigt förändras ständigt människans villkor i takt med att samhället utvecklas. Inte minst dagens digitala tid skapar nya umgängessätt mellan oss människor. Samtidigt som vi blir allt fler som lever i tätbefolkade samhällen, och vi har tillgång till möten med människor över Internet i hela världen, känner sig väldigt många människor ensamma. Och trots Tinder och många andra nätapplikationer som hjälper till att matcha människor för möjliga relationer har många svårt att hitta människor som de "klickar" med. Sannolikheten att man får ett liv mer fullt av stunder med lycka är högre om man hittar "klicka"-människor att dela sitt liv med.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/evolution
https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/humanistiskt-perspektiv/maslows-behovstrappa/

Tänk om den mest utvecklade människan idag insett att gamla tiders familjetänk är omodernt? Tänk om det är så att den moderna människan i vår del av världen, precis som vi i Sverige för länge sedan lämnade klansamhället, idag gått in i den digitala kärlekstiden? Enligt Maslows teorier tror jag inte på det. Hur kan då människor på jakt efter "klickar" hitta dem? Kanske behöver vi tänka mer gränslöst. Till exempel skulle vi uppnå bättre integration om ”nysvenskar” och ”gammelsvenskar” blandar upp sig betydligt mer än hittills. För samhällsutvecklingen skulle det vara mycket positivt. 

Susanna Birgersson har rätt, ”Jag ser bara fördelar med att vi börjar gifta oss lite mer kors och tvärs i det här samhället.”. Nedan fler intressanta reflektioner från Birgersson kopplat till svårigheten för akademiskt utbildade kvinnor att hitta en partner:

"Kvinnor har i alla tider letat efter män med högre social status än de själva, i dag betyder det längre utbildning och högre lön. Men kvinnor är överrepresenterade i dagens och framtidens akademikerkullar. Många akademikermän gifter sig lika gärna med kvinnor utan högskoleutbildning, och de kan, i avsaknad av biologisk klocka, ta god tid på sig att hitta den rätta. Därför saknas det lämpliga makar till många heterosexuella kvinnor som efter avslutad universitetsutbildning längtar efter att gifta sig och få barn."

"Den ofrivilliga ensamheten ökar. Alltfler kvinnor kommer skaffa barn på egen hand – inte för att de föredrar det utan för att de inte hittat någon matchande barnafader. De som inte kan tänka sig den lösningen kommer helt enkelt aldrig få de barn de önskade sig."

”Om jag utifrån egen erfarenhet, väninnors berättelser, litteratur och populärkultur får gissa lite, skulle jag säga att för många akademikerkvinnor är faktiskt inte status och inkomst det avgörande, inte egentligen. Det är däremot pålitlig karaktär, kulturella intressen och förmågan att föra intressanta samtal. Jag kan här och nu avslöja att ett antal högskolepoäng och ett så kallat kvalificerat arbete inte är en garanti för något av detta.”

”Akademikerkvinnor borde rannsaka sitt reflexmässiga parningsbeteende, och fler män med arbetaryrken kanske kunde pröva det kvinnor i alla tider har ägnat sig åt: att försöka göra sig lite mer intressanta. Jag ser bara fördelar med att vi börjar gifta oss lite mer kors och tvärs i det här samhället.”
https://www.expressen.se/ledare/susanna-birgersson/kvinnor-borde-rannsaka-sitt-parningsbeteende/

Dagens besvikelse
Centerstämma efter centerstämma där jag inte fick gehör för min motion om att göra EBO-lagen mer ansvarsfull, mer socialt och ekonomiskt hållbar. Fattigdomen och förslumningen breder snabbt ut sig i Sverige. Särskilt i våra kommuner med en större stad. Räddningen kanske är att många akademiskt bildade kvinnor med bostad aktivt jagar en man bland allt fler män som lever trångt i våra växande utanförskapsområden.

”Ebo-lagen, som ger asylsökande rätt att välja eget boende, har lett till social misär och segregation. Det är bra att både M och KD nu vill avskaffa den, men det räcker inte.”

”I decennier har S-märkta kommunalråd skrikit sig hesa om Ebo-lagens skadliga effekter. Ilmar Reepalu, följd av Katrin Stjernfeldt Jammeh, har larmat om Malmös pressade läge och från Södertälje har Boel Godner vittnat om trångboddhet, madrassboenden och barn som far illa. Men länge var det ingen som ville lyssna. Ebo - lagen om eget boende - infördes av Bildtregeringen 1994 och ansågs ha stora fördelar. Den gav asylsökande stor individuell frihet och underlättade flyttar till städernas heta arbetsmarknader.  I praktiken har den också varit en förutsättning för det exceptionellt stora flyktingmottagandet i Sverige under senare decennier. Om inte nyanlända hade trängt ihop sig bland sina landsmän i utanförskapsområdena skulle bostadsbristen tvingat fram en omläggning av migrationspolitiken för länge sedan.”

”Sverige tog en springnota, kan man säga. Ebo-lagen möjliggjorde en historiskt snabb befolkningsökning till en mycket låg initial kostnad. Det är i hög grad denna nota vi nu tvingas betala i efterskott i form av skolmisslyckanden, parallellsamhällen och kriminalitet.”

”En avskaffad Ebo-lag löser alltså inte grundproblemet, utan skjuter bara upp det. Vill man på allvar skapa ordning och reda i mottagandet måste man också ta tag i frågan om vilka effekter självbosättningen efter uppehållstillståndet ger upphov till.  I väntan på det kommer segregationen, trångboddheten och förslumningen att fortsätta öka. Det borde Moderaterna vara ärliga med.”
https://www.expressen.se/ledare/asylinvandringen-har-tagits-pa-springnota-/

Dagens stjärna
Johan Hakelius. Han skriver ofta både välskrivna och läsvärda artiklar med roliga humorinslag.

”Inga problem. Nemas problemas. Hakuna matata.”

”Arbetsförmedlingen, Lars Calmfors, Nyamko Sabuni, Dagens Nyheter, alla har de fel. En privatisering av arbetsförmedlingen i rekordfart, när en lågkonjunktur är på väg, är en baggis. Massor av länder har gjort det. Än viktigare: Martin Ådahl har tänkt ut det här. Räknat. Planerat.”

”Hakuna matata”

https://www.fokus.se/2019/10/och-en-farsot-ska-drabba-landet/

Tyckandets gränser

Öppna debatter 
Jag tror på ett samhällsklimat där alla möjligheter och problem kan prövas i öppna samtal och debatter bland vänner, debattörer och samhällsinvånarna generellt. Ett sådant samhälle är ett öppet och kreativt samhälle där gamla sanningar hela tiden prövas om de håller i nya tider med nya möjligheter och problem.

Ola Larsmo, bl a ordförande i svenska PEN och kolumnist i UNT, har grävt lite runt begreppet PK (politiskt korrekt). Intressant. Det finns intressanta perspektiv i artikeln bl a att det aldrig skadar med lite hyfs när man tycker till och att det finns stora skillnader mellan vad olika människor kämpar för som möter kraftigt motstånd. Samtidigt tycker jag att han inte tar problemet med PK på största allvar. Det är inte bra för en positiv samhällsutveckling att upplevda nutida problem försöker tigas ihjäl eller förlöjligas. Upplevda problem är också problem med stor sprängkraft. Oavsett om de är riktiga problem eller ej. De måste hyfsat, metodiskt och enkelt bemötas med sakliga argument istället för att bara attackera människor som tycker något dom anses icke PK med starka subjektiva känslo och ideologiska utspel. Många människor är inte akademiskt skolade. Många människor är inte ideologiskt eller religiöst bundna. Även de har rätt att tycka utan att politiskt och ideologiskt vinklade journalister och politiker reptilmässigt går till anfall. Vi behöver våga prata mer öppet om upplevda problem i Sverige! Om problemen, så som de formuleras av en debattör, saknar grund kommer frågan att snabbt kunna sorteras bort från dagordningen. Frågor som inte går att sorteras bort trots idoga försök från de PK bär sannolikt på verkliga problem som måste tas på allvar och inte intellektuellt fördummas eller sopas under mattan. Då växer bara problemen "under mattan". Bl a migrationsfrågor behöver hanteras av media ur bredare perspektiv och politiker måste våga debattera dem sakligt. Våga debattera allt och bemöt dumheter med sakliga argument och inget annat. Det tjänar alla på.
http://www.unt.se/kultur/det-korrektas-historia-3101904.aspx

Är åkermarken viktig?
Det finns mycket vi tar för givet. Gör inte det! Det är farligt och kan bli väldigt dyrt. Vår åkermark är något som många tar för given. Den är nödvändig för vår försörjning men förlorar ofta när människans kortsiktiga intressen ska mättas. Situationen med Kinas åkermark är mycket oroande. Kortsiktighet har förstört enorma arealer åkermark. Om man ser det problemet i samband med att Kina har runt 1,5 miljarder invånare och ett kraftigt överskott på testosteronstinna män efter "one child policyn" kan nästan alla förstå att det finns en tickande bomb i Kina. Japanerna gav sig framförallt ut i övriga Asien (där andra folk utsattes för fruktansvärda övergrepp) för att säkra tillgången till ris. Hur ska Kina lösa sitt maktbehov om stora delar av åkermarken är förgiftad?
http://m.gp.se/nyheter/varlden/1.2346604-kinas-akrar-ar-forgiftade

Är invandringen lönsam?

Svart eller vitt?
Jag har många, många gånger skrivit om att väldigt få saker är helt svarta eller helt vita. Så härligt är det. Invandringen till Sverige har genom historien varit mycket berikande. Även de stora utvandringarna gjorde att krisen bland dåvarandes svenskar blev mindre.

Tider förändras. För att få det så bra som möjligt är det alltid viktigt att försöka se verkligheten som den är. Hur det är här och nu vet vi rätt väl. Hur det varit historiskt vet vi också rätt väl. Hur det blir i framtiden vet vi inte alls även om vi satsar mycket på att försöka forma vår framtid.

Det är positivt att också fördelarna med invandringen lyfts fram. Fördelarna är många. Det är dock helt nödvändigt att inte försöka förringa utmaningarna bara för att det också finns massor av fördelar. Fördelar är ofta inga problem. Problem är problem och måste lösas. OECDs analys av invandringens ekonomiska nettoeffekt är intressant och läsvärd. 27 länder jämförs. Det går att göra invandringen till något ännu mer framgångsrikt i Sverige. Även denna OECD analys bekräftar det. Vi måste m a o både bli attraktivare för världens talanger som bostads och arbetsplatsalternativ samtidigt som vi måste lösa en hel del av de problem vi har kopplat till vår invandrings och integrationspolitik de senaste 30 åren. Vilka slutsatser drar du av rapporten? Varför är Sverige så dåliga jämfört med t ex Schweiz?
http://www.dn.se/ekonomi/invandrare-betalar-mer-till-samhallet-an-de-far-tillbaka/

Snabbare väg in
I dagens UNT gammeltidning kan man läsa en artikel om Academicum som stöttar arbetslösa akademiker med invarndrarbakgrund att komma in på arbetsmarknaden. Academicum tycks göra ett mycket bra jobb och det är en viktig förbättring vårt land generellt behöver få till. Dvs att mycket välutbildade med invandrarbakgrund kan matchas mot arbetskraftsbehoven i det svenska samhället. Det finns faktiskt väldigt många företag och myndigheter som kan erbjuda kvalificerat arbete där man inte måste klara av att tala perfekt svenska till att börja med. Det är dock viktigt att den som vill bli en del av det svenska samhället lägger ner tid och möda för att lära sig landets språk. Då ökar givetvis individens möjligheter på arbetsmarknaden. Artikeln är bara tillgänglig för dem som läser gammeltidningen.

P.S Såg någon blänkare om att riksdagsrepresentanter oroas över att ungdomar inte längre läser tidningen...... Jag oroas inte av att gammeltidningar inte blir lästa längre. Jag ser hur min son och hans kompisar konsumerar nyheter och letar omvärldsfakta. De är snabbare och duktigare än någon annan tidigare generation. De gör det på ett sätt som många av de äldre inte verkar förstå. Som vanligt är förändringar svåra för många.