Bara sjukt

Enormt rika

Jag tror absolut inte på socialism som ett framgångsrikt samhällssystem. Samtidigt tror jag inte enorm förmögenhets- och maktkoncentration är samhällsekonomiskt bra. Det är enkelt att konstatera. Samhällen där många har det ekonomiskt ok skapar bättre och generellt sett rikare samhällen. I Sverige är det fantastiskt att flitiga som klarar att vara konkurrenskraftiga kan bli extremt rika samtidigt som ingen svälter. 

Jag gillar konst. Samtidigt är det osmakligt när enskilda personer kan betala 230 miljoner dollar för en tavla. Det är väldigt mycket pengar. Jag ser inget positivt med att så enorma förmögenheter år 2025 samlas på enskilda individer så att de kan köpa konst för sådana belopp. Vad tycker du? 

Nedan reportage på CNN är ”intressant”.

https://www.cnn.com/2025/11/19/style/video/klimt-painting-becomes-most-expensive-modern-art-ever-sold-at-auction-vrtc-digvid

Konstens kraft

Hjärnan påverkas mycket positivt av konst

Det finns onekligen så kallad konst som inte på ett acceptabelt sätt anpassats till sin omgivande miljö. En miljö som politiker är satta att vårda åt oss invånare ansvarsfullt. Dåligt att beslutsfattare inte alltid klarar av att säkra det. Skräpet, DDR-kopian, i Carolinabacken är ett sådant exempel. Med det sagt visar all relevant forskning att kultur och konst berikar människors liv. Det inte ”bara” berikar det, det gör oss alla mer kreativa. I vart fall dem av oss som uppskattar kulturers smörgåsbord och konstens alla uttryck som kan passa alla smaker. Det är mer kunskap om andra människors kulturer som gör att jag ständigt vill ut i världen och på allvar se, lyssna och försöka förstå. Det är konstens kreativa inslag, och mitt urval av för mig skönhet, som gör att mitt hem är fyllt av konst. Lite påverkades jag nog av min mormor och morfars konstintresse. 

Nedan BBC reportage om konstens positiva effekt för att göra oss mer kreativa är värt att lära av. Konsumera mer konst och du själv blir kreativare. Kreativitet har alltid varit värdefullt men är det idag mer än någonsin. Den med mest lateral förmåga kan komma längst i varje mänsklig tävlingsgren. Det lär oss historien tydligt. Det är alltid de som ser nya sätt att lösa gamla problem på som blir riktigt framgångsrika. De som blir allra framgångsrika är de som är så kreativa att de tänker helt nya tankar som omsätts i praktiskt framgångsrika lösningar. Det finns många skäl till varför rika människor fyller sina hem med konst. Det är inte bara för att det är ”en bra investering” som vissa konstnärer tjänar massor och andra inte. 

”Headsets that show the impact of art on human brainwaves are to be toured at museums and galleries around the UK. They are connected to an electroencephalogram (EEG) monitor and allow people's brainwaves to be visualised in 3D and in real-time on screen. The technology has already been used at the Courtauld Gallery in London where people were able to see the impact pieces by Vincent van Gogh had on their brains.”

https://www.bbc.com/reel/video/p0h6str5/see-what-your-brain-does-when-you-look-at-art

Sannolikheten är stor att de som själva skapar konst ständigt utvecklar sin hjärna mer än de flesta andra. Jag glädja fortfarande av att jag lyckades komma på en 60-års present till min mentor som blev en hit. Målarfärger, penslar och en duk. Han började måla. Han har blivit riktigt duktig. Jag har ett av hans verk. En äkta Kylberg.

För mycket pengar

Rimlig fördelningspolitik

Gång efter gång när jag och min morfar samtalade om hur man skapar ett generellt starkt samhälle landade vi i att en rimlig och klok fördelningspolitik gynnar alla samhällets invånare. Särskilt i ett samhälle där utgångspunkten är att alla som kan på ett eller annat sätt ska bidra till samhällets välbefinnande. Om ”alla ska med” måste också alla som kan bidra. Och de som är rikast och duktigast ska bidra lite mer än andra. Samtidigt är det oklokt att beskatta de företagsamma på ett sätt som hämmar deras företagande. Arbetande kapital ska i så stor utsträckning som möjligt inte beskattas. 

Jag tycker inte det är imponerande att det finns enskilda människor som har extrema förmögenheter. Det är på många sätt samhällsekonomiskt dåligt jämfört med att tillgångar rimligt sprids i större utsträckning. Det var därför det en gång i tiden fanns både förmögenhetsskatt och arvsskatt i Sverige. Det är bland annat därför det finns hög arvsskatt i USA som gör att de flesta rika amerikaner startar stiftelser för att både säkra gott ändamål för pengarna och, som med Wallenbergarnas stiftelser, ”evigt” familjeinflytande. Förmögna människor som låter sitt kapital jobba i eget och samhällets intresse gör onekligen stor nytta. Samtidigt anser jag att det är osunt med personliga förmögenheter på tusentals miljarder kronor. I praktiken blir de personerna i sina sfärer som diktatorer. Stark ägarmakt är både önskvärt och värdeskapande men det är samhällsekonomiskt klokt att inte låta någon eller några enskilda personer bli för mäktiga. En positiv utveckling skapas bäst i sund konkurrens.

Jag tycker att det är provocerande att det finns människor som köper tavlor för flera miljarder kronor samtidigt som det fortfarande finns gott om svält och elände på vår jord. Att prisnivåerna kan vara på dessa nivåer för konst vittnar om att fördelningspolitiken runt om på vår jord fungerar dåligt.

Nu råkar jag tillhöra skaran som är lite fascinerad över Marilyn Monroe. Men, två miljarder kronor för en tavla med henne..... En tavla som dessutom är ett "popperi" av ett fotografi. Bättre fördelningspolitik så att till exempel högutbildade och hårt arbetande lärare och sjukvårdspersonal kan få bättre arbetsvillkor. 

https://www.barnebys.se/blogg/10-dyraste-andy-warhol-verken-som-salts-pa-auktion 

https://www.svt.se/kultur/warhols-marilynportratt-salt-for-tva-miljarder

Empati utan identitetspolitiska barriärer

Konstigt

Vilken strategi gynnar överlevnad som politiskt parti bäst? Att bottna i en ideologisk inriktning, som man klär med tidsenliga konkreta förslag, eller att man då och då ömsar skinn så att man därigenom försöker överleva. Överlevnadsstrategin fyller ett syfte i en verklighet där broilerpolitisk vandring blivit en ”yrkeskarriär”. Personligen anser jag att ett trovärdigt politiskt parti ska ha en fast grund att stå på. En grund som är tidlös. 

Håkan Boström, GP, lyfter upp Centerpartiet och Liberalerna som två exempel på partier som idag försöker locka väljare som bryr sig om ideologiska kopplingar. Artikeln är läsvärd med saknar ändå värdefulla reflektioner om varför den liberala profilen, oavsett om den är i akademisk eller företgsförpackning, tappat så mycket mark. Trots Centerpartiets återkommande ”ömsanden”, och flera år nu när sammanslagningar med L varit på tal, når de två partierna ändå inte mer än maximalt 12 procent av rösterna. Det är inte bara väldigt lite i ett land som befolkas av många liberalt sinnade själar. Det är ett uselt resultat. Om vi dessutom inkluderar att Centerpartiet löpande använder sina miljarder för att marknadsföra sig i olika digitala och gamla kanaler är förmågan att få många invånares stöd häpnadsväckande dåligt. Betänk att Vänsterpartiet nästan har större folkligt stöd än C och L tillsammans. Det skulle vara intressant att ta del av Boströms analys om varför Centerpartiet lyckas så extremt dåligt. Glöm inte att dessa dåliga väljarstöd sker samtidigt som Socialdemokraterna och Miljöpartiet backat mycket. 

”Centern är närmast motsatsen. Partiet har lyckats inta nästan alla positioner på den politiska skalan, från 1930-talets kryptofascistiska bonderomantik, över 1970-talets ”Åsa-Nisse-marxism” till 2010-talets nyliberalism. Nu verkar partiet åter igen vara på väg att transformeras till en ideologiskt oklar värdegrundsliberalism á la Demokraterna i USA.”

”Centern har närmast blivit ett lackmustest på vilka politiska vindar som blåser för tillfället. Partiet styrs som ett företag. Det svarar på efterfrågan. Och de anställda… förlåt medlemmarna är nöjda så länge ledningen levererar. C:s överlägsna känsla – och budget – för marknadsföring har nu knuffat Liberalerna åt sidan. Paradoxalt nog är en del av förklaringen till framgångarna att C inte haft någon ideologisk tradition – liberal eller annan – att ta hänsyn till. Det säger också något om politikens villkor i ett marknadsorienterat samhälle.”

Ja, ja... politiken i Sverige imponerar inte. En av mina analyser är att det är på grund av broilifieringen (många ledande politiker som saknar viktiga praktiska erfarenheter). En annan är att den korkade identitetspolitiken tillåts få påverka debatterna för mycket. En erfaren person med empatisk förmåga kan förstå hur andra människor kan känna. Att förstå helt hur en enskild känner är omöjligt men generell empatisk förmåga är möjligt för socialt skickliga personer för att kunna förstå hur en berörd grupp samlat känner. Karin Pihl, GP, skriver intressant om hur identitetspolitiken även förstör konstnärers spelrum.

"Har den politiska korrektheten gått för långt? Snarare handlar det om att narcissismen har spårat ur. Det är inte bara skådisar som ifrågasätts i sitt yrkesutövande. Författare får den frågan allt oftare: kan du som medelklasskvinna verkligen skriva skönlitteratur om arbetarmän? Vi börjar bli så självupptagna att vi inte ens kan tänka oss att det över huvud taget går att sätta sig in i hur det är att vara en annan människa. Empatin och fantasin är död. Det enda som känns trovärdigt är Wahlgrens värld."

https://www.gp.se/ledare/skona-konsten-från-självupptagenheten-1.35788278

Och Lööf exemplifierar väl okunskapen hos broilerpolitiker. Löfven imponerar inte på mig men han är tveklöst mer livserfaren än Lööf. Nu är ändå Lööf över 30 år gammal, då borde hon vara mognare än att göra ett politiskt skådespel om att inte LO som alla andra remissinstanser ska få tycka till när S, MP, C, V och L kommit överens om att göra en ny utredning om arbetsrätten med utgångspunkt ifrån den överenskommelse som gjordes av några av arbetsmarknadens parter. Lööfs förhållningssätt är barnsligt. Lööf borde fatta att LO kan vidta olika icke önskvärda åtgärder, som till exempel strejker, om de behandlas oklokt. Ungdomsförbundstänkandet kanske aldrig går ur broilerpolitiker? Samhällets olika delar behöver arbeta ihop för att vi framgångsrikt ska bygga en positiv framtid för alla invånare. Det går om man har ambitionen att hela vårt unika samhälle ska utvecklas tryggare än nu. 

https://www.expressen.se/nyheter/stefan-lofvens-senaste-bud-vill-se-ny-lasutredning/

Konstig konst

Hur rörigt får det vara?
Vad är konst? I princip allt måste betraktas som konst när en DDR-kopia som placeras i Uppsalas finaste och mest historiska rum klassas som konst. Den har inget där att göra men alla turer runt DDR-skräpet har tydligt belyst att allt kan definieras som konst.... Alla kan göra sina egna konstverk. Vissa utvecklar sin förmåga genom att gå på till exempel konstfack. Andra är självlärda. Marknaden avgör om den konst som man tycker sig skapa är attraktiv för människor att köpa eller ej.

Är en bok och ett författarskap konst? Det tror jag att många skulle säga att det är. Måste konst vara konstig för att den ska nå igenom bruset av all konst som skapas? Sannolikt. Inte minst några av nutidens mest framgångsrika filmregissörer har visat att det går att konkurrera ut de flesta andra "wanna be" genom att tänka och göra annorlunda. Quentin Tarantino är ett sådant exempel. I en salig blandning av kändisar, mycket våld och massor av blodsprut blev han en av Hollywoods mest framgångsrika filmregissörer. Vilka grepp kan man ta som författare för att testa gränser? Skriva från det arabiska hållet istället för det västerländska? Blanda orden och göra texterna mer exotiska? Fylla sidorna maximalt för att spara skogar? Bryta sidorna på ett sätt som kräver mycket av läsarna? Skriva tre böcker där du måste komma till sidan 300 i den tredje delen för att förstå vad boken egentligen handlar om? Lite "crazy" är det nog alltid lämpligt att vara för att nå igenom "bruset". Var går gränsen mellan "lite crazy" och dålig kvalitet? Återigen har det med personlig smak att göra, varje enskild person avgör vad den själv tycker. Det är en del av konstens tjusning. En annan tjusning är att vissa konstverk anses så attraktiva att de säljs för perversa belopp till människor som har på tok för mycket pengar. "För mycket pengar" utifrån att det är samhällsekonomiskt dåligt, inte utifrån ett missunnsamhetsperspektiv. Ja, ja..... Vi får se hur konstnärlig min bok kommer att definieras som.....

Dagens kalkon
Regeringen. Man ska lära av tidigare erfarenheter. Och att kortsiktigt undvika kostnader vid kriser kan bli väldigt mycket dyrare.
https://www.expressen.se/nyheter/utredaren-regeringen-skyllde-pa-ekonomin/

Dagens stjärna
Susanna Birgersson. Som jag bloggade om igår avgörs vår framtid i dagens skolor. Vi har problem. Birgersson önskemål hoppas jag hörsammas.
”Atlantångaren är en mäktig metafor – men förfärligt kontraproduktiv. Den leder tankarna i riktning mot stora, allomfattande reformer, nya läroplaner, nya värdegrunder, centraliserade förbudskataloger, tätare kontroller av handlingsplaner, en aldrig sinande ström av nya byråkratkrav. Helt fel. Tänk i stället på skolan som ett fiskstim – en entitet där enskilda individer kan simma före, visa vägen, locka med sig resten. I en intervju härom veckan sa Engelska skolans nya vd Annette Brodin Rampe att hon funderar på att öppna upp koncernens interna ledarskapsutbildning för andra skolors ledare (SvD 15/7). Det är det jag menar.”
https://www.expressen.se/ledare/susanna-birgersson/skolan-ar-ett-fiskstim-inte-en-atlantangare/

Konsten och samtalen

Konstig konst
Vem avgör vad som är bra eller dålig konst? Frågar du vissa säger de att när välutbildade människor gjort något ”konstigt” är det finare än när istort självlärda skapat något. Att en som gått på Konstfack skulle erbjuda världen bättre konstskapelser än en självlärd som knappt gått ut gymnasiet. Håll med om att det är en konstig inställning till konst. Du och jag avgör vad vi gillar eller inte gillar av skapelser som erbjuds på marknaden. Och när många förmögna gillar en konstnär blir verken dyra. Oavsett vad du tycker om ett konstverk kan det med fördel förtjäna din uppmärksamhet och nyfikenhet. Vem är konstnären, vilken berättelse bär hen på? Och vad försöker konstverket ge uttryck för? Även för dig avskyvärd konst kan med fördel reflekteras över. När du gör det kanske du ändrar uppfattning om det som skapats. Den som inte vågar öppna sina sinnen och ge nya perspektiv en chans kommer inte heller att utvecklas som människa. Är det svårt att förstå? Och visst tillhör du dem som lärt dig att vi är många människor som tycker olika om mycket. Inte minst av skälet att "smaken är som baken".
https://m.youtube.com/watch?v=3Oh5TjZZmbU
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Konst

Den som vill utvecklas måste alltid våga lyssna till oliktänkande. Den som är en sann demokrat vill alltid bryta sina tankar och förslag med meningsmotståndare. Och den som har lite pragmatism i kroppen inser att polarisering av starka åsikter är en oklok väg att vandra. Istället för att bidra till destruktiv polarisering borde alla istället bidra till respektfulla samtal och sakdebatter där argument för och emot stöts och blöts. Där vi alltid lyssnar på vad andra säger. Hur kan någon tycka att människor som aldrig lyssnar på andra är goda demokrater? Precis som med konst tycker många människor olika kopplat till olika sakfrågor. Håll med om att det är dumt att inte vilja, eller våga, lyssna ordentligt och försöka förstå hur andra människor tänker, och varför. Utan det förhållningssätt bygger man sin egna bubbla som mycket sällan liknar många andra människors verkligheter. Då är man ointressant som folklig företrädare. Alice Teodorescu skriver lite om detta i dagens GP-ledare:

”Jag frågar henne just detta och får ett svar som antyder att hon inte förstått eller vill förstå min fråga. Någon konkret text som jag skrivit som belägger hennes tes får jag inte heller. Men mejlet är intressant som samtidsdokument. Det illustrerar den moderna oviljan att ta del av åsikter och nyheter som går emot den egna världsbilden. Kompromisslösheten hos människor som, om man får anta, uppfattar sig själva som toleranta och inkluderande, men som helst inte vill exponeras för meningsmotståndare. Vad de anser om yttrande- och åsiktsfrihet kan man bara spekulera om.”

”Sållningen får oss att må bra. Intolerans ska med intolerans motas! Men det är en illusion som man skickligt skapar åt sig själv. Och illusioner har en tendens att förr eller senare brista. Det som händer när man plockar bort släktingar, vänner och bekanta i sina sociala medier, eftersom de har åsikter som man ogillar, är att man sakta men säkert får en förvrängd bild av verkligheten."

"Det leder i sin tur till att man blir en främling för den riktiga världen. För ju mindre man har med den riktiga världen att göra desto mindre förstår man sig på den, vilket leder till ett ännu större behov av att utestänga den och stanna kvar i sitt Underland. Och så går det runt, runt, runt.”
http://www.gp.se/ledare/teodorescu-bjud-hem-en-idiot-i-sommar-1.6734948

Eftersom många partier agerat oklokt i viktiga frågor under lång tid saknar de trovärdighet hos många. Sannolikt måste de som säljer enkla lösningar på svåra utmaningar få visa sin oförmåga att erbjuda bättre alternativ innan missnöjeskrafter på allvar kan försvagas. Vi borde ha kunnat mycket bättre än att hamna i nuläget. Att det är en Europeisk trend är ingen bra ursäkt. När politiska krafter klarar av att känna till verkligheten, och dess problem och möjligheter, går man inte kraftigt demokratiskt vilse. "Som man bäddar får man ligga".

Dagens kalkoner
DDR-kopieskräp har inget i Uppsala att göra! C erbjuder lösningar på hur vi slipper se kommunistpropagandan i vår vackraste Uppsalamiljö.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/storbrak-om-konstverk

Uppsalas attraktionskraft ska stärkas, inte försvagas! Att kraftigt höja avgifterna för krögare är fel väg att gå. Och om man vill höja liknande avgifter borde höjningar i så fall vara omsättningsrelaterade, inte fasta avgifter. Urdåligt!
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=6980127

Dagens stjärna
Torbjörn Nilsson. ”Som de bäddat får de ligga”. Mycket okloka strategier och förhållningssätt från övriga partier har starkt bidragit till SDs framgångar. Vi får se var dessa stora misstag för oss.
https://www.expressen.se/nyheter/sds-nya-makt-ar-ett-faktum-/

Kampen om verkligheten

Anka?
Hur sjuka kan brottslingar vara? Är det möjligt att de är så vidriga och korkade att de våldtar en kvinna och själva sprider bevismaterial i sociala medier? Om det stämmer är det helt sjukt. Jag kunde inte låta bli att undra om det var första april. Eller är det ett nytt exempel på pervers "konst"? Lätt att tro det eftersom den som filmat gör det även när Polisen kliver in i lägenheten. I en värld där man kan gömma sig bakom konstbegreppet och göra mycket dumt är det inte osannolikt. Kraftiga provokationer mot religiösa, sönderslagna T-banevagnar, fejkade självmordsförsök och vidriga kopior på DDR"konst" är några idiotiska exempel. Det var väl Andy Warhol som talade om "15 minutes of fame". Om det stämmer, att det är en riktig våldtäkt, hoppas jag de får låååånga straff. Om det är ett "konstverk" hoppas jag också att de får påtagliga straff.  Usch!
http://mobil.unt.se/nyheter/uppsala/sag-valdtakten-larmade-polis-4513638.aspx
http://mobil.unt.se/nyheter/uppsala/fortsatte-filma-nar-polisen-kom-4513444.aspx
http://www.dn.se/nyheter/sverige/tre-anhallna-for-valdtakt-som-sandes-pa-facebook/
http://www.expressen.se/nyheter/misstankt-valdtakt-sandes-pa-facebook/

Ack fria värld
Grattis till dem som vill att alla år av västvärldens, Europeiskt, kraftiga globala inflytande ska få ett slut. Sedan många år har utvecklingen gått åt det hållet. Nu tycks Trump och company accelerera förfallet. Trump och hans nystartade ledningsgäng börjar direkt fabricera fakta på ett tydligt och löjeväckande sätt. Av naturliga skäl, Trump saknar diplomatisk och politisk skolning, agerar han och hans gäng som om USA är ett företag. Visst är varje nation en intresseenhet för sina medborgare, men det är inte ett företag i en nation som tillhör en demokratisk värdegemenskap. Idag hinner jag inte att redogöra för några av alla skillnader.
https://www.washingtonpost.com/news/the-fix/wp/2017/01/22/kellyanne-conway-says-donald-trumps-team-has-alternate-facts-which-pretty-much-says-it-all/?hpid=hp_hp-top-table-main_fix-conwayfacts-1215pm%3Ahomepage%2Fstory&utm_term=.e13aeb5f86ea
https://www.washingtonpost.com/news/fact-checker/wp/2017/01/22/spicer-earns-four-pinocchios-for-a-series-of-false-claims-on-inauguration-crowd-size/?hpid=hp_hp-top-table-main_fc-spicer-1203pm%3Ahomepage%2Fstory&utm_term=.6ca8b61badbc
https://www.nytimes.com/video/us/politics/100000004886429/white-house-press-secretary-slams-media.html
https://mobile.nytimes.com/2017/01/21/us/politics/trump-white-house-briefing-inauguration-crowd-size.html
http://www.dn.se/nyheter/varlden/vita-huset-om-publiken-vi-gav-alternativa-fakta/
http://www.expressen.se/kronikorer/mats-larsson/nya-dokusapan-trump-i-vita-huset-ar-igang/

Svensk sjukvård
Är tillståndet inom svensk sjukvård känt för fler än de som svettas inom sjukvården och bland politiker? Vilka fakta är kända som är relevanta? Har redan de demografiska förändringarna med många fler nyfödda, många invandrade med vårdbehov och allt fler multisjuka +80-åringar slagit in i sjukvården? Hur ska det lösas? Det tar ju tid med att få fram utbildade och godkänd vårdpersonal? Enkelrumsfokuset kräver nya rutiner och snabbare logistik mellan olika vård och omsorgsenheter. Vem är tydlig med hur nuläget ser ut och vilja prioriteringar gäller? Om inte det offentliga är tydliga med fakta sprids garanterat bilder av "verkligheten" som inte stämmer för att tjäna olika syften. Bråket inom Stockholms läns landsting nu är ett exempel på det. Jag anser att myndigheter ständigt och transparent ska presentera fakta och uppskattade prognoser. Det är det klokaste vägvalet för att pressa fram lösningar på problem och minska styrkan i falsk ryktesspridning.
http://mobil.unt.se/ledare/25-ars-misar-for-sjuka-aldre-4509623.aspx
http://mobil.unt.se/ledare/sjukhusspioner-sd-4510833.aspx

Kultureliten grymtar

Gammalt dumt behöver inte följas av nytt dumt
Vi lever i en orolig tid. Sverige har nu en beredskapsnivå som inte varit så alarmerande på massor av år. SÄPO bedömer att terrorhotet mot Sverige är högt. Folkvandringsutmaningarna är fortsatt omfattande och i dess bakvatten växer tyvärr främlingsfientligheten också i en rasande fart. I min värld är det mycket inskränkt och dumt att generellt se ner på andra människor bara för att de försöker göra något som de flesta av oss också gjort om vi varit tvungna eller haft chansen. Det är inget konstigt att människor söker sig mot trygghet och ett möjligt bättre liv. Samtidigt är det självklart viktigt att vi kan försvara och utveckla det samhälle vi vill ha i Sverige. Därför måste självklart migrations och integrationspolitiken matchas mot den ambitionen. Nyligen lyssnade jag till Bo Pällnäs som gav sina perspektiv på Syrienkonflikten och de stora folkvandringarna. Han avslutade sitt anförande med att de som ville förstå vad som kan hända, om man inte tar problem på allvar och om man inte fredligt försöker genomföra reformer som kan möta en ny verklighet, genom att läsa på om år 1914. Jag hoppas innerligt att vi inte återigen gör om tidigare misstag. Vi borde alla, både individuellt och kollektivt, lära av våra misstag och se till att de inte upprepas.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/wolfganghansson/article21792169.ab




I en av dagens gammeltidningar ger en kulturelitist uttryck för sina åsikter. Det tycker jag är intressant. Skribenten skräder inte orden och kallar min kritik mot att diktatur"konst" återskapats i Uppsalas centrala offentliga rum för "en populistisk pungspark på hela begreppet konst". Han kan knappast följa min blogg och han har inte träffat och pratat med mig heller då han även skriver "Stefan Hanna har visserligen inte gjort sig känd som någon särskilt reflekterande politiker, men här träder han över ännu en gräns av antiintellektualism som borde förolämpa hans väljare eftersom den bygger på en, naturligtvis felaktig, bild av att de som röstar på centern inte har kapacitetet att förstå att ett objekt som placeras ut under begreppet konst inte är detsamma som en ärobild utan en problematisering." Suck! Visst är det fint att vi har intellektuella kulturelitister..... Centerpartister är mer imponerade av folkrörelseinitiativ och tar inga snobbiga perspektiv på konst. Och de som läser min blogg och träffar mig i samtal tror jag vet att jag reflekterar mycket.
http://www.unt.se/kultur-noje/en-populistisk-pungspark-3982376.aspx


Ur ett intellektuellt (tankar som anses vara bättre än andras....) perspektiv visar skribenten sin omfattande logiska oförmåga. Om man nu utan problem ska få uttrycka allt i konstens namn, varför ska man inte få göra det i en debatt? Jag och Centerpartiet är inte emot den konstnärliga friheten. Vi är för yttrandefriheten, oavsett om det som sägs av vissa anses dumt eller ej. I detta DDR"konst" fall anser vi dock att det inte är acceptabelt att en kopia av ett förtryckarverk återskapas i en ny form i ett av Uppsalas centrala offentliga rum. Den representerar värderingar som inte har i Uppsala att göra. Självklart kan konstnärer göra vad de vill, men inte för våra skattepengar. Att på 2000-talet öppna upp för något liknande är dumt och oacceptabelt. Kulturelitisten undrar om C ska gå i täten och "hacka bort antisemitiska pelare i domkyrkan eller smälter ner några uppenbart misogyna kvinnobilder i vår offentlighet"....   Till att börja med förundras jag över att skribenten vill rättfärdiga att nya dumheter får ta plats i vårt offentliga rum för att det finns historiska dumheter. Ytterligare en logisk vurpa som inte förvånar mig. Jag blir också lite nyfiken på vilka kvinnohatande kvinnobilder som skribenten anser finnas i vårt offentliga rum? Någon som har några sådana exempel? Du som är intresserad av att höra hur de olika partierna ser på frågan vad nytt som ska få plats i vårt offentliga rum och vad som ska hända med förtryckarkopian, det kommer en debatt i kommunfullmäktige! Gör om! Gör rätt!

Goda nyheter

Det finns ett uttryck som lyder "inga nyheter är goda nyheter". Allt för ofta stämmer det vad avser dagsmediers val av nyheter som deras kanaler förmedlar. Det är nästan alltid negativa budskap och konflikter som får del av mediernas utrymme. Därför satte jag nästan kaffet i halsen i morse då jag kom till UNT (Uppsala Nya Tidning). Hela framsidan var full av budskap som i vart fall jag valde att tolka positivt. "Personalens insats hejdade infektioner", "Solbränsle kan ge klimatsmart bil", "Olink nysatsar i Uppsala", "Nytt test för prostatacancer", "ett nytt århundrade kräver en ny skattereform" och "Längre straff för Birger Jarl-attack". Och i tidningen kunde man dessutom läsa om att en mängd ytterligare Uppsalabor än jag kraftigt tar avstånd från DDR-kramarna. Dessutom att FP, eller vad de nu heter (som försvarar konstverket....), hänger på Centerpartiets linje att straffbeskatta miljöförstörande och istället lätta på beskattningen av arbete. Ur led är tiden. Morgondagen känns plötsligt mycket ljusare. Vad är konst? Idag blir nog en riktigt bra dag. Jag hoppas din dag blir särskilt positiv! C! the future.
http://www.unt.se/start/

Don´t wreck the boat

Vad blir katalysatorn?
Obalanserna i världsekonomin är stora. Paradigmskiften brukar innebära stora samhällsutmaningar när man går från ett samhällssystem till ett annat. Maktbalanser ändras. Nya människor och grupper, "uppkomlingar" brukar vara duktiga på att ta för sig av makten i samband med skiften. Oftast lyckas de relativt enkelt på grund av att den som sitter på mest makt inte klarar av att ställa om då det kortsiktigt anses kosta för mycket. Så i vår resa in i det nya informations och tjänstesamhället rasar kampen om mest inflytande i framtiden. Och det är inte bara grekerna som lever långt över sin värdeskaparförmåga. I snart sju år har bl a USA (Federal reserve) och EU  (ECB) pumpat ut billiga pengar på marknaden som aldrig förr. Massor av enskilda människor, kommuner, regioner och stater är tokbelånade. Och ingen vill att luftslottet ska falla då konsekvenserna av det kortsiktigt blir omfattande. När krisernas kris var på gång senast var 2008 när Lehmann Brothers gick i konkurs. Massivt sedelpressande gjorde att världen inte kraschade den gången. Men det var konkursen i Lehman Brotehers som startade det som var otänkbart. Eftersom de allra flesta är livrädda för konsekvenserna av en ordentlig korrigering av världsekonomierna vill ingen mäktig aktör bli katalysatorn. Vad tror du blir katalysatorn för den korrigering av obalanserna som självklart kommer? Pengar och guld kanske inte längre har något reellt värde....? Idag finns det ju en mängd elektroniska finansiella åtaganden som saknar materiell täckning. Eller har t ex Bitcoins en guldreserv eller liknande som garanterar de "pengar" som systemet snurrar? Blir katalysatorn busväder i NY?
http://www.nytimes.com/2015/01/27/nyregion/new-york-city-commuters-hurry-home-to-beat-the-storm.html?hp&action=click&pgtype=Homepage&module=b-lede-package-region&region=top-news&WT.nav=top-news&_r=0


När blir roligt oroligt och olämpligt? 
Såg en kort del av en intervju där en dansk journalist intervjuade den överlevande chefsredaktören och tecknaren för tidningen som nyligen utsattes för ett terrordåd i Paris. Han tyckte att man måste få skriva och tycka vad man vill utan att frukta för sitt liv, annars är man inte fri. Jag tycker absolut att man ska få tycka vad man vill och få stå för det man tycker så länge som man själv har tolkningsföreträde om vad man tycker i ett djupare samtal. Jag anser självklart att det är helt oacceptabelt att någon blir mördad på grund av att man skriver eller ritar något. Samtidigt kan jag inte låta bli att förundras över hur olika måttstockar som tycks ska användas för att bedöma hur hemska olika påhopp är. Jag gillar inte fördomsfulla och generella påhopp på någon/några. Själv har jag en kristen bakgrund. Jag tycker inte illa om judar, buddister eller muslimer för det. Men är det mer rätt att få driva med muslimer och muslimers tro än att t ex driva med judar och judars tro? Det tycks vara så.....
http://www.dn.se/nyheter/sverige/judehatet-som-drar-storpublik/
http://www.aftonbladet.se/kultur/article20154130.ab

Lyckad kommunism....

Kulturen bärare av ett folks berättelser

Är det möjligt att något blivit relativt sett bättre i kommunistländer än i länder med marknadsekonomi?  Frågar du mig är svaret klart ja. Av alla länder jag besökt en kortare eller längre stund är det i Kuba, Vietnamn, Kina och i Ryssland som man kan ta del av ett kultur- och konstliv utöver det generella. Särskilt på Kuba och i Vietnamn. Väldigt många av invånarna är kulturellt intresserade, många deltar aktivt i kulturlivet på olika sätt och deras världsklasshower och konstverk är imponerande och tillgängliga för många invånare till överkomliga priser. Bara av detta skäl kan jag varmt rekommendera besök till framförallt Kuba, Vietnamn och Kina om du inte redan besökt dem. Jag är också säker på att ditt besök bidrar till att de blir mer allt mer öppna mot omvärlden och mer intresserade av att ta intryck av andra. Dessa länder är annorlunda och det gör dem intressanta om man är en nyfiken kultur och konstintresserad människa. Det är framförallt i Vietnamn och på Kuba som jag köpt några av mina vackraste konstverk. Konstverk som är gjorda av konstnärer som håller världsklass och som både är vackra att betrakta samt härliga upplevelseminnen. Och i Kina har jag upplevt den hittills mest spektakulära showen i mitt liv. Jag överdriver inte om jag säger att det var över 300 personer som deltog i underhållningen. Det var pampigt. Varför tror du att kommunistiska samhällen satsat så mycket på kultur och konst? Kan det vara för att beskriva och utveckla den egna nationsberättelsen så kraftfullt som möjligt? Kan någon berättelse bli kraftfullare än om den blir en stark kulturell del av ett folks medvetande? Eller är det bara en tillfällighet?

Låt känslorna tala

Vad är politiskt korrekt?
Varför finns tabun inom politiken och den offentliga debatten? Vad är nyttan med tabun inom samhällsdebatten? Är det inte sannolikt så att en helt öppen debatt bättre skulle minska människors frustrationer och att farliga trender snabbare skulle kunna tas på allvar? Är inte de mörka krafter som nu återigen börjar bruka våld för att göra sin röst mer hörd, och för att demonstrera sin frustration, ett bevis på vår oförmåga eller ovilja att öppet debattera komplexa och känsliga frågor? Det är politiken och media som skapar arenorna för samtalen. Varför anses inte arenorna tåla kraftiga olikheter även om de som står för dem idag är en liten extrem minoritet? Varför anses det självklart och intressant att inom konsten bejaka "tokigheter" men inte i samhällsdebatten?

Historiskt har det visat sig dumt att inte låta människors känslor få debattutrymme. Om de ges chansen att debattera runt sin oro och att andra i vart fall bemödar sig att lyssna noga på vad de säger då kanske en positiv riktning kan tas. En positiv inriktning som inte enbart baserar sig på känslor och generaliserade uppfattningar om verkligheten. En riktning där både känslor och hjärna används för att klokt utveckla vårt samhälle. Det är mycket oroande att 30-talsscenarier återigen visar sig i Europa, inklusive i Sverige. Jag tror vårt samhälle skulle bli mycket mer positivt robust om vi inte hade ett debattklimat där vissa frågor anses politiskt inkorrekta, dvs "livsfarliga" att tala om för att man riskerar att utmålas som en hemsk människa om tolkningarna av det man säger får en negativ "spin". Jag vill inte få uppleva ett nytt krigshärjat Europa. Vill du?
http://www.unt.se/ledare/dags-att-ta-det-pa-allvar-2759851.aspx
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/pa-marsch-igen/

Vad är värdet?

Den som betalar och den som säljer bestämmer
Det enkla svaret på vad värdet är på något är vad det är värt för den som vill ha något och om det som efterfrågas är tillgängligt eller ej. Värde handlar ofta inte om pengar. Vi lever dock i ett väldigt penning och materialistiskt sammanhang. Låt oss anta att allt kan mätas i pengar. Vad är din relation med din bästa vän värd? Vad är din relation till din pappa värd? Vad är din relation till ditt barn värt? Vad är ren luft värt? Vad är allemansrätten värd? Vad är rätten att i Sverige fritt få välja utifrån sina ekonomiska förutsättningar värt?

Helt klart är att det finns människor som har för mycket pengar. Jag missgynnar ingen att bli väldigt rik på grund av att man är en ledande idrottare, företagare, forskare etc. Jag tycker dock att de som tjänar allt för mycket pengar på att kortsiktigt förvalta våra pensionspengar är överbetalda. Jag tycker också att det är sjukt att enskilda konstverk kan säljas för hundratals miljoner kronor. Människor som kan köpa konst för liknande summor pengar har i min värld ingen respekt för pengar. Vad tycker du?
http://www.nytimes.com/2013/05/16/arts/design/christies-art-auction-sets-record-at-495-million.html?_r=0
http://www.di.se/#!/artiklar/2013/5/24/warholklassiker-sald-for-254-mkr/

Demokratins dilemma
Du som följer min blogg börjar nog lära känna mig lite. Många gånger har jag tagit upp samhällsproblem som borde lösas men som inte får några snabba lösningar. Det leder till att ett problem bara blir större och större för var dag som går. Demokratins dilemma är nog framförallt att den har ett mycket segt beslutsfattande. Det kan vara bra ibland men i en värld där förändringstakten blir allt högre är det helt nödvändigt att vi utvecklar verktyg och metoder för ett mycket snabbare demokratiskt arbete. Annars tenderar vi alltid lösa problem för sent eller t o m hamna i situationer där lösningsförslag (t ex lagstiftning) är förlegad när kvarnarna malt färdigt. Hur tycker du att vi kan snabba upp det demokratiska arbetet utan att göra avkall på öppenhet, delaktighet och nödvändiga remissrundor?
http://www.di.se/#!/artiklar/2013/5/24/oroshardarna-som-skrammer-norman/

Kultursnobberi

Tröttsamt
Redan 1991 fick jag chansen att uttrycka delar av mina åsikter om kultur i en direktsänd TV-debatt i SVT. Då som nu gav jag tydligt uttryck för att jag inte gillar kultursnobberi och att konst framförallt är subjektivt och upp till betraktaren. Jag är själv en kulturell allätare och gillar också kulturella varianter som opera, balett, klassisk musik och teater. Jag tycker dock inte att de är uttryck för finare kultur än andra former. Ur ett marknadsperspektiv är efterfrågan en värdefull indikator på vilken kultur som väcker starkast engagemang bland befolkningen. Uppsala konsert och kongress, kallat UKK, firar idag 5 år som byggnad som skall beläggas. Byggnaden har blivit ett nytt tydligt landmärke i Uppsala och det råder ingen tvekan om att byggnaden och dess utbud har ur ett kulturellt perspektiv berikat Uppsala. Tyvärr byggdes UKK på felaktiga grunder vilket bl à inneburit en dålig ekonomisk utveckling för verksamheten och ett stort centralt hus, ägt av invånarna, som allt för ofta gapar tomt. Det gäller att lära av UKK projektet och inte tillåta fler liknande dyra projekt utan att beslutsunderlagens kalkyler är trovärdigare. Uppsala satsar redan mycket på kultur. Det är uppskattat av många. Det är dock inte ok att vi invånare pga felaktiga kalkyler och oförmåga att hitta strukturella förändringar tvingas skjuta till ännu mer pengar än tänkt. Skola, omsorg, vård, infrastruktur och idrott är oxå viktigt.

Wilks
Jag har tidigare ifrågasatt Wilks konstuttryck och tyckt att han för att få uppmärksamhet gett uttryck för främlingsfientlighet och gömt sig bakom rätten att konstigt uttrycka sig. Jag tycker fortfarande att hans Muhamed-teckning som en hund i en rondell enbart var provocerande och kränkande. Många var de som företräder svensk kultursnobbism som gick till hans försvar. Självklart är det helt oacceptabelt att father sätts på Wilks huvud men jag tycker fortsatt att det är pinsamt att han inte bett över en miljard muslimskt troende om ursäkt. Om man nu tycker att Wilks beskrivna "verk" är konst skall det bli intressant att följa debatten om de falska enkronor som tillverkats och där kungen hånas. Den som gjort det säger att det är konst. Vad tycker du?




Willishttp://www.aftonbladet.se/nyheter/article15342232.abhttp://www.aftonbladet.se/nyheter/article15342232.ab

En svår konst

Politik
Det har sagts att politik är det möjligas konst. Det ligger mycket i det. Helt klart är att politik är en svår konst. Mycket svårare än vad jag kunde föreställa mig. Det är sannolikt ett skäl till varför för få orkar eller vill engagera sig inom de politiska organisationer som finns. För många är det en eller möjligen två frågor som engagerar. Då känns det mer rätt att ansluta sig till en grupp där alla tycks dela t ex viljan att kämpa för att inga djur skall få dödas. Det är en enkelt och tydligt perspektiv. Om man är politiskt aktiv i ett parti som leder en verksamhet/ett område är det långt ifrån enkelt. Det är många mål som skall uppfyllas och flera av dem är många gånger motsägelsefulla. Förutom att sakfrågor är komplexa när de ställs i ett större sammanhang så krävs också att politiken kan uppnå enkel eller kvalificerad majoritet för att gå framåt. Samtidigt som denna komplexitet är större än jag trodde så är det också det som gör uppdraget ännu mer intressant. Det är helt enkelt svårt att ta steg framåt när du inte kan tänka endimensionellt. Dessutom har du alltid intressegrupper som skriker högt när det inte går åt det håll de önskar. Därutöver har du media som långt ifrån alltid beskriver närheten av sanningen. I Leijonkungen fick vi dock lära oss att sanningen är i betraktarens ögon. Idag har vi träffat Landstingsråden och hjälpts åt att sätta våra utmaningar i varandras perspektiv. Det är mycket värdefulla möten. Även Landstinget har utmaningar ; )