Konstens kraft

Hjärnan påverkas mycket positivt av konst

Det finns onekligen så kallad konst som inte på ett acceptabelt sätt anpassats till sin omgivande miljö. En miljö som politiker är satta att vårda åt oss invånare ansvarsfullt. Dåligt att beslutsfattare inte alltid klarar av att säkra det. Skräpet, DDR-kopian, i Carolinabacken är ett sådant exempel. Med det sagt visar all relevant forskning att kultur och konst berikar människors liv. Det inte ”bara” berikar det, det gör oss alla mer kreativa. I vart fall dem av oss som uppskattar kulturers smörgåsbord och konstens alla uttryck som kan passa alla smaker. Det är mer kunskap om andra människors kulturer som gör att jag ständigt vill ut i världen och på allvar se, lyssna och försöka förstå. Det är konstens kreativa inslag, och mitt urval av för mig skönhet, som gör att mitt hem är fyllt av konst. Lite påverkades jag nog av min mormor och morfars konstintresse. 

Nedan BBC reportage om konstens positiva effekt för att göra oss mer kreativa är värt att lära av. Konsumera mer konst och du själv blir kreativare. Kreativitet har alltid varit värdefullt men är det idag mer än någonsin. Den med mest lateral förmåga kan komma längst i varje mänsklig tävlingsgren. Det lär oss historien tydligt. Det är alltid de som ser nya sätt att lösa gamla problem på som blir riktigt framgångsrika. De som blir allra framgångsrika är de som är så kreativa att de tänker helt nya tankar som omsätts i praktiskt framgångsrika lösningar. Det finns många skäl till varför rika människor fyller sina hem med konst. Det är inte bara för att det är ”en bra investering” som vissa konstnärer tjänar massor och andra inte. 

”Headsets that show the impact of art on human brainwaves are to be toured at museums and galleries around the UK. They are connected to an electroencephalogram (EEG) monitor and allow people's brainwaves to be visualised in 3D and in real-time on screen. The technology has already been used at the Courtauld Gallery in London where people were able to see the impact pieces by Vincent van Gogh had on their brains.”

https://www.bbc.com/reel/video/p0h6str5/see-what-your-brain-does-when-you-look-at-art

Sannolikheten är stor att de som själva skapar konst ständigt utvecklar sin hjärna mer än de flesta andra. Jag glädja fortfarande av att jag lyckades komma på en 60-års present till min mentor som blev en hit. Målarfärger, penslar och en duk. Han började måla. Han har blivit riktigt duktig. Jag har ett av hans verk. En äkta Kylberg.

Barnens bästa på riktigt

Investeringar
För oss människor kollektivt, och enskilt, är våra viktigaste investeringar våra barn. Beroende av hur vi uppfostrar barnen, och maximerar deras kompetensuppbyggnad, lyckas våra lokalsamhällen och människans utveckling mer eller mindre bra. Barnen har med andra ord en mycket central roll i våra samhällen. Inte minst nationalekonomen Ingvar Nilsson beskriver tydligt hur dumt det är att inte tidigt stötta problembarn mot en så bra framtid som möjligt. Det förebyggande arbetet för att tidigt fånga upp barn som, av olika anledningar, har det svårt, får inte underskattas. Stor personlig tragedi kan undvikas och extremt höga samhällskostnader per individ kan undvikas om vi individcentrerat och bättre stöttar våra barn mot en så bra framtid som möjligt.
https://www.utanforskapetspris.se/om-utanfoskapets-pris/
http://plus.rjl.se/info_files/infosida40127/Sociala_investeringar_kring_barn_och_unga_Ingvar_Nilsson_publ140404.pdf

Danskarna vårdar sina investeringar bättre
En av de upplevelser under ett studiebesök i Århus, Danmark, som gjorde störst intryck var att de på största allvar inkluderar barnen i alla perspektiv. Inte minst i stadsbyggnadsperspektiven. Det var fantastiskt att se hur mycket plats barnperspektiven fick i deras nybyggda "medborgarhus"! Tveklöst har de pragmatiska danskarna kommit längre i sitt tänkande, och sin praktiska tillämpning, för att våra barninvesteringar bättre leder mot en ljus framtid. Sverige kan lära mycket av våra danska systrar och bröder!

Hur acceptabelt är det att väldigt många barn inte får det stöd de behöver för att inom skolhälsan och BUP få hjälp med att till exempel få medicin som gör att de kan tillgodogöra sig möjlig bildning?

På vilket sätt hjälper vi barnen till tiggarna när vi till och med uppmuntrar deras föräldrar att ta med barn för att få tillgång till gratis härbergen? På vilket sätt hjälper det befintliga skolelever och de tiggarbarn som tillåts en plats i skolor? Alla inom EU får vara hur länge vi vill inom alla delar av EU om vi är självförsörjande och inte belastar ett annat lands "bidragssystem". Enligt EU-reglerna får du och jag enbart vara i ett annat land under tre månader och försöka bli självförsörjande (exkluderar dem som studerar). Det land vi åkt till för att söka lyckan har endast mycket begränsade akuta sociala skyldigheter mot icke självförsörjande med annat medborgarskap. Hur lämpligt är det att barn under tre månader ska introduceras i klasser och därefter vara tvungna att lämna? Jag tycker att Sverige på många sätt brister i sin förmåga att verkligen ta barnperspektivet på största allvar. Barnperspektivet är viktigt av många skäl. Inte minst för att våra barn är våra mänskliga investeringar i framtiden. Precis som inom vuxenlivet måste barnperspektivet också se på utmaningar i den komplexa verklighet till exempel en klass befinner sig i. Har man ett balanserat barnperspektiv om man tycker att ett, eller några, barn ska komma ut och in i en klass under ett läsår? Hur påverkar det de barnen som ständigt slits upp? Hur påverkar det övriga barn i en berörd klass? Svåra frågor men barnen hjälps inte av att vi inte vågar tala om känsliga frågor för att landa i så kloka ställningstaganden som möjligt. Och håll med om att vi inte kan ha regler som inte efterlevs? Om reglerna och lagarna är dåliga ska de bort. Annars ska de tillämpas jämlikt.
https://www.expressen.se/ledare/ett-nej-ska-inte-vara-ett-nja-stefan-lofven-/
https://www.expressen.se/ledare/naomi-abramowicz/-darfor-har-jag-andrat-mig-i-tiggerifragan-/
https://www.raddabarnen.se/lokalforeningar/syd/jonkopings-lan/jonkoping-huskvarna/nyheter/forelasningabf/

Hur barnvänlig är trafiklösningarna i områden där många barn rör sig, till exempel i centrala Uppsala? Vet du hur stor betydelse farten har för hur illa skadad man blir om man blir påkörd? Vet du att skadekonsekvenserna ökar nästan exponentiellt efter 30 kmh? Tro mig, långt ifrån acceptabla på många ställen! Och tro mig, där det är 30 km/h är genomsnittsfarten betydligt högre! Testa gärna hastighetsspelet nedan!
https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/Trafiksakerhet/Din-sakerhet-pa-vagen/Hastighet/
https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/vag/Hastighetsgranser-pa-vag/Nya-hastighetsgranser/Hastighet-och-restid/
https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/vag/Hastighetsgranser-pa-vag/Spelet-stoppstrackan/

Dagens kalkon
De som inte tar kampen mot den allt för höga konsumtionen av socker och sötningsmedel på största allvar. Den oviljan drabbar inte minst väldigt många av våra barn som får en mycket sämre hälsa.
http://www.gp.se/livsstil/konsument/s%C3%A5-farligt-%C3%A4r-det-att-s%C3%B6ta-utan-socker-1.4701316

Dagens stjärnor
Ivar Arpi. På ett utmärkt sätt beskriver han vad lite vi vet om framtiden och samtidigt sätter ljuset på klimatutmaningarna och dess mycket sannolika flyktingkonsekvenser. Det är klokt att ta i jobbiga frågor tidigt. Då brukar lösningarna bli bättre för de flesta. När samhällen och dess ledare blundar för problemen blir också problemen mycket kraftigare när verkligheten slår in. Människor som inte kan bo kvar på en plats, oavsett om det handlar om krigs ödeläggelse eller att till exempel havet tagit över deras bostadsplats kommer att folkvandra. Det skulle du och jag också göra. Det är minst sagt irriterande att vi har så svårt att ta i känsliga frågor. Varför behövs politiker och politiska ledare om vi inte sakligt vågar ta i de problem som alltid finns i en värld som ständigt förändras?
https://www.svd.se/forfoljda-av-den-globala-uppvarmningen

Kazuo Ishiguro! Mycket roligt att en så intressant tänkare och berättare fick Nobelpriset i litteratur!
https://www.expressen.se/kultur/vinnaren-av-nobelpriset-i-litteratur-presenteras/

Äntligen

Slöseri
Varför är det så svårt för det demokratiskt styrda pengarna att jobba effektivt? Kan det vara av den enkla anledningen att det inte finns ett direkt egenintresse i att använda våra skattepengar klokt? Det har nog en stor betydelse. Men visst borde vi kunna få ut mycket mer och bättre undervisning, omsorg och vård för alla de skattepengar vi betalar! I synnerhet med tanke på att vi aldrig tidigare satsat så mycket på just dessa områden som idag.

Våra viktiga infrastrukturinvesteringar är inga undantag. Det är ofta investeringar som ingen enskild privat aktör får tillräcklig lönsamhet i att bygga men som delat på många privata aktörer, och skattebetalarna kollektivt, kan bli en mycket god investering. Varför är det även inom detta område så svårt att maximera nyttan med en investering? Varför bjuds inte alltid t ex bredbandsbolag att dra kabel samtidigt som nya vägar, spår eller värme och vattenledningar dras? Det borde vara en självklarhet att göra detta samtidigt och i vart fall minst ge bredbandsleverantörer chansen att lägga kabel parallellt med annat projekt. Alla skulle vinna på detta (förutom mark och beläggningsentreprenörer). Fördelarna med liknande enkel samordning är mycket större än nackdelarna. Därför är det mycket positivt att regeringen äntligen tycks fatta att man måste ge tydliga ägardirektiv som gör att denna klokhet blir en verklighet. Självklart ska man bygga cykelbanor parallellt med spårprojekt i anslutning till stadsområden. Relevanta politiker borde alltid se till så att offentligt styrda verksamheter har tydliga ägardirektiv om att försöka genomföra liknande parallella investeringar eftersom marginalnyttan är mycket stor. Och planeringen för liknande projekt tar en så lång tid så att hinna med att sondera intresset för övriga närliggande projekt är inget problem.
http://www.di.se/artiklar/2014/7/17/nya-spar-kan-ge-cykelbanor/