Lateralast vinner

AI kampen

Tro inget annat, AI-teknikerna driver den tredje vågens ”industri-revolution” som påverkar alla verksamheter oavsett om de är privata eller offentliga. Inom det offentliga behövs politiker som pressar på och rent generellt måste vi i Sverige vara mycket laterala för att ha en chans mot amerikaner och kineser.  Kreativitet är värdefullare än någonsin tidigare. Och den/de som är bäst på att vara kreativ kopplat till affärsupplägg kan idag snabbt bli framgångsrik. Kan man träna upp sig att bli mer kreativ? Ja. Hur utvecklar man sin förmåga att möta utmaningar med lateralt tänkande? Man tränar självklart. Vad är lateralt tänkande? Begreppet myntades av Edward de Bono och tränades flitigt när jag var aktiv inom JCI. Det är en kreativ problemlösningsmetod där man angriper problem från olika och kreativa perspektiv. Metoden hjälper dig att ”tänka tvärs” istället för sekvensiellt. Agilt, flexibelt, om du vill. Det är med hjälp av lateralt tänkande som Sverige och övriga Europa kan komma in i AI-matchen på riktigt. Inte minst svenska ingenjörer har visat sig vara imponerande laterala. 

Nedan reportage i BBC om AI är läsvärt.

”"We don't have robots that are nearly as good at understanding the physical world as a rat," says Yann LeCun, one of the leading figures in the world of artificial intelligence.”

”His goal is to move AI beyond current systems like ChatGPT, Claude and Gemini. They have their uses, he says, but will never be able to tackle complicated situations in the real world, like getting a robot to do household chores.

”"They're not a path towards human level or human-like intelligence, or even animal-like intelligence, because they cannot deal with real world data, they just are not built for that," he tells me on the sidelines of VivaTech, France's leading technology conference.”

”So, Paris-based AMI Labs is busy developing a new type of artificial intelligence not based on the tech behind ChatGPT and its rivals.”

https://www.bbc.com/news/articles/cj6gr0xkyr3o

Även nedan ledare om AI i Expressen, av Rutger Brattström, är mycket läsvärd. Att hänga med i AI racet är extremt viktigt. Och alla som vill att vi svenskar ska kunna försvara oss måste förstå att vi måste komma på hur vi bygger egna konkurrenskraftiga AI-modeller. Nu är vi alla totalt massövervakade. Europas GDPR gör liten nytta.

”Sedan förra veckan kan Anthropics senaste AI-modeller återigen användas av icke-amerikaner. Under tre veckor var det världsledande företaget belagt med hårda restriktioner från Trumpadministrationen. All utländsk användning förbjöds. Inte ens anställda vid amerikanska företag tilläts tillgång om de inte var amerikanska medborgare.”

”Donald Trump har en högst personlig konflikt med Anthropic, och dess vd Dario Amodei, som bland annat vägrat låta den amerikanska staten använda företagets modeller till massövervakning.”

”AI-modellerna har på kort tid blivit oumbärliga. Det har gått mindre än fyra år sedan Chat GPT lanserades, men vardagen för många teknikyrken har redan förändrats i grunden. Mina kursare från civilingenjörsprogrammet skriver numera knappt någon kod på egen hand. I stället projektleder de hela armador med AI-agenter.”

”Med varje ny AI-modell kommer ett produktivitetsskutt. De företag eller länder som inte hänger med lämnas efter. Därmed ligger den europeiska ekonomins framtid nu i amerikanska händer, och i förlängningen i Donald Trumps. Problemet är självförvållat.”

”Än finns det världsledande företag i Europa, men europeiska politiker har länge jobbat hårt för att de ska försvinna. Enligt Internationella valutafonden, IMF, leder EU-ländernas olika regelverk till kostnader som motsvarar 44-procentiga tullar på varor och hela 110-procentiga tullar på tjänster. Det kommer ständigt nya regler som nästintill är skräddarsydda för att hämma innovation. Dataskyddslagen GDPR gör det mycket svårare för europeiska bolag att träna sina modeller jämfört med amerikanska och kinesiska konkurrenter. De nya lagarna om digitala marknader (DMA) och tjänster (DSA) har lett till att företag som Meta och Apple inte erbjuder sina senaste AI-funktioner på den europeiska marknaden. Ytterligare ett exempel är EU:s nya AI-förordning, som kräver att utvecklare definierar hur nya system kommer att användas och vilka risker de medför på förhand, trots att hela poängen med en kraftfull, generell AI är att kunden kan hitta sina egna användningsområden. Regelverket dödar innovation i sin linda.”

”Om Trump inför exportrestriktioner på riktigt skulle Ericsson tvingas flytta till Texas.”

”Med det sagt blir det allt svårare att driva stora företag även i USA. Donald Trumps mobbning av Anthropic visar tydligt hur politiken lägger sig i allt mer. Vem vet, om Europa lyckas avreglera fram tillväxt och erbjuda ett politiskt stabilt alternativ kanske Amodei föredrar Bryssel över Washington?”

https://www.expressen.se/ledare/rutger-brattstrom/trump-har-upptackt-en--ekonomisk-atombomb/

Tro inget annat, AI-teknikerna driver den tredje vågens ”industri-revolution” som påverkar alla verksamheter oavsett om de är privata eller offentliga. Inom det offentliga behövs politiker som pressar på och rent generellt måste vi i Sverige vara mycket laterala för att ha en chans mot amerikaner och kineser. 

Läs, läs och läs

Jag läser mycket

Du som följer min blogg har nog förstått att jag läser väldigt mycket. Du skulle till exempel inte tro mig om jag talade om hur extremt mycket det är att läsa kopplat till alla beslut som politiken i Uppsala varje vecka ska förhålla sig till. Det är galna volymer. Det skulle vara intressant att veta hur många politiker som läser mer än 50% av alla beslutshandlingar. Utöver alla dessa beslutshandlingar läser jag också mycket mer. Ofta sent på kvällarna eller under tidiga mornar. Jag skulle gärna läsa mer skönlitteratur och mindre beslutsunderlag. 

Nedan debattartikel är i sammanhanget mycket läsvärd. Jag delar deras budskap helt. Det är allvarligt att våra barn och unga läser allt mindre. Det är extremt viktigt att läsa, av väldigt många skäl. Och det man läser ska helst inte enbart vara en massa rapporter, ledare, debattartiklar och vetenskapliga tidsskrifter. Det ska vara skönlitteratur i olika former. Det utökar ordförrådet och kittlar fantasin på många positiva sätt.

"Sverige står inför en av sina mest avgörande framtidsfrågor: att återupprätta barns, ungas och vuxnas läsförmåga. Att vi är ett läsande land är avgörande för vår konkurrenskraft, men det är mycket mer grundläggande än så, det är vad som gör oss till en kulturnation, skriver representanter från näringsliv och civilsamhället."

https://www.di.se/debatt/ett-lasande-land-for-demokratin-och-konkurrenskraften/

Jag är Sveriges mest transparenta politiker. Ingen annan har bjudit på sig själv som jag genom över 6000 blogginlägg. Blogginlägg som en psykolog eller relevant AI-modell lätt skulle kunna göra en personlighetsprofil av och få en bra bild av vad jag tycker och vem jag är. Inte vem många tror att jag är, den jag verkligen är. Är det inte viktigt att på allvar veta vad du röstar på? I dagens informationsvärld borde vi få ordentliga bakgrundsberättelser om alla politiska toppkandidater. Hur växte de upp? Vilka skolresultat har de? Hur föreningsaktiva utöver en partiverksamhet har de varit? Har de drivit framgångsrik företagsverksamhet? Vilka riktiga jobb har de haft? Har de barn? Har de på allvar lärt sig något om andra kulturer? Varför engagerade de sig politiskt? Vilken personlighetsprofil har de? I en värld där många partier måste samarbeta har personlighetsprofilerna stor betydelse. Fem Zlatan för att försöka driva en kommun, eller ett land, blir inte bra. 

En bok som blev mycket kommersiellt framgångsrik var ”Omgiven av psykopater” av Thomas Erikson. Om man köper hans klassificeringar av oss människor finns gott om psykopater inom politiken. Inte minst i USA. För mänskligheten skulle det vara positivt om så få av dem som möjligt når politiska toppositioner. 

Omsprungna

Det är Asiens tid

Upp och ner och fram och tillbaka. Så kan man beskriva klimatförändringarna och konkurrenskraften för olika samhällen på jorden. 

I Sverige tycker Liberalerna, som tycker de är skolans bästa parti, att vi ska tillbaka till papper, penna och böcker. I Asien går de ”all-in” i den digitala tiden. Nedan Di-artikel är mycket läsvärd. 

"I Peking har AI gjorts obligatoriskt i lågstadiet, och fler kinesiska städer och provinser antas följa i samma fotspår."

”I framtiden kommer samarbete mellan människa och maskin att vara oundvikligt. Alla studenter kanske inte blir AI-specialister, men de måste lära sig att använda AI effektivt”, säger Pei Yi, rektor vid en av skolorna som introducerat AI till 6-åringar, till statskontrollerade China Daily. AI-fokuset har också ökat i Kina efter den sensationella framgången med chatbotten Deep Seek förra året." 

"I Indien ska AI nu börja läras ut till elever från 8 år, meddelade landets utbildningsdepartement nyligen. I år studerar redan runt 66 miljoner indiska ungdomar AI, och nästa år väntas antalet vara nästan 200 miljoner."

https://www.di.se/nyheter/har-inleds-ai-utbildning-fran-6-ars-alder/

Och i Uppsala kommun har vi ett gytter av gamla och nya datasystem men vägarna mot moderna användarvänliga och AI potenta verksamhetsstöd är för få. Offentlig sektor måste bli mycket bättre på att kostnadseffektivt använda IT stöd. Det är till exempel sjukt att inte Uppsala läns kommuner och Regionen använder exakt samma journalsystem. Ett ”standardiserat” regionalt journalsystem. Det borde vara nationellt ”standardiserat”. 

P.S Om vi bryr oss om våra barnbarns positiva framtid är det klokt att Sverige stärker sina relationer med många av Afrikas länder, Indien, Vietnamn och Kina!

Möjligheternas land

Ta chansen när USA är i diket

Allt som sker i USA är inte dåligt. Att landet är extremt polariserat är ett faktum och tragiskt. För oss svenskar och för övriga EU-gemenskapen är röran i USA till vår fördel om vi agerar mer klokt än dumt. Nu har Sverige och EU fått en utmärkt chans att lättare locka stjärnor från andra delar av världen att komma till oss och våra universitet och avancerade företag. Amerikanerna bjuder nu oss på en utmärkt chans att stärka vår konkurrenskraft genom att attrahera stjärnor från hela världen. Nedan Di ledare är i sammanhanget mycket läsvärd.

”Även andra länder har problem med kompetensförsörjningen. Det är därmed mycket möjligt att de talanger som nu inte flyttar till USA som en konsekvens av visumförändringarna blir hett eftertraktade globalt. För att Sverige ska vinna den potentiella dragkampen måste ansvariga ministrar prioritera frågan. Svensk arbetsmarknadspolitik måste signalera att Sverige AB är öppet för internationell kompetens. Ett sätt att göra det är att ge den medföljande familjen bättre möjlighet till en meningsfull tillvaro. Det kan vara en bostad, sysselsättning för partnern eller en internationell skola för barnen. Ett annat vore något så enkelt som en stor marknadsföringsoffensiv riktad till dem som nu påverkas av Trumps beslut.”

https://www.di.se/ledare/sverige-bor-locka-talangerna-som-trump-stanger-ute/

Intelligens och handlingskraft sitter inte i hudfärg eller kopplat till vilket pass man har. Det tycks sjukt många väljare tro. Bland världens invånare finns fullt av kompetenta och handlingskraftiga personer. Ett av Sveriges viktigaste ambitioner borde vara att attrahera många av dessa att vilja bo långvarigt i Sverige.

Den som missat att asiaterna är framåtlutade mot framtiden kan ta del av nedan artikel där det framgår att Kina på allvar gett sig in i kampen om världens talanger. Konkurrensen om de smartaste och hårdast arbetande hårdnar. 

”When China first announced a new visa targeting foreign professionals in science and technology in August it largely went unnoticed. But the K visa, which went into effect on Wednesday, was thrust into the public spotlight last week, when an Indian outlet referred to it as "China's H-1B" - a reference to the US visa for skilled workers which was, last month, targeted by an executive order by Donald Trump. Indians dominate the H-1B programme, making up more than 70% of the recipients in recent years.”

”The Indian media report was picked up widely in China, stoking concern - and even fears - amongst the public over whether benefits extended to foreigners would increase competition in a sluggish job market - and in a country that has traditionally not been a major immigration destination for foreign professionals.”

https://www.bbc.com/news/articles/cvg4eeerzrwo

Och Indien försöker nu få hem sina stjärnor från USA. Även om många inte tror det så drivs inte alla människor av pengar. De bästa drivs sällan av pengar. Nedan BBC reportage är också läsvärt.

”US President Donald Trump's abrupt decision to hike H-1B visa fees to $100,000 has prompted policymakers in Delhi to woo skilled Indians back home.”

https://www.bbc.com/news/articles/c1792qwg85qo 

Och i landet Sverige sjunker Liberalerna som en sten. Både deras väljare och medlemmar flyr det sjunkande skeppet. Så kan det gå när man stöttar spårvägsprojektet och okloka byggplaner i Uppsala. Det gör LiberalernaFramförallt ställer de upp på en oklok invandringspolitik som inte respekterar laglydiga invandrare som vill göra rätt för sig, vill lära sig svenska och som inte begår brott. Då ska det gå illa… Expressen bjuder på lite reflektioner om Liberalerna nedan.

”Liberalernas medlemssiffror beskrivs internt som en ”kollaps” och något som har orsakat ”panik” i partiet, enligt Expressens uppgiftslämnare.”

https://www.expressen.se/nyheter/politik/medlemsflykt-fran-liberalerna-sjukt/

Sverige är på många sätt möjligheternas land. Det ska Sverige vara. Ett land där rättigheter matchas tydligt mot rimliga krav. 

Omprioriteringar

Försvar och konkurrenskraft

Det verkar som om jordens maktcentra inte längre tror att kärnvapen är avskräckande. Varför ska annars militärverksamheterna kraftigt byggas upp i världen? En sak är helt säker, nu är fokus i Sverige och övriga Europa på att bygga försvarsförmåga och konkurrenskraft. Ryssarnas aggression, USAs skiftade intresse från Europa till Asien, dålig digital kreativitet i Europa och en illa skött invandringspolitik har skapat nulägets fokus. Att vi haft naiva politiska ledare på toppen av det har inte gjort läget bättre. Nu är vi där vi är och framtiden kan fortfarande bli ljus för Europas välutbildade och ambitiösa. 

Den intressanta frågan är fortsatt, varför anses inte kärnvapen tillräckligt avskräckande längre? Är huvudproblemet för Europa att vi inte längre kan lita på USA? Kan man göra någon annan tolkning av läget? Kärnvapen har inte blivit mindre potenta än förr. 

Den nya ordningen innebär inte bara att woke-tiden är över. Nu har också tiden då de svagaste inte längre får det bättre inletts. De kraftigt ökade kostnaderna på Försvaret och en stärkt global konkurrenskraft måste finansieras. ”Grädden på moset” minskas då kraftigt tills Försvaret anses tillräckligt och konkurrenskraften är säkrad. Ur välfärdssamhällets perspektiv är ”grädden på moset” till exempel generösa villkor för funktionshindrade genom Lagen om Stöd och Service, LSS. En lag som Liberalerna drev igenom och som såldes in med föreställningen att den skulle kosta några miljarder kronor varje år. Bara assistansersättningarna kopplade till LSS år 2024 kostade 26 miljarder kronor. Runt om i Europa försämras nu villkoren för våra svagaste. Fokuset är nu på försvarsförmåga och konkurrenskraft. På att klara av att försvara vår frihet och att säkra att vi kan försvara en generell välfärd, även om de svagaste får det sämre tills vi lyckats. Labour regeringen i Storbritannien är ett tydligt exempel.

”Prime Minister Sir Keir Starmer is facing a growing rebellion by Labour MPs over planned welfare cuts some have warned are "impossible to support" without a "change of direction".”

https://www.bbc.com/news/articles/c9q0g43exg4o.amp

Att satsa på Försvaret är historiskt sett även ett bra sätt att satsa på konkurrenskraften. Militärindustrin har i alla tider legat i teknikens framkant oavsett om det handlar om aktiviteter i haven, på marken, i luften eller i rymden. Rätt skött kommer EUs satsningar på en egen stark försvarsförmåga parallellt åter kunna göra Europa globalt konkurrenskraftigt. För att lyckas måste vi vara kreativa, innovativa och bygga egna system som inte är beroende av främmande makt utanför Europa. Att vi behöver ett starkt försvar är tydligt när vi bevittnar alla krigsbrott team Putin och team Netanyahu genomför. Och i en av nedan länkar kan du lära att ryssarna är rädda för kineserna. De som kan människans historia kan förstå att alla kan vara rädda för varandra. 

https://www.bbc.com/news/articles/c0r1xl5wgnko

https://www.expressen.se/nyheter/varlden/ryska-rapporten-kina-ar-fienden/

Konstens kraft

Hjärnan påverkas mycket positivt av konst

Det finns onekligen så kallad konst som inte på ett acceptabelt sätt anpassats till sin omgivande miljö. En miljö som politiker är satta att vårda åt oss invånare ansvarsfullt. Dåligt att beslutsfattare inte alltid klarar av att säkra det. Skräpet, DDR-kopian, i Carolinabacken är ett sådant exempel. Med det sagt visar all relevant forskning att kultur och konst berikar människors liv. Det inte ”bara” berikar det, det gör oss alla mer kreativa. I vart fall dem av oss som uppskattar kulturers smörgåsbord och konstens alla uttryck som kan passa alla smaker. Det är mer kunskap om andra människors kulturer som gör att jag ständigt vill ut i världen och på allvar se, lyssna och försöka förstå. Det är konstens kreativa inslag, och mitt urval av för mig skönhet, som gör att mitt hem är fyllt av konst. Lite påverkades jag nog av min mormor och morfars konstintresse. 

Nedan BBC reportage om konstens positiva effekt för att göra oss mer kreativa är värt att lära av. Konsumera mer konst och du själv blir kreativare. Kreativitet har alltid varit värdefullt men är det idag mer än någonsin. Den med mest lateral förmåga kan komma längst i varje mänsklig tävlingsgren. Det lär oss historien tydligt. Det är alltid de som ser nya sätt att lösa gamla problem på som blir riktigt framgångsrika. De som blir allra framgångsrika är de som är så kreativa att de tänker helt nya tankar som omsätts i praktiskt framgångsrika lösningar. Det finns många skäl till varför rika människor fyller sina hem med konst. Det är inte bara för att det är ”en bra investering” som vissa konstnärer tjänar massor och andra inte. 

”Headsets that show the impact of art on human brainwaves are to be toured at museums and galleries around the UK. They are connected to an electroencephalogram (EEG) monitor and allow people's brainwaves to be visualised in 3D and in real-time on screen. The technology has already been used at the Courtauld Gallery in London where people were able to see the impact pieces by Vincent van Gogh had on their brains.”

https://www.bbc.com/reel/video/p0h6str5/see-what-your-brain-does-when-you-look-at-art

Sannolikheten är stor att de som själva skapar konst ständigt utvecklar sin hjärna mer än de flesta andra. Jag glädja fortfarande av att jag lyckades komma på en 60-års present till min mentor som blev en hit. Målarfärger, penslar och en duk. Han började måla. Han har blivit riktigt duktig. Jag har ett av hans verk. En äkta Kylberg.

Kreativitet och snabb anpassning

Tar intelligenta maskiner över?

Jag har flera gånger lyft möjligheter och hot med utvecklingen inom artificiell intelligens och därtill kopplad robotik. Intressant att nu bland andra Mats Tegmark och Elon Musk tillsammans går ut och uttrycker sin rädsla för att ett riktigt ”framgångsrikt” AI-system faktiskt kan ta kontrollen och bli ”högst i näringskedjan”. Ett riktigt smart AI-system behöver inte ens vara i form av en robot utan kan snabbt sprida sig och ta över en digitaliserad värld. Vilka ska vi anfalla för att försvara oss om det är ett smart IT-system som anfaller och tar över? Läs gärna CNBCs budskap nedan.

”"Contemporary AI systems are now becoming human-competitive at general tasks, and we must ask ourselves: Should we let machines flood our information channels with propaganda and untruth?" the letter read.”

"Should we automate away all the jobs, including the fulfilling ones? Should we develop nonhuman minds that might eventually outnumber, outsmart, obsolete and replace us? Should we risk loss of control of our civilization?"

”The letter added, "Such decisions must not be delegated to unelected tech leaders."”

https://www.cnbc.com/amp/2023/03/29/elon-musk-other-tech-leaders-pause-training-ai-beyond-gpt-4.html

https://www.nyteknik.se/tech/elon-musk-och-andra-techprofiler-uppmanar-till-paus-i-gigantiska-ai-experimentet/2018603

Nedan BBC-reportage ger ett visst hopp om att vi människor inte allt för fort kommer att helt tas över av intelligenta maskiner. ChatGPT och Bard är exempel på allt intelligenta system. Lyssna på nedan korta reportage.

https://www.bbc.com/reel/video/p0fc9tlx/chatgpt-why-we-re-still-smarter-than-machines

Det är med stolthet jag konstaterar att min första riktiga arbetsgivare, IBM, tillhör de företag som kommit längst både med artificiell intelligens och kvantdatorer. Det känns häftigt att ha arbetat i världens enligt mig skickligaste IT-företag (IBM), världens skickligaste nätverksföretag (Ericsson) och ett tidigare världsledande mjukvaruföretag inom logistik (Industri-Matematik). Läs gärna nedan korta artiklar som kan lära dig lite om några av dagens allt mer tillämpbara tekniker som snabbt förändrar vår tillvaro på jorden. IBMs Watson är ett fantastiskt AI system som är smartare än alla världens läkare tillsammans. Och på extremt snabb tid kan den ge förslag på sannolika diagnoser och komma med förslag på bästa kända behandlingar. Den kan säkerligen föreslå de mest ekonomiskt försvarbara behandlingarna också. Fantastiskt att IBM hedrar sin grundare genom att kalla detta fantastiska system, i ständig utveckling, för Watson.

https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-030-64573-1_338

https://ieeexplore.ieee.org/abstract/document/9259943

https://ieeexplore.ieee.org/abstract/document/8859302

https://publichealth.jmir.org/2016/2/e157/

Det är dags för ansvarsfulla politiker att ta AI-utvecklingen på stort allvar. Nedan artikel i Wall Street journal är läsvärd i sammanhanget.

https://www.wsj.com/articles/chatgpt-sam-altman-artificial-intelligence-openai-b0e1c8c9?mod=hp_lead_pos8

Hur många behövs?

AI förändrar allt allt fortare

Behövs människan? I så fall till vad? Och om vår art behövs, hur fördelar vi välståndet rimligt i en värld där få äger immaterialrätterna till allt som gör det mesta vi behöver få gjort? Extremt mycket av det som görs idag kan inom kort göras med hjälp av robotik och artificiell intelligens. Så är det. Det är oklokt att inte inse det. Som vanligt ligger politiken långt efter den verkliga verkligheten. Det är djupt beklagligt att det är så. Ett av skälen till varför Utvecklingspartiet demokraterna startats är att det partiet har insett att utveckling ständigt sker och att det därför är klokt att bejaka den. Med tanke på de kraftiga förändringar som utvecklingen inom robotiken, 3D-printing, biotekniken, elektrifieringsteknologin och artificiell intelligens representerar måste politiken skärpa sig. Om partierna representerade i Europaparlamentet, och i Sveriges riksdag, inte snart fattar att formerna för Marknadsekonomi 2.0 måste tas fram nu är det illa. Formerna för Marknadsekonomi 2.0 måste bidra till en rättvis och hållbar fördelning av värdet som skapas i den nya mycket modernare världen som stundar. 

En sak har de flesta ideologier gemensamt, de förhåller sig till rättvisebegreppet. Det förhållningssättet är olika. Vissa tycker att de som har drivkraften och förmågan att berika sig ska få behålla så mycket av det skapade värdet som möjligt själva. Andra tycker att det skapade värdet alltid också är skapat i ett sammanhang som också ska få stora delar av det skapade. Att det alltid kommer att finnas olika ideologier är jag helt övertygad om. Jag är också övertygad om att många av dem som tjänar mycket pengar ogärna vill dela med sig av dem. Parallellt med den övertygelsen är jag övertygad om att det finns på tok för många människor i Sverige som gärna lever på bidrag, det vill säga på andras slit. Vare sig det första eller det andra är bra.  

Du som vill få en bättre känsla för var utvecklingen inom Artificiellt Intelligens leder oss, se nedan SVT-program.

https://www.svtplay.se/video/KA2myrW/din-hjarna/hjarnan-i-framtiden

En sak är helt säker, det är hög tid att kraftigt stärka våra kärnverksamheter. Det gör vi bäst genom att kraftigt minska det byråkratiska trycket och utbilda fler till kärnverksamheternas yrken. Och tro mig, väldigt mycket av dagens administration kan med fördel avvecklas och det som krävs kan automatiseras med hjälp av AI. Kompetenta och ansvarsfulla politiska ledare inser detta och gör det som krävs för att nödvändiga reformer genomförs.

https://portal.research.lu.se/en/projects/the-automated-administration-governance-of-adm-in-the-public-sect

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1586727/FULLTEXT01.pdf

Specialist javisst

Kompetens och kreativitet

Det är kompetens och kreativitet som driver framgångar inom allt. Inga undantag. Den som lär sig spela fiol på bästa möjliga sätt blir en specialist eller expert. En kompetens som kan användas med framgång i hela världen. De bästa fiolspelarna är med stor sannolikhet också de mest kreativa. De testar gränser och vågar prova nya sätt för att föra sin förmåga mot nya höjder. Som ”Jonathan Livington Seagull” i Richard Bachs fantastiska bok ”Måsen”. Bara de ambitiösaste och mest nyfikna flyger högst. Och bara bland de modigaste av dem som vågar bryta igenom etablerade sanningar och grupptryck finner vi de bästa.

Karl Rydå, UNT, skriver om arbetskraftsinvandring nedan. Man vet inte vart L svänger men en sak är säker, under lång tid framöver ska en mycket restriktiv invandring tillämpas och fokus vara på inkludering av många 100.000-tals som idag inte är självförsörjande. Jag hoppas verkligen att M, S, KD och SD under många år säkrar att endast experter som anställs av seriösa arbetsgivare accepteras. Och kvotflyktingar. Illa att det blir dåligt ett tag för partnerinflyttning men det priset får vi betala under några år för en långvarigt oansvarig migrationspolitik. Kanske kan partnerinvandringen hanteras genom att de lagstadgat, och trovärdigt, kostnadsmässigt ska finansieras av sin ansökande partner. 

”Men snart kan den framgångssagan vara all. Den nya regeringen och dess stödparti Sverigedemokraterna vill nämligen kasta arbetskraftsinvandringen i papperskorgen. Inte formellt förstås, men i praktiken. I Tidöavtalet anges att tillstånd bara ska beviljas för anställningar där lönen uppgår till minst svensk medianlön, vilket förra året motsvarade en månadslön på omkring 33 000 kronor. Det innebär i praktiken ett stopp för stora delar av vår arbetskraftsinvandring. Ingenjörerna och programmerarna kommer fortfarande att få arbetstillstånd, men för skogsindustrin, besöksnäringen och delar av vårdsektorn blir det kärvare. Det är branscher där arbetskraft utifrån spelar stor roll, men där många anställningar har löner under den svenska medianlönen. Visserligen står det i Tidöavtalet att ”det ska ske ett utredningsarbete som ska få i uppdrag att se över regelverket för arbetskraftsinvandring i syfte att höja inkomstgränsen”. Men att frågan återigen ska manglas i en utredning – man får anta att det är det som avses med den grötmyndiga formuleringen att ”det ska ske ett utredningsarbete” – betyder inte att syftet är att förhala reformer mandatperioden ut. Denna skärpning är ju nämligen något som både Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna redan tidigare propagerat för. Och på andra sidan blockgränsen skäller Socialdemokraterna om att den nya regeringens aviserade skärpningar av arbetskraftsinvandringen inte är tillräckliga.”

”Det parlamentariska stödet för den frihetsreform som enligt Svenskt Näringsliv 2018 bidrog med 34 miljarder kronor till svenskt BNP och 12 miljarder kronor i skatteintäkter, är numera begränsat till Centern, Liberalerna, Miljöpartiet och, i viss mån, Vänsterpartiet. Snart kommer alltså Johan Pehrsons ”liberala borgerliga regering” göra sig av med vad som var en av den förra borgerliga regeringens mest liberala reformer. Vill verkligen Liberalerna det?”

https://unt.se/ledare/kronika/artikel/vill-l-stanga-dorren-for-driftiga/jd14o28j

Det finns självklart en del dåligt i Tidöavtalet. Det är ett kompromissavtal mellan fyra partier. Varav ett parti, det största, som inte direkt är med i den nuvarande regeringen. Under överskådlig tid måste Sverige kraftigt begränsa all invandring som inte är självförsörjande. Och invandring som är självförsörjande, personer som minst tjänar 33.000 kr per månad, stärker Sverige. Vi måste dock kraftigt förbättra integrationen av de självförsörjande våra företag och universitet kan locka samt av alla 100.000-tals dåligt inkluderade. Det är extremt viktigt om vi ska klara av att fortsätta vara ett generellt välfärdssamhälle. 

Fyra arbetsdagar per vecka

Tiden det viktigaste vi har

För fem år sedan motionerade jag om att utreda för och nackdelar med att införa ytterligare en fri dag per arbetsvecka. Att gå vidare från 0 till 1 till 2 och nu till 3 dagar som man helt får styra över själv per vecka. Det vill säga 4-dagars arbetsvecka istället för dagens 5. Och särskilt viktigt istället för ett oklokt alternativ om 6 timmars arbetsdag som MP och V tycker är bra. Inte minst ur ett produktivitets och kreativitetsperspektiv är 4-dagars arbetsvecka mycket bättre än 6-timmars arbetsdag. Och kreativitet är dagens i särklass viktigaste "guld".

I DagensPS nedan kan vi ta del av en mycket intressant artikel om en utveckling mot fyratimmarsdagar. Varför har vi politiker i demokratiska länder? Det är för att de ska stå på det stora flertalet invånares sida, inte på de få extremt framgångsrika och rikas sida. De extremt framgångsrika och rika behöver oftast inte några företrädare om de inte företräder förtryck och egoism som inte bidrar till en rimlig fördelningspolitik. Vad skulle du välja, 5000 mer i månaden i lön eller en ytterligare fri dag per vecka? 

”Chefer för arbetsintensiva branscher i Europa och USA har tidigare avundsjukt sneglat på Asien där anställda jobbat betydligt mer. Kinas ”996”, som betyder att arbeta från nio på morgonen till nio på kvällen sex dagar i veckan, är ett begrepp. I Sydkorea, som har den längsta arbetstiden per anställd i världen, var genomsnittet enligt OECD 1 908 timmar per år. Det är 221 timmar per mer än snittet inom OECD. Men nu stundar det förändring.”

”Enligt en rapport återgiven av japanska tidningen Nikkei Asia A 4-day workweek? Japan gives the idea serious thought – Nikkei Asia har de långa arbetstiderna börjat att ifrågasättas av allt fler asiatiska arbetsgivare.

Dels sliter det ut anställda i förtid, dels ger det inte önskad produktivitet (se diagram nedan). Trots de längre arbetstiderna återfinns de asiatiska länderna långt efter USA och Europa i termer av produktivitet.”

”I förra månaden tog den japanska teknikjätten Hitachi steget att erbjuda 15 000 anställda 4-dagarsvecka. Game Freak, som är företaget som ligger bakom den populära Pokemon, följde efter.

Senast i raden är elektronikjätten Panasonic och telekombolaget NEC som uppges överväga samma erbjudande. Kan snart komma till Europa. Och det här har spridit sig till andra delar av Asien. Det indonesiska finansbolaget Alami och Sydkoreanska utbildningsbolaget Eduwill har infört 4-dagarsvecka.”

https://www.dagensps.se/investerardygnet/nya-trenden-fyradagarsvecka/?utm_campaign=investerardygnet&utm_medium=email&utm_source=nyhetsbrev-one&link_id=ENXB72vYtvxIul

Vad skulle du göra om du fick en dag till per vecka som du själv styr över? Du kanske är egenföretagare och svarar: "Som vanligt, jobbar för att uppfylla mina kunders förväntningar". Du kanske är anställd och svarar: "Då ska jag förverkliga en företagsidé och börja utveckla en turistidé jag har.". En sak är säker, tiderna förändras. Två andra saker som också är säkra är att ny teknik ersätter allt mer av det människan länge gjort och parallellt med det blir vi allt fler tusentals miljoner människor på jorden. Och glöm inte att i en värld där de som har jobb förväntas vara både mer utbildade och ha mer krävande jobb, i en alltid uppkopplad värld, kan tiden för återhämtning vara mer viktig än någonsin tidigare.

Politik är "det möjligas konst". Enligt mediabolaget BBC är den bästa politiska dramaserien någonsin "Borgen". Det är en dansk serie. Med tanke på hur befolkningsmässigt små både Danmark och Norge är måste man imponeras av hur duktiga de är på bland annat förmågan att skapa framgångsrika TV-serier. Undrar hur de skulle pitcha en programdel som handlade om att inför fyra dagars arbetsvecka....

https://www.bbc.com/culture/article/20220526-borgen-the-greatest-political-drama-ever

Förutom en ytterligare fri dag per vecka för anställda (gäller aldrig företagare) har tankearbetet om medborgarlön eller basinkomst fortsatt runt om i världen. Vissa länder har börjat testa varianter. Bland annat Finland. Det finska experimentet övertygade inte de finska parlamentarikerna. Jag tror att idén med medborgarlön ska handla om att skrota alla andra bidrag till människor som inte försörjer sig själva. Enbart erbjuda medborgarlön på en nivå under EUs minimumnivå kopplat till lön.

https://www.expressen.se/nyheter/finland-testade-basinkomst-till-arbetslosa-sa-gick-det/

Varför är stärkt demokrati klokt?

Engagemang och kreativitet

I en allt mer komplex värld, och i en värld där avancerad teknik klarar av att göra allt mer av det människor tidigare gjort, blir kreativitet och människors engagemang avgörande för framgång. En och annan säger att det alltid varit så. Delvis håller jag med men nu gäller det betydligt mer än någonsin tidigare. 

Bara engagerade människor bryr sig. Maskiner bryr sig inte. Gång efter gång har du läst att jag efterlyser en god balans mellan hjärnan och hjärtat när beslut ska fattas. Maskiner har "hjärnor" med enorm förmåga. Maskiner saknar hjärta. Därför är människan fortsatt avgörande för att de riktigt stora besluten som ska fattas inkluderar hjärtats dimensioner. Och det är fortfarande bara kreativa människor som klarar av att tänka utanför ramarna. Visst kan avancerade program uppbyggda utifrån logiken för artificiell intelligens automatiskt pröva nya vägar för att lösa uppgifter, samtidigt är de basprogrammerade för att lösa en specifik uppgift och har därför inbyggda begränsningar just kopplat till kreativitet. När Uppsala universitet nyligen genomförde en mycket givande invigning av en ny byggnad till Ångströmlaboratoriet var det ett av många kloka budskap från en av de talande professorerna. Kreativitet, att tänka och agera utanför ramarna, leder till det banbrytande och mest värdefulla. Till de stora mänskliga framstegen och till möjlig ökad konkurrenskraft.

Det finns många skäl till varför jag är övertygad om att stärkt demokrati, stärkt folkstyre, är bästa väg framåt. Igår träffade jag många ungdomar och hade väldigt värdefulla samtal om demokratin och dess fördelar och utmaningar. Ett av skälen till att delad maktstyrning är bäst är att toppstyrning inte skapar vare sig engagemang eller kreativitet hos oss människor. Ett strukturellt problem i Sverige har blivit att politik blivit en karriär från skolan och framåt. Våra politiska företrädare blir mycket bättre om de har många års riktig arbetserfarenhet med sig som personliga delar av ett referensbibliotek när de har heltidsuppdrag som förtroendevalda. Praktiskt har omfattande referensbibliotek ännu större betydelse om makten är centraliserad. Centralisering av makt leder ofta till mycket administration, passivisering och enfald. Det är därför som klokt demokratiskt orienterade verksamheter levererar bättre utveckling än totalitära system. Att totalitära system stjäl immaterialrätter är en annan sak. Det faktumet får hanteras genom en ständigt mycket bättre utvecklingstakt och ekonomisk krigföring. 

Josefin Utas, GP, skriver intressant om demokratifrågor nedan. Jag delar helt hennes kritik av hur politiker långt ifrån den enskilda människan försöker påtvinga oss tyckanden vi inte är intresserade av. Om man tycker att det är viktigt att skapa en starkare "vi-känsla" mellan oss EU medborgare är inte nedan metoden utan bättre metoder finns beskrivna i min bok "En stund på jorden". Inga överhetsmonument i världen kommer att få mig att bättre uppskatta EU och känna ett starkare band till övriga EU-invånare. Visst är det intressant att inte EU kan lära sig mer av erfarenheterna från USA som fortfarande är en federation. EU borde också lära sig av vad det var som gjorde att det brittiska imperiet inte överlevde. 

Utas skriver också klokt om att allt för många politiker i till exempel regionfullmäktige, riskdag och EU-parlament driver fram en massa dumhet eftersom de har tid att göra det. Allt för många av dessa personer har för lite att göra eftersom partisystemen blivit så toppstyrda. Det är precis som med för stora huvudkontor inom näringslivet med allt för mycket administrativa krav, det skapar extremt mycket dumhet i kärnverksamheterna. Politikens onödiga pålagor är inget undantag. Tänk om våra folkvalda kunde ägna sig åt det centrala som infrastruktur, handelsavtal, rättssystem, försvar, socialförsäkringssystem (inklusive pensionssystem), sjukvård och utbildning. Resten sköte med fördel marknaden. Parkinsons lag gäller i allra högsta grad även inom politiken.

"Det folkvalda EU-parlamentet har arbetat fram ett dokument om medborgarutbildning. I det finns en mängd förslag som syftar till att odla en europeisk identitet hos Europas invånare och försöka skapa känslomässiga band dem emellan."

"Förslagen är omfattande och handlar om allt ifrån att organisationer och instanser ska tussas ihop och samarbeta, till att varje kommun borde ha ett EU-monument för att ge medborgarna en visuell symbol för den europeiska integrationen. Det ska vara EU-undervisning i skolorna – de som bedriver sådan ska få emblem att stoltsera med. Resultaten av alla åtgärder ska följas noggrant, data samlas in och så vidare."

"Man kan tolka det som att EU-parlamentet vill forma unionsinvånarnas politiska tillhörighet med närmast totalitära metoder. Förvisso är inställningen problematisk. Men det finns en enklare förklaring till vad som ligger bakom: EU-parlamentarikerna måste ha något att göra. De som sitter i politiska församlingar eller innehar roller med makt tenderar att vilja rättfärdiga existensen av sin institution, sitt ämbete och dess betydelse. De vill syssla med saker som känns viktiga och som kan ge positiv synlighet. Då blir det fler kreativa initiativ och projekt, fler påbud och mer styrning."

"Har man skapat en union som EU så måste man förstås ha den till något. Man måste göra en rad viktiga saker. Att EU utvidgar sina befogenheter till allt fler områden är således inte förvånande. Det är närmast en politisk naturlag. Med kännedom om hur människans drivkrafter ser ut och våra erfarenheter av makten, så borde vi lära oss att vara återhållsamma när vi inrättar olika offentliga instanser, även om de ska jobba för folket och är del av demokratin. Parlament borde inte vara för stora, instanser borde inte tillåtas att ansamla för mycket makt och de bör heller inte ha tillgång till alltför mycket pengar."

"Så nästa gång politikerna säger att de måste lösa något: Fundera över om det verkligen är ett problem eller om det snarare handlar om att politikerna vill visa sig behövda."

https://www.gp.se/ledare/mer-demokrati-%C3%A4r-inte-alltid-b%C3%A4ttre-1.72656821

Parkinsons lagar gäller i allra högsta grad även inom politiken. Fler och fler myndigheter skapas när det bästa för oss invånare skulle vara många färre. Fler och fler administrativa uppgifter läggs på lärare, vårdpersonal med flera när vi istället behöver skära bort administrativa uppgifter och fokusera på baskvalité inom kärnverksamheterna. Hur får vi bättre fokus på kommuner, regioner och statens kärnverksamheter? Vi röstar på partier som tydligt väljer att avveckla all överflödig och kostnadsdrivande administration.

https://fritanke.se/sans/2021-nr-1/parkinsons-lagar-i-var-tid/

Igår var en positiv dag där jag träffade många elever och talade om varför väl fungerande demokratier är ett överlägset styrsystem jämfört med diktaturer. Det är dags att stärka vår demokrati med många fler erfarna och meriterade invånare som förtroendevalda. Det tjänar Uppsalaborna och svenskarna mycket på. I synnerhet tjänar invånarna mycket på om de har varierande yrkeserfarenheter och att deras kunskaper och referensbibliotek kommer till nytta i rätt sammanhang. Förbättringspotentialen är stor.

Global konkurrenskraft

Forskning och utveckling avgör

Hur kan ett litet land som Sverige med endast drygt 10 miljoner invånare fortsätta att erbjuda sina invånare ett högt generellt välstånd? Om vi bortser ifrån att vi måste säkra tillgång till rimligt billig energiförsörjning är det kunskap, kunskap och åter kunskap i kombination med kreativitet och företagsamhet som avgör om vi lyckas. 

UNTs ledare om hur illa Sverige sköter sin politik inom den högsta bildningsnivån, våra universitet, är mycket viktig. Skriven av Emma Jaenson. Gång efter gång lyfter Uppsala universitets ledning hur illa satsningarna på våra bildningscentrum sköts. Regionalpolitik får förstöra svensk konkurrenskraft när bildningscentrumen smetas ut och blir allt fler och intagningskraven är för låga. Och även i denna fråga visar vänskapskorruptionen sitt fula tryne. Var det inte till exempel Örebro som utsåg Göran Persson till hedersdoktor...

"Mälardalens högskola ska bli universitet. Från och med januari har Sverige 18 universitet och 12 högskolor. Universitet får, till skillnad från högskolor, utfärda forskarexamen i alla ämnen. De får också mer forskningsanslag och stämpeln tenderar även att betyda status och kvalitet. Men emellanåt betraktas universiteten också som en regional angelägenhet: de skapar jobb, lockar kompetens och ökar tillväxten." 

"Under 2016 stämde en amerikansk student Mälardalens högskola efter att en matematikutbildning hade hållit för dålig kvalitet. Högskolan var tvungen att betala tillbaka terminsavgiften på 170 000 kronor. Även Mälardalens lärarutbildning har fått kritik av Universitetsämbetet (UMÄ) för bristande kvalitet. I valrörelsen 2018 hade S dock redan utlovat en uppgradering till universitet, så högskolan tilläts utvärdera sig själv, med slutsatsen att det vidtagits en rad åtgärder för att komma till rätta med bristerna."

"I andra länder finns vissa krav för att omvandlas till universitet, som exempelvis vetenskapliga bidrag. I Sverige är utnämningen en politisk process: det är regeringen som utser universitet. I Expressen (16/12) beskriver Patrik Kronqvist att S-regeringen sedan 1999 har omvandlat hela sex högskolor till universitet. Den gemensamma nämnaren är att samtliga vid tidpunkten låg i S-styrda kommuner." 

"Men kanske viktigast av allt är att universiteten devalveras. Svenska universitet har de senaste åren fallit i internationella jämförelser. Universiteten blir fler och fler men kvaliteten blir sämre och sämre. Blir alla högskolor till universitet, urvattnas kvalitetsstämpeln. Dragningskraften som politikerna hoppas på lär urholkas med antalet. Socialdemokratins fokus på kvantitet, snarare än kvalitet, är skadlig." 

"Ett universitet ska bedriva högkvalitativ forskning och avancerade utbildningar på högsta nivå. De ska inte betraktas som en regional tillväxtåtgärd eller en present till socialdemokratiska partivänner."

https://unt.se/asikt/ledare/artikel/universiteten-saljs-ut-som-regionala-stodatgarder/r19ov21j

Alla delar av världen konkurrerar med varandra. På många olika sätt. Kompetens, kreativitet, patent, företagande, idrottstävlingar, danstävlingar och så vidare. Den som inte försöker låtsas som något annat blir inte förvånad av att hur USA agerar i världen. I den verkliga verkligheten påverkas inte särskilt mycket beroende av vem som är president i ett land som har ett politiskt kampanjstödssystem byggt på enorma donationer från företag och rika personer. Adam Cwejman, GP, skriver intressant om hur stora skillnaderna är mellan Obama och Trump i sin framtoning men att det i den praktiska politiken inte skiljer mycket i vad de gjorde som presidenter. Enkelt kan det förklaras med att det egentligen är näringslivets elit som bestämmer det mesta. Det är inte oviktigt att förstå i maktkampen mellan främst USA och Kina. En sak förstår både amerikaner och kineser och det är att man måste satsa på spetsuniversitet och inte missköta de bästa lärosäten de har. Det är viktigt för näringslivets konkurrenskraft. Utan ett konkurrenskraftigt lokalt närvarande näringsliv inga möjligheter till högt generellt välstånd i det unika samhället. Tänk att inte alla fattar det. 

"Skillnaden mellan de två männens framtoning kunde inte varit större. Den ene: vältalig, lättsam, elegant, belevad, alltid med en inkännande attityd och alltid redo att svara med ett intellektuellt resonemang. Den andre: burdus, självcentrerad, fåfäng, kategorisk och med ett förtroendekapital på nivå med en sämre försäljare av begagnade bilar."

"Obama och Trump kunde inte framstå som mer olika varandra. Trumps hårdföra retorik tolkades felaktigt som ett kvitto på den faktiska politiken – som snarare var ryckig och oförutsägbar – än genomtänkt. Medan Obamas silkeslena proklamationer och genomtänkta geopolitiska strategi togs som intäkt för en mjuk och välplanerad utrikespolitik. Men skillnaderna i utrikespolitiken var i mångt och mycket kosmetiska, de skickade olika signaler och väckte uppskattning hos diametralt olika grupper. I praktiken var de bundna av tidigare politik och militära interventioner med långa ledtid er. Vi trollbands av Obamas retoriska färdigheter, skrämdes av Trumps buffliga twittrande. Personfixeringen skymde vad som egentligen hände."

https://www.gp.se/ledare/trump-och-obama-var-mer-lika-%C3%A4n-man-tror-1.61553789

Johan Rudström, UNT, har rätt. Uppsalas invånare har alla möjligheter att bidra till en mycket stark lokal och nationell utveckling tack vare närvaron av universitetsforskning i världsklass. Den världsklassen måste försvaras och utvecklas, inte försvagas! Vi behöver absolut bra bostäder och god kollektivtrafik för att mycket attraktiv personal ska vilja bo kvar och vilja bosätta sig i Uppsala. Vi måste vara ett attraktivt lokalsamhälle för att säkerställa konkurrenskraft inom både forskning, innovationer och avancerad företagsamhet. Den politiska striden om vad som är attraktiv bebyggelse och prisvärd kollektivtrafik är viktig. Men viktigast av allt är mycket bra skolor, trygghet och ett city med mycket kul nöjesutbud. 

"Som man sår får man skörda, heter det. Både Sverige och Tyskland har en fungerande infrastruktur för att ta hand om goda forskningsidéer. I händerna på forskarna själva eller, i ett senare skede, på kortsiktiga riskkapitalister, riskerar drömmar att gå i kras. Dessutom riskerar mänskligheten att gå miste om innovationer som förbättrar livet på jorden, som de aktuella vaccinerna."

"Uppsalas position som ett life science-nav kommer att stärkas av vaccinet. Möjligheterna måste tas till vara med attraktiva bostäder och bra kommunikationer. Grundjobbet, med spetsforskning och kompetensförsörjning, görs redan av de två universiteten SLU och Uppsala universitet."

https://unt.se/asikt/ledare/artikel/vaccinet-visar-att-uppsala-ligger-i-varldstopp/rg4668mr

Politik och teknikutveckling

Måste alltid politiken vara sen att motverka växande problem?

Artificiell intelligens, AI, är redan en verklighet och världens stormakter tävlar om att utveckla tekniken runt AI för att inte riskera att tappa konkurrenskraft, eller för att bli konkurrenskraftiga. På många sätt gör AI-teknologin stora och goda insatser för oss människor och även för andra levande varelser på vår jord. Samtidigt finns gott om väl insatta forskare som varnar för AI-utvecklingens konsekvenser om den inte klokt regleras. Det finns gott om politiker som brukar säga att vi ska lyssna på forskarna. Det är hög tid att ansvarsfulla politiker i USA och inom EU börjar lyssna ordentligt på de råd som många av dessa forskare ger politiker om att redan nu börja reglera hur dessa teknologier får tillämpas. Krassa och cyniska människor avfärdar detta med att politiken ändå inte kan stoppa det möjliga när massor av pengar och makt står på spel. Hur bra har det till exempel gått med knarkbekämpningen trots att de flesta länder har förbjudit både försäljning och nyttjande av knark?… Den stora frågan är dock om en oreglerad marknad är bättre. Vad tycker du?Mats Tegmark har skrivit en läsvärd bok som heter "Liv 3.0". Nedan citerar jag lite ur en artikel om boken i Aftonbladet.

"Liv 1.0 har på vår planet utvecklats långsamt genom naturligt urval. Liv 2.0, människan, kan anpassa sin mjukvara och genom minne, lärande och problemlösning förändra sitt beteende, en enorm fördel för livets spridning. Liv 3.0 är en existens som även kan förändra sin fysiska form, sin hårdvara. Det är tänkbart att en framtida maskin kan ta sig sådana uttryck, inklusive en kapacitet till medvetande, liksom att människor övergår i sådan existens. Möjligen redan inom några decennier. Tanken är svindlande, och väcker existentiella frågor."

"Utvecklandet av superintelligens öppnar för att liv ska kunna erövra och blomstra i universum, och till och med bemästra sådana svårigheter som solens utslocknande om cirka en miljard år, förklarar Tegmark. I det perspektivet framstår viljan att stoppa den som ett svek. Samma perspektiv anläggs på frågan om det är önskvärt att den artificiella intelligensen är medveten. Hjälp! svarar maggropen. Medvetenheten – betraktandet, övervägandet och känslan – ger mening åt allt som händer i universum, svarar Tegmark, och omformulerar George Berkeleys klassiska fråga om träd som faller i skogen gör ljud om ingen hör: Ska avlägsna galaxer gå under i ett fantastiskt fyrverkeri utan att ett medvetande finns och betraktar det? Återigen framstår nekandet som ett svek."

"Men vad ska hända med oss människor? Har vi ens något existensberättigande som art om vi inte är de ledande intellekten på vår planet? Tegmark svarar jakande. Det mänskliga är också det sinnliga. Inga andra djur har lika omfattande nervbanor till sina fortplantningsorgan, mycket talar för att den mänskliga orgasmen är en unik upplevelse. Och kommer maskinernas aldrig så medvetna intellekt någonsin att kunna relatera till de existentiella frågor och känslor som följer kring födelse och död, eller från doften av våt jord en melankolisk höstdag? Varandet är trots allt sällan någon tävling i absolut kapacitet. Precis som när maskiner befriat oss från fysiska ansträngningar, så kan befrielsen från intellektuella problem berika vår existens. Men det kommer att kräva ödmjukhet och fantasi."

"Vår främsta och högst befogade rädsla är förmodligen hur överlägsna intellekt kan komma att behandla oss människor. Detta är Tegmarks stora bekymmer. I ett dokument heter det exempelvis: ”Det ekonomiska välstånd som skapas av AI ska fördelas brett, för att gynna hela mänskligheten.” Fördelas, av vem? Ska någon eller några få människor verkligen anförtros makten att bestämma över vilka som ska få vad, över hela jorden? Där sådana beslut samlats på central politisk nivå, vare sig vi pratar planekonomier eller oljerika stater, har det sällan slutat lyckligt. Inte minst som makten lätt hamnar hos en stark stat som begränsar manöverutrymmet. Det är trots allt främst stater som kommer att vilja utnyttja AI för militära ändamål, och storföretag som har intresse av strikta regler för tekniken för att hålla konkurrenter borta. Utmaningen är snarare hur vi kan begränsa sådana ambitioner och andra stora misstag."

https://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/m7n60/en-varld-av-makalosa-manicker

https://sverigesradio.se/avsnitt/1077305

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stora-risker-med-ai-de-flesta-vet-for-lite-om-tekniken

Nedan artikel i BBC är värd att ta del av om du vill få mer perspektiv på AI-utvecklingen. Har du hört något alls om att EUs politiker seriöst tar i frågor om hur man ska förhålla sig till AI-teknologin? Det har inte jag. Inte mer än att EUs länder precis som USA och Kina måste satsa stort på de möjligheter som tekniken bjuder på. 

"The Oxford Union has heard from many great debaters over the years, but this week added an artificial intelligence engine to its distinguished speakers. The AI argued that the only way to stop such tech becoming too powerful is to have "no AI at all". But it also argued the best option could be to embed it "into our brains as a conscious AI". The experiment was designed to ignite conversation on the ethics of the technology."

https://www.bbc.com/news/technology-59687236

Här är en mycket kort och enkel beskrivning av vad AI är för något.

https://www.bbc.com/news/av/technology-59292691

Och du vet väl att Googles toppchef Sundar Pichai lämnar sitt toppjobb med enorma ersättningar för att revolutionera finansmarknaden och bekämpa att de rikaste 0,1 procenten av världens människor inte längre bara ska bli rikare och rikare? Genom sin satsning på Quantum AI tänker han sprida mycket av jordens rikedomar till åtminstone 20-30 procent av dess människor. Det är häftigt och bra om han lyckas. Han verkar onekligen vara en intressant och beundransvärd person. Dagens politiker rår inte på de globala finansmarknaderna och de 1% av jordens rikaste som sägs kontrollera 90% av jordens tillgångar. Möjligen kan personer som Pichai göra världen mer rättvis genom att skapa en rörelse som balanserar de rikaste mycket bättre än vad jordens politiker klarar av. Nedan en intressant artikel värd att ta del av.

"Before we go into the details of what Quantum AI is, let’s talk about who Sundar Pichai is. Sundar Pichai is a visionary. Some call him the smartest CEO of our century. He believes in renewable energy, free internet, and pushing the envelope of what’s possible. Although his ideas often seem too radical and impossible to many people, Sundar is proving them wrong year after year. He has made it his agenda to make the world greener and bring humankind to new possibilities."

"What exactly is Quantum AI? Quantum AI is an upgrade from computers as you know them. In fact, Sundar beat IBM, Microsoft and few others who have been developing this form of computing for years to the punch. This is not just a super-computer – it’s a hyper-computer on steroids."

What exactly is Quantum AI ? Quantum AI is an upgrade from computers as you know them. In fact, Sundar beat IBM, Microsoft and few others who have been developing this form of computing for years to the punch. This is not just a super-computer – it’s a hyper-computer on steroids.

Expressens ledare skriver om att demokratin tappar mark. Så är det men analysen varför är dålig. Huvudproblemet är att västvärlden inte utvecklat det demokratiska systemet tillräckligt bra. Det är tvärt om i Sverige, det har försvagats genom bland annat broilifiering, brist på erfarna och meriterade företrädare från riktiga arbetsmiljöer, längre perioder mellan allmänna val, ovilja att löpande ge invånarna en chans att tycka till och EUs allt starkare centralisering.

https://www.expressen.se/ledare/ett-svart-ar-for-demokratin-och-2022-kan-bli-annu-varre/

Först 2022 tros de mäktigaste lagstiftarna äntligen seriöst ta i problemen med kryptovalutor . Visst finns decentraliserade fördelar. Bland annat att dyra mellanhänder blir onödiga. Men det finns också allvarliga problem som måste motverkas. Att som Kina välja en centralstyrd kryptovaluta tror jag inte på. Men, men som vanligt agerar allt för många partier och politiker besvärande sent. En del i problemet är säkert att det är få ingenjörer eller teknikintresserade inom politiken. Det är främst teknikutveckling som förändrar villkoren i olika kamper mellan oss människor.

https://www.svd.se/reglering-av-bitcoin-ett-steg-narmare

Håll i hatten!

Läskunnande på dekis

Högre studier och kreativitet

Äntligen verkar många Socialdemokrater också ha läst min blogg. Det är bra då det bland annat ger viktig lästräning. Efter allt för lång ansvarslös tid börjar sossarna, med nytt ledarskap, tydligt kräva att rättigheter också måste matchas mot rimliga skyldigheter. Äntligen tycker även Magda och hennes centrala maktgäng att till exempel arbetsplikt ska kunna krävas i utbyte mot långvarigt försörjningsstöd. Även krav på att man lär sig svenska är mycket rimligt att kunna villkora försörjningsstöd med. Bra, bra men alltid för sent så min röst får aldrig partier som inte tidigt driver på för att lösa växande problem. Svenskakunskaperna och läsförståelseförmågan försämras tyvärr generellt bland oss svenskar. På tok för många läser allt för lite och det är viktigare än vad många förstår för vår mentala utveckling. Att bara titta på filmer, spela dataspel, lyssna på ljudböcker och snabbt läsa nyhetsrubriker duger inte för att utveckla viktiga färdigheter. Inte minst stimuleras människors kreativa förmåga av att läsa mycket. Jag läser på tok för mycket kommunala handlingar och facklitteratur. Jag behöver läsa mycket mer skönlitteratur än idag. 

Karin Pihl, GP, skriver mycket läsvärt om hur illa det står till med barn och ungas läsande av böcker. Särskilt viktigt är det att bli duktig på att träna läsförståelse och farten i läsandet för dem som ska läsa vidare på universitet. Jag anser dock att Pihl har fel i att digitaliseringen i sig är ett problem. Att använda skolanpassade digitala verktyg i skolan innebär fantastiska komplement till övriga verktyg och metoder som används för att människor lättare ska lära sig fortare och mer, men verktygen måste vara anpassade för sitt syfte. Självklart ska skolans digitala verktyg enbart kunna användas för lärande och inget annat. Och självklart ska skolorna ha mycket mer läxor i att läsa. Vi vill väl att våra barn ska nå sin fulla bildningsförmåga? Vi vill väl att vårt unika samhälle ska vara globalt konkurrenskraftigt? Det vill jag! Och vi föräldrar har ett stort ansvar för att rimligt begränsa våra barns skärmtid.

"Larmrapporterna om ungdomars läsförmåga kommer titt som tätt. I veckan kom ytterligare en, i ett reportage i tidningen Läraren. Tre forskare i pedagogiskt arbete har sammanställt statistik om ungas läsvanor. Mellan 2007 och 2017 minskade andelen niondeklassare som läser fem sidor eller mer varje skoldag från 44 till åtta procent. Motsvarande siffra för elever i årskurs åtta är 31 till sex procent."

"Siffror från Lärarstiftelsen baserade på Pisa-undersökningar visar att andelen barn som uppger att de endast läser om de måste ökar. År 2018 uppgav 57 procent av 15-åringarna att de bara läser om de blir tvingade till det. 2009 var den siffran 39 procent."

"Svenska barn är bland de minst läsintresserade i hela OECD. Bokslukaråldern, en period i barns liv där de precis upptäckt läsintresset och plöjer bok efter bok, tycks generellt ha blivit ett historiskt fenomen i Sverige."

"Hur har det blivit så här? Är det skolans fel? Delvis, men en viktig orsak till skolans problem är politikernas krav på dokumentation. Detta har skapat en klassrumssituation där läsning inte hinns med. I dag ska allt utvärderas och dokumenteras. ”Om jag låter eleverna läsa i en vecka – vad har jag då uppnått och hur kan det mätas?”, frågar sig Katarina Rejman, språkdidaktiker, i tidningen Läraren."

"Men det är kanske inte ens den viktigaste förklaringen. En central orsak är att konkurrensen om uppmärksamheten har hårdnat, i form av mobiler, läsplattor och sociala medier. Dessa aktiviteter ger hjärnan snabba kickar medan läsning av längre texter kräver koncentration. Ju mer man vänjer sig vid omedelbara kickar, desto lägre tolerans får man för aktiviteter där belöningen kommer långsammare."

"Att kunna läsa längre texter handlar inte bara om att få uppleva njutning i form av romanläsning. Hjärnforskning visar att den analytiska förmågan utvecklas vid läsning av längre texter."

"Om universiteten har problem med studenternas läs- och skrivförmåga i dag är det ingenting jämfört med vad som väntar när dagens högstadieelever påbörjar högre studier om ett årtionde. Gissningsvis kommer klassaspekten förstärkas här. Den som kommer från ett hem som prioriterat läsning får det lättare. Skolan sviker alltså sitt kompensatoriska uppdrag."

"Om inte trenden stoppas, vill säga. En bra start vore att låta datorskärmen vila och ge eleverna möjlighet att läsa en bok i lugn och ro i skolan."

https://www.gp.se/ledare/vi-gör-våra-barn-till-analfabeter-1.58131490