Konsten att lyssna

Två öron och en mun

Prat, prat och ännu mer prat. Det är tröttsamt för öronen när vissa är extremt pratiga. Särskilt människor som vill göra politisk karriär brukar älska att prata och de som går långt som broilers är oftast mycket skickliga retoriker. Det vill säga tränad i vältalighet och konsten att övertyga. Att vara en bra retoriker är en tillgång. Att ha förmågan att aktivt lyssna på andra är en större tillgång. Talesättet att vi fått två öron och en mun av en anledning är bra. 

Susanna Birgersson, GP, skriver läsvärt nedan. 

”Vi måste inte göra alla meningsskiljaktigheter till sociala snubbeltrådar precis hela tiden. Samvaron med andra blir smidigare och trevligare om vi oftare söker samförstånd än konflikt. Men det är också farligt om det går för långt, om instinkten cementeras. Det är farligt när konflikträdslan får oss att inte våga stå raka i våra djupaste övertygelser. Vår mänsklighet förtvinar om vi ständigt anpassar oss efter flocken.”

https://www.gp.se/ledare/sta-upp-for-din-asikt-men-lyssna-aven-pa-invandningar.b4cc8694-7287-4fb5-9958-52d28a2995b3

Ett stort problem i dagens debattklimat är att konsten att aktivt lyssna är en bristvara. De flesta debattörer bara sänder ut sina budskap och bryr sig inte om att försöka förstå varför andra tror på något annat. Det är ett korkat debattklimat. Dem av oss som seriöst vill bygga ett framgångsrikt framtida Uppsala och Sverige hjälps åt att göra debatter ärliga och respektfulla. 

Fler folkomröstningar

Tvinga partierna att inkludera invånarna bättre

Folkomröstningar är en utmärkt metod för att tvinga den nya adeln, de ledande politikerna, att kopplat till en sakfråga bättre argumentera för sin ståndpunkt. Resultatet av folkomröstningar tvingar också partier att förhålla sig till valresultaten. Det är värdefullt för sanna demokrater eftersom hur partierna väljer att tolka resultaten säger mycket om de lyssnar på folket eller ej. Gång efter gång de senaste 16 åren har det nationella politiska etablissemanget med stöd av den tredje statsmakten låtit bli att lyssna på många invånares oro över samhällsutvecklingen. Folket ”har inte förstått sitt eget bästa”. Fel, partisterna har blivit maktfullkomliga och anser sig från sin priviligierade bubbla veta bäst. Partisterna har slutat lyssna ordentligt på dem de ska företräda. Det är partierna själva som väljer sina företrädare. 

Expressens ledare lyfter folkomröstningen i bland annat Uppsala i nedan artikel. ”Fingret” är främst ett resultat av att fem partier och UNTs ledare, av en massa olika anledningar, uppmanade väljarna att blankrösta. Att de som tog chansen att rösta tydligt markerade sitt missnöje med stadsbyggnadspolitiken står inte i centrum av folkomröstningens utfall. Som ofta, ett fult överhetsspel. Expressens syn på att det är dåligt att nästan 50% av de röstberättigade röstade i folkomröstningen är uttryck för dålig koll. Och deras vurm för ”representativ demokrati” synar inte hur representativa många av dessa partivalda företrädarna är. 

”Kommunala folkomröstningar har varit möjliga sedan 1977. Lagstiftningen har ändrats två gånger sedan dess i syfte att fler lokala politiska frågor ska kunna avgöras direkt av väljarna.”

”I Uppsala var referendumet priset de rödgröna betalade för att få stöd från Stefan Hannas utvecklingsparti. Hanna (tidigare kommunalråd för C, men utesluten efter inbördesstrider) krävde att folket skulle avgöra om det skulle byggas spårvagn.”

”Tricken tappades på vägen. I stället kom valet att handla om översiktsplanering, om var det kan tänkas byggas lite mer och något mindre. Bara hälften av uppsaliensarna deltog i valet. Och av dem röstade 43 procent blankt! Tala om att säga dra åt helvete till det rödgröna styret – fast på ett artigare sätt.”

https://www.expressen.se/ledare/har-ger-valjarna-politikerna-fingret/

För mig är det obegripligt att inte fler i västvärlden förstår att det är en stärkt demokrati som gör oss konkurrenskraftiga. Konkurrenskraftiga i förhållande till mer toppstyrda och auktoritära samhällsbyggen. 

Varför är demokratier bättre än diktaturer med självutnämnda ”upplysta despoter”? Susanna Birgersson, GP, beskriver väl delar av värdet av demokratier nedan. Och som du förstår av hennes texter är de demokratiska systemen väldigt olika inom Västvärlden. Sveriges system behöver anpassas till en ny tid så att partier kan hållas mer ansvariga för sin politik. 

”Tja, det är inte olagligt att stoppa huvudet i sanden. Men lyssna hellre till exempel på den brittiske statsvetaren Matt Godwin, som så sent som härom dagen gästade den svenska podden Rak höger.”

”Ja, Labour skaffade sig parlamentarisk majoritet, och ja, det konservativa partiet Tory förlorade som aldrig förr, men ytterst få av de tidigare konservativa väljarna valde Keir Starmers socialdemokratiska Labour. Det bara ser ut så, eftersom att valsystemet är designat för två stora, dominerande partier. I själva verket var det nationalpopulistiska ”Reform”, lett av Brexit-demagogen Nigel Farage, som nappade åt sig majoriteten av de konservativa väljare som lämnade Tory. Fyra miljoner britter röstade på Farage och tillsammans fick Tory och Reform fler röster än Labour, som inte fick mer än 34 procent av rösterna – men 63 procent av mandaten.”

”Fördelen med det som kallas majoritetsvalsystem är att det är lätt att straffa och rösta bort en regering. Nackdelen är uppenbar: den parlamentariska sammansättningen kan skilja sig väldigt mycket från de preferenser väljarna i övrigt ger uttryck för. En annan nackdel är att man kan välja att förneka betydelsen av valresultatet och bara fokusera på mandatfördelningens konsekvenser.”

”Det vi såg i Storbritannien är vad som präglar stora delar av västvärlden, nämligen hur de massiva konvulsionerna inom den klassiska högern omformar det politiska landskapet. Låt vara att det för tillfället inte riktigt märks, eftersom Reform inte fick mer än fyra av 650 mandat i parlamentet. Men folks åsikter försvinner inte. Om Torypolitikerna inte förmår reformera sitt överklassparti, som framför allt gynnar dem själva och näringslivstopparna, så kan det ju hända att Reform med tiden blir det dominerande högerpartiet.”

”Och de invandringsfientliga, EU-kritiska stämningarna i Frankrike har inte försvunnit, bara för att de etablerade partierna kom överens om ett valtekniskt knep för att minimera antalet mandat som högerradikala Nationell Samling kunde få i parlamentet den här gången.”

”EU:s miljö- och klimatpolitik, invandringen, islams utbredning – och radikalisering – samt föraktet för traditionella värderingar skapar ett enormt politiskt motstånd över hela Europa. Det hjälper inte att man kallar det fascism – det kommer inte att försvinna för det. Ja, en del av rörelserna vill omförhandla definitionen av demokrati och ja, det finns gott om ren rasism på många håll. Men det är lönlöst att rasa och markera, fäktas och blockera så länge missnöjet har sin grund i faktiska sociala, demografiska och kulturella förändringar som många människor inte gillar.”

”Ett annat alternativ är att det politiska systemet absorberar missnöjet och neutraliserar det, genom faktiska omläggningar av politiken, som i Danmark. Den liberala demokratin finns till för att hantera motstridiga intressen på ett fredligt sätt. Och proportionerliga valsystem, som de nordiska, är väl lämpade att omsätta folkligt missnöje i parlamentarisk representation och avbalanserade reformer. Det har långt, långt om länge även den svenska högern insett.”

”Demokratin är hotad, ja. Den är hotad från alla möjliga håll. Donald Trump är ett hot, absolut. Men det är också ett hot mot demokratin när de som är kritiska mot de senaste decenniernas samhällsutveckling systematiskt marginaliseras.”

https://www.gp.se/ledare/demokratin-finns-till-for-att-hantera-motstridiga-intressen.b25a4275-2047-406a-9edd-32acd37ed53a

Lyssnar inte

Lyssnar bara på det de vill höra

De flesta sänder och få lyssnar. Det är min stora samhällsspaning under den tid jag tjänat som företrädare för Uppsalaborna. Det gäller både lokalt, regionalt och nationellt. De flesta låser in sig i politiska block och vad partier utanför blocken tycker struntar man ofta helt i. Tro mig, det kan vara svårt nog att hantera olikheterna inom politiska block. I grunden anser jag oförmågan att lyssna på alla är samhällsdålig. Alla partier kan komma med sakpolitiskt kloka förslag. Att uppnå så breda överenskommelser som möjligt är alltid positivt. För att lyckas med det måste man lyssna aktivare till varandra och låta bli att helt sätta upp skygglappar mot vissa partier. Även partier jag ofta tycker landar i dålig sakpolitik har ibland riktigt bra förslag. Då ska man utan prestige kunna medge det.

Svensk politiks dåliga förmåga att lyssna exemplifieras väl med nedan exempel. Att sopa allvarliga problem under mattan är en dålig metod.

”Efter presskonferensen var det dags för enskilda intervjuer. Jag var tvåa i kön till Götblad efter SVT, men lät en reporter som behövde få ett inslag färdigt till lunchsändningen smita förbi. När det blev min tur påpekade jag att polischefen slog larm om tusentals pojkar på väg in i kriminalitet redan 2010. Nu 13 år senare lägger hon fram en rapport i ett liknande ärende.

– Problemen behövde uppenbarligen bli mer påtagliga för att politikerna skulle börja lyssna, svarade Götblad.”

https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/wAGQgM/1000-barn-rekryteras-till-gangen-varje-ar

Och i Uppsala vill inte ens företrädare för föreningar som vill att kommunens utbyggnadsplaner blir varsammare förstå vad som är beslutat inom kommunen och av vilka partier. Och hur många gånger de än fått faktabeskrivningar om hur övriga partier röstat i viktiga frågor, och vad Utvecklingspartiet demokraterna, UP, gjort och gör vill de inte lyssna på. Vi har ett stort samhällsproblem när vi inte lyssnar ordentligt på varandra. Nedan UPs replik i UNT på två föreningsrepresentanter som inte lyssnat ordentligt på faktabeskrivningar vid många tillfällen.

”Folkomröstningen stärker kännedomen om dagens planer. Den tvingar politikerna att möta invånarna och argumentera för vad de anser vara bäst. Den ger också Uppsalaborna en chans att samlat påverka den nya Översiktsplanen för hur Uppsala byggs ut.

Inom kort lanseras möjligheten för stadsdelar och bygdedelar att mycket bättre än hittills involvera Uppsalaborna i planeringen och trivseln av våra stadsdelar och större bygdesområden. Denna kommande möjlighet kallas stadsdels- och bygderåd. Ambitionen är att de råd som bildas på initiativ av lokalbefolkningen, och som möter kommunens krav på demokratisk form, blir delaktiga i arbetet med hur rådets geografi bäst ska utvecklas och utformas. Grattis till er som tycker detta är viktigt. Att stärka invånarinflytandet på riktigt är en central del av Utvecklingspartiet demokraternas politik. Det är också därför som stadsdels- och bygderåd snart lanseras.

Det har aldrig funnits ett vallöfte om folkomröstning om spårväg. Det var en kompromisslösning mellan UP och Socialdemokraterna då vi var överens om att vi inte tyckte lika i den stora frågan. När Liberalerna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna innan årsskiftet 2022 lämnade in en motion om nej till spårväg förändrades den politiska spelplanen. Liberalerna hade gått till val på att spårvägen skulle byggas. Eftersom både UP och SD inte vill ha spårväg fanns en majoritet för att kommunen skulle skrota det extremt riskfyllda och dyra spårvägsprojektet. Då enades UP och Socialdemokraterna om att Uppsalaborna istället skulle få påverka den nya översiktsplanen istället. Kort innan nej till spårväg skulle tas i kommunfullmäktige bekände Liberalerna färg och gjorde upp med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna att spårvägsprojektet skulle fortsätta. 

Den nya folkomröstningsfrågan är en kompromiss. Vad den ändå gör är att ge Uppsalaborna chansen att rösta för om man gillar den hårda koncentrationen av bebyggelse i Uppsala stads södra stadsdelar eller om man vill vikta om delar av de aggressiva byggplanerna mot mer bebyggelse främst längs Ostkustbanans norra delar. 

Det Sjöström och Aronsson återkommande vägrar att inse är att Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna ingått både Fyrspårsavtal och Stadsmiljöavtal över huvudet på Uppsalaborna och låst fast oss i avtal med staten. Folkomröstningen kommer inte att kraftigt kunna förändra det ingångna avtalet. Om vi leker med tanken att det ändå leder till att planerna på 33000 minskas till 23000 och 10000 stärks i övriga kommunen ställs inte ”stad mot land”. Utbyggnaden av staden blir varsammare och närservicen kan stärkas i stora delar av vår geografiskt stora kommun.”

https://unt.se/debatt/replik/artikel/har-aldrig-funnits-ett-vallofte-om-folkomrostning-om-sparvag/rm1v6x1r

https://unt.se/debatt/artikel/lagg-ner-tanken-pa-en-folkomrostning/reoq8pzl

Tidigare, tidigare och tidigare

Varför alltid så långsamt?

Gång efter gång agerar våra förtroendevalda för sent. Varför har det blivit så? Har det kanske alltid varit så? Det tror jag inte. Jag tror att när vi invånare företräddes av erfarna och för sin tid meriterade invånare kunde de också snabbare komma till viktiga beslut. Och i tider då inte allt skulle malas i "utredningar" utan politikers nära koppling till den verkliga världen var påtaglig kunde de fatta snabbare kloka beslut. För att till exempel bekämpa allt mer omfattande knarkhandel måste vi fatta att ständig kontakt med verkligheten, hos dem vi politiker ska tjäna, är av avgörande betydelse för att vidta förbättringsåtgärder snabbare än nu. 

2021 års Adventskalender "relativiserade brott". Det kan finnas alla möjliga ursäkter för att rättfärdiga kriminella handlingar. För att minimera kriminella handlar, som alltid kommer att ske, måste vi alltid tillämpa nolltolerans mot brott. Oavsett åldern hos dem som begår dem. Vilka straff som tillämpas är något annat. Och självklart ska försök göras att få dömda, med rätt att leva i Sverige, att inte fortsätta att begå brott. Övriga ska skyndsamt utvisas. Nedan ledare i Expressen är läsvärd. Redan när jag gjorde min utanförskapsturne i Sverige, våren 2015, blev det tydligt att vi hade stora allvarliga och ökande problem med grov ungdomsbrottslighet. Och Polisen var tydliga med att de uppvaktat rikspolitikerna om läget och med förslag på förbättringsåtgärder.

"Detta är bara ett av många exempel under senare år på försök att tona ner allvaret i brottsutvecklingen. Nu har Brå-rapporten kommit. Den konstaterar att ”utvecklingen är oroande”. Antalet anmälda rån mot ungdomar under 18 år har mer än fördubblats mellan åren 2015 och 2019. Särskilt stor är ökningen i storstäder med kranskommuner. Där har anmälningarna ökat från 86 rån per 100 000 invånare år 2016 till 186 rån per 100 000 invånare 2019." 

"Är det då anmälningsbenägenheten som har ökat, i medierapporteringens kölvatten? Nej, enligt Brå handlar det ”i huvudsak om en faktisk ökning av ungdomsrånen och inte en förändring i anmälningsbenägenheten”."

https://www.expressen.se/ledare/kan-vi-borja-ta-ungdomsranen-pa-allvar-nu/

Anna Dahlberg, Expressen, gör som ofta ett ordentligt grävarbete inför publicering av sina ledarartiklar. Mesandet inom rättssystemet är en oklok väg att gå. Det ses bara som en vinst för de grovt kriminella. Samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis är bra och har pågått länge men om samhället inte redan i förskolan kan rädda barn med problem, eller som lever i destruktiva miljöer, är det senare mycket svårt och kostsamt att försöka. Och kostnaderna för samhället är enorma när ett barn utvecklas till en livslång kriminell eller ett socialfall, därom har forskaren Ingvar Nilsson räknat mycket. Så till den grad att Socialdemokraterna först införde sociala investeringsfonder i Uppsala för att sen avveckla dem kort därefter....  Finns strukturella problem i denna kamp som politiken inte löst? Ja, integritetsskyddet mellan myndigheter försvårar effektivt samarbete mellan skola, socialtjänst och polis.

https://www.ideerforlivet.se/globalassets/pdf/rapporter/130301-soc_inv_1301.pdf  

Anna Dahlberg beskriver också läsvärt lite om orsak och verkan i ett samhälle nedan. De mest expansiva länderna i Asien suktar inte efter den ordning som råder i USA. Samtidigt har de flesta länderna där lämnat kommunismen och socialismen och verkar i sina varianter av blandekonomier. Amerikanernas identitetspolitik söndrar och försvagar. Amerikanernas vansinniga belåningsgrad försvagar. Det är dags för Sverige att titta och lära mer av våra Nordiska grannar istället för att blicka mot USA och Storbritannien. Innan citat från Dahlberg en länk till en artikel om röran i Storbritannien.

https://edition.cnn.com/2021/12/15/uk/boris-johnson-scandals-vote-loss-analysis-intl-cmd-gbr/index.html

"Så vad beror den amerikanska mordvågen på? En förklaring som ofta lyfts fram, inte minst från Demokraterna, är covid-19-pandemin. Redan marginaliserade grupper i samhället har hamnat under ytterligare press, menar man. Men det är uppenbart att även polisens reträtt har spelat en avgörande roll. I många stora städer – oftast styrda av Demokraterna – tog man starkt intryck av protestvågen efter George Floyds död och kraven på att ”defund the police”. Polisbudgetar skars ner och pengar omfördelades till sociala insatser." 

"Reuters har studerat hur polisen i Minneapolis påverkades under året efter att Floyd kvävdes till döds under en polismans knä. Man fann att arbetssättet hade förändrats dramatiskt; polisen stoppade färre i trafiken och gjorde långt färre personkontroller i jakten på vapen och droger."

"Titeln på rapporten talar sitt tydliga språk: ”Hands-Off Patrol”. Polisen retirerade helt enkelt inför kriminaliteten. Resultatet? Minnepolis är på väg att slå sitt tidigare mordrekord från 1995 då staden döptes om till ”Murderapolis” av New York Times. Även Demokraterna har motvilligt börjat erkänna sambandet. I stad efter stad skjuter man nu till pengar till polisen – påhejdade av Vita huset som inser att kriminaliteten riskerar att bli en stor fråga i mellanårsvalet nästa år."

"I San Francisco har borgmästaren utlyst ett nödläge för att rensa upp gatorna. Samma liberala borgmästare som tidigare varnade för ”overpolicing of the Black community” och skar ner polisbudgeten, lovar nu ett mer aggressivt rättsväsende och mindre tolerans mot brottslingarna som förstör staden. I New York har invånarna nyligen valt en ex-polis till ny borgmästare med uppdraget att återskapa lag och ordning."

"Den svenska vänstern har applåderat entusiastiskt och slagit fast att utvecklingen visar varför stora budgetunderskott inte längre är något att vara rädd för. Tvärtom borde även Sverige spendera betydligt mer och spara mindre. Sedan kom inflationssiffrorna. Inflationen i USA steg till 6,8 procent i november, vilket är den högsta siffran på nästan 40 år. Det är pandemins fel, förklarar Vita huset, precis som när det gäller mordvågen. Det svaret övertygar knappast. Snarare har Bidenadministrationen eldat på hushållens konsumtion för mycket samtidigt som färre amerikaner än vanligt står till arbetsmarknadens förfogande. Det har skapat flaskhalsproblem som drivit upp prisökningarna. Inflationsspöket är tillbaka och riskerar nu att urholka vanliga inkomsttagares löneökningar precis som det gjorde på 70- och 80-talen." 

"Så låt oss hålla ögonen på USA. Flera av vänsterns mest populära idéer prövas i realtid i landet i väster. Resultatet hittills är en historisk ökning av såväl inflationen som morden."  

https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/morden-och-inflationen-i-usa-visar-varfor-vanstern-har-fel/

Och Expressens ledare om det skuggsamhälle som tillåtits växa fram är läsvärd. Rikspolitikerna bär skulden till dagens omfattning av problemet.

”Det är många som har varit delaktiga i det svartbygget. Alliansregeringen bär ett stort ansvar för att ha infört västvärldens mest generösa reform för arbetskraftsinvandring, som har lett till omfattande fusk och utnyttjande.”

”Socialdemokraterna under Magdalena Andersson försöker nu skapa bilden av att regeringen arbetar kompromisslöst mot fusket och skuggsamhället. Men sanningen är att det är ett skandalöst sent uppvaknande.”

https://www.expressen.se/ledare/s-bar-ett-tungt-ansvar-for-skuggsamhallet/

Sakine Madon, UNT, skriver läsvärt om hur illa våra riks- och lokalpolitiker hanterat den växande problematiken runt hederskulturer. Också ett enkelt exempel på en oacceptabel senfärdighet bland våra förtroendevalda att på allvar ta i allvarliga och växande problem. Problem som är särskilt stora i våra växande utanförskapsområden. Självklart måste religiöst inriktade friskolor stoppas, av många skäl.

”Hederskulturen är inte alltid religiöst motiverad, men att det finns religiösa friskolor som har praktiserat förtrycket - bland annat med könsseparata lektioner - råder det inga tvivel om. Borgerliga partier har haft svårt att hantera att valfriheten i skolan ibland innebär valfrihet för vuxna, men ofrihet för barnen. Man har inte velat se motsättningen.”

”Om delar av borgerligheten inte har velat erkänna att valfrihetsreformer kan användas i fel syfte, har delar av svensk vänster haft svårt att erkänna hedersförtrycket. Det är också två decennier sedan tidigare V-ledaren Gudrun Schyman höll sitt så kallade talibantal, där hon pratade om "samma struktur" här som där. När Kakabaveh talar om hur hon motverkats i vänsterkretsar är vi många som känner igen det. Personer som vanligtvis ser ojämställdhet och förtryck valde länge att titta bort.”

https://unt.se/asikt/ledare/artikel/stryp-bidragen-och-stoppa-religiosa-friskolor/r08g329j

Perspektiven som berikar

Hur inskränkt är du?

Vem vill vara dum, dummare eller dummast? I den gamla tiden var det den starkaste, djärvaste som bestämde. Sent i människans historia har vi utvecklat det vi kallar demokrati i olika former. Demokratins grundbultar är att invånarna i ett samhälle ska få välja vilka som ska styra över samhället och att de som kommer in i demokratiska församlingar ska lyssna på varandra. De som styr ska försöka förverkliga sina politiska program. En sak i denna demokratiska viktiga ekvation är att lyssna på varandra, även på meningsmotståndare. I en allt mer åsiktsbubblig värld får många inte möta andras perspektiv och resonemang på ett vettigt sätt. 

Adam Cwejman skriver mycket läsvärt om att allt fler begränsar sin förmåga att försöka förstå vad oliktänkande tycker och varför. Det är en dålig utveckling eftersom det leder till att man har en mycket mindre chans att få en annan människa att bli mottaglig för sina egna argument. För bara några dagar sedan hade jag ett längre samtal med en vänsterpartist. Vi har många åsikter som skiljer oss åt, det fanns dock flera områden där vi landat i samma verklighetsanalys och om att det finns praktiska sätt för att bryta den växande utanförskapsproblematiken.

"Trots att det är svårt att se sig själv utifrån har jag försökt förstå min egen ”in-grupp”. Det vill säga de jag delar såväl politik övertygelse som verklighetsbeskrivning med. I denna grupp är det inte ovanligt att anse att många till vänster är naiva idioter. Det raljeras över de som inte förstått något av samhällsutvecklingen, i synnerhet om det kan relateras till invandring och kriminalitet i Sverige."

"Ett decennium med sociala medier har förstärkt närheten till det som bekräftar, snarare än det som utmanar den egna övertygelsen. Kontrasten blir som tydligast när jag pratar politik med någon som undviker att ”hänga med” i flödet. De har inte följt med i det senaste drevet eller gapflabbet över någon som gjort bort sig i det andra lägret."

"För de som är fast nere i det djupa hål som samhällsdebatten i sociala medier utgör, undertecknad inget undantag, tycks oftast fjärma sig mer och mer från meningsmotståndarens verklighet. Det kanske inte är så konstigt. ”Samtalet” som förs över sociala medier är som att diskutera mitt på Colosseum samtidigt som publiken vrålar och ger tumme upp eller ned. Politik på nätet blir ofta ett koncentrat att den mest intensiva fientligheten och den starkaste grupplojaliteten."

"Ett välfungerande samtal räcker förvånansvärt långt. Sådana samtal bekräftar på något sätt att vi, trots meningsskiljaktigheter, lever i ett och samma samhälle. Vi tycks dessutom i sådana sammanhang vara betydligt mer benägna att se meningsmotståndarens bevekelsegrunder och erfarenheter i ett klarare ljus."

https://www.gp.se/ledare/n%C3%A4tbubblan-g%C3%B6r-oss-politiskt-dumma-1.59898064 

Att försöka förstå andra personers perspektiv är viktigt om man vill maximera kloka vägval framåt. Hur tänker då kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling i Uppsala? Är det monument över sig själv som är drivkraften? Om man vill extrembygga i begränsade delar av Uppsala, och hänvisar till statliga beslut och finansiering, är det korkat att som fattigast vara först ut med att binda fast invånarna i stor och dyr infrastruktur utan garantier från staten. Rösta klokt 2022, rösta på Utvecklingspartiet demokraterna. Nedan artikel i UNT talar ett tydligt språk. Gör om! Gör rätt!

” – År 2033 eller 2034 beräknas fyrspåren vara klara, om vi får de medel vi behöver, säger Einar Schuch. Planen är att påbörja utbyggnaden av spåren redan 2027. För detta kommer pengar sökas 2026.” Att söka pengar är inte det samma som att få pengar!

https://unt.se/nyheter/artikel/23-miljarder-kronor-gar-till-planeringen--da-ska-fyrsparet-vara-klart/l798kz1r?fbclid=IwAR0v3ggUdyWQodmybVFnk_l98taCTwqWOfNiYtRX6o16hkf6rvjYjDBQWsI

Vem som säger det

Lyssna på vad som sägs

I kommunikationen mellan oss människor är det alltid viktigt att på allvar lyssna på vad som sägs. Att alltid lyssna ordentligt på varandra. Särskilt viktigt är det att lyssna på vad meningsmotståndare säger då det är centralt om man fredligt vill ge framgångsrik övertalning om bättre tankar en chans. I det svenska debattklimatet har det särskilt kopplat till invandringsfrågor funnits massor av tabun som fördummat viktiga debatter för att snabbare landa i problemlösningsfokus. Varför Sverige uppvisat en av de sämsta debattmiljöerna för dessa viktiga frågor hoppas jag att några historiker kan försöka beskriva i framtiden. Då kanske vi under några år kan slippa uppleva det igen. År efter år efter att SD växte sig allt starkare har brunsmetningskorten haglat från vänsterdebattörer, naivister och nyliberaler. Vad blev resultatet av deras idioti? Att Sverige har väldigt stora migrations- och integrationsproblem som är mycket svårlösta samt att SD idag har ett mycket starkt väljarstöd. Undrar om de någonsin reflekterar över vad de ställt till med. Det tror jag inte. Vi har också ett korkat debattklimat när det är viktigare vem som säger något än vad som sägs. Självklart ska sakfrågor och olika perspektiv på det stå i fokus och inget annat. 

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson intervjuades nyligen i SVTs ”30 minuter”. Jag bifogar intervjun som är en pinsam upplevelse om politik när den är som sämst. Jag avskyr folkrepresentanter som inte alltid står upp för vad som är rätt och fel att göra för folkets bästa. Sverige är inte synonymt med Socialdemokraterna. Socialdemokraterna är inte synonymt med det kinesiska "kommunistpartiet" som många kineser ser som systemet inom vilket kineserna har sin variant av demokrati. SVTs reporter gör ett mycket bra jobb med att mycket tydligt visa vilken hycklare Johansson är.

https://www.svtplay.se/video/32517855/30-minuter/30-minuter-sasong-2-avsnitt-2?id=89JVwyn

Alice Teodorescu skriver läsvärt i Expressen om att den som lyssnar på Socialdemokratiska företrädare idag hör många förnekelser om gamla oförmågor och säger nu liknande saker som ansvarsfulla gjort länge. Förr kallades man då ”brun”. Socialdemokraterna spelar bara maktspel och gör inte i tid det som är rätt att göra utifrån det representativa uppdrag de har för Sveriges befolkning. Jag är helt säker på att de inom några val samarbetar med SD. På många sätt ligger SD och S politiskt närmare varandra än SD och M. Att kalla S hycklare är inte att överdriva. Nu kanske jag hamnar i en rättsprocess.......  

"När min artikel publicerades i januari möttes den med tystnad av Johansson, trots det uppenbart olämpliga i att en justitieminister först brunsmetar sina meningsmotståndare, för att sedan kopiera deras förslag, och därutöver sopa igen spåren efter åsiktsbytet."

"I intervjun med Holmberg serverades en ypperlig chans för Johansson att be om ursäkt, att förklara sitt agerande och att deklarera att han nu, vis av erfarenhet om sin egen konsekvensanalytiska oförmåga, avsåg att upphöra med smutskastningen och verka för att också andra skulle upphöra med sina." 

"Men icke. I stället försökte minister Johansson få det till att hans skäl – att ställa språkkrav, att genom lagändringar försvåra för människor på flykt att söka sig till Sverige, att påtala att migrationen påverkar integrationen, varför integrationen behöver avgöra hur stor migrationen kan vara – grundar sig i andra, ädlare motiv än andras. Därmed lär den politiska farsen fortsätta, inför en publik som numera är väl medveten om att det som brunstämplas i dag, om sisådär 13 år, kommer vara att betrakta som klokskap signerad Socialdemokraterna."

https://www.expressen.se/ledare/alice-teodorescu/det-som-brunstamplas-i-dag-ar-s-politik-i-morgon/ 

Även Peter Hjörne, GP, skriver läsvärt om detta otyg att usla politiker och partiapparater när de inte fattat allvaret i en situation kastar en massa negativa "etiketter" på sina politiska motståndare men att när det är på tok för sent själva argumenterar på tidigare tabubelagda sätt. Vi väljare är korkade om vi vill företrädas på det sättet. Små problem är lätta att lösa. Stora problem är svåra att lösa.

"Göteborg behöver låg invandring i många år framöver om vi skall kunna besegra ojämlikheten och sätta punkt för segregationen, skrev fyra socialdemokratiska kommunalråd i Göteborg, med den socialdemokratiske gruppledaren Johan Attenius i spetsen i en debattartikel i Göteborgs-Posten. De skrev också att "det måste göras klart att invandringspolitikens restriktiva fundament ligger fast för lång tid framöver." För några år sedan hade det framkallat ett ramaskri. Debattörerna hade fått veta att de fiskade i grumligt vatten, att de gick rasistiska ärenden och att deras blåbruna budskap var rått främlingsfientligt." 

https://www.gp.se/ledare/fascism-i-g%C3%A5r-regeringspolitik-i-dag-1.55177515

Bawar Ismail, GP, skriver mycket läsvärt om vilket omfattande hyckleri vi har bland i detta fall socialdemokratin. Uppsala och Sverige behöver en ordentlig demokratisk reform. Vi företräds inte acceptabelt bra av dagens partiapparater. 

"Och för den som undrar vilken sorts demokrati de höga S-företrädarna vill försvara mot dunkla krafter så har statsministern förklarat att man står upp för den liberala demokratin. Men de principer om maktdelning och maktbegränsning som följer av den liberala demokratin har aldrig varit av verkligt intresse för Socialdemokraterna."

"Tvärtom, partiet har historiskt sett motarbetat sådana inslag. Och det är förståeligt. Socialdemokraternas demokratisyn är trots allt kollektivistisk, idén om folkviljan och folkstyret väger tyngre än konstitutionella rättigheter och maktbegränsningar."

"Det förklarar också varför partiet ignorerar svidande kritik från Lagrådet när regeringen vill gå vidare med undantagsbestämmelser för Cementa. Förvisso rör det sig om en nationellt angelägen fråga, Cementa måste få lov att bryta kalk på Gotland om en cementkris ska undvikas. Men regeringens hantering av frågan avslöjar ett socialdemokratiskt parti som hycklar i synen på maktdelning."

"Ett parti som verkligen värnar om den liberala demokratin hade tagit ovanstående juridiska bedömningar på allvar, framför allt vad gäller respekten för konstitutionella principer. Men Socialdemokraterna verkar inte vara bekymrade. De kör vidare med de sågade lagförslagen ändå. Maktdelning är intressant för Socialdemokraterna endast när det egna partiet gynnas."

https://www.gp.se/ledare/s-hycklar-om-demokrati-och-maktdelning-1.55549516

Demokrati på dekis

Är du en sann demokrat? 

Idag är det precis ett år före sista valdagen 2022, den elfte september. Det är sunt att förstå att den variant av demokrati vi har i västvärlden är mycket ung. Vi har inte ens haft en demokrati värd namnet i mer än 100 år i Sverige. Du kanske tycker att det är en lång tid. Det är det inte. Det är inte självklart att demokratin med allmänna val där alla vuxna medborgare vart fjärde år får rösta och därigenom ändå påverka lite vilka broilers som ska företräda oss. Kanske kommer vi att ha någon annan form av statsskick inom 100 år. Om vi tillåter den nuvarande försvagningen av demokratin är det tveklöst en risk som ska tas på större allvar. Och du som inte vill tro att verkligheten snabbt kan förändras kan bara studera svensk och övrig europeisk historia för att fatta hur stora förändringarna är.

Adam Cwejman, GP, skriver mycket läsvärt om hur vår demokrati tappar allt mer legitimitet. För mig är det ett stort problem. Jag är stolt över att Utvecklingspartiet demokraterna är ett parti som tydligt vill stärka demokratin och invånarnas inflytande över sin egen framtid.Vi måste bryta  den försvagning av demokratin som vi upplevt de senaste trettio åren. Jag har de senaste åren, vid flera tillfällen, bloggat om det Cwejman skriver om.  

"För femtio år sedan var 16,6 procent av Sveriges befolkning medlem i ett riksdagsparti. Chansen var stor att känna åtminstone någon av dessa. Så är det knappast idag. Förra året var nämligen motsvarande siffra 2,3 procent. Av dessa 2,3 procent är det sannolikt bara en minoritet som aktivt deltar i partiers interna liv, genom att sitta i styrelser, studiegrupper och bedriva interndemokrati. Många är passiva medlemmar som bara betalar medlemsavgift och får hem partitidningen."

"Att de svenska partierna lider av medlemsbrist är ingen nyhet. Förutom Sverigedemokraterna, som trots växande medlemsantal ändå har problem att vaska fram kandidater i lokalpolitiken, har samtliga riksdagspartier färre medlemmar idag än för tio år sedan. Samtidigt är antalet politiska poster som partierna ska fylla oförändrat. Detta ställer svensk demokrati inför en rad problem. Det uppenbara är att färre personer ska göra mer. Partierna har ett begränsat urval när de ska utse representanter till viktiga politiska befattningar. En lite mindre uppenbar konsekvens av att den politiska klassen blir mindre och mindre är att partierna även får färre anledningar att vända sig ut mot väljarna."

"I Sverige är det partierna själva som väljer vem som står var på valsedeln. Det kan därför i större utsträckning löna sig att bearbeta den krympande kretsen av partimedlemmar istället för att närma sig medborgarna och söka deras stöd."

"Konsekvensen av detta blir en sorts politiker som är tillräckligt slipade för att överleva internpolitiska strider men oberedda på vad befolkningen egentligen efterfrågar. Att vara duktig på att knåda en valberedning eller en minimal samling delegater till ett årsmöte är något annat än att vinna väljarnas förtroende."

"Den politiska världen har fjärmat sig från väljarnas vardag. Sannolikt är det en förklaring till varför det uppstår sådan dissonans mellan politiker och väljare. I många frågor förstår helt enkelt inte de förra vad de senare är ute efter. De förtroendevalda har blivit mer brydda om vad kollegorna tycker eller vad som är salongsfähigt hos den tjattrande klassen. Väljarna framstår i kontrast mot kollegorna som ologiska och politiskt inkorrekta."

"Ett av den representativa demokratins främsta signum är att man väljer sina företrädare. Minst lika viktig är möjligheten att välja bort dem. Men partiernas interna beslutsprocesser utgör på sätt och viss ett hinder för att detta ska fungera effektivt eftersom en så stor del av den demokratiska processen är partiintern."

"Vad göra åt problemet? Det går inte att tvinga folk att bli partiaktiva. Fler direktomröstningar skulle kunna fungera som en förstärkning av demokratin men skär sig kraftigt med det system som vår demokrati faktiskt kretsar kring, den representativa demokratin. En ännu lägre spärr för personkryss i kommun- och riksdagsvalen hade möjligen tvingat partierna att rekrytera bredare in till partierna. Oavsett lösning måste något ske. En allt mindre partielit utgör inte ett tillräckligt starkt demokratiskt underlag för Sverige."

https://www.gp.se/ledare/sveriges-demokratiska-underskott-v%C3%A4xer-1.54102373

Ledarskapsträning

Svenska framgångsfaktorer

Svenskt näringsliv är fortfarande på många sätt imponerande. Det finns gott om mycket framgångsrika företag runt om i vårt land. Väldigt många av dem är också duktiga på att expandera utomlands. Uppenbarligen visar det att det finns skickligt ledarskapsmaterial inom svenskt näringsliv, det är hoppingivande för svensk framtid. 

Inom Utvecklingspartiet demokraterna får enbart personer som har minst tre års yrkeserfarenhet ledande politiska uppdrag. Vi tror på en ordning att de som är bäst att företräda invånarna har en god verklighetsförankring från minst tre års riktiga jobb. I ljuset av att allt fler unga icke vänsterorienterade Centerpartister hoppar av som riksdagsledamöter är det intressant att höra att de själva anser att de behöver bättre livserfarenhet. Håll med om att det är en sjuk ordning att människor som ska företräda och leda andra helt saknar en rimlig meritförteckning för uppdraget! Sverige skulle tveklöst utvecklas mycket bättre om våra främsta politiska ledare också har en omfattande meritförteckning utanför politiken innan man kan få liknande uppdrag. Om näringslivets ledarförmåga bättre kan spridas även inom vår offentliga sektor kan vi tjäna mycket. 

Emil Källström, Kristina Yngwe och Magnus Ek är tre duktiga personer som annonserar att de inte längre ställer upp som riksdagsledamöter för Centerpartiet. Det kan jag verkligen förstå eftersom jag själv hade lämnat redan när de gjorde Januariavtalet. Vare sig Yngwe, Källström eller Ek är vänsterorienterade. Självklart säger de inte att skälen till deras avhopp är Centerpartiets vänsterkramande. När Yngwe, Källström och Ek förhoppningsvis haft riktiga jobb (inte lobbyister) under några år hoppas jag att de på allvar kan företräda oss svenskar bra. Jag hoppas att de får några års ordentlig chefsträning ute i vårt kompetenta näringsliv. Den stora frågan är om de återvänder? Vad krävs för att livsmeriterade som haft svåra uppdrag ska välja politiken istället för andra möjliga uppdrag? Den ordning vi har nu att politik blivit en karriär från ungdomsförbund till minister, utan jobb utanför politiken, är mycket dålig för Sverige. Utvecklingspartiet demokraterna hoppas kunna förändra detta. Vi vill hitta sätt som motiverar erfarna att ställa upp och också företräda oss invånare dugligt.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/c-toppen-emil-kallstrom-lamnar-sina-uppdrag 

https://www.ystadsallehanda.se/ystad/hon-lamnar-politiken-efter-tva-intensiva-mandatperioder-599a0af3/

Den kloke Gunnar Wetterberg skriver läsvärt om hur viktigt det är med kompetenta chefer och ledare för att verksamheter ska utvecklas positivt. Att våra ledande rikspolitiker inte fattar hur viktigt detta är förstår jag eftersom få av dem någonsin varit linjechefer som egenföretagare eller i andra organisationer. Ledarskap handlar om mycket mer än att ha talets gåva. Våra svenska samhällen skulle utvecklas mycket mer konkurrenskraftigt och bra om vi blir mycket bättre på att säkerställa mycket bättre möjligheter till ledarskapsträning för våra ambitiösa invånare. En stor konkurrensfördel är dock att de som är väl tränade för sina ledaruppdrag i Sverige inte är så hierarkiska som de är i många andra länder. Det är mycket positivt ur många perspektiv sett. Inte minst för att med framgång kunna leda våra yngre generationer som ställer nya krav på sina chefer och ledare. Särskilt viktigt blir det med god ledarskapsträning inom verksamheter där en chef har väldigt många direkt underordnade medarbetare. För att förstå alla de ledarutmaningar som chefer löpande brottas med är det också viktigt att sådana kunskaper finns även inom verksamheternas högsta ledning. Inom det offentliga är det politiker som utgör en verksamhets högsta ledning.

”Förlåt den hädiska tanken, men hade hon inte gjort större nytta där hon var? Många av dagens problem i arbetslivet handlar mycket om hur bra chefer vi har. Produktiviteten beror på arbetsorganisationen, som beror på cheferna; sjuktalen kan se mycket olika ut på arbetsplatser med lika förutsättningar, beroende på hur ledningen fungerar; och hur länge vi orkar och har lust att jobba beror på vår kontakt med chefen.”

”Det gäller i den offentliga sektorn lika väl som i den privata. Men där är organisationen ofta snål mot cheferna. I skolan och äldreomsorgen är det inte ovanligt att chefen har personalansvar för 50–60 medarbetare. Sjukvårdens hierarkier är ofta labyrintiska. De dåliga arbetsvillkoren för offentliga chefer gör det inte lättare att få verksamheterna att fungera.  Och hur bra vaccinationen går kommer till stor del att bero på hur väl cheferna organiserar kedjor och mottagningar.”

”Håller vi på att utarma det svenska arbetslivet på goda chefer? Visst, det lönar sig ofta bättre att driva egen firma än att vara löneanställd chef. 3:12-reglerna har blivit mer och mer förmånliga. Om konsulten dessutom själv kan välja sin arbetstid (vilket dock inte alla konsulter kan, det är ofta mer slitsamt än att röra sig i en stor organisation), så blir frestelsen stor att lämna linjen och bli sin egen. Åt samma håll drar många andra regelverk. För företaget kan det ofta te sig bekvämare att ta in en konsult på några månader eller rentav år, snarare än att anställa honom eller henne. Den anställde chefen drar med sig ett arbetsgivaransvar och är inte så lätt att bli av med, om det inte skulle fungera. Men det innebär också en utarmning. När konsulten lämnar företaget tar hon med sig den aktiva kunskapen och går. Hon har säkert rapporterat av och gjort sitt i god ordning, men vid fikabordet bleknar minnet snabbt bort. Om hon i stället hade varit fast anställd skulle projektets erfarenheter och insikter levt kvar i organisationen långt efter att det formellt avslutats, som en del i den där svårgripbara kulturen som ofta är så värdefull.”

”Den svenska chefskulturen hör till vårt arbetslivs starkaste sidor. Överlag är svenska chefer duktiga på att leda prestigefritt och lyhört; de goda idéerna tas bättre till vara än i andra, mer hierarkiska chefskulturer. Kanske är det förklaringen till de svenska storföretagens remarkabla förmåga att förnya sig. Ericsson har gått igenom fyra-fem stora teknikskiften, som kostat många konkurrenter livet. Men hur ska vi klara av att behålla den styrkan, om våra egna system lockar duktiga människor att välja bort ansvaret och ledarskapet?”

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/vi-maste-bli-battre-pa-att-ta-hand-om-chefen/

Lena Melin, Aftonbladet, skriver läsvärt om hur Centerpartiet under Annie Lööf kraftigt kört i diket. Det inriktningsbygge som gjordes under Maud Olofssons tid har kraftigt krackelerat de senaste åren. Hade fler vågar säga vad de tyckte i viktiga sakfrågor hade det kanske inte gått så snett. Runt 9 procent är ett misslyckande. Och allt mer förstår allt fler att huvudagendan är att Lööf vill bli Sveriges första kvinnliga statsminister. Inget fel med höga personliga ambitioner. Inte heller fel att människor väljer att efter att ha tjänat sina väljare under en mandatperiod lämnar sina uppdrag när personliga agendor blir viktigare än den övergripande politiska inriktning man vill driva.

”Men i praktiken har Centerpartiet målat in sig i ett hörn och kan bara samarbeta med två partier, S och MP, så alla står fast vid sina nuvarande ståndpunkter. S och MP stöds i dag av mindre än 28 procent av väljarna. Inte ens tillsammans med Centerns 9,9 procent enligt senaste Aftonbladet/Demoskop, blir det särskilt imponerande.”

https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/PRJQXb/loof-skakas-av-stromhopp-fran-c-toppen?fbclid=IwAR1YgqEiITY3KDxhysG0osZXvkSW1H3dhONbz9KXJf4dCtJ73t53kR1XUFI

Att byta åsikter och bekämpa identitetspolitik

Lyssna och värdera
Hur bra är politiker från olika partier på att lyssna på varandra? Hur skadlig är identitetspolitiken inom politiken? Avståndet mellan det politiska etablissemanget och enskilda invånare är enormt. Det skapar stora problem. Förmågan att kopplat till huvudfrågor lyssna och ta till sig av politiska motståndares åsikter är usel. Särskilt usel är förmågan att öppet ta till sig bra idéer från politiska motståndare ”bara” för att de är politiska motståndare. En normalbegåvad människa förstår att goda dellösningar självklart kan komma från politiska motståndare som man borde vara klok nog att öppet kunna erkänna.

Érik Torstensson skriver intressant i Dagens samhälle om hur dåligt det utvecklande politiska samhället blivit. Och hur lobbyister fått en allt för stor makt.

"Under politikerveckan i Almedalen kommer tusentals seminarier att äga rum innanför ringmuren. Till det kommer ett otal informella möten som alla på ett eller annat sätt går ut på att påverka politiken. Men frågan är: Vem lyssnar, egentligen?"

"Att erkänna att man haft fel är svårt. Vi vill inte vela eller tveka eller fundera – vi vill visa hur rätt vi har och sola oss i glansen av andras beundran. Bekräftelsen på att man har rätt (det som ibland kallas ”konfirmeringsbias”) ger dopaminkickar som kan vara svåra att motstå."

"Men att motstå frestelsen är nödvändigt, inte minst för att motverka den destruktiva kultur av medvetna missförstånd, filterbubblor och effektsökeri som grasserar på sociala medier. Facebook och Twitter skulle exempelvis kunna addera en ”du fick mig att ändra åsikt”-knapp, något som den amerikanske hjärnforskaren Sam Harris har föreslagit. I stället för att ge en tumme upp eller ett hjärta skulle man kunna använda ”du fick mig att ändra åsikt”-knappen när ett inlägg fått en att tänka ett varv extra."

https://www.dagenssamhalle.se/kronika/vem-byter-asikt-i-almedalen-28382

Dagens besvikelse
Per Bolund, MP. Han har tyvärr rollen som finansmarknadsminister i Sveriges regering. Att göra den typ av generella uttalanden som han gör kopplat till hur företag ska hantera sina balansräkningar vittnar tydligt om hans okunskap om företagande. Herr Bolund skulle behöva träffa och lyssna noga på många av våra småföretagare ute i verkligheten. Då kanske Boland kan förstå hur korkat hans utspel är. Personligen anser jag att offentligt finansierade tjänsteleverantörer ska säkerställa resultatutjämningsfonder för att skydda till exempel skolelever och kommuner när dessa företag som JB går i konkurs. För dessa företag finns starka argument för krav på ekonomiska buffertar. Dessa företag är dock en väldigt liten del av vårt mycket viktiga näringsliv. Expressens ledare har rätt när de skriver:

”Magdalena Andersson gör bäst i att ta fram salongsgeväret och snabbt skjuta ner miljöpartisternas illa genomtänkta testballong.”
https://www.expressen.se/ledare/mp-har-inte-en-susning-om-foretagarnas-vardag/

Dagens stjärna
P3 Dystopia! Lyssna på detta mycket viktiga POD-avsnitt! Identitetspolitiken är idiotisk och vi måste bli fler som sluter upp runt problemlösningar av de huvudsakliga samhällsproblemen är. Sverige lider också svårt av identitetspolitik istället för att gemensamt debattera om hur vi bäst löser de stora samhällsproblem vi defacto har på ”bordet”. I Utvecklingspartiet Demokraterna är fokuset på att lösa de stora problemen och på att ta vara på stora möjligheter. Lyssna på nedan POD-avsnitt! Om du bättre vill bidra till en attraktivare framtid. Identitetspolitiken hindrar oss från att skapa en rättvisare och bättre framtid, det fattar inte identitetspolitiker och deras mediakompisar. Var hittar man dessa identitetspolitiker? Bland vänsterpolitiker, vissa liberala grupperingar och inom negativa nationalistiska rörelser. Hjälp till att komma till en politisk agenda som löser våra stora problem och tar vara på våra stora möjligheter! Varför inte gå med i Utvecklingspartiet demokraterna!
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1487088?programid=5188

Positiv nationalism och lokalt gemensamt fokus är inte farlig ”identitetspolitik”. Det är demokratiskt klokt. I en kommun och i ett land har vi ett gemensamt värde av att samarbeta och förbättra våra levnadsvillkor. Det gemensamma intresset är till exempel att skapa samhällen där vi förstår det gemensamma värdet av att den lägsta levnadsstandarden är på en anständig nivå. Uppsala och Sverige kan mycket bättre än nu! Vi måste kunna mycket bättre än nu! Läs gärna min bok ”En stund på jorden”. Vi kan tveklöst skapa en bättre framtid än genom den väg vi nu är inne på! Gör om! Gör rätt!

Fokus på nytta

Dialoger och förmåga att försöka förstå
Vissa ondgör sig över att jag lät mig intervjuas av SwebbTV. Är det inte tragiskt att polariseringen gått så långt att allt för många inte längre förstår att människor med olika perspektiv och tro går den bästa gemensamma framtiden till mötes om vi träffas, och lyssnar till varandra. På vilket sätt skapar vi fler broar än river dem om meningsmotståndare inte respekterar att vi är många som i varierande grad tycker olika? På vilket sätt kan man få vänstermänniskor att förstå att allmännyttan inte blir god med vänsterpolitik? På vilket sätt kan man få inskränkta människor att förstå att godhet eller ondska inte sitter i hudfärg, etnisk tillhörighet, trosuppfattning eller sexuell läggning? Än i vår tid använder vissa metoden att döda sina meningsmotståndare. Dem av oss som kallar sig civiliserade, vi argumenterar och försöker få så många som möjligt av fria människor att hålla med. Den starka polarisering vi hamnat i är korkad och leder inte vårt unika samhälle mot attraktion och konkurrenskraft. Nedan bifogar jag en digital artikel i UNT om mitt deltagande i SwebbTV. Eftersom inte UNT låter sina prenumeranter av "gammeltidningen" läsa artikeln har jag bifogat den i sin helhet i slutet av detta blogginlägg.

”SwebbTV har uppmärksammats som en plattform som under flera år fört fram invandringskritik och klimatskepsis. Men Stefan Hanna säger att han inte ser något tveksamt i att som kommunalråd medverka där. 

– Jag skiter i om det är UNT, Nya Tider eller vänsterorienterade ETC som vill att jag medverkar. Har jag tid ställer jag upp. Och jag läser ETC också, för jag vill höra alla olika åsikter. Jag är pragmatisk och mittemellan, säger Stefan Hanna.

Uppmärksamheten har varit stor och många kommentarer har varit uppmuntrande, påpekar han.”

https://mobil.unt.se/nyheter/uppsala/hanna-medverkade-i-kontroversiell-tv-kanal-5493452.aspx

Om huvudambitionen i ett samhälle är att uppnå samförstånd mellan många människor måste man mötas och respektfullt försöka påverka varandra, och förhoppningsvis enas om kompromisser. Vad är motsatsen till samförstånd? Tror du att osämja och konflikter löser problem? Under ett års tid försökte jag få igång konfliktlösningar mellan mig och ett litet antal C i Uppsala. Det gick inte, de ville inte försöka. Personligen anser jag att liknande beteende är både ointelligent och korkat.
https://www.synonymer.se/sv-syn/samförstånd

Nu är mäktigare än sen. Nu har vi. Sen vet vi inte om vi får. Därför är många människor fokuserade på nu. På många sätt är det en klok hållning. Samtidigt är många av de få runt om i världen som är mycket ambitiösa, eller sugna på att bygga förmögenheter, långsiktiga. ”Den som spar hen har”. Klok politik klarar av att balansera kortsiktiga intressen med långsiktiga ambitioner. Om man klarar av att skapa den politiska ekvationen kan man också få stora delar av befolkningen med sig. Miljöpartiet är en aktiviströrelse som inte klarar av denna balans. Vare sig kopplat till migrations- eller miljöfrågor. Svante Axelsson (regeringens samordnare för ett fossilfritt Sverige) kan lära MP mycket. De lyssnar nog inte, de är aktivister inte samhällsbyggare. Aktivister ser världen i svart eller vitt. Aktivister fyller ofta värdefulla roller men de ska hållas långt ifrån makten.

”Inte ens när Australien står i lågor finns ett tillräckligt stort folkligt tryck för att höja kostnaderna för koldioxidutsläpp.”

”Många politiker tycks inte ha förstått vidden i den uppgift som står framför oss: att Sverige om bara 25 år inte ska ha några nettoutsläpp överhuvudtaget. Om vi ska klara det tuffa klimatmålet måste politikerna redan nu vara beredda att ta till åtgärder som svider. Fallet Australien visar tyvärr hur svårt det är att få folkligt stöd för en sådan politik.”
https://www.expressen.se/ledare/australien-visar-hur-svart-det-ar-att-fa-folket-med-sig/

Dagens besvikelse
De som leder, och de senaste mandatperioderna haft ansvar för sjukvården. I morse på TV4 var det bland annat en panel med Eva Hamilton (tidigare SVT VD), Per Schlingmann (tidigare spinndoktor för M) och Thomas Bodström (tidigare S justitieminister). Alla var kritiska mot hur sjukvården sköts. Samtliga tyckte att i vart fall delar av sjukvården borde förstatligas. Hamilton var vassast i sin kritik och konstaterade tydligt att det är det usla ledarskapet över sjukvården som är huvudproblemet. Precis som jag bloggat om tidigare nämnde hon den usla personalpolitiken och andra tydliga exempel på just uselt ledarskap. Om vi invånare vill förbättra måste vi rösta fram kunnigare och praktiskt erfarna politiska företrädare även inom sjukvårdspolitiken. Om 2/3 av sjuksköterskorna anser att sjukvården går åt fel håll borde nästan alla förstå hur dåligt läget är.
https://sjukskoterskekarriar.se/artikel/allvarliga-problem-i-sjukvarden-enligt-sjukskoterskorna/

Dagens stjärna
Karin Pihl. Kunskapen om hur svensk generell kultur skiljer sig ifrån andra länders är låg i Sverige. Särskilt låg är insikten om vad de skillnaderna får för betydelse till exempel för att förbättra integrationsarbetet. Pihls artikel är bra men hyckleri tror jag är fel diagnos. Diagnosen är okunskap bland många om vad som särskiljer svensk generell kultur i jämförelse med andras. Och okunskap om svenska system och lagar. Precis som Pihl skriver är inte svenska system så ”snälla” som vissa tycks tro. Värderingar formar en kultur.

”Där danskarna talar om dansk kultur pratar vi svenskar i stället om att ”värna svenska värderingar” när någon inte vill ta i hand eller vad det kan vara. Olikheterna är inte så stora som de kan verka.”
https://www.gp.se/ledare/sverige-tar-guld-i-hyckleri-1.22699431

Eftersom UNT publicerade Niklas Skeris artikel även i ”gammeltidningen” har jag tagit bort hela den artikeltexten jag tidigare lade upp. Eftersom alla liknande artiklar skapar en massa tyckanden på sociala medier ansåg jag det viktigt att mina följare får förstå vad som skrivits. Självklart är mitt huvudsakliga förhållningssätt till andra artiklar än debattinlägg mycket begränsat citeras på min blogg. Särskilt när enskilda personer är i fokus i en artikel måste de enskilda personerna få försäkra sig om att en korrekt bild beskrivs. All annan hållning är oseriös.

Majoriteten av folket är ofta klokt

Respekt för sunt förnuft och egen omtanke
Gång efter gång genom åren inom politiken har jag förundrats över överförmyndarinställningen till folket bland många kollegor inom politiken. Gång efter gång har jag förundrats över okunskapen om att summan av en större grupps reflektioner och åsikter ofta är balanserat klok. Och gång efter gång förundras jag över att allt för många politiker och tjänstemän inte tror att de allra flesta människor förstår sitt eget bästa. Sammanställningen av en invånargrupps åsikter är nästan alltid klok. Mycket klokare än vad några få experter är. Därför är det alltid viktigt att lyssna på invånare och medarbetare. Väldigt många experters tyckande är inte byggda utifrån naturvetenskapliga lagar. De är uttryck för en mindre grupp människors ”best effort” analyser och några människors ambitioner. Kloka ledare lägger tid på att förankra samhällsutvecklande ”best effort” analyser och önskade målbilder genom folkbildning innan de drivs igenom med full kraft. Toppstyrningen som på många sätt länge styrt även i den demokratiska världen fungerar inte längre. Mer makt behöver på riktigt flyttas närmare invånare och medarbetare. Utan att tro att det är kommunistiska system som är lösningen. Människan är ett flockdjur. Även om alla människor tillhör en och samma ras, homosapiens sapiens, är vi alla med i många olika flockar runt om på vår jord. Med olika flock kulturer och olika flockledare. Så är det. Så kommer det att fortsätta att vara. En klok flockledning lyssnar noga på sina flockmedlemmar.

Håkan Boström, GP, är klok. Om vi vill få en bättre gemensam framtid måste vi hjälpas åt att välja fler erfarna och kloka politiska ledare som trovärdigt kämpar för invånarnas bästa. ” Samhället befinner sig i ständig förändring. Det gör även vår kunskap om det. Vilket är anledningen till att ledarskap kräver ett stort mått av kreativitet och omdöme, snarare än att enbart köra vidare i invanda hjulspår.

Just den balansgången, mellan kontinuitet och förändring, mellan frihet och kontroll, är en utmaning i såväl det lilla livet som det stora. Det kräver erfarenhet, eller mod och tur, som kan kanaliseras till ”vishet”. Men visheten lämnar till skillnad från experterna inga garantier.”

”Det är ingen hemlighet att svenskarna i snitt är högt belånade. Enligt Riksbanken utgör belåningsgraden hela 185 procent i förhållande till hushållens disponibla inkomster. En avgörande orsak bakom detta är åren av historiskt låga räntor. Situationen innebär naturligtvis en risk för svensk ekonomi. Skulle räntorna av någon anledning stiga kommer det slå hårt mot konsumtionen.”

”Att förstå expertisens, liksom samhällsforskningens, bundenhet till det redan passerade och förhandenvarande är också en nyckel till att förstå dess begränsade förmåga att sia om framtiden. Samhället befinner sig i ständig förändring. Det gör även vår kunskap om det. Vilket är anledningen till att ledarskap kräver ett stort mått av kreativitet och omdöme, snarare än att enbart köra vidare i invanda hjulspår.”

”Samhället befinner sig i ständig förändring. Det gör även vår kunskap om det. Vilket är anledningen till att ledarskap kräver ett stort mått av kreativitet och omdöme, snarare än att enbart köra vidare i invanda hjulspår. Just den balansgången, mellan kontinuitet och förändring, mellan frihet och kontroll, är en utmaning i såväl det lilla livet som det stora. Det kräver erfarenhet, eller mod och tur, som kan kanaliseras till ”vishet”. Men visheten lämnar till skillnad från experterna inga garantier.”

https://www.gp.se/ledare/den-som-%C3%A4r-vis-inser-expertstyrets-begr%C3%A4nsningar-1.22141517

Dagens besvikelser
Donald Trump. Hans ageranden stärker samarbetet mellan länder jag ogärna ser samarbeta. Tänk om västvärldens makter alltid entydigt stått bakom demokratiska krafter. Den amerikanska konstitutionen  är tveklöst en av världens bästa. Samtidigt är USAs val av president en demokratisk process helt styrd av enorma valrörelsedonationer. Valda presidenter är på mer eller mindre sätt köpta. Tänk dig själv om du fått 200 miljoner kronor till sin valkampanj från en donator att det sannolikt inte är villkorslöst.. Och det är ingen hemlighet att många länders folk tycker att USAs presidenter agerat allt för egoistiskt genom åren i deras områden. Magda Gad ger några exempel nedan. Eftersom USAs president framförallt har en enorm makt utanför USAs gränser är det främst beteenden utanför USA som vittnar om vilkas ärenden amerikanska presidenter går. Det finns mycket i den generella amerikanska kulturen jag gillar, särskilt fokuset på individuell frihet och respekten för människor som vågar förlora genom att våga vara ambitiös. Jag ogillar dock ytligheten och kortsiktigheten. Kortsiktighetens pris betalar nu demokratiutvecklingen i världen. Att slå ut diktatorer för miljarder i militärkampanjer räcker aldrig. Miljarder måste också satsas för att bygga upp ett folks bildningsnivå, sjukvård och infrastruktur. Exemplen på att det senare inte finansierats är för många. Även människor i tydligare toppstyrda länder kan genomskåda insatser av egennytta. Balanserad nytta är långsiktigt klokt att eftersträva.
https://www.expressen.se/kronikorer/magda-gad/usa-kan-ha-oppnat-helvetets-portar-i-iran/

De partier som drev igenom Gymnasielagen i strid med nästan alla remissinstansers rekommendationer. Mycket långsiktigt oansvarigt.
https://www.aftonbladet.se/ledare/a/Op2oBE/gymnasielagen-ar-ett-grymt-skamt?fbclid=IwAR3zTiHFZydLWs2421_AkgbtUqhBr3qEWpWlEEBkaoMdZOPrYrPhLO2NjCY

Dagens stjärna
Expressens ledare. Det är alltid oacceptabelt att människor ger uttryck för hat och förtryck mot en etisk grupp, människor med något funktionshinder eller vuxen avvikande sexuell läggning. Hela grupper kan nästan aldrig anklagas för hemska saker. Enskilda människor kan anklagas för hemska saker och ska ställas till svars för det. Enskilda israeler gör, som alla andra, oacceptabla mänskliga överträdelser. Israel som stat genomför under sina olika ledare oacceptabla mänskliga överträdelser. Att se ner på till exempel judar som grupp bara för att de är judar är lika korkat som att se ner på alla svenskar för att några av oss är idioter. Jag känner flera fantastiska människor som är etniska judar. Man måste kunna skilja mellan sak och person som vuxen människa. Det finns massor av judar och israeler som önskar fred och försoning med bland annat palestinierna. Det finns många judar och israeler som tycker att Israels annekteringar av palestinsk mark är vidriga och att även palestinierna har rätt till en egen stat som lever i fred med Israel. Nationella och kommunala ledare i Sverige måste glasklart uttrycka nolltolerans mot rasism och generellt hat mot enskilda folkgrupper. Antisemitism är ett sådant oacceptabelt exempel.
https://www.expressen.se/ledare/antisemitismen-i-malmos-skolor-ar-en-stor-skam/