Finanskris efter finanskris

Inget nytt under solen 

Dansen runt guldkalven är en del av gamla testamentet, Bibeln. I alla tider har människan varit förblindad av att vilja bli rik. Och återkommande blir många lurade av människor som ger löften om snabba vägar mot ”guld och gröna skogar”. Det är mycket sällan som det på ett hållbart sätt skapas snabba och höga ekonomiska värden. Inte minst bland AI bolagen kommer vi se kraftiga krascher framöver. Värst på att skapa dessa krascher är finansmarknaden med deras ständiga kreativitet som oftast landar i att de som erbjuder tjänsterna är de enda stora vinnarna. 

Det är intressant att så lite skrivits i svenska medier om den nya allvarliga lånebubbla som under en tid byggts upp på finansmarknaden. Nedan en läsvärd Di artikel om privatlånemarknaden som är i gungning. I en värld med allt fler med svag köpkraft lånar privata lånebolag ut till personer och företag som inte gammelbankerna gör. Ett tag ger det bra ränteintäkter till dessa privata låneutgivare. Till sist spricker det eftersom deras kunder inte är ekonomiskt starka. Vi får se om team Trump-Netanyahus krigschock i ekonomin kombineras med en kraftig ekonomisk smäll när marknaden med privata kreditgivare kraschar. 

”Privat kreditgivning har vuxit explosionsartat. Raketsnabb lånetillväxt med låg transparens är ett välkänt recept för stora problem. Likheter finns mellan upptakten till finanskrisen och vad som händer i dag. Men vi håller tummarna för att det faktiskt är annorlunda den här gången.”

https://www.di.se/analys/ett-eko-fran-finanskrisen/

Vad är det som händer? Kris efter kris efter kris verkar vara det nya normala….

En sak är säker, AI förändrar kraftigt arbetsmarknaderna i världen och politiker måste börja ta i det faktumet på allvar. Jag har sagt det länge men det spelar mindre roll. Att Dimon förmedlar det budskapet i nedan CNNC rapport borde få både svenska och andra EU politiker att vakna. Om EU ska ha någon konkurrenschans mot USA och Kina måste våra politiker ägna sig åt huvudfrågor! Det är bråttom! 

https://www.cnbc.com/amp/2026/03/24/jamie-dimon-ai-job-loss.html

Idag har jag deltagit på flera evenemang där vi pratat om hur fler blir inkluderade på arbetsmarknaden och hur vi lyfter Uppsalas innovationssystem mot nya ännu bättre höjder. Bra dag. En sak är säker, det behövs mer riskkapital i tidiga bolagsfaser. 

Alltid fel

Det blir aldrig som tänkt

Korea, Cuba, Vietnam, Irak, Libyen, Syrien, Venezuela och nu Iran. Kanske snart Grönland. Krig utvecklas aldrig som några arkitekter tänkt sig. Misslyckandet med anfallet mot Cuba och blockaden av landet har bidragit till ett underutvecklat militariserat land. Misslyckandet i Vietnam dödade och skadade massor men lyckades inte störta kommunistledningen. Ett Vietnam som nu rusar fram utvecklingsmässigt positivt och fortsatt styrt av politiker som kallar sig kommunister. Irakkriget gjorde av med en diktator, kostade massor av liv och pengar samt skapade stora flyktingströmmar till Europa. Libyenkriget kostade massor av liv, gjorde av med en diktator, förde in landet i kaos och öppnade upp för ännu mer flyktingströmmar mot Europa. Syrienkriget kostade kostade massor av liv, gjorde av med en diktator, förde in landet i kaos och öppnade upp ännu mer flyktingströmmar mot Europa. I Venezuela fångades diktatorn på ett föredömligt sätt och få människor dödades. Hur det utvecklas återstår att se. Iran? Diktatorn och många höga ledare är dödade. Nu sägs USA försöka få kurderna att bli marktrupper i Iran för att störta regimen. Kostnaderna är redan enorma, hittills relativt få dödade men vad händer sedan? Nya enorma flyktingströmmar mot Europa? Massor av dödade i området? 

Om vi bortser ifrån att det är bra att diktaturer störtas och ersätts av någon form av demokrati, varför sker dessa krig? Att det Eisenhower varnade för är med i bilden är självklart, det militärindustriella komplexet tjänar pengar. Har USA ett maktintresse i att destabilisera Europa eftersom deras krig, bortsett ifrån i Libyen, inte fått FNs ok? Att Europa destabiliserats av alla flyktingvågor vet vi. Både politiskt, socialt och ekonomiskt har det kraftigt påverkat många av Europas länder. 

Eller är dessa krig främst tänkta att kraftigt påverka priserna på råvaror och aktier och att den som känner till planerna kan snabbt tjäna massor av pengar till sig själva?  USA och Israel har stor påverkan på jordens finansmarknader. Och nu faller aktier tungt i världen samtidigt som råvaror ökar i pris. Kanske är dessa krig främst kopplade till det militärindustriella komplexet och finansmarknaderna? Vad tror du?

https://edition.cnn.com/2026/03/03/middleeast/iran-us-israel-what-we-know-intl-hnk

Idag har kommunstyrelsen i Uppsala besökt två muséer på Uppsala slott. När vi talar om makt, krig, erövringar och ändrade gränser kan man bland annat ta del av en karta över Europa på 1500-talet. Då fanns inte Ukraina. Tiderna kommer och tiderna går. Om 1000 år bor de rikaste kanske på en månbas och har tack vare ägg- och spermabanker undvikit att bli helt inavlade. Jag är mycket glad över att leva i nutid. 

Jag är för demokrati och marknadsekonomi. Jag gillar många länder på vår jord och har fantastiska vänner lite här och där. I Sverige, Norge, Finland, Estland, Storbritannien, Frankrike, Spanien, USA, Japan, Kina, Indien, Malaysia och många andra platser. Modernisera FN så att säkerhetsrådet blir mer potent. Slopa vetorätten och inför kvalificerad majoritet att representera världssamfundet. 

Går inte att stoppa

Blockchains and stablecoins

Dubai är huben för allt fler internationella affärstransaktioner med hjälp av kryptovalutor. En av de självklara nyttorna med kryptovalutorna är att växlingsavgifterna blir mycket lägre än med andra valutor. I takt med att allt fler finansbolag och företag börjat acceptera kryptovalutor blir de en allt större del av den enorma handeln av valutor. Forex-marknaden, valutamarknaden, är idag i särklass världens största finansmarknad. 

Bland annat världens största energiföretag går ”all-in” i betalningslösningar byggda med hjälp av tekniken blockchains och kryptovaluta konstruktionen stablecoins som backas upp av till exempel guld, oljereserver, dollar etc. Nedan artikel i tidningen Forbes är i sammanhanget läsvärd. 

”Blockchain is moving beyond cryptocurrencies. By 2026, the market for blockchain in the energy sector is set to exceed $1.5 billion—a massive leap from just $127.5 million in 2018. Energy companies see immense potential in this technology, including how it can transform everything from grid management to green energy trading.”

”Blockchain is a digital technology that records transactions between parties and securely stores that information across a decentralized system. Multiple participants verify and record the information so it cannot be altered or tampered with. Although blockchain is best known as the key system behind cryptocurrencies like Bitcoin, it can be used for any secure transaction, and its applications in the energy sector are rapidly expanding.”

https://www.forbes.com/sites/arielcohen/2024/12/06/the-blockchain-revolution-in-the-energy-market/

Nedan artikel beskriver läsvärt varför Dubai tycks kunna bli växlingshuben för kryptovalutor. 

https://bsalaw.com/insight/dubai-the-rising-cryptocurrency-capital-of-the-world/

Jag var länge kritisk mot kryptovalutorna som länge mest användes av extrema spekulanter och kriminella. Efter att ha hanterat en bodelning efter ett dödsfall har jag insett hur orimligt dyrt det är att växla valutor genom gammelbankerna. Och med stablecoins blir valutorna mycket mindre volatila. 

Finansmarknaden bestämmer

Satt i skuld = icke fri

Alla privatpersoner och företagare som haft höga skulder och problem med kassaflödet (för lite intäkter) vet hur illa situationen är. Sårbarheten kopplat till självständighet ökar i takt med att man skuldsätter sig för mycket. I till exempel Uppsala måste vi få stopp på en prognos av tjänstemännen som leder mot 80.000 miljoner i skulder år 2050. Det är ett vansinnigt scenario kopplat till endast 300.000 invånare. Med en genomsnittlig ränta på 2,5% kostar det kommunen 2.000 miljoner kronor varje år. Idag är den tioåriga obligationsräntan 2,75%. Sannolikheten att Uppsalas växande skuld blir dyrare är stor! 

1976 kollapsade Storbritanniens ekonomi och Internationella Valutafonden, IMF, genomförde sin hittills största räddningsoperation. Finansmarknaden ville inte längre köpa brittiska statsobligationer. Snart är det år 2026 och Storbritannien är åter på ordentlig dekis. Nedan en intressant artikel av Katrine Kielos i SvD om det brittiska läget. Den som är satt i för mycket skuld är inte fri. Missnöjespolitikern Nigel Farage är i demokratin Storbritannien påväg mot premiärministerposten. Precis som alla missnöjespartier säljer de enkla lösningar till folket som många går på. Farage parti Reform är Storbritanniens största just nu. Om han blir nästa premiärminister kommer folket att få lära sig att det inte är han och hans parti som kommer att styra över vad som måste göras för att stadsobligationer ska kunna säljas. Precis som på svenskt 1990 tal leder en misskött ekonomi till att friheten är förlorad. Kloka invånare röstar på partier som aldrig skulle försätta en kommun i det läget. Kloka invånare röstar på partier som trovärdigt kan åtgärda en annalkande finanskris innan den inträffar. I Uppsala är man klok om man röstar på Utvecklingspartiet demokraterna. 

”Är Storbritannien på väg att söka nödhjälp från IMF? Det verkar inte så. Men statsfinanserna ser samtidigt inte bra ut. Och helt klart är att det finns politiska krafter som vinner på att frågan ständigt återkommer.”

https://www.svd.se/a/XMlEKg/brittiskt-nodlan-fragan-gynnar-nigel-farage

Det finns bara en väg mot en framgångsrik politik i Europa. Den bygger på skolor som utbildar våra barn och unga konkurrenskraftigt och att Europa lyckas bygga nya globalt konkurrenskraftiga företag inom Digital high-tech, Life-science och Miljö- och energiteknik. 

Katastrofvarning

Någon gissar rätt

Bland snart åtta miljarder människor är det hela tiden någon, eller några, som tippar framtiden rimligt rätt. I det stora och i det lilla. Gissandet kan vara mer eller mindre underbyggt med avancerade metoder. Särskilt kopplat till finansmarknaden finns massor av dessa olika metoder och gott om högavlönade analytiker och handlare som ofta har fel men ändå tjänar mycket pengar. 

En annan marknad, som jag bekantade mig en del med när jag bodde i Japan, är jordbävningsmarknaden. Även den är full av mätmetoder och massiva miljarder som satsas på att försöka förstå hur kontinentalsocklarna rör sig och gissa sig fram till vad det kan innebära. Framförallt försöka förstå när stora jordbävningar eller vulkanutbrott kan tänkas starta. I sammanhanget minns jag när jag frågade några japanska vetenskapsmän vilken praktisk betydelse det skulle ha om man några timmar före en massiv jordbävning i Tokyo visste att det skulle ske. Deras svar var rakt och ärligt. All räddningspersonal skulle kunna aktiveras och vissa farliga verksamheter stängas ner innan smällen startar. Det skulle vara värdefullt men samtidigt är det så många människor inblandade att ryktet snabbt skulle spridas och paniken uppstå. Min tolkning av vilken nytta ett "early warning system" som inte gav flera dagars framförhållning var i princip noll. Ändå satsas enorma pengar på att försöka få fram fungerande varningssystem. 

En gång när jag var på Indonesien berättade några vetenskapsmän att de hade funnit ut att den bästa indikatorn på en kommande jordbävning var att studera insekternas beteende. Genom åren hade människor observerat att insekter hade kommit mot ytan i betydligt större utsträckning innan en jordbävning inträffat. I ljuset av nedan artikel om att vissa djur tydligt känner på sig att en katastrof är på ingång påmindes jag om insekterna på de indonesiska öarna. Du som är intresserad av att lära dig lite om djur med dessa förmågor kan med fördel läsa nedan BBC artikel. Tänka sig, återigen visar det sig att "djuren är våra bästa vänner".

"Yet in the minutes and hours before surging walls of water up to 9m (30ft) high smashed through coastlines, some animals seemed to sense impending peril and make efforts to flee. According to eyewitness accounts, elephants ran for higher ground, flamingos abandoned low-lying nesting areas, and dogs refused to go outdoors. In the coastal village of Bang Koey in Thailand, locals reported a herd of buffalo by the beach suddenly pricking their ears, gazing out to sea, then stampeding to the top of a nearby hill a few minutes before the tsunami struck."

"The earliest recorded reference to unusual animal behaviour prior to a natural disaster dates back to 373 BC, when the Greek historian Thucydides reported rats, dogs, snakes and weasels deserting the city of Helice in the days before a catastrophic earthquake. Other reports dot history. Minutes before the Naples quake of 1805, oxen, sheep, dogs and geese supposedly started making alarm calls in unison, while horses were said to have run off in panic just prior to the San Francisco earthquake of 1906."

"Even with advanced technology it can be difficult to detect many kinds of impending natural disasters. In the case of earthquakes, for example, seismic sensors lurch into jolted squiggles only as the earth-juddering shocks are actually happening. Making reliable predictions requires precursor signals – and, as yet, scientists haven't found any signals that seem to occur consistently before big quakes. Hence the growing willingness of some scientists to consider more unorthodox warning signals – such as animal behaviour."

https://www.bbc.com/future/article/20220211-the-animals-that-predict-disasters

Hur bra varningssignaler fanns om att Putin skulle invadera Ukraina? Massor. Hjälpte det för att hindra en invasion? Nej. I morgonens TV4-sändningar beklagade Jan Eliasson att västvärlden inte längre tycks förstå vad diplomati innebär när man kallat hem sina ambassadörer. I kristider är diplomatisk kommunikation viktigare än annars. Tänk att inte ens detta fungerar i vår tid. Nu är dagens fråga vad västvärlden ska göra när Putin gått in i Ukraina? Som jag skrivit om förr är risken stor att den verkliga maktkampen mellan USA och Kina leder till traditionella krig i Europa. ”Proxy krig” som det kallas. Hur stort krig är västvärlden beredd att dra igång? Hur många döda orkar man få transporterade hem? Har vi något alternativ, vad händer annars? Jag fick på avstånd uppleva ett blodigt krig i Europa när Jugoslavien föll sönder och folkgrupper mördade varandra. Låt oss hoppas att inte detta krig blir långvarigt. Och att inte det mesiga väst får fortsätta att råda. Mesigheten söndrar inte bara i våra västländer det stärker också totalitära regimer runt om i världen. Underskatta inte riskerna för proxy krig i Europa. 

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ombudskrig

Revolutionerande idéer

Ständigt nya tider

Varje dag vi har förmånen att vakna kommer en ny dag där massor av nya intressanta idéer och framsteg görs. Tempot i utvecklingen är enormt. Runt om på hela vår jord finns kreativa och drivna människor som bär på drömmar som om de är tillräckligt värdefulla kan omsättas i nya vetenskapliga framsteg, affärsidér eller kulturella uttryck som förändrar många människors liv. Eftersom allt fler människor runt om på jorden fått det allt materiellt bättre och allt fler får bra utbildningar fortsätter utvecklingstempot att öka. Som alltid är det särskilt tekniska idéer och tillämpningar som förändrar mest. Enskilda människor och organisationer som är duktigast på att snabbt ta till sig ny kraftfull teknik är också de som blir mest konkurrenskraftiga i en allt tuffare global konkurrens. Block-chain teknologin är en sådan teknik som skapar nya fantastiska möjligheter för kreativa och företagsamma människor. Block-chain tekniken används på allt fler sätt. Kanske är det framförallt inom finansmarknaden som tekniken kommer att förändra mest.

Adam Cwejman, GP, beskriver på ett intressant sätt hur Block-chain teknologin förändrar just finansmarknaden. Det innebär att teknologin garanterat kommer att påverka oss alla i allt större utsträckning. Inte minst Cwejmans historiska jämförelser ger mycket intressanta perspektiv på vad som händer här och nu.

"Med boktryckarkonsten, som uppfanns 1440 av Johannes Gutenberg, sänktes priset på böcker avsevärt. Men spridningen av böckerna nådde fortfarande bara mindre delar av samhället. Det tog ytterligare 400 år innan boktryckningen faktiskt blev en massmarknad. Först med industrialiseringens serieproduktion och avancerade tillverkningsmetoder kunde litterära verk kopieras och säljas i stora mängder. Jämfört med den gradvisa spridningen av det skrivna ordet under närmare 600 år av människans historia har Internet omstöpt vårt samhälle betydligt snabbare. På omkring 30 år har villkoren för dags- och kvällspressen, boken, filmen, musiken, den offentliga debatten, detaljhandeln, datorspelen, sjukvården, kommunikationen och minst ett dussin områden till förändrats fundamentalt."

"Många av dessa förändringar har blivit självklarheter i vår vardag. Appar i våra telefoner har påverkat hur vi konsumerar, kommunicerar och letar rätt på information. Det gäller även finansmarknaden. Miljoner småsparare lyckades, genom att koordinera sina köp, i början av 2021 höja börskursen på det helt uträknade bolaget Gamestops aktiekurs."

"Varje digitalisering har inneburit att mellanhändernas makt och inflytande har ifrågasatts och omförhandlats. När kopieringen av musik och film blev digital utmanades de tidigare så starka skivbolagens monopol över musikutgivning och distribution. När dagspressens digitala annonser på bara några år fullkomligt åts upp av Facebook och Google hände något motsvarande, det framtvingade en reaktion och anpassning från befintliga aktörer."

"2008 skriver en person under namnet Satoshi Nakamoto en text som beskriver vilka principer som skulle styra en decentraliserad valuta. Namnet på den valutan är Bitcoin. Det var den första så kallade kryptovalutan som lanserades. Under många år är Bitcoin inget mer än en lustig kuriositet bland datornördar och radikala liberaler. 2010 skedde det första köpet med Bitcoin, en pizza köptes för 10 000 Bitcoins. En Bitcoin var då värd omkring 0,008 kronor. Idag är en Bitcoins marknadsvärde 536 000 kronor. Det totala värdet av samtliga kryptovalutor är i skrivande stund 2 biljoner dollar. Det är ungefär lika mycket som marknadsvärdet på världens mest värdefulla företag, Apple. Eller något mer än Italiens, Brasiliens eller Kanadas totala bruttonationalprodukt. En annan relevant jämförelsepunkt är det totala värdet på allt guld i cirkulation: 11 biljoner."

"Men kryptovalutor som Bitcoin är i det här sammanhanget inte huvudrollsinnehavaren utan blott ett smörjmedel för något helt annat, betydligt större, som kan jämföras med Gutenbergs uppfinning av tryckpressen. För det Nakamoto lanserade 2008 var egentligen inte en valuta utan en decentraliserad huvudbok. En sorts förteckning där alla transaktioner mellan individer är offentliga. Vad detta i praktiken betyder är att samtliga mellanhänder på finansmarknaden, i teorin, kan tas bort och ersättas av enskilda privatpersoner."

"Genom den så kallade blockkedje-tekniken, som Nakamoto lanserade, läggs information (block) till i en sträng (kedja) av information. Det är detta som utgör grunden för den decentraliserade finansmarknaden."

"Finansiella transaktioner är idag en av världens största industrier: banker, finansinstitut, försäkringsbolag och andra agerar mellanhänder. De tjänar pengar på transaktionsavgifter och att leverera finansiella tjänster till privatpersoner och företag. Denna industri beskrivs ofta som själva motorn i den globala kapitalismen."

"Decentraliserad finans, eller DeFI som det förkortas, utmanar dessa kapitalintensiva industriers monopol på att vara mellanhänder. Själva tekniken är redan i bruk. Och infrastrukturen för dess användning är telefonen du har i din ficka. Ännu är DeFi i sin linda. De tjänster som finns används av en rätt liten grupp av entusiaster och teknikpionjärer. Exempel på DeFi-tjänster är betalningstjänster, funktioner för lån och utlåning, försäkringskontrakt och handelsplatser för kryptovalutor som Bitcoin."

"Varje stor decentralisering av produktion och distribution möts av en regulativ motreaktion. Det vill säga: Befintliga aktörer blir nervösa över vad förändringen innebär för deras eget inflytande. Tänk musikbolagens reaktion på Napster under början av 2000-talet. Eller Taxibranschens rädsla för Uber under 2010-talet. Dagens banker och försäkringsbolag kommer inte att agera annorlunda."

"Vi har att vänta krav på styrning, reglering och begränsningar. Det är också sannolikt att banker och försäkringsbolag kommer att lära av och låta sig inspireras av den decentraliserade finansmarknaden. På liknande vis kommer sannolikt många DeFi-innovationer att förändra våra liv. Inte genom att helt välta Trygg-Hansa eller Nordea. Men däremot kommer trycket på att decentralisera och förenkla finansiella transaktioner bli allt större. Det är en utveckling som bara är av godo. Många av kapitalismens mest framgångsrika aktörer tjänar egentligen enbart pengar på att vara menlösa grindvakter. De tar ut små transaktionsavgifter för tjänster som utan mellanhänder vore gratis."

"Att tala om en demokratisering av finansmarknaderna är kanske ännu för tidigt. Men om det är något ett liv i den digitala epoken har lärt oss så är det att förändring kan komma väldigt snabbt. Mellan att boktryckarkonsten uppfanns och att det blev en massprodukt tog det omkring 600 år. Så länge kommer vi inte behöva vänta på en decentralisering av våra finansmarknader."

https://www.gp.se/ledare/en-revolution-v%C3%A4ntar-finansmarknaden-1.57374798

Mäktigast i Europa

Ombytta roller

Vem som är ”herre” och ”dräng” skiftar lite då och då när enskilda liv levs och olika samhällen förändras. Stormakter har kommit och gått. Det är inte länge sedan Sverige var en stormakt, under den Karolinska tiden. Den geografiska yta som idag är USA har inte alltid varit en självständig stat. Spanjorer, holländare och britter tillhör dem som härjade där. Innan de efter hårda strider blev fria från brittisk underlydnad var de en brittisk koloni. 

Britternas enorma imperium vittrade under 1800- och 1900-talet sönder. Inte minst 1:a och 2:a världskriget kostade på och USA och Ryssarna blev världens mäktigaste samhällskrafter/imperium. Efter Sovjetunionens kollaps blev USA ensam global stormakt. På häpnadsväckande kort tid skapade dock kinesernas arbetsmoral, företagsamhet och kunnande i kombination med det kortsiktiga västs finansmarknad ett åter ekonomiskt och starkt Kina. Ett mycket folkrikt ekonomiskt starkt Kina. Med tanke på de historiska så kallade opiumkrigen där brittiska handelsmän kopplat till opiumhandel lyckades kuva Kina upplever många kineser västvärldens finansiering av deras snabba industrialisering som en första "pay-back". Det är viktigt att förstå att krig och maktkamper nästan alltid handlar om affärer och tillgång till kritiska råvaror.

https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/amerikanska-revolutionen

https://www.so-rummet.se/kategorier/opiumkrigen

https://www.svd.se/kinas-frigorelse-borjade-med-opiumkriget

Bara den som själv är mäktigast ogillar konkurrens om att vara mäktigast. Alla andra gillar möjliga alternativ för att balansera maktförhållanden eller för att ha alternativa parter att samarbeta med om den du just nu samarbetar med börjar behandla dig respektlöst och snålt. 

Nu är det britterna som styrs av USA. Det som annonserades av USA, Storbritannien och Australien den 16/9 är mycket intressant ur ett maktspelsperspektiv. Ur ett USA AB perspektiv formerar USA nu ett Europeiskt huvudkontor i England och ett APAC (Asien/Pacifics) huvudkontor i Australien. I ljuset av att britterna lämnade EU har nu Storbritannien blivit det globala samarbetets representant i Europa. Även om inte britterna längre är högst upp på täppan i världen ger det dem en kortsiktigt starkare position i Europa än inom EUs tröga och allt för byråkratiskt styrda system. Kanske har detta gjort Storbritannien/England till Europas enskilt starkaste makt. Vi får se. Det blir intressant att se hur relationen mellan Storbritannien och EU utvecklas nu. Inte minst intressant är det att konstatera att Storbritannien har en mycket lättare uppgift än övriga Europa att freda sig från kraftiga folkvandringar från Afrika och Mellanöstern. SVT beskriver lite nedan om den nya "säkerhetspakten" som självklart också är en ny handelspakt.

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/britterna-usa-och-australien-i-sakerhetspakt

Och herr Johnson i Storbritannien driver på för att avvika allt mer ifrån EU och liera sig allt mer med USA. Blir spännande att följa. 

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/boris-johnson-oppnar-for-att-byta-ut-kilo-mot-pounds-sa-krangligt-ar-det

Och du, tro aldrig annat än att affärsperspektiv alltid finns med i bilden när pakter skapas. Nu kanske Frankrike måste sälja till Kina istället. 300 miljarder kronor är mycket pengar. Även i en tid där staters riksbanker låter ”sedelpressarna gå varma”. Och många av de prisökningar vi nu upplever, som driver på inflationen, är kopplade till det handelskrig som mer eller mindre pågår mellan västländer och Kina. Det borde skrivas mer om handelskrigets konsekvenser.

https://www.expressen.se/nyheter/franska-ilskan-kallar-hem-ambassadorerna/

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/franska-utrikesministern-australien-och-usa-ljuger

Domedagen

När USA backar, vilka stiger fram

"Make America great again". Det löftet har Donald Trump gett det amerikanska folket. USA har fått en ny president som är protektionistisk, odiplomatisk, som gärna förödmjukar kvinnor och som tror det finns enkla lösningar på komplexa utmaningar. Folket i den fria världens ledande land har följt i Ungerns, Polens, Turkiets, Filipinernas med fleras fotspår och valt en framtid av inskränkthet, självgodhet och upplevd egennytta. I Trumps fall tycks hans ekonomiska politik vara någon form av Reagan/Thatcher medicin igen. I en tid då de få rika behöver dela med sig mer av sina enorma rikedomar ska de rika behöva betala ännu mindre... Och miljö- och klimatförbättringsarbetet ska läggas i frysboxen för att istället finansiera infrastruktursatsningar som är tänkta att skapa jobb i USA. Inget kommer att göras under Trumps ledarskap för att försöka tygla de hästar som Reagan/Thatcher släppte loss globalt när finansmarknaden avreglerades på ett allt för omfattande sätt. Men vem kan tygla en frisläppt finansmarknad? Ett USA med Trump i toppen som till exempel vill tvinga Federal Reserve att ligga kvar med låga räntor...? Ett väldigt svagt EU? Någon annan? Behöver "hästarna" tyglas? Vad tror du? Tror du att människor och organisationer som kan tjäna massor av pengar på att inte betala skatt någonstans frivilligt vill sluta med det? Tror du att någon som kan tjäna pengar på att fritt flytta sina pengar till nya marknader bryr sig om marknader eller aktier som de lämnat? Jag vet att jag inte fortsätter att följa eller bry mig om företagen som jag haft aktier i men som jag sålt. När USA sannolikt backar in mer i sig själv, vilka krafter kliver då fram i landets ställe? Inga? Självklart kommer nya krafter ta de chanser som bjuds.

Sverige är i händerna på sin omgivning

Sverige är ett fantastiskt land. Landet har snart endast 10 miljoner invånare. Sveriges framgångar är väldigt starkt beroende av vad som händer i vår omvärld. En allt oroligare omvärld är inte något upplyftande för oss här uppe i norr. Vårt välstånd är starkt kopplat till vår förmåga att kunna göra affärer med människor runt om i världen. Hittills har vi varit riktigt bra på det. Det är dock inte något som är givet i framtiden.

Vissa drömmer om en värld utan gränser och där vi alla lyder under samma demokratiska och liberala system. Möjligen en fin tanke. Men hur kan man ens tro att världen skulle kunna styras på ett sätt? Och hur rolig blir den världen? Hur bra har det gått inom EUs medlemsländer att följa beslutade finansregler? Hur sannolikt är det att de som har makten runt om i världen är beredda att ge upp sin egen starka maktposition? Det är klokt att utgå ifrån att länder kommer att finnas kvar med sina gränser men att vi måste göra allt vi kan för att vi kan leva i fred tillsammans.

Automatisering och artificiell intelligens ersätter allt fler jobb

Företagsamhet, bördighet och Jobb, jobb och jobb avgör hur välståndet utvecklas på en plats. Så är det runt om i världen, även i USA. Om jobben försvinner från en plats tappar platsen livskraft och människor börjar bråka. Är det svårt att förstå? Väldigt många av dagens jobb prognosticeras att ersättas med hjälp av robotar och artificiell intelligens. Oavsett var i världen de arbetsuppgifterna utförs på jorden idag. Trumps löften att flytta hem jobb blir intressant att följa. Det är hög tid att arbeta fram en ny ekonomisk modell som kan göra att även framtidens samhällen kan erbjuda ett generellt välstånd där många människor bidrar i samhällsbygget på meningsfulla sätt. Var hittar jag nätplatsen där Marknadsekonomi 2.0 utvecklas?

http://www.dn.se/debatt/automatiseringen-har-tagit-bort-450-000-jobb-pa-fem-ar/

https://www.kth.se/forskning/artiklar/artificiell-intelligens-pa-stark-frammarsch-1.626006

Brytpunkter vid paradigmskiften

Vad innebär religioners domedagar? Kan det vara så enkelt att det handlar om brytpunkter vid paradigmskiften som avses? Varför inte? Personligen tror jag inte på någon religiös variant av domedag men jag tror det är värdefullt och viktigt att lära av vår mänskliga historia. Kraftiga brytpunkter i mänsklighetens historia har regelbundet inträffat sedan "Adam och Eva". Självklart kommer även nu att bjuda på liknande korrigeringar. Låt oss bygga Marknadsekonomi 2.0 och vara övertygade om att vi kommer att hitta en väg framåt som kan erbjuda väldigt mycket positivt för kommande generationer. Jordens undergång är inte nära! Men utmaningarna är väldigt tuffa just nu.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Yttersta_domen

http://www.bibelstudier.se/index.php?page=A10

http://islam.se/trosartiklar/domedagen

http://www.aktiespararna.se/artikelarkiv/borsnotiser/2016/september/pressar-ned-rantelaget/

2030 blir toppen

Tjäna pengar på pengar på pengar på pengar...
"Inga träd växer till himlen" och "Efter regn kommer solsken" är exempel på talesätt som beskriver ekonomiska cykler som hemsökt människor i årtusenden.

Med intressant regelbundenhet växlar vi från högkonjunktur till lågkonjunktur. Goda tider övergår i dåliga tider och efter ett tag går vi mot goda tider igen. Allt är relativt. I svängningarna går vissa under och andra tar chanser som får dem att växa eller att stärka sin makt än mer.


"The show must go on". Och showen, världsekonomin, har blivit allt mer skruvad i takt med att finanssektorns andel av BNP ökat kraftigt i hela världen. Tro mig, det har gjort volatiliteten (rörelserna upp och ner i delar eller hela ekonomin) farligt kraftfull. I en värld där superdatorer också köper och säljer värdepapper i realtid, dygnet runt, utifrån någon "smartas" algoritmer. Vilket förädlingsvärde har denna marknad? Hur stor del av finansmarknaden är sund och matchad mot realvärden eller affärsmodeller med bärkraft? Om du tar del av fakta om hur stor andel av till exempel USAs företagsvinster som kommer från finanssektorn så förstår de flesta att dagens system spårat ur och år 2008 avslöjades det. Vad gör världens riksbanker sedan avslöjandet för att försöka undvika en smärtsam samhällsförändring? De låter sedelpressarna "brinna upp", det vill säga göder det finansiella systemet med billigare pengar... Tror du det driver på omställningen till Marknadsekonomi 2.0? När ingenjörskonsten flyttat från realekonomin till en farligt virtuell ekonomi, då lever vi i "code red" läge. Varningslamporna blinkar för fullt nu! Krisen är redan här men den står inte tydligt på löpsedlarna än, eller? Den allt för stora finansiella sektorn och dess drift efter snabba klipp har gjort jorden till en instabilare och mindre hållbar plats. Finansiering är lika viktigt för verksamheter som vatten för människan. "Vattnet" är förgiftat och måste renas. Hur stoppas denna destruktiva utveckling? De rikaste blir ju bara rikare och rikare så de vill knappast se en förändring. EU tycks definitivt inte vara en kraft som kan tämja "en tiger som löper allt för fritt". Jag är helt säker på att dansen runt Guldkalven snart är slut för den här gången. Håll i hatten! Personligen hoppas jag på, och jobbar för, Marknadsekonomi 2.0. Den måste skapas.
http://docplayer.se/761462-Tillvaxt-stockholm-det-finansiella-ekosystemet-som-tillvaxtmotor.html
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Storbritannien/Ekonomi
https://books.google.se/books?id=apHjCgAAQBAJ&pg=PT57&lpg=PT57&dq=uSA+finanssektorn+andel+av+BNP&source=bl&ots=q0IcJ57Ak3&sig=1Dc679XK-1lMr9DC7tBY_pMyJV8&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiglpPy9PzPAhUFIpoKHW1wDTQQ6AEIQDAG#v=onepage&q=uSA%20finanssektorn%20andel%20av%20BNP&f=false



Hur starkt står Sverige?
Bostadsmarknaden och svenskarnas skuldsättning har länge varit ett problem. Trots en svag krona får svensk export ändå inte upp ångan som man skulle kunna förvänta sig. Långtidsarbetslösheten ökar. Pensionsavgångar är svåra att matcha med ny kompetens. Infrastrukturinvesteringarna är eftersatta. Folkvandringarna är omfattande. Politiskt är stora delar av Europa under isen och USA har också demokratiska problem. Miljö- och klimatproblemen blir allt tydligare för invånare som inte väljer att leva i förnekelse.



Viktigaste indikatorerna
Sveriges ekonomi sägs gå bra. Vilka indikatorer tittar man på? Skuldsättningsgraden bland enskilda individer och kommuner? BNP utveckling per capita? Försörjningskvoten? Långtidsarbetslösa bland arbetsföra mellan 20-64 år? Kompetensförsörjningsförmåga kopplat till alla pensionsavgångar? Exporttillväxten? Företagsinvesteringar i Sverige? "Lögn, förbannad lögn och statistik" var ord vi bland annat fick lära oss på universitetet. Det går att presentera en verklighetsbild på många sätt beroende av vilken agenda avsändaren har. Min agenda går ut på att så snabbt som möjligt försöka få många i Sverige att hjälpa till att nutidsreformera Sverige. För varje dag som går innan vi ordentligt börjar anpassa Uppsala och Sverige till en ny konkurrenssituation samt demografisk verklighet desto jobbigare blir förändringsarbetet i nästa lågkonjunktur. Jag vill också att Sverige ska bli mycket attraktivare så att många av världens skickligaste inom olika områden gärna vill bo här hos oss. Så är det inte idag men så kan det bli. Tro mig, vägen dit handlar inte bara om rimliga skatter! Det handlar mest om utvecklingsmöjligheter, frihet, bra miljö och trygghet.
http://www.regeringen.se/artiklar/2016/04/prognos-for-den-ekonomiska-utvecklingen--april-2016/
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningsframskrivningar/Befolkningsframskrivningar/14498/14505/Aktuell-befolkningsprognos/Sveriges-framtida-befolkning-20152060/273432/



En bra indikator på att inget växer till himlen är aktiekursutvecklingen i Deutsche bank. Tills 2015 var aktien en "idiotsäker" aktieinvestering. Sedan 2015 har den havererat! Du tror väl inte att vi nu befinner oss i en tid där vi är immuna mot kraftiga ekonomiska inbromsningar? Nu måste vi börja ställa om mot en rättvisare och mer hållbar Marknadsekonomi 2.0. Om vi gör det är jag övertygad om att många svenskar år 2030 har det bättre än idag. I Marknadsekonomi 2.0 värderar vi hållbarhetsperspektiv betydligt högre än idag. Visst vill vi både ha det bra nu och lämna något bättre efter oss till kommande generationer? Det vill jag! Det går att klara av både och om man agerar ansvarsfullt och rättvist. Hjälper du till? Jag hoppas du vill det! Ditt engagemang behövs!
http://www.di.se/nyheter/fran-glansdagar-till-fritt-fall-i-deutsche-bank/
https://www.bloomberg.com/quote/DBK:GR
http://www.di.se/nyheter/rorlig-eller-fast-ranta-experterna-tipsar/
http://www.di.se/nyheter/swedbank-bomarknaden-bromsar-in/
http://www.dn.se/ekonomi/tva-rantehojningar-ar-ingen-stor-sak/
http://www.dn.se/ekonomi/eqt-topp-kvar-i-bank-med-indraget-tillstand/
http://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/wwf-svenskarna-behover-42-jordklot/

Likabehandling, girighet & kritik

Lika inför lagen?
I en demokrati sägs vi vara lika inför lagen. Om man vill leva i det bästa möjliga samhället anser jag att det måste vara ett praktiskt faktum att vi är lika inför lagen. Oavsett om du hör till samhällets sämst ställda eller de bästa ska du dömas lika för ett liknande brott. Inga undantag. Om undantag görs faller hela systemet. De sämst ställda får ännu färre skäl att anstränga sig för att vara så bra samhällsmedborgare som möjligt. De bäst ställda uppmuntras att stå över lagen eftersom de inte ställs till svars som övriga. Det blir fel, fel och fel. Varför är vi då inte lika inför lagen inom vissa, kanske alla, demokratier? Det beror väl inte bara på våra möjligheter att köpa stöd från de bästa advokaterna?

Det som är positivt med dagens massiva övervakningsmöjligheter är att organiserad brottslighet och terrorism kan bekämpas effektivare (kräver inte generell massövervakning). Samtidigt blir jag mycket besviken av att många av de värsta brottslingarna som ertappas kommer undan med endast lite indragna årsbonusar. Om blogginlägget i RollingStone stämmer, att den stora banken HSBCs omfattande penningtvätt av knark och terroristpengar endast kostat några miljarder och uteblivna årsbonusar till bankdirektörerna, är det mycket anmärkningsvärt. Hur kan man hävda att det finansiella systemet hotas för att ansvariga direktörer sätts i fängelse och banken tas över av någon annan som påstår sig kunna finansmarknaden?

Är det så att det inte finns någon äkta vilja att stoppa droghandeln i världen? Det är helt oacceptabelt att banksystemet ska anses så samhällskritiskt att de ständigt ska räddas och skyddas. Med den logiken ska bank och finanssystemen helt drivas av allmänintresset och inte av girighetens centralfigurer. I dagarna släpps åter en film, Wolf of Wall Street, som beskriver den osunda toppfinansens miljö. Självklart lever inte alla som filmens huvudperson MEN logiken kring affärerna stämmer. Vad krävs för att finansmarknadens spelare ska omfattas av samma regler som övriga? Vad krävs för att inte det samhällskritiska finanssystemet ständigt ska underblåsa ohållbara finansbubblor?
http://www.rollingstone.com/politics/blogs/taibblog/outrageous-hsbc-settlement-proves-the-drug-war-is-a-joke-20121213?print=true#ixzz2oJUur5Mr

Fyra ögon och lika inför regler
Det finns gott om olika ledartyper i världen. Ofta matchar inte ledarna alla de fina idealprofiler som finns. I verklighetens värld är det resultat, nätverk och tur som gäller. Läste en intressant studie om att kritik inför andra nästan alltid är kontraproduktivt. Väldigt många människor går då bara i försvar istället för att reflektera och försöka ändra. Också bättre att försöka tala om utvecklingsmöjligheter istället för brister. Mina erfarenheter styrker studien. Bäst kritikeffekt får man när den framförs mellan fyra ögon och förpackas i utvecklingsmöjligheter. Bäst pedagogiskt ledarskap uppnår man om alla medarbetare omfattas av samma grundvärderingar och regler, inga undantag. Är det svårt att förstå?
http://blogs.hbr.org/2013/12/when-you-criticize-someone-you-make-it-harder-for-them-to-change/

Mustasch & ny karriär

Prostata och testikelcancer
Vår sjukvård blir allt bättre på att bota oss när vi drabbas av olika sjukdomar. Redan idag, innan en åldringspuckel väntar, betalar vi mer än någonsin för vår sjukvård. Att vi kan bota allt fler och ge många väldigt bra omsorg i svåra stunder är positivt. Samtidigt är våra pengar begränsade och vi tvingas hela tiden prioritera mellan många önskemål inom bl a skolan, omsorgen, vården, infrastruktur, kollektivtrafik, idrott och kultur.

Vi behöver, och många av oss vill, bidra till ännu bättre anslag till cancerforskningen.
Just nu deltar jag i Movemberkampanjen för mer pengar till forskning runt prostata och testikelcancer. Ett mycket bra initiativ där många män hjälper till att marknadsföra önskemålet om mer privata bidrag till forskningen genom att odla mustasch. Syftet med kampanjen är viktigt samtidigt måste jag tyvärr konstatera att jag inte trivs med mustasch och jag ser mycket fram mot sista november då jag kan raka av mig min allt mer besvärande överläppsskapelse.
http://se.movember.com

Trovärdighet
I samband med den globala finansiella härdsmältan 2008 drabbades många väldigt negativt. Inte minst jag själv drabbades av en total torka på pengar till nya företagsprojekt. USAs dåvarande finansminister var arkitekten bakom räddningsprogrammet som av många ansågs vara orimligt snällt mot de finansmän och bolag som kraftigt bidragit till att krisen uppstod. Att Timothy Geithner, dåvarande finansminister, nu blir VD för riskkapitalbolaget Warburg pincus känns olustigt. Vi fortsätter onekligen att ha mycket osundhet runt finansmarknaden ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Vad tycker du om detta?
http://www.di.se/artiklar/2013/11/16/geithner-blir-riskkapitalist/

Löneutveckling & ideellt arbete

Ett låglöneland
SVT sände nyligen ett program om att svensk löneutveckling sedan 80-talet har gjort att Sverige idag har en löneskillnad mellan de få rika och det mycket stora resten som är tillbaks på samma relation som innan första världskriget. Självklart måste Sveriges arbetskraft och svenskt näringsliv klara av att konkurrera på en global marknad. Frågan är dock om det är synonymt med att vi allt mer måste bli ett låglöneland även för de invånare som jobbar inom näringslivet. Eller inom den offentliga sektorn. Vad vinner svenska små och medelstora företag på att svenskarnas generella köpkraft blir lägre och lägre? I princip inget! Nästan alla mindre och medelstora företag är beroende av lokal och regional köpkraft. I programmet kan man tolka professor Calmfors som att han efter att tidigare tyckt att det varit nödvändigt med denna utveckling nu anser att det knappast är en bra väg för Sverige om vi vill fortsätta att sträva efter social sammanhållning.

Rune Andersson, tidigare storbolagsdirektör som förvaltat sin tidigare inkomster väl, anser dock att det är nödvändigt att finansmarknaden får en större del av det värde som skapas eftersom kapitalet annars tar sig någon annan stans. Även Anderssons före detta Electroluxkompis Carl Bennet försvarar den kraftiga välståndsförskjutningen sedan 80-talet från arbetskraften till finansmarknaden. Ur ett politiskt perspektiv är det viktigt att förstå att Socialdemokraterna var mycket engagerade i att genomföra denna stora förändring då de ansåg det nödvändigt för att våra företag skulle klara av att vara globalt konkurrenskraftiga. Därför genomförde också Socialdemokraterna många devalveringar som bidrog till att göra alla med normala löner (istort sett alla) mindre köpstarka. Calmfors varnade också i programmet för fler riktade skatteavdragsmöjligheter då han ansåg att det enbart spär på denna negativa reallöneutveckling. Relationen är tillbaks på samma nivå som innan första världskriget! Det är nog viktigt att ta detta program och dess budskap på allvar. Tror vi att nuvarande väg framåt leder mot ett generellt högt välstånd? Tror vi att vi kan klara global konkurrenskraft genom att fortsätta denna politik? Vad är det vi konkurrerar om? Tror vi den är bra för nyföretagandet?
http://www.di.se/#!/artiklar/2013/2/15/carl-bennet-rimlig-loneutveckling-i-sverige/

Jag är absolut för att ägarna (finansmarknaden) skall få en rimlig vinst i förhållande till de risker en ägare tar. Jag tycker att företagare som tar stora personliga risker skall kunna bli rik. Jag inser att vi lever i en global värld där möjligheterna är rätt små att begränsa finansvärldens handlingsutrymme är små. Trots det tror jag att det är en oklok väg framåt att mer eller mindre omedvetet driva Sverige mot att bli ett låglöneland. Vad innebär det ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv? Det går att vara internationellt konkurrenskraftig som nation utan att gå den väg som Sverige valt. Sverige har mycket att lära av Schweiz. Det är inte ett låglöneland. De har inte devalverat. De har ställt om sin industri. Låt oss bygga ett nytt rikt samhälle utifrån vetskapen att vi nu lever i informations och tjänstesamhällets tidevarv.

Förstör
Det är tråkigt att det tycks finnas för många som jobbar inom organisationer för behjärtansvänliga ändamål som enbart tycks se det som ett sätt att tjäna pengar. När det avslöjas blir följderna också tråkiga för den viktiga verksamhet de säger sig vilja stötta. Girigheten hör inte ihop med dessa verksamheter. Konsekvenserna av förre Folkpartiledaren Bengt Westerbergs ersättningar som ordförande för Röda Korset fick mycket tråkiga konsekvenser för Röda Korset i Sverige. De senaste turerna kring Reumatikerförbundet kommer att få liknande negativa konsekvenser och det "enbart" på grund av girighet. Eftersom vi fått en så stor skillnad mellan de som har och de som inte har så är det väl dax att alla dessa viktiga "idella" uppdrag görs ideellt av de kompetenta förmögna och deras anhöriga precis som i USA....... Det skall självfallet kunna vara vem som helst som kan sitta i styrelser och ledningar för behjärtansvärda verksamheter men det skall inte vara ett högarvoderat uppdrag! I vart fall inte för styrelserna. Det är en ära att få ge av sig själv i liknande uppdrag. Det finns tillräckligt många duktiga som tycker så!
http://www.dn.se/nyheter/sverige/reumatikerforbundet-kan-mista-90-kontot

Tack!
En stor musikalisk personlighet har gått ur tiden. Han bjöd under sitt långa liv många människor på många fantastiska upplevelser och har varit en förebild för väldigt många. Eric Ericson är död.
http://www.dn.se/kultur-noje/musik/korledaren-eric-ericson-avliden







http://www.di.se/#!/artiklar/2013/2/15/carl-bennet-rimlig-loneutveckling-i-sverige/

Vem försvarar allmänintresset?

Kapitalmarknaden
Runt om i världen finns massor av regler för det mesta. De som tror något annat får gärna åka runt i både västvärlden och andra delar av vår härliga planet och själva lära sig det. Inte minst i marknadsekonomins "förlovade land" finns gott om regler, "red tape" som delar av regelverket också kallas i affärskretsar. Den marknaden som jag hävdar är minst regelerad idag är kapitalmarknaden. Är det bra eller dåligt? Tror du att någon som är dominant i nuvarande system önskar förändringar? Skälet till varför det är som det är på den globala kapitalmarknaden är självklart att det är mäktiga krafter och  att de är väldigt snabbrörliga. Ett land som inför ogynnsamma villkor straffas snabbt genom att kapital flyttas till nya marknader. Personligen tycker jag att det är tråktigt för de flesta samhällen att vi inte kan uppnå vissa globala spelregler även för denna väldigt mäktiga och viktiga marknad.

Vem försvarar idag allmänintresset inom kapitalmarknaden i Sverige? Finansinspektionen? Riksbanken? Ja det kan man undra i ljuset av att väldigt många ledande politiska företrädare inte tycker att det är bra att överväga metoder som gör att vi kan minska krascherna i vår ekonomi. Man behöver inte vara särskilt duktig i ekonomi för att inse att det är mycket lämpligt att människor inte har allt för hög belåningsgrad. Särskilt när skattekollektivet löpande får ta smällarna när bubblorna spricker. Vilka vinner på att många är kraftigt skuldsatta och inte amorterar på sina lån eller i vart fall tvingas betala en viss del av ett lån för egna pengar? Ja, vilka är det som tjänar på ränteskillnaderna mellan in och utlåning? Nu sägs åter riskkapitalbolagen vara igång med strukturaffärer i ljuset av att det anses vara många undervärderade bolag på våra aktiemarknader. Jag har själv jobbat som industriell förvärvare av bolag och kan kostatera att många riskbolag är beredda att betala oseriöst mycket för bolag som annars varit utmärkta köpobjekt till rimligare kostander för de som tänker på långsiktigt värdeskapande. Kortsiktiga pyramidspel och framförallt enorm utveckling på låg soliditet i riskkapitalbolag är starka drivkrafter. Precis som med banksektorn borde soliditetskravet höjas för riskkapitalbolagen. Då blir deras risker rimligare i förhållande till de vinster de också med all rätt kan skapa. Hur svårt kan det vara om man ser till allmänintresset? En sundare ekonomi allokerar betydligt mer pengar till våra små och medelstora företag istället för många av de pyramidspel som lockar i allt för stor utsträckning. Glöm inte att amorteringar är sparande. Det går självklart att hitta rimliga former för hur vi kan låna som antingen inkluderar egna insatser och amorteringar i olika nivåer beroende av förmåga.
http://www.di.se/#!/artiklar/2013/1/16/reinfeldt-skeptisk-till-krav-pa-amortering/
http://www.di.se/#!/artiklar/2013/1/15/fi-drog-in-miljoner-till-staten/
http://www.di.se/#!/artiklar/2013/1/16/varldsbanken-sanker-global-tillvaxtprognos/
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/reinfeldt-skeptisk-till-ingves-forslag_7832352.svd
http://www.dn.se/ekonomi/fyra-av-fem-banker-sagar-ingves-forslag

En hållbar ekonomi är önskvärd. Jag tycker att det är positivt om även kommande generationer kan få någon pension. Det är önskvärt att vi även i framtiden kan ha råd att vara generösa med att stötta människor som flyr på grund av förföljelse och terror. Ta aldrig det för givet. Bara ett rikt land där en majoritet strävar efter en generell välfärd kan försöka uppnå det.
http://www.dn.se/ekonomi/unga-forlorare-om-pensionen-skulle-andras

Skräpobligationer & skolan

"junk bonds"
Det känns som igår när Michael Milken fick gå i fängelse efter att ha varit hjälte i sin bank efter att hans ide' om skräpobligationer exploderat och banken han jobbade för i princip gick i konkurs. Det var på 80-talet och Carl Icahn var En av finanshajarna som utnyttjade Milkens ide' för att få "leverage" och bli mycket förmögen. Vad var en skräpobligation? Jo, ett finansiellt instrument där företag gav ut rättigheten till en hög ränta om man lånade ut pengar till dem. Den höga räntan var självklart kopplad till att risken att företaget skulle gå i konkurs var stor. Många av dessa bolag gick i konkurs och de giriga som lånat ut pengarna blev förvånade trots att avkastningen som utlovades var oseriöst hög om det inte just rörde sig om mycket hög risk. Skräpobligationer är åter populära..... Varför vill så många människor bli lurade? Varför finns så många människor som tror att det kan vara enkelt att tjäna mycket pengar om man vill vara laglig?

Skolan
Jag börjar tröttna. Det är för mycket gnäll om hur vår skola fungerar. Skolan är för viktig för att politisk oenighet och fackets enkelspårighet skall få driva den mot ett allt sämre tillstånd. Hur kunde det gå så snett? Varför går Uppsala Universitets rektor i direkt angrepp på regeringens forskningspolitik? Ett enkelt svar är att hon vill ha mer pengar till sin verksamhet. Om man är mindre synisk så kanske hon faktiskt tycker att det är idiotiskt att tro att mer elitsatsningar är vägen framåt. Det kanske är bättre att satsa lite mer på bredden och framförallt på forskarnas frihet. Precis som med läraryrket är "frihet under ansvar" mycket underskattat inom forskningsområdet. Kanske Dax för Folkpartiets gymnasieutbildade partiledare Jan Björklund att tänka om.