Systembyggare

Ett innovativt och företagsamt folk

Uppsala och Sverige kan mycket bättre än nu! Rösta klokt. Rösta UP!

Nedan artikel i Expressen av Gunnar Wetterberg är toppen. Den påminner mycket om ett av mina blogginlägg nyligen där jag lyfte att det kineser och amerikaner gör inte är unikt. Även svenska staten har ofta stöttat svenska affärsprojekt som ofta tjänat det svenska samhället väl. Och Wetterberg är det viktigaste på spåret, det måste finnas ett behov och det måste finnas en krävande kund. 

”Historien om Ericsson är en stor och viktig del av telekommunikationernas utveckling under 150 år. Telefonin förde människor närmare varandra, knöt samman kontinenter och gjorde det möjligt att bygga upp världsomspännande företag.”

”Men det finns också en helt annan historia bakom framgången. Mycket av Ericssons framgångar har kommit ur samspelet med krävande kunder. Entreprenören Henrik Thore Cedergren grundade Stockholms Allmänna Telefon AB (SAT) 1883, knäckte Bellimperiet med billiga abonnemang, och såg till att Stockholm vid förra sekelskiftet blev världens telefontätaste stad. När Bell inte ville leverera apparater till konkurrenten SAT blev detta Lars Magnus första massmarknad, samtidigt som Cedergrens ingenjörer drev på Ericssons teknikutveckling.”

”Samspelet mellan staten och Ericsson är inte unikt. Vattenfall sporrade ASEA när vattenkraften byggdes ut, och fick sedan bygga världsledande ellok när SJ elektrifierade järnvägen. Försvarets beställningar har hjälpt fram Saab, Bofors och Hägglunds. Läkemedelsindustrin har dragit nytta av den kliniska forskningen vid universitetssjukhusen. Ibland har ”utvecklingsparen” varit privata: Atlas Copco och Sandvik tog fram den svenska modellen för bergborrning åt gruvindustrin, skogsindustrin lämnade flottningen och drog fram Volvos och Scanias tunga lastbilar. Samspelet har fungerat som allra bäst när den kräsne kunden drivit på för att mätta ett verkligt behov.”

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/staten-och-kapitalet-kan-ro-succeer-i-land/

Nytänkande

Om man gör som man alltid gjort blir det som det alltid blivit

Snart ska jag besöka tre av mina amerikanska kusiner i Chicago. Ett arv från en farbror bjuder på resan. Två av dem är läkare och den tredje är egenföretagare in IT/Media. Tre kvinnliga kusiner är det. De har alla blivit kvar i Chicago efter att Nelson, en av mina farbröder, för länge sedan dog. 

När jag besöker mina kusiner ska jag på allvar studera det decentralistiska federala USA. Du som egentligen inte känner till USA så bra ska veta att de ner på stadsdelsnivå kan besluta om egna invånarregler. Deras stater, som tillsammans bildar USA, har väldigt mycket självbestämmande. Detta decentrala USA bär på delar av USAs framgångar. Konceptet ”The american dream” är en annan styrka. Även om det i verkligheten är i Sverige som ”The american dream” är verklighet. I mycket liten utsträckning gäller den idag det stora flertalet amerikaner. Berättelsen om konceptet gör dock att väldigt många amerikaner tycker det är ok med enorma skillnader mellan rika och fattiga. Fattiga har helt enkelt sig själva att skylla. De rika, och skattesystemet som uppmuntrar de rika att starta stiftelse, göder riskkapitalmarknaden med mycket värdefullt kapital. Något som Sverige idag har stor brist på. Ja, ja, jag ska på djupet studera systemskillnaderna i USA jämfört med EU, Sverige, Uppsala och Uppsala city. 

Trots att en majoritet av partister i Uppsala kommunfullmäktige tycker att vi ska flyga mindre är verkligheten den motsatta. De är naivistiskt troende och samtidigt dåligt medvetna om vad som händer i USA och Asien. Flygandet ökar kraftigt. Dels för att de precis som svenskar vill uppleva världen när allt fler miljoner människor blir medelklassare men också för att det krävs för att göra affärer och för att upprätthålla affärskontakter. Vad gör då amerikaner, kineser och indier förutom att resa allt mer med flyg? De bygger smartare flygplan och uppfinner miljövänligare drivmedel. Men naivisterna vill att vi ska sluta flyga. Jag kommer att flyga till Chicago.

”Spurred by increasing global demand for air travel, aviation emissions have been rising faster than those from rail, road, or shipping in recent decades. Solutions to invert the trend are slow-dripping: Sustainable Aviation Fuel, which can cut emissions on a flight by 80% when produced and used correctly, could represent two thirds of the reduction in emissions needed for aviation to reach its net-zero goal by 2050. But, it’s in short supply and in the best case scenario, SAF will have accounted for just 0.53% of all jet fuel use in 2024, a far cry from the levels required to make an impact.”

https://edition.cnn.com/travel/natilus-horizon-blended-wing-aircraft-spc/index.html

Vad hände med Europeisk innovationskraft? Jag hade wallenbergstoppen Bo Berggren som ordförande när jag ledde Näringslivets Framtidsforum. Han talade om att Sveriges efterkrigstids stora konkurrensfördelar i Europa var att vi slapp att förlora många unga män i första och andra världskriget. Och att vi kortsiktigt (typ 30 år) hade god leveransförmåga. 

Läs nedan artikel i Tidningen Näringslivet. Mario Draghis rapport om EUs usla konkurrensförmåga måste tas på största allvar. Vi européer är inte längre uppfinningsrikast, mest äventyrslystna, flitigast, bäst utbildade med flest entreprenörer. Särskilt USA och Kina är idag kraftpolerna i människans värld. Bildandet av EU räckte inte eftersom EU mest blev en tungrodd politisk apparat. EU har inte ens kunnat enas om ett EU språk som alla européer ska lära sig. Och vi har inte ens en gemensam armé. Och inom geopolitiken får vi nu känna av det England och Frankrike tidigare var mästare på, att härskas genom att söndras. Ungerns agerande och Storbritanniens Brexit är lysande exempel på det. 

https://www.tn.se/naringsliv/40227/europas-industri-i-fritt-fall-darfor-dras-sverige-med-i-raset-ratt-sorgligt/

Har jag någon medicin mot Europas förfall? Ja, det har jag!

1. Säkra en skola som utbildar konkurrenskraftiga européer och fler utbytesprogram.

2. Skapa stiftelser som investerar i Europeiska företagsbyggen och minska antalet framgångsföretag som säljs till USA eller Asien.

3. Inför ett gemensamt språk som alla europeiska skolbarn ska lära sig.

4. Skapa en stark militärallians inom EU. 

5. Bli bäst på att utforska och exploatera neråt istället för uppåt. Uppåt räcker ”good enough” för att säkra sateliter. USA, Kina och Indien har redan kommit för långt uppåt för att EU ska hinna ikapp.

6. Uppmuntra britterna att åter bli en del av EU. Det går om EU-byråkratin minskas och ”subsidiaritetsprincipen” på allvar efterlevs. Överbyråkrati är alltid en bra väg mot förfall! Och EU behöver britternas forskningsförmåga och framåtdrift kopplat till Artificiell Intelligens.

Jag och en god vän besökte den japanska ambassadören för ett år sedan. Vi pitchade ett samarbetsprojekt med stor potential. Vet du vilket ”diplomatiskt” svar vi fick? Svaret var: ”Varför ska vi satsa på Sverige, det är ju i Asien det händer?”…. Svaret blev övertydligt och bjöds på innan Mario Draghi levererade sin tragiska rapport om EUs konkurrenskraft till EU-kommissionen. 

Vi européer behöver bli laterala, nytänkande, för att ha en chans att konkurrera med USA och Kina. En positiv konkurrens som ska gynna alla människor på jorden.

Stärkt företagsklimat

Allt för lågt förändringstempo

Den svenska politiska elitens oförmågan att förstå hur illa en dålig migrations- och obefintligt integrationspolitik slår mot balansen mellan efterfrågan och utbudet av välfärdens kärnverksamheter har ett högt samhällspris. Enkelt uttryckt hade Sverige utvecklats utmärkt om landet mycket bättre balanserat mellan befolkningsmängden och utbudet av omsorg i många former, utbildning och sjukvård. Och om Sverige i större utsträckning hanterar invandringspolitiken som Canada, Australien och USA. En snabbt växande vuxen befolkning som är svår att integrera skapar inte den välståndstillväxt de flesta svenskar önskar sig. 

Det är inte ofta man ser i princip samma debattartikel publicerad i två större mediekanaler. Nedan artikel är publicerad i både GP och UNT. Skriven av tre välutbildade och framgångsrika invandrare. 

Volym har alltid betydelse. Ibland är stora volymer bra och ibland dåligt. Innovationsförmåga och företagsamhet har också en avgörande betydelse för om ett samhälle blir generellt välmående eller inte. Det vet alla Sveriges riksdagspartier. Det är inte det samma som att de förstår hur innovation och företagsamhet bäst uppmuntras. Och framförallt tycks de inte ha förstått att Sverige behöver välavlönad expertinvandring. Utan dem kommer inte svenska globalt aktiva företag klara av att vara konkurrenskraftiga. Det samma gäller våra universitet.

"Doktor Mouna" och några till debattörer tycker läsvärt till om att tillväxten måste växlas upp i Sverige, och särskilt i vissa delar av landet.  

"Sverige bör satsa mer på högteknologiska och gröna företag genom skattelättnader och regelförenklingar. En investering som kommer att löna sig med tanke på vilken effekt de här företagen kommer att ha i Sveriges ekonomi, skriver Saeid Esmaeilzadeh, Mouna Esmaeilzadeh och Nima Sanandaji."

”Uppsala är redan en av de mest forskningsorienterade delarna av Sverige, som i sin tur är ledande i EU sett till satsningar på forskning och utveckling. Samtidigt är det tydligt att mer innovationer, affärsutveckling och tillväxtfinansiering krävs för att bryta stagnationen och få fart på jobbtillväxten.”

https://www.gp.se/debatt/bättre-villkor-för-innovativa-företag-är-vad-svensk-ekonomi-behöver-1.102877015

https://unt.se/debatt/artikel/en-regional-tillvaxtstrategi-behovs-for-att-lyfta-ekonomin/l7x8e45r

Uppsala kommuns Näringslivsråd arbetar för fullt med att stärka konkurrenskraften och affärstillväxten i Uppsala. Genom att stärka tre braschkluster, där Uppsala har möjlig global konkurrenskraft att växla upp, kommer hela Mälardalens totala tillväxt att öka. Orsak och verkan. Sambandslära. Mängdlära. Så svårt är det inte att göra rätt om man förstår hur. När förmågan till ”hur” tappade politisk kraft började svensk tillbakagång. Det är hög tid att ändra på det. 

I svåra tider som nu är det viktigare än på långe att ha en tydlig vision om hur vi i Uppsala vill utveckla vårt lokala näringsliv. Nu haglar det med konkurser. Verkligheten efter gratispengar under lång tid slår nu ut de företag som inte är konkurrenskraftiga. 

Sverigebilden

Överflöd av administratörer

Vilken bild av Sverige har du? Vad är Sverige för dig? För mig är Sverige mitt hemma. För mig känns det svenska samhället greppbart. För mig var det svenska jämställda och företagsamma samhället något jag var stolt över. För mig var det svenska välståndsbygget från mitten av 1800-talet och framåt, med några svackor, imponerande ända fram till 1970-talet. 

På 70-talet påbörjades en offentlig byråkratisering som pågår än idag. En byråkratisering som stjäl viktiga resurser från både näringslivet och den offentliga sektorns kärnverksamheter. En byråkratisering som hämmar den viktiga företagsamheten. På 70-talet började också ett politikerskrå, yrkespolitiker, växa fram. Länge byggdes Sverige starkt av folkvalda som också hade en stark förankring i riktiga yrken. Företagsamma människor från olika skrån. Det var en framgångsfaktor. 70-talet avslutades 1980 med en folkomröstning om kärnkraft. Då fick det svenska folket inte ens tycka ja till kärnkraft. De tre alternativen var på olika sätt alla för avveckling. Oavsett vad man tycker i sakfrågan är det intressant att man inte vågade erbjuda ett ”bygg ut” alternativ. 

Ett annat perspektiv på Sverige är när jag på 1990-talet och början av 2000-talet reste mycket runt om i världen. Var jag än kom var Sverigebilden fantastisk. Hur hade vi blivit så jämlika? Hur hade vi skapat ett så generellt välmående land? Hur kunde vi som är så få lyckats bygga så många globalt framgångsrika företag? Hur kunde vi som är så få erbjuda världen så många världsstjärnor inom idrott och musik? Alla var imponerade. På riktigt imponerade. Det är inte så länge sedan. Den bilden av Sverige har bleknat. Inte minst Donald Trumps förvånande ”In Sweden” om våldsutvecklingen sade mycket om hur imponerad även den självgode Trump varit av lilla Sverige.

Vad hände med den svenska kulturen som fram till början av 1980-talet skapade ett globalt sett avundsvärt unikt samhälle? Ja, det finns/fanns en svensk framgångskultur värd att återskapa i modernare form.

Naomi Abramowics, GP, skriver intressant om ”Sverigebilden” nedan. Det jag tycker är mest läsvärt är hur våra rikspolitiker tillåtit den icke värdeskapande byråkratin svälla ut. 

”I sann svensk anda (där lagom bara är en chimär) har vi inte bara gjort navelskådande till en nationalsport – vi har till och med gjort det till ett myndighetsuppdrag. Ett av Svenska institutets uppgifter är nämligen att analysera Sverigebilden. Det verkar nämligen inte räcka med att det finns en rad andra myndigheter, däribland Utrikesdepartementet, som har samma uppgift.”

”Exempelvis: När en respekterad journalist på den amerikanska dagstidningen Wall Street Journal skriver om Sverige som ”The Gun Murder Capital of Europe” är det största problemet inte att det påverkar Sverigebilden negativt, utan hur den eskalerande kriminaliteten påverkar Sverige (Wall Street Journal 22/3).”

”Det är en sak att måna om Sverigebilden. Men oron kring Sverigebilden får inte gå så långt att den riskerar att ändra svensk politik i avgörande frågor, eller att kväva den offentliga debatten. Det är där faran uppstår, när politiker överväger att tumma på avgörande principer för att förbättra bilden av Sverige utomlands. Så viktig är ingen rankning i världen.”

Det bästa man kan göra för att skapa en globalt positiv bild av Sverige är att på riktigt vara duktig på hemmaplan. Inte försöka ”sminka grisen”. De grova våldsproblemen, återigen en misskött fastighetsmarknad, en misskött skola, långa vårdköer, ständiga problem i tågtrafiken, sabbat elförsörjningssystem, sämst tillväxt inom EU och herrarna i fotbollslandslaget levererar inte längre. Hoppas våra damer visar att det finns hopp.

Sverige ska vara ett sekulärt samhälle byggt på värderingar som också är uttryckta i demokratiskt framarbetade lagar som gäller oss svenskar jämlikt. Nya svenskar ska bättre inkluderas i våra värderingar samtidigt som vi är ett sekulärt samhälle (invånarna får tro på vad de vill). Alla måste förstå hur viktigt det livslånga lärandet är för det egna och samhällets konkurrenskraft. Alla måste förstå principerna bakom orden ”Gör din plikt, kräv din rätt”! Innovationsförmåga, företagsamhet och sparsamhet ska ha hög status. Att vara företagsam går att vara i alla sammanhang. Så byggs Sverige åter framgångsrikt. Vi kan bli imponerande igen! Globalt imponerande. Om vi fortfarande har en egen valuta då kommer den att ha en stark växelkurs. Inte som nu, usel. Jag vill att vi är globalt imponerande, det var en fantastisk tid att resa i världen och ständigt möta imponerande kommentarer kopplade till Sverige.

https://www.gp.se/ledare/fixeringen-vid-sverigebilden-har-gått-för-långt-1.104293051

Revolutionerande idéer

Ständigt nya tider

Varje dag vi har förmånen att vakna kommer en ny dag där massor av nya intressanta idéer och framsteg görs. Tempot i utvecklingen är enormt. Runt om på hela vår jord finns kreativa och drivna människor som bär på drömmar som om de är tillräckligt värdefulla kan omsättas i nya vetenskapliga framsteg, affärsidér eller kulturella uttryck som förändrar många människors liv. Eftersom allt fler människor runt om på jorden fått det allt materiellt bättre och allt fler får bra utbildningar fortsätter utvecklingstempot att öka. Som alltid är det särskilt tekniska idéer och tillämpningar som förändrar mest. Enskilda människor och organisationer som är duktigast på att snabbt ta till sig ny kraftfull teknik är också de som blir mest konkurrenskraftiga i en allt tuffare global konkurrens. Block-chain teknologin är en sådan teknik som skapar nya fantastiska möjligheter för kreativa och företagsamma människor. Block-chain tekniken används på allt fler sätt. Kanske är det framförallt inom finansmarknaden som tekniken kommer att förändra mest.

Adam Cwejman, GP, beskriver på ett intressant sätt hur Block-chain teknologin förändrar just finansmarknaden. Det innebär att teknologin garanterat kommer att påverka oss alla i allt större utsträckning. Inte minst Cwejmans historiska jämförelser ger mycket intressanta perspektiv på vad som händer här och nu.

"Med boktryckarkonsten, som uppfanns 1440 av Johannes Gutenberg, sänktes priset på böcker avsevärt. Men spridningen av böckerna nådde fortfarande bara mindre delar av samhället. Det tog ytterligare 400 år innan boktryckningen faktiskt blev en massmarknad. Först med industrialiseringens serieproduktion och avancerade tillverkningsmetoder kunde litterära verk kopieras och säljas i stora mängder. Jämfört med den gradvisa spridningen av det skrivna ordet under närmare 600 år av människans historia har Internet omstöpt vårt samhälle betydligt snabbare. På omkring 30 år har villkoren för dags- och kvällspressen, boken, filmen, musiken, den offentliga debatten, detaljhandeln, datorspelen, sjukvården, kommunikationen och minst ett dussin områden till förändrats fundamentalt."

"Många av dessa förändringar har blivit självklarheter i vår vardag. Appar i våra telefoner har påverkat hur vi konsumerar, kommunicerar och letar rätt på information. Det gäller även finansmarknaden. Miljoner småsparare lyckades, genom att koordinera sina köp, i början av 2021 höja börskursen på det helt uträknade bolaget Gamestops aktiekurs."

"Varje digitalisering har inneburit att mellanhändernas makt och inflytande har ifrågasatts och omförhandlats. När kopieringen av musik och film blev digital utmanades de tidigare så starka skivbolagens monopol över musikutgivning och distribution. När dagspressens digitala annonser på bara några år fullkomligt åts upp av Facebook och Google hände något motsvarande, det framtvingade en reaktion och anpassning från befintliga aktörer."

"2008 skriver en person under namnet Satoshi Nakamoto en text som beskriver vilka principer som skulle styra en decentraliserad valuta. Namnet på den valutan är Bitcoin. Det var den första så kallade kryptovalutan som lanserades. Under många år är Bitcoin inget mer än en lustig kuriositet bland datornördar och radikala liberaler. 2010 skedde det första köpet med Bitcoin, en pizza köptes för 10 000 Bitcoins. En Bitcoin var då värd omkring 0,008 kronor. Idag är en Bitcoins marknadsvärde 536 000 kronor. Det totala värdet av samtliga kryptovalutor är i skrivande stund 2 biljoner dollar. Det är ungefär lika mycket som marknadsvärdet på världens mest värdefulla företag, Apple. Eller något mer än Italiens, Brasiliens eller Kanadas totala bruttonationalprodukt. En annan relevant jämförelsepunkt är det totala värdet på allt guld i cirkulation: 11 biljoner."

"Men kryptovalutor som Bitcoin är i det här sammanhanget inte huvudrollsinnehavaren utan blott ett smörjmedel för något helt annat, betydligt större, som kan jämföras med Gutenbergs uppfinning av tryckpressen. För det Nakamoto lanserade 2008 var egentligen inte en valuta utan en decentraliserad huvudbok. En sorts förteckning där alla transaktioner mellan individer är offentliga. Vad detta i praktiken betyder är att samtliga mellanhänder på finansmarknaden, i teorin, kan tas bort och ersättas av enskilda privatpersoner."

"Genom den så kallade blockkedje-tekniken, som Nakamoto lanserade, läggs information (block) till i en sträng (kedja) av information. Det är detta som utgör grunden för den decentraliserade finansmarknaden."

"Finansiella transaktioner är idag en av världens största industrier: banker, finansinstitut, försäkringsbolag och andra agerar mellanhänder. De tjänar pengar på transaktionsavgifter och att leverera finansiella tjänster till privatpersoner och företag. Denna industri beskrivs ofta som själva motorn i den globala kapitalismen."

"Decentraliserad finans, eller DeFI som det förkortas, utmanar dessa kapitalintensiva industriers monopol på att vara mellanhänder. Själva tekniken är redan i bruk. Och infrastrukturen för dess användning är telefonen du har i din ficka. Ännu är DeFi i sin linda. De tjänster som finns används av en rätt liten grupp av entusiaster och teknikpionjärer. Exempel på DeFi-tjänster är betalningstjänster, funktioner för lån och utlåning, försäkringskontrakt och handelsplatser för kryptovalutor som Bitcoin."

"Varje stor decentralisering av produktion och distribution möts av en regulativ motreaktion. Det vill säga: Befintliga aktörer blir nervösa över vad förändringen innebär för deras eget inflytande. Tänk musikbolagens reaktion på Napster under början av 2000-talet. Eller Taxibranschens rädsla för Uber under 2010-talet. Dagens banker och försäkringsbolag kommer inte att agera annorlunda."

"Vi har att vänta krav på styrning, reglering och begränsningar. Det är också sannolikt att banker och försäkringsbolag kommer att lära av och låta sig inspireras av den decentraliserade finansmarknaden. På liknande vis kommer sannolikt många DeFi-innovationer att förändra våra liv. Inte genom att helt välta Trygg-Hansa eller Nordea. Men däremot kommer trycket på att decentralisera och förenkla finansiella transaktioner bli allt större. Det är en utveckling som bara är av godo. Många av kapitalismens mest framgångsrika aktörer tjänar egentligen enbart pengar på att vara menlösa grindvakter. De tar ut små transaktionsavgifter för tjänster som utan mellanhänder vore gratis."

"Att tala om en demokratisering av finansmarknaderna är kanske ännu för tidigt. Men om det är något ett liv i den digitala epoken har lärt oss så är det att förändring kan komma väldigt snabbt. Mellan att boktryckarkonsten uppfanns och att det blev en massprodukt tog det omkring 600 år. Så länge kommer vi inte behöva vänta på en decentralisering av våra finansmarknader."

https://www.gp.se/ledare/en-revolution-v%C3%A4ntar-finansmarknaden-1.57374798

Utveckla och förnya

Bara framtidstro, nytänkande och maximalt utnyttjande av modern teknologi leder mot framgång

Vi är i början av en mycket jobbig samhällskris. En kris som självklart måste användas till att bygga om och bygga nytt. Förhoppningsvis slipper vi storskaliga krig med massdöd och lemlästningar som en konsekvens av problemen som nu skapats genom en globalt sanslöst kortsiktig konsumtionsinriktad politik. Det är helt sjukt hur rika några få procent av jordens befolkning blivit parallellt med att medelklass, kommuner och länder dragit på sig sjukt höga skulder. På toppen av den ekonomiska verklighet som fortfarande masspsykotiskt förnekas tar digitaliseringens tid över och AI gör allt fler av snart 10 miljarder människor arbetslösa. Och vad säger miljö- och klimataktivisterna om faktumet att vi närmar oss 10 miljarder människor? Ska vi acceptera ett liv där 2 procent av världens befolkning lever i sus och dus och resten får ha det som nu i Coronatider? 2 procent superkonsumerare är ändå 200 miljoner människor... Det är lika många människor som uppskattas ha levt på jorden år 200! Tror du att de 9,8 miljarder människor som inte tillhör de 2 procenten accepterar den ordningen? Över 3 miljarder av dem är ändå välutbildade och vill något med sina liv. Redan med dagens övervakningssamhälle kanske de 2 procenten kan förtrycka oss andra effektivt. Det är allvar nu! Vi kan skapa ett generellt välmående framtida samhälle. Det är hög tid att börja bygga det moderna välfärdssamhället med hjälp av modern teknik, nytänkande, modern fördelningspolitik, globala skuldsaneringsprogram, kraftiga utbildningssatsningar och en rejäl dos framtidstro! Låt oss inte vänta! Att fortsätta med förnekelse om hur långt ner i diket det nuvarande samhällssystemet kört försenar bara det nybyggararbete som måste startas. Deppigt? Varför det? Med ett tydligt och positivt mål i sikte fixar vi det. Bara vi slipper blodiga krig blir vår nedgång och våra kommande hårda år ingen ting jämfört med vad många andra människor fått uppleva. Till exempel de som upplevde det 30-åriga kriget, första världskriget, andra världskriget och nu Syrienkriget.

Patrik Kronqvist, Expressen, sätter läsvärda ord på bbbbbbb

"Att staten ska försöka leda den tekniska utvecklingen är en dålig idé. Om Sverige inte ska bli omsprunget måste vi låta robotarna ta över."

"I boken beskriver nationalekonomen Grafström hur tekniska landvinningar ständigt har lett till att yrken har försvunnit. Tryckpressen konkurrerade ut skrivarna i klostren och bilen gjorde att kuskarna försvann. I vår tid sker förändringen dock allt snabbare. Det tog flera decennier från det att Gutenberg introducerade tryckpressen till att munkarna som kopierade böcker tvingades göra annat. Men Netflix lyckades konkurrera ut videoaffärerna på bara några få år. Samtidigt blir skillnaderna mellan de kvalifikationer som krävs för de jobb som slås ut och de nya som tillkommer allt större. Arbetslösa kuskar hade inga större problem att bli chaufförer. Men det är svårare att gå från att köra buss till att programmera självkörande fordon. Risken är att vi i spåren av robotar, digitalisering och artificiell intelligens får se en massutslagning från arbetsmarknaden."

"Spelplanen är dessutom ofta riggad till förmån för särintressen. De som hotas av förändring trummar lätt ihop politiskt motstånd. Vinsterna av ny teknik brukar däremot fördelas bredare över samhället. Om politikerna lyssnar allt för mycket på nejsägarna riskerar Sverige att bli omsprunget av mer teknikvänliga länder. Den verkliga faran är om staten försöker hindra robotarna att ta våra jobb."
https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/faran-ar-om-staten-inte-later-robotarna-ta-vara-jobb/

Ovan text exemplifierar ett av vår tids demokratiska problem. Politiken kan inte, och ska inte, försöka driva på den tekniska utvecklingen på annat sätt än att ständigt satsa mycket på ett mycket bra utbildningssystem samt på att våga testa företagares innovationer som kraftigt kan effektivisera eller förbättra inom en verksamhet.

Dagens besvikelse
Svensk beredskapsförmåga och sårbarhet. Det politiska ledarskapet är inte imponerande, det har tveklöst brustit. Pinsamt att inte Hallengren i Aktuellt kan erkänna att ansvariga politiker i åratal misslyckats med att bättre säkerställa en beredskapsförmåga för kriser samt att säkra redundanta kritiska samhällssystem. Om vi tar Coronakrisen finns minst fyra myndigheter som sammantaget borde ha säkrat en bättre beredskapsförmåga för en pandemi i Sverige. MSB, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Försvaret. MSB lyder under minister Damberg, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten lyder under minister Hallengren och Försvaret lyder under minister Hultqvist. Tre olika Socialdemokratiska ministrar och en övergripande ansvarig socialdemokratiskt ansvarig statsminister, Löfven. För mig är det uppenbart att det övergripande regeringsarbetet inte fungerar under Löfvens ledning. I tider som de kommande 5-10 åren med stora samhällsutmaningar är det mycket oroande. Vem minns inte säkerhetsfloppen kopplad till Transportstyrelsen under Löfvens ledning? Och du, är Bank-ID en samhällskritisk tjänst? Det skulle jag säga. Den får inte ha driftsproblem i flera dagar! Löfven får inte komma undan sitt ansvar. Samtidigt undrar jag vilken nytta MSB gör? När myndighetens chef säger att ”Sverige inte agerade snabbt nog”, blir ansvaret tydligt, MSB och Stefan Löfven. Vi har för många myndigheter i Sverige!
https://www.expressen.se/nyheter/eliasson-sverige-inte-snabba-nog/
https://www.expressen.se/nyheter/coronaviruset/carlson-anmarkningsvart-hur-daligt-rustad-aldrevarden-var/
https://www.google.se/amp/s/amp.svt.se/nyheter/inrikes/transportstyrelsen-detta-har-hant
https://www.svtplay.se/video/25859124/agenda/agenda-10-maj-21-15

Som jag bloggade häromdagen är det hög tid att kraftigt strukturera om vården i Sverige. Specialistsjukvård som nationellt ansvar och den allt mer krävande äldrevården i större kommuner MEN med samma innehållskrav på alla kommuner vad avser äldreomsorgen. Äldreomsorgen ska skötas av kommuner men med fördel regleras äldreomsorgen nationellt som till exempel Skollagen. När du lyssnar på Johan Carlsons kritik av rörigheten och den mycket varierande kvaliteten mellan vårdgivare borde alla inse behovet av ett gemensamt regelverk.
https://www.svtplay.se/video/25859124/agenda/agenda-10-maj-21-15

Dagens stjärna
Benjamin Dousa, avgående ordförande för Muf. Han lämnar även politiken. Han har väl sett den senaste delen av ”Ekdal och Ekdal” på SVT, läst Cervenkas krassa krönika i Di och använt sina Handelskunskaper. Det stundar väldigt svåra samhällstider. Att vara politiker med uppdraget att prioritera i dessa bittra tider kommer att vara smärtsamt. De som bäst kan tjäna oss invånare nu är kunniga och verklighetserfarna företrädare. Sådana som Utvecklingspartiet Demokraterna kräver att du är för att kunna få ledande politiska uppdrag. Det hedrar Dousa när han säger:

”Dousa har en examen från Handelshögskolan i Stockholm och uppger att han nu kommer att gå vidare till ett arbete inom sitt utbildningsområde.

– Många politiker har aldrig haft ett vanligt jobb, det är ett stort problem. Jag har lovat mig själv att jag aldrig ska hamna där, säger han till Aftonbladet.”

https://www.expressen.se/nyheter/muf-ordforande-benjamin-dousa-slutar/

Ny spännande framtid

Uppstart
Igår deltog jag hela dagen på en konferens för uppstartsföretagare, investerare och allmänt intresserade av vilken utveckling vi står inför. Det är en framtid där ny teknologi och nya affärsmodeller som vanligt kraftigt förändrar vår vardagliga verklighet. Förändringar som också starkt påverkar hur olika samhällen utvecklas. Länder och lokalsamhällen som särskilt bra utnyttjar nya möjligheter blimstrar, andra tappar snabbt sin konkurrenskraft. I den nya världen kommer bland annat robotik, artificiella system och VR-applikationer spela allt större roller. Särskilt länder som Kina och Frankrike kraftsamlar för att tillhöra de samhällen som försöker tillhöra vinnarna. Många delar av Sverige, inklusive Uppsala, är relativt duktiga på att ta vara på möjligheterna. Mötesplatsen för uppstartsföretagare, investerare och övriga heter Uppstart. Tror du att liknande möten är värdefulla för att vi i Uppsala ska stärka vår konkurrenskraft? Det är jag övertygad om. Framtiden är full av fantastiska möjligheter. Ditt och mitt ansvar är att försöka ta till vara så många möjligheter som våra gemensamma ansträngningar klarar av.
http://uppstart.com/agenda/

Dagens kalkon
De som inte inser att avståndet mellan övergripande beslutsfattare och invånarna/medarbetarna kraftigt måste minska. Gång efter gång är tecknen tydliga om att ledningarna saknar nödvändiga insikter om vad som brister för att uppdrag ska kunna utföras med framgång.
https://www.expressen.se/ledare/inte-ens-utredarna-verkar-forsta-skoterskebristen/

Dagens stjärna
Anosh Ghasri. Lysande artikel som på ett kortfattat ger en bra beskrivning av människor som skapar mindre eller stora konflikter genom sitt trakasserande beteende. Idag är det en ”vara snälldag” på Internet. Håll med om att det är sjukt att det inte varje dag är en ”snälldag”. Självklart kan man vara konstruktivt kritisk utan att vara respektlös och använda sig av ”fake news”. Framtiden bär på nya fantastiska möjligheter. Om vi kämpar hårdare för att skapa ett respektfullt bemötande även på Internet kommer just vårt unika samhälle lyckas bättre. Lyckas bättre med att skapa ett positivt samhälle att leva i.

”Vi verkar ha ett omättligt behov av syndabockar. Ju mer tillvaron förändras och det gamla inte längre känns igen, desto större verkar behovet bli av att utse bovar som bär ansvaret för kollektiva tillkortakommanden.”

”Syndabockar lastas med samhällets fel och brister. De visar samtidigt vad vi själva inte är – eller vad vi inte vill vara. Om syndabockarna, till skillnad från andra, bär på allt förargligt och moraliskt förkastligt, är vi själva befriade från fel och det harmfulla.”

”Konformismen vilar i vårt flockbeteende och inger en falsk trygghet. Flockbeteendet, och konformismen som får människor att hellre säga det som förväntas av dem än vad de egentligen tycker, fodrar syndabockar. Flocken behöver något som markant avviker från den för att kunna sluta sig samman. På ett politisk plan kan det vara en riksdagsledamot med oortodoxa manér, en borgerlig ledarredaktion som påtalar målkonflikter eller en ensam journalist.”

”Översatt till psykologiska termer kräver detta felaktig attribution. I regel hänför vi roten till våra åsikter och beteenden till externa faktorer; vi felar för att vi tvingats till det. Andras åsikter hänförs till deras inre egenskaper; de tycker som de gör för att de är onda. Det blir då viktigare, och lättare, att fokusera på bovarnas inneboende olämplighet, deras person, än på problemen som de uppmärksammar. Så länge strålkastarna riktas ditåt, blir budskapet sekundärt – och de riktiga måltavlorna kommer undan. För nog är de många som haft ett finger med i framväxten av just de problem som syndabockarna sätter fingret på, vare sig det handlar om migration, kriminalitet, straff, våld eller skuggsamhället. En satirbild på Twitter kan bli en debattfråga, medan själva frågan om migrationsvolymer hamnar i skymundan.”

”Det sägs att vi aldrig tidigare haft ett så polariserat samhällsklimat. Frågan är om det är de från konformismen avvikande som alla gånger spär på polariseringen eller om det är behovet att utse syndabockar, vilket tvingar syndabockarna att värja sig mot det, då d e också är människor vars känslor ibland kan sippra över, som ökar polariseringen?”

http://www.gp.se/ledare/ghasri-behovet-av-syndabockar-är-stort-i-sverige-1.10330447
https://www.mucf.se/nathat-hat-pa-natet
https://www.bra.se/download/18.5e2a4a6b14ab166759985c/1422612591546/2015_6_Polisanmälda+hot+och+kränkningar+mot+enskilda+personer+via+internet.pdf
https://internetkunskap.se/article/5afbf2cdfdfd9f0dbdd249ad/jag-ser-nathat-nastan-varje-dag

Hållbart?

Jobb och arbetskraft
Vi behöver lägga in en högre växel! Nya jobb måste skapas genom att vi blir företagsammare och kreativare. Vi måste bli betydligt bättre på att sälja de innovativa produkter och tjänster vi får fram. Vi måste bli bättre på att komma på nya affärsmodeller som underlättar försäljning och som ger oss konkurrensfördelar utifrån våra lokala förutsättningar även när vi säljer tjänster globalt. Annars skapas inga nya skattebaser i Sverige och vi går hänsynslöst mot mycket sämre tider. Fredrik Reinfeldt fortsätter att tala om att vi måste jobba fler år än tidigare. Det är nödvändigt om vi vill försöka behålla vårt välstånd. Trots det väljer för få att göra det enligt Reinfeldt. Det är uppenbarligen "någon annan" som skall göra det. Samtidigt har Sverige en uddlös regel om att de som vill ta in anhöriga till landet måste kunna försörja dem och ge dem boende. Samtidigt skriker också delar av näringslivet efter högkvalificerad personal. Flera pilar pekar fel och sammantaget kommer utvecklingen inte att bli bra om vi inte får till nödvändiga förbättringar. Nytänkande är nödvändigt!
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/bort-fran-fyrkanterna

Almtuna är på G!
Jätteroligt att Almtuna slog Djurgården i ishockey! Nu vänder det för Uppsalas bästa hockeylag. Bra reportage i DN om matchen.
http://www.dn.se/sport/ishockey/djurgarden-foll--leksand-fortsatter-vina

Rött kort & mycket intressant

Oacceptabelt och chockerande kallt
Hur kan vi ha myndighetspersoner i Sverige som kan driva att en tvååring med anknytning till svenska fosterföräldrar skall utvisas till ett barnhem i Frankrike? Sedan fyra månaders ålder har den lilla flickan fått en fristad i Sverige, hos en skånsk fosterfamilj. Även om risken finns att mamman utnyttjar dottern för att senare själv få uppehållstillstånd måste barnets bästa gå först.  Det är kalla tider i Europa och det blir sannolikt kallare. Trots kylan måste vi hjälpas åt att ändå klara av att vara varma medmänniskor. Gör om, gör rätt!

Hållbara kollektivtrafiksystem
Jag har alltid varit utvecklingspositiv och starkt troende på människans förmåga att tekniskt och politiskt lösa stora utmaningar. Vi saknar idag sannerligen inte stora utmaningar. I takt med att jag lär mig mer om hur världens trafiksystem fungerar blir jag allt mer övertygad om att smartare trafiksystem kan minska trängselproblematik, miljöförstöring och bidra till fortsatt värdefulla innovationer.

Jag har precis deltagit i en spårmässa i Berlin och träffat en amerikansk delegation med fokus på hur man löser kollektivtrafikbehovet att kostnadseffektivt och kundanpassat nå inom max två hundra meter från centrala platser. Det är nödvändigt att vi skapar effektiva kollektivtrafiksystem och då krävs att vi kan komplettera flyg, tåg och busstomlinjerna med kostnadseffektiva system som kan ta mig nära dit jag vill när jag vill. I USA är denna utveckling helt nödvändig för att få amerikanerna att se kollektivtrafik som ett alternativ till bilen som finns när du vill ha den och som tar dig från dörr till dörr. Hur kan det vara svårt att förstå? Hur kan ansvarsfulla personer tveka om att ge möjligheterna en chans? Vet du att NASA och MIT (en av världens mest respekterade tekniska universitet) kommit fram till att det mest värdefulla för mänskligheten just nu är att skapa lösningar för "automatik transit networks", typ spårtaxi. Tror du att Sverige kan tjäna på att gå framåt fortare än andra runt denna möjlighet?