Går inte att stoppa

Blockchains and stablecoins

Dubai är huben för allt fler internationella affärstransaktioner med hjälp av kryptovalutor. En av de självklara nyttorna med kryptovalutorna är att växlingsavgifterna blir mycket lägre än med andra valutor. I takt med att allt fler finansbolag och företag börjat acceptera kryptovalutor blir de en allt större del av den enorma handeln av valutor. Forex-marknaden, valutamarknaden, är idag i särklass världens största finansmarknad. 

Bland annat världens största energiföretag går ”all-in” i betalningslösningar byggda med hjälp av tekniken blockchains och kryptovaluta konstruktionen stablecoins som backas upp av till exempel guld, oljereserver, dollar etc. Nedan artikel i tidningen Forbes är i sammanhanget läsvärd. 

”Blockchain is moving beyond cryptocurrencies. By 2026, the market for blockchain in the energy sector is set to exceed $1.5 billion—a massive leap from just $127.5 million in 2018. Energy companies see immense potential in this technology, including how it can transform everything from grid management to green energy trading.”

”Blockchain is a digital technology that records transactions between parties and securely stores that information across a decentralized system. Multiple participants verify and record the information so it cannot be altered or tampered with. Although blockchain is best known as the key system behind cryptocurrencies like Bitcoin, it can be used for any secure transaction, and its applications in the energy sector are rapidly expanding.”

https://www.forbes.com/sites/arielcohen/2024/12/06/the-blockchain-revolution-in-the-energy-market/

Nedan artikel beskriver läsvärt varför Dubai tycks kunna bli växlingshuben för kryptovalutor. 

https://bsalaw.com/insight/dubai-the-rising-cryptocurrency-capital-of-the-world/

Jag var länge kritisk mot kryptovalutorna som länge mest användes av extrema spekulanter och kriminella. Efter att ha hanterat en bodelning efter ett dödsfall har jag insett hur orimligt dyrt det är att växla valutor genom gammelbankerna. Och med stablecoins blir valutorna mycket mindre volatila. 

Nästa krasch

Ständiga börsbubblor

Under min tid på börsen har jag fått uppleva många börsbubblor. Duktiga säljare lyckas skapa extremt intresse för något nytt tekniskt de blåser upp. Internets kommersiella start bjöd på enorma bubblor. Att ny teknik kraftigt förändrar spelplaner och konkurrenskraften är inte synonymt med att bolag som till exempel Tesla är värde enorma börsvärderingar. Miljöteknikbubblorna blev också stora. Och krascherna när bubblorna spricker blir bara större och större. De enda aktier jag förlorat stort på de senaste åren, i konkurser, är kopplade till miljöteknikbolag. Bra produkter och dugliga ledningar men vad hjälper det när både kineser och amerikaner kraftigt subventionerar egna bolag. Även dataspelsmarknaden gick ”upp i himlen” och har levererat kraftiga nedgångar. Nu är det dags för ”AI-bubblan”. Jag borde ha lärt mig att gå in tidigt och efter kortvarig kliva av, då hade jag varit extremt mycket rikare än idag. Nedan är ett lysande exempel på AI-bubblan som är igång och som kommer att explodera med ett ”bang”! 

”Lovable är den främsta symbolen för det nya svenska techundret, där riskkapital flödar till AI och värderingarna skenar. På ett halvår har Lovable gått från okänt till ”Europas snabbast växande bolag någonsin” med rykten om värdering på 17 miljarder kronor.”

https://www.di.se/digital/ai-sensationen-inifran-ansiktet-for-nya-techundret/

Varför bli förvånad över hur börsen ständigt bjuder på bubblor och krascher. Drömmarna om att bli rik är starka. Det är bara att titta på idiotin kopplat till kryptovalutor. De materiella drömmarna är viktiga drivkrafter inom konsumtionssamhället. Därför påverkas vi ständigt att tro att rikedom är synonymt med mycket lycka. Människans största filosofer har tydligt ”bevisat” att det inte är sant. Självklart bjuder inte fattigdom på särskilt mycket positivt i ett materialistiskt samhälle. Det tråkiga ”lagom” är bättre än vad många inser. I österländsk filosofi är lagom synonymt med balans. 

Och herr Trumpens fortsatta handelskrig med kraftiga tullar borde snart få börserna att surna. Att inte börserna i världen redan kraftigt gått ner tycker jag är konstigt. Nedan några läsvärda artiklar om team Trumps dåliga handelskrig. Enligt nedan artikel från Reuters får nu USA in massor av pengar i extra tariffer (skatter). De flesta amerikaner har inte förstått att det är de som betalar priset för dessa höjningar. För EU öppnar detta upp för stora möjligheter om nu Mette Frederiksen som ordförande i EU kan kicka igång Draghis rekommenderade reformarbete. 

”U.S. customs duty collections surged again in June as President Donald Trump's tariffs gained steam, topping $100 billion for the first time during a fiscal year and helping to produce a surprise $27 billion budget surplus for the month, the Treasury Department reported on Friday. The budget data showed that tariffs are starting to build into a significant revenue contributor for the federal government, with customs duties in June hitting new records, quadrupling to $27.2 billion on a gross basis and $26.6 billion on a net basis after refunds.”

https://www.reuters.com/business/trumps-tariff-collections-expected-grow-june-us-budget-data-2025-07-11/

https://www.di.se/nyheter/benjamin-dousa-domer-ut-trumps-tullar-inte-seriost/

https://www.di.se/nyheter/trump-tullar-pa-30-procent-mot-eu/

Det är dags för EU att växla upp reformarbetet. Det är hög tid att med kraft införa Mario Draghis reformer och visa Jamie Dimon att Europa kan pånyttföda sin konkurrensförmåga. 

https://youtu.be/rKCE0TO50w8?si=mdwoCakrBAfUpp-J

Köpkraft

Kraftig tillbakagång

Regering efter regering har bidragit till att göra många svenskar ofria genom höga personliga lån. Det har tveklöst bidragit till att svenskar idag tillhör de människor som mest sitter i ”låneberoendet”. Regering efter regering, i landet Sverige, undvek att till exempel helt avveckla ränteavdragen när räntan var extremt låg. Kortsiktigt gynnade det framförallt den övre medelklassen och däröver som varit bäst på att utnyttja tidigare billiga lån. När räntan från banker är extremt låg och staten bjuder på 30% ränterabatt på toppen av de billiga lånen har man nästan varit korkad om man inte dragit på med en osund livsstil. Som tur är har jag inte gjort så då jag vare sig har det behovet eller ser överkonsumtion som något imponerande. Adam Cwejman, GP, skriver nedan läsvärt om hur korkat svensk politik låtit stora delar av folket hamna i svåra skuldfällor.

”Men något som faktiskt har varit uppenbart under många år är att det svenska folket är högt belånat. Svenskarna har haft tillgång till billiga pengar och därutöver har vi åtnjutit ränteavdrag samt låga (eller inga) amorteringskrav. Vad det kan innebära vid en plötslig räntehöjning har också varit känt.”

”Politiken har i många år haft chansen att dämpa belåningsgraden och se till att svenska låntagare får en vana att amortera sina lån. Men så har inte skett. 2015 förklarade dåvarande statsministern Stefan Löfven (S) att ett avskaffat ränteavdrag skulle "ställa till det för många familjer". Styrräntan var då minus 0,25 procent och tremånadersräntan för hushåll var under två procent. Vissa partier ville sänka ränteavdragen, bland annat Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centern som 2015 gjorde gemensam sak för att påverka Socialdemokraterna.”

”Men det blev ingen förändring. Och efter 2015 gick bostadsmarknaden i stället på högvarv. Priserna ökade och många gjorde bostadskarriär utan att tänka på att räntorna kunde gå upp. Många har aldrig amorterat en krona fram tills att ett blygsamt amorteringskrav, som inte ens omfattade alla låntagare,”

”Nu kommer efterräkningen. Detta år kommer 70 procent av alla svenska bolånetagares bundna räntor att gå ut. Riksbanken har höjt styrräntan från noll till tre procent på nio månader. Det innebär att många som har haft räntor kring en procent kommer få räntor som sträcker sig från omkring 3,6 till 4,3 procent. Men eftersom ytterligare räntehöjningar är att vänta så kan vissa få ännu högre räntor.”

https://www.gp.se/ledare/så-blev-svenskarna-världens-mest-belånade-folk-1.94781183

I Storbritannien har allt fler invånare ekonomiska istider. Även där har politiken misslyckats då BREXIT inte var en klok väg framåt. Britternas stadigt minskade inflytande i världen, de senaste 100-åren, speglar också Européernas tappade globala kraft. Och i takt med att USA lett vägen in i identitetspolitiska träsk tappar hela västvärlden i styrka. Även en allt för kreativ finansmarknad har återkommande ställt till det. Inte minst blankningar, kryptovalutor och att stater börjar köpa privata obligationer har skapat mycket idioti i finanssystemet.

”People face their biggest fall in spending power for 70 years as the surging cost of living eats into wages.”

”The drop in real household disposable income would represent "the largest two-year fall in living standards since records began in the 1950s," Richard Hughes, chairman of the OBR, said.”

”Meanwhile, Labour leader Sir Keir Starmer accused the government of being "out of touch" and putting the country "on a path of managed decline". The chancellor also said the UK was on track to meet the government's self-imposed spending rules. According to these rules, government debt must be falling as a percentage of growth in five years' time.”

https://www.bbc.com/news/business-64963869

Och i landet Sverige släpper inte inflationstrycket. Många års allt för expansiva penningpolitik, styrd av Riksbanken och andra Riksbanker, har ställt till mycket. Att likviditeten kraftigt försämras för hushåll och företag när räntorna snabbt stigit är inte konstigt. Att det slår mot kassaflödet i hushåll och företag är inte konstigt. Nu är det så tråkigt att flera års dålig ekonomisk hushållning måste städas upp. Högt belånade svenskar kommer nu att få äta skorpor ett antal år framöver. För vissa ses det kanske som lyx. I det läget kan man undra vad det innebär att Europas länder och USA sagt att de nu i panik efter Credit Suisse fallet ska öka likviditeten i banksystemet...... 

https://sverigesradio.se/avsnitt/inflationen-gar-at-fel-hall-vad-hander-nu-pa-bostadsmarknaden

https://www.abc.net.au/news/2023-03-20/ubs-backed-by-swiss-authorities-take-over-credit-suisse/102118096

http://archive.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_FS/fs0801_sv_artikel1.pdf

https://edition.cnn.com/2023/03/19/business/credit-suisse-ubs-rescue/index.html

För komplicerat

Sluta tillåt extrem dumhet

En sak är säker, det är ett våldsamt ekonomiskt uppvaknande för ungdomar som trodde att tech-aktier bara ökar och ökar i värde, att kryptovalutor är en givet bra affär, att bostäder alltid går upp i värde och att pengar är extremt billiga att låna. Från en "drömtillvaro" till en "mardrömstillvaro" för många av våra unga. Och inte "bara" många unga. Det är djupt oroande. Vilken nytta tillför till exempel blankningsaffärer inom aktiemarknaden?

https://www.ig.com/se/kryptovalutor-handel/vad-ar-kryptovalutor

https://capital.com/sv/derivat-definition

https://www.avanza.se/lar-dig-mer/avanza-akademin/aktier/vad-ar-blankning-hur-fungerar-det.html?gclid=Cj0KCQiA-JacBhC0ARIsAIxybyMxfVpnMOLpRMbBurx8QwkryMS6P5aT5j3kPoFxRzBqDnPDVpeGdyoaAnzdEALw_wcB&gclsrc=aw.ds

Adam Cwejman, GP, skriver läsvärt om att våra unga vuxna nu för första gången får lära sig ”verklig verklighet”. Jag har länge efterlyst en ny ekonomisk världsordning, en Marknadsekonomi 2.0. Den nya ekonomin måste dock i stor utsträckning fortfarande bottna i realvärden. Dagens spekulationsekonomi med extremt komplicerade derivater, kryptovalutor och blankningsmöjligheter skapar en mycket osund marknad. Och tiden med extremt billiga pengar är över. 

"I Ungdomsbarometerns trendrapport som utkom tidigare i år kunde man läsa att ungas intresse för ekonomi har ökat under de senaste åren. Det finns flera skäl till det. Att investera är betydligt enklare än vad de brukade vara. De gamla bankernas krångliga användgränssnitt och metoder för köp av värdepapper är ett minne blott. Numera handlas aktier och fonder via lättanvända appar. Dessutom har 2010-talet på många sätt varit en frejdig börsfest. Techbolag som är välkända i vardagen – som Facebook och Google – har stigit exponentiellt i pris. De som har haft koll på den nya marknaden har också kunnat göra stora vinster, dit hör många unga i milleniegenerationen (födda 1981-1996) eller generation Z (födda efter 1997) med ett nyvunnet intresse för just privatekonomi."

"En viktig delkomponent för intresset har varit kryptovalutornas tillväxt. För många, främst unga killar har dessa valutor (eller värdepapper, beroende på hur man ser det) burit på löftet om oberoende från den traditionella ekonomin, för att inte tala om den traditionella arbetsmarknaden. Ständigt återupprepade slogans på nätforum som Reddit om hur allt är på väg upp - ”to the moon” - har fungerat som en sorts gemensamma peppande ritualer. Med telefonen i hand har det varit enkelt att ständigt låta sig bekräftas i övertygelsen att man är något stort på spåren."

"Den mest kända kryptovalutan är förstås Bitcoin, som också är den äldsta, skapad redan 2009. Men det finns betydligt fler kryptovalutor som har handlats de senaste åren. Vissa, som Dogecoins, skapades som rena skämt medan andra, som Etherum, används för digitala kontrakt . Men nästan samtliga har detta år minskat i värde jämsides den ordinarie börsen. Själva systemet som inramar kryptovalutor, förkortad DeFi (decentralized finance) möjliggör finansiella transaktioner och bokhållning med färre mellanhänder som åderlåter kunderna genom avgifter. Men tekniken har också utnyttjats för att skapa massiva pyramidspel varigenom de första ägarna ror hem hela vinsten medan hoppfulla människor som är tvåa på bollen sitter med förlusterna."

"Merparten av de entusiastiska unga investerarna har sannolikt varit mer intresserade av att nå ekonomiskt oberoende än av DeFi:s transformativa potential för kapitalmarknaden. Men de har också den hårda vägen lärt sig att det första och oftast upprepade löftet som gavs av kryptoevangelisterna, att valutorna skulle vara ett skydd mot inflation, visat sig vara felaktigt. Det faktum att antalet bitcoins är ändligt, till skillnad från riksbankernas tryckta miljarder, har inte på något sätt kunnat skydda kryptovalutan mot stigande inflation och börsens krypgång.

"Kraschen har varit högst påtaglig i kryptovärlden under hela året och har gått hand i hand med den allmänna nedgången bland högt värderade techbolag. Den senaste kryptokraschen är inte den första men en av de största och mest betydelsefulla. Den stora kryptohandelsplatsen FTX, en sorts motsvarighet till Avanza eller Nordnet för handel med kryptovalutor, har försatts i konkurs."

https://www.gp.se/ledare/vad-kryptokraschen-säger-om-vår-tid-1.86324119

Att våra ungdomar varit naiva är inte så konstigt, de är unga och har mycket att lära innan klokheten dunkar in i de flesta av oss efter år av lärande och tabbar. Att samhällssystemet tillåter liknande allvarliga ekonomiska bubblor att så hårt slå mot många naiva anser jag är ett stort misslyckande. Gamla kloka regler gäller än, det är klokt att spara rimligt spekulativt och framförallt försöka spara så att man någon gång i livet har en chans att äga sitt boende. Det är en bra buffert att ha på ålderns höst.

När, inte om

Återkommande finanskriser

Ingen bransch är mer i hjärtat av marknadsekonomin som finansmarknaden. Och gång efter gång återkommer ”goda” och ”dåliga” ekonomiska tider. Och i modern tid har vi gång efter gång fått uppleva urspårad spekulationsekonomi följd av ekonomiska kriser. Gång efter gång tillåts finansbranschen elda på uppbyggnaden av kriserna med perversa bonussystem för sina aggressiva handlare och chefer. För mig är det inte ett problem om det inte alltid blir vi invånare, utan extrema bonusar, som får betala notan. Jag läste nyligen en artikel i The Economist om att regleringarna bland annat därför tilltar och att det hämmar marknadsekonomierna. Jag håller med om att för mycket regler leder fel. I synnerhet med tanke på hur kreativa vi människor är på att hitta vägar runt regler. Samtidigt är det viktigt att betydligt bättre än nu hålla enskilda personer på finansmarknaden ansvariga för sina handlingar. Precis som behovet av att återinföra tjänstemannaansvaret inom offentlig sektor måste finansmarknadens individer bättre tyglas. Varför?Återigen, eftersom vi andra får betala varje gång det spårat ur. Du som följer min blogg vet att jag gång efter gång exemplifierat hur dåligt stater/Riksbanker sköter dessa frågor. Hur är det möjligt när deras uppgift är att tjäna ”allmänintresset”? Kan Ebba Grön ha varit nära sanningen i sin låt nedan? Känns budskapet igen i vår tid? Jag bifogar Ebba Gröns ”Staten och kapitalet”.

https://youtu.be/P5vvrUrBuQQ

Gunnar Wetterberg reflekterar nedan i sin Expressenkrönika om de ständiga bankkriserna och kopplat till Stefan Ingves, Riksbankens chef, sommarprat.

”Det är bankkriserna som är de dramatiska höjdpunkterna i berättelsen. Först 1990-talskrisen, den svåraste och mest utdragna, där Ingves som chef för Bankstödsnämnden fick trassla ut de stora bankernas dåliga affärer – ”när SE-bankens aktie inte var värd mer än en varmkorv med bröd”, och staten köpte Nordea som höll på att gå omkull. Det kom fler tillbud. När Lehman Brothers gick omkull den 15 september 2008 vågade världens banker plötsligt inte låna ut till varandra, och Riksbanken tvingades pumpa in nya pengar i systemet för att hålla det flytande.”

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/ingves-arv-riksbanken--gar-fran-kris-till-kris/

Det är irriterande att det stora skattekollektivet, alla skattebetalande invånare, alltid får ta de stora smällarna efter dålig ekonomisk hushållning av styrande politiker och ledande tjänstemän. Den kraftiga inflationen är starkt kopplad till en under lång tid vansinnig penningpolitik. För att dämpa detta måste nu riksbanker höja räntorna och erbjuda dem man bett (bankerna) ösa ut pengar på marknaderna att ”köpa tillbaka” pengarna som man öste ut gratis… Och de höjda räntorna slår hårt mot framförallt tungt belånade unga människor. Vet du vad jag skulle göra för att både kraftigt och fort reducera ”penningmängden” och bättre bekämpa organiserad brottslighet? Sätta stopp för icke statsbackade kryptovalutor! Även om kryptovalutors del av direkt konsumtion är liten erbjuder allt fler "banker" möjligheten att växla kryptovalutor till nationella valutor som nästan helt används som betalning, lagligt, för det som räknas när inflationen beräknas. Den extrema spekulationsekonomin måste motverkas! Exempel på extrem spekulationsekonomi utöver kryptovalutor är AMTD. När fintechbolaget AMTD snabbt tappade 178.000 miljoner dollar i värde är det inget litet som gått snett på finansmarknaden. I nedan sommarprat, länk till Stefan Ingves avsnitt, framgår det inte tydligt att Sverige idag har en väldigt liten egen påverkan på finansmarknaden. Det jag ser att Riksbanken i Sverige tillåts göra är att göra svenskarna allt köpsvagare i världen då kronan länge skötts dåligt. Och priset för Riksbankens obligationsköp på privata marknaden kommer att bli högt. EU påverkar oss för mycket, samtidigt är jag helt säker på att nödvändig svensk omställning skulle gå fortare om även Sverige ansluter till euron.

https://sverigesradio.se/avsnitt/stefan-ingves-sommarprat-2022

https://www.di.se/nyheter/178-miljarder-gick-upp-i-rok-misstag-bakom-rallyt-i-amtd/

Torbjörn Hållö, skribent i GP, ger sig nedan på att tycka till om hur vi kan stoppa den rasande inflationen nedan. Reflektionen över att arbetare i tidigare låglöneländer fått högre löner är relevant. Om man lägger till det pågående handelskriget mellan väst och öst så får man ytterligare inflationsfaktorer utöver sedelpressandet och "energikriget" kopplat till ryssarnas hemska krig mot Ukraina. Han lyfter också upp att vi till exempel har en stark oligopolmarknad (dålig konkurrens) kopplad till matdistribution i Sverige som ett lokalt inflationseldande skäl. Även energisektorn är en oligopolmarknad. Och du som följer min blogg vet hur illa jag tycker om att vi svenskar subventionerar världens rikaste företag med billig el till serverhallar som mest tjänar andra än svenskar.

"En berättelse är att inflationsbomben är en konsekvensen av att Kinas arbetskraft snabbt krymper när befolkningen åldras. Effekten är att kinesiska löner ökar och globala varupriser pressas upp. Denna teori hämtar näring från bland annat en läsvärd bok av ekonomerna Goodhart och Pradhan."

"För svensk del menar jag att ”ICAflationen” är ett bättre begrepp. Där företag på marknader med dålig konkurrens för närvarande, i skuggan av krig och kris, har enkelt att höja priserna och inte behöver ta ner sina egna vinstmarginaler."

"Min uppfattning är att det är rimligt att Riksbanken steg för steg höjer räntan. Nollräntan var inget normaltillstånd. Men Riksbankens inflytande över globala energi- och livsmedelspriser är noll."

"Men vi i Sverige behöver också agera klokt själva genom att göra allt vi kan för att minska vårt beroende av skenande energipriser. Låt oss exempelvis införa en generös skrotningspremie för bensinslukande bilar, sänka avgifterna i kollektivtrafiken och avskaffa skattesubventioner till amerikanska serverhallar."

https://www.gp.se/ledare/hur-stoppar-man-inflationsbomben-1.78281095

Kontantfritt samhälle

Säkerhetstänkande

Det är inte enbart för några av våra äldsta, och för invånarna i byar med usel digital infrastruktur, som kontanter fortfarande är viktiga. Även ur ett säkerhetsperspektiv är kontanter fortsatt värdefulla. Kontanter som back-up system är klokt. Precis som med matförsörjningen kan mängden kontanter anpassas efter behov av traditionella betalningsmöjligheter under säg tre dagars utslagen el. Alla som tränats i krishantering vet att kritiska verksamheter måste ha back-up system. Vad är back-up systemet om de digitala betalningssystemen slås ut några dagar? Hur skulle i så fall dessa back-up system aktiveras? Hur förvaras dessa kontanter i så fall så att inte välgödda brottsorganisationer stjäl dem?

Emma Jeanson, UNT, skriver klokt om att säkerhetstänkandet behövs på fler sätt än att skydda mot hackerattacker i den digitala och elektrifierade världen. 

"Det kontantlösa samhället är inte vettigt ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Det är inte heller rimligt om man inte anser att över en miljon människor ska stängas ute från samhället. Det är dags att politiker tar riskerna med det kontantlösa samhället på allvar."

https://unt.se/asikt/ledare/artikel/vi-borde-halla-hart-i-kontanterna/jngw994l

Kontanter har länge haft stor betydelse för kriminella. Om ett kontantfritt samhälle inte hade varit så sårbart som Jeanson lyfter fram hade det varit positivt för brottsbekämpningen. I en perfekt värld hade digitala transaktioner alltid varit enkelt spårbara. Då skulle kriminella få det svårare att bedriva sin verksamhet. Tyvärr finns uppenbarligen nya möjligheter för kriminella att använda sig av kryptovalutor istället för kontanter. De kan både använda sig av bulvaner men även allt fler mellanhänder som bidrar till att skydda sina kunder. Det finns mycket som är bra med tanken om kryptovalutor. Inte minst grundtanken att kraftigt minska bankernas transaktionsavgifter. 

När både Kina och Ryssland väljer att förbjuda andra än statliga kryptovalutor är det intressant att försöka förstå varför. Vet du varför? Ett svar kan vara att de anser att de tappar kontroll som de vill ha. Ett annat svar kan vara att de faktiskt dragit slutsatserna att den kriminella världens stärks för mycket om man accepterar kryptovalutor som inte är i en "myndighets" kontroll. I övriga världen fortsätter värdena i olika kryptovalutor att uppgå till helt perversa tillgångstal. Till och med så stora att de börjar bli systemhotande enligt vissa. Nedan två artiklar om att Kina och Ryssland förbjuder privata alternativ med kryptovalutor. 

https://www.nyteknik.se/digitalisering/nu-forbjuder-kina-kryptovalutor-bitcoin-faller-kalldusch-7021484

https://www.di.se/digital/ryska-centralbanken-vill-forbjuda-kryptovalutor/

Bara faktumet att det sägs vara okänt vem/vilka som skapat Bitcoin borde resa massor av varningsflagg! Har det betydelse? Hur många miljarder förfogar den/dessa över med den värdeutveckling som varit i kryptovalutan? Är det CIA som ligger bakom? Är det en Colombiansk knarkkartell? Är det talibaner? Är det kinesiska eller ryska underrättelsetjänster? Personligen tycker jag det är mycket olustigt att vi inte vet vem/vilka som "äger" detta "kryptokoncept". Banksystemet brukar definieras som systemkritiskt. Hur klokt är det att låta systemkritiska funktioner vara i händerna på okända?

https://www.bitcoin.se/faq/vem-ar-satoshi-nakamoto

Den som inte förstått att vi nu inte bara har svagt politiskt ledarskap i Sverige, högre inflation än på mycket länge, handelskrig mellan väst och "öst", en pandemi i slutfasen och ett militärt skarpt läge för till exempel Ukraina behöver vakna. Vilken betydelse har kryptovalutorna för inflationen? Vilken betydelse har kryptovalutorna för fientliga och kriminella verksamheter? Varför förbjuder Kina och Ryssland kryptovalutor men inte västvärlden? Är det bara en fråga om "den fria marknaden" eller? Vi lever i en ny tid där digitaliseringen och elektrifieringen gör oss mer sårbara än på mycket länge.