Snigelfart

När det ska gå sakta går det fort

Ett av Uppsalas, och övriga Sveriges, politiska huvudproblem är oförmågan att snabbt fatta viktiga beslut. Besluten fattas först när det är uppenbart för de flesta att det borde ha gjorts för länge sedan. Varför tror du att det är så? 

Bostadsplanerna i Uppsalas södra stadsdelar och spårvägsprojektet i samma områden är exempel som borde ha förankrats mycket bättre. Över huvudet på oss Uppsalabor gjordes årsskiftet 2017/2018 Fyrspårsavtalet som inkluderar mycket okloka byggambitioner. 

Rudolf Antoni skriver läsvärt i GP nedan. Ovan är exempel på politiska processer som måste förankras bland invånarna mycket bättre. Många andra politiska processer, med starkt invånarstöd, måste komma ”till skott mycket fortare”.

”Sverige saknar inte idéer, teknik eller pengar. Problemet är att för många beslut mals sönder i processer så långsamma att framtiden hinner flytta någon annanstans.”

”Det tar sju år att få en ny busshållplats på plats i Sverige. Fem år att upphandla en ryggsäck till militären. Och mediciner som svenska bolag utvecklar säljs långt innan svenska patienter får tillgång till dem på den internationella marknaden. Är trögheten typiskt svensk och har vi alltid varit så här tröga? Svaret är nej. I den svenska kärnkraftsutbyggnaden togs tolv sprillans nya reaktorer i bruk mellan 1972 och 1985, med en genomsnittlig tid på sex år per reaktor. När vi i dag pratar om ny kärnkraft möts det ofta med argumentet att det ligger så långt in i framtiden att det är onödigt att ens diskutera.”

”Ett annat exempel är infrastruktur. Bygget av den 42 kilometer långa järnvägen mellan Borås och Herrljunga beslutades om i november 1861 och premiärturen gick sommaren 1863. Och det gjordes utan moderna maskiner och avancerad AI till hjälp.”

”Jag hamnar dagligen i diskussioner där människor vittnar om samma sak. Det tar tid. Oavsett om det handlar om bygglov för ett nytt kontor, tillstånd för ny energiproduktion, investeringar i infrastruktur, serveringstillstånd för restauranger eller offentliga upphandlingar. Processerna är noggranna, rättssäkra – och långsamma. Problemet är att världen inte väntar. Medan Sverige och Europa reglerar och byråkratiserar driver USA på med ekonomisk kraft och statliga incitament och Kina gör detsamma med snabbheten i ett auktoritärt genomförande. Samtidigt ställer det säkerhetspolitiska läget krav på ett starkare försvar, bättre beredskap och ökad motståndskraft i allt från drönarteknik till cybersäkerhet. Allt detta kräver något vi inte är särskilt bra på just nu. Snabbhet.”

”Det kräver mod att förenkla regelverk, korta processer och våga fatta beslut snabbare även när all information inte är perfekt. Det kräver ett skifte i synsätt, från att undvika varje risk till att också väga kostnaden av att vänta. För kostnaden är hög.”

https://www.gp.se/ledare/gastkolumn/sverige-ar-for-langsamt.0951ad3f-f433-4c9d-8e51-cf6526e88b77

På gårdagens partiledardebatt kunde vi göra följande observationer. S, V, MP och C har en extremt avvikande ekonomisk politik. Kan V acceptera att landa en förhandling i en M ekonomisk politik som kompromiss med C…? Skillnaderna bland dessa partier innebär sannolikt att Sveriges regering efter 13/9 blir något annat än de block som gärna beskrivs. Den andra observationen är att SDs ”vildar” har makten att stoppa några viktiga reformer som behövs för ett bättre framtida Sverige. Sakta, sakta arbetades dessa reformer framåt tills Liberalerna insåg att vänsterflanken var tagen av C och den enda chansen är att gå ”all in” med SD. När väl L gjort det vägvalet kan två SD vildar stoppa de planerade reformerna kopplade till migration. Mycket rimliga reformer som MP garanterat vill stoppa. MP är kvar i ”öppna era hjärtan” tillståndet som kraftigt skadat det svenska samhället. Nedan artikel i Expressen är i sammanhanget läsvärd.

https://www.expressen.se/ledare/jimmie-akesson-har-tva-stora-problem/

Det värsta problemet med politikens och den offentlig sektors snigelfart är oförmågan att kraftigt minska byråkratin och överadminitrationen. Det är en huvudfråga för oss som vill att Sverige ska fortsätta vara ett generellt välståndssamhälle. 

Agilt förhållningssätt nödvändigt

Utredningshysteri

Sverige måste bli mycket mer agilt och potent. Inte som det förvirrade och ständigt förändrade ledarskapet i USA. Trump lever i sin egen värld där han utsätter hela världen för ett agilt förhållningssätt som är galet. Att vara agil innebär att vara flexibel och inte tro att man i vår tid kan göra en detaljerad ritning och sedan hålla sig till den. Man ska sätta krav på vad man vill åstadkomma i stort och upphandla inom vissa givna ekonomiska ramar.  

Maria Borelius skriver i nedan Di krönika klokt om hur illa det är i dagens Sverige. Vi saknar ledare med ledarkraft inom det offentliga. Utredning efter utredning innan ett beslut fattas och då är det ofta för sent i en tid där förändringstakten är mycket hög. 

"De privata bolagen hämtar hem strandade svenskar från Mellanöstern – men från UD och regeringens håll blir processen utdragen och byråkratisk. När krisen slår till krävs mer av Sverige."

https://www.di.se/nyheter/nar-sverige-sitter-pa-sina-hander/

När vi talar om ledarskap, Joe Kent, chef för  i USA visar vad det är. Han var chef för USAs nationella kontraterrorist center och sa upp sig för att team Trump lät team Netanyahu lura in dem i krig mot Iran. 

https://www.expressen.se/nyheter/varlden/trumptopp-slutar-i-protest-inget-overhangande-hot/

CNN lyfter också fram Joe Kents avgång nedan.

https://edition.cnn.com/2026/03/17/politics/joe-kent-resigns-iran-war

Även BBC lyfter att Joe Kent sagt att Trump borde avsluta kriget. 

https://www.bbc.com/news/articles/cg4g66r3z40o

Jag kan inte låta bli att reflektera över Liberalernas implodering och Cs invit om att byta in Birgitta P högt upp på deras sedan tidigare satta riksdagslista. Allt för att försöka vinna val. Inga långa utredningar här inte och absolut inte i linje med Cs arbetsordning. I kampen om rösterna är allt tillåtet… Birgitta kommer att chockas av kulturen. Jag delar Linda Jernecks 

”Men det är inte säkert att Centern och Ohlsson är en perfekt matchning, även om hon sa att de ”slowdejtat” sedan sommaren. Centerpartiet och Liberalerna ser kanske för utomstående ut att vara lika varandra: små, liberala mittenpartier. Men det finns mer som skiljer C och L än färgen på partiloggan och inställningen till SD. Partikulturerna är markant olika.”

https://www.expressen.se/ledare/linda-jerneck/centern-lar-chocka-birgitta-ohlsson/

Utredning efter utredning

Beslutspotens

I det militära, inom idrotten och inom näringslivet lär man sig att kunna fatta snabba beslut. Och att ta ansvar för sina beslut. I takt med att man blir en skickligare beslutsfattare går beslutsprocesserna snabbare. I politikernas värld är utredning efter utredning vägen mot eventuella beslut. Ibland kräver arbetsordningarna den gången. Allt för ofta är det inom det offentliga av ängslighetsskäl som utredning efter utredning föregår ett formellt beslut. Mellan val kan också gamla utredningar skrotas då nya partier tagit över styret. Då vill det nya styret att utredaren, eller utredarna, ska fatta vad styret gärna vill att de kommer fram till… Ja, så är det. 

Inte minst kopplat till framtagandet av den dåliga Gymnasielagen visar att ett politiskt styre snabbt kan genomföra önskade förändringar. Alla snabba beslut behöver inte bli dåliga. Att inte våga fatta beslut är också ett beslut. 

Gunnar Wetterberg, Expressen, skriver klokt om utredningshysterin och några av dess dåliga sidor nedan. 

”Det är alldeles orimligt att stuva undan frågorna i en utredning som ska vara klar 2025 och 2026, så att propositionerna hamnar bortom nästa val. Mycket av det som behöver göras är redan utrett, både en och två gånger: Skolinspektionen och kommunerna måste få möjlighet att säga nej till överetableringar. Onödigt många skolor innebär överkostnader som vältras över på skattebetalarna. Skolpengen måste ta hänsyn till skillnaden mellan friskolornas och de kommunala skolornas åtaganden. De kommunala skolorna måste kompenseras för beredskapen att ta emot eleverna från friskolor som fallerar.”

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/ministern-gommer-stanken-i-en-utredning/

Det finns då och då undantag då ledande politiker fattar viktiga beslut som syftar till att lösa uppenbara problem. Utan smarta telefoner i skolor blir mycket bättre. Bravo till Tidögänget. SVT skriver lite om det nedan. Ingen utredning behövdes för detta.

”Grundskolan ska bli helt mobilfri. Även på rasterna ska elever från årskurs 1-9 tvingas lämna ifrån sig telefonerna, enligt nya Tidöavtalet.”

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/grundskolan-ska-bli-helt-mobilfri--rnjsht

Om man har kunskaper och tillgång till artificiell intelligens behöver vi inte längre lägga en massa tid och pengar på ständiga och långvariga utredningar. Särskilt inte på upprepade utredningar om samma sak. Människors tid behöver ägnas åt rätt saker när tekniken ersätter sådant vi tidigare gjort manuellt. Och en stor global konkurrens kräver snabbare beslutsprocesser även inom offentlig sektor. De som fattar det utvecklas bäst. 

Om du inte sett filmen ”Hidden figures”, med bl a Kevin Costner, gör det! Den visar bl a hur viktigt det är med ambitioner och kunskap. Och hur korkat det är att vara rasist. Kompetens, flit och ambition ska avgöra vilka som får viktiga uppdrag, inget annat. Se filmen.

Kompetensinvandring

Kompetensbrist

Det är kyliga vindar som blåser även om sommaren närmar sig. Återigen krig i Europa som lätt kan sprida sig till exempelvis Bosnien-Hercegovina. Handelskrig mellan "Väst" och "Öst" som verkar öka i styrka. Bland annat därtill kopplad inflation. I övrigt en inflation skapad av att sedelpressarna tilläts vara "glödheta" på tok för länge och en global "svart svan" kopplad till alla kryptovalutor. Och en digital värld där vi har ett extremt överflöd av information. Information i form av fakta och massor av desinformation, propaganda och tyckanden. Kort och gott kan vi bara konstatera att världen de senaste 30 åren blivit för komplex för oss människor att hantera. 

I "oss människor" inkluderar jag de människor som klassas som "smartast". I synnerhet på finansmarknaden har spelteori större betydelse än investeringar i företag som har bra affärsmodeller, en stark affärsidé, kunniga företagare och som löpande visar att man når uppsatta mål. Inte minst slagigheten på jordens börser visar att vi tyvärr inte bara har en sund "marknadskorrigering" utan att det är mycket spekulation som pågår. Inte minst spekulation helt drivet av algoritmer och helt datadrivna handelsverksamheter. Med tanke på hur mycket resurser som satsas på artificiell intelligens kanske det redan är sådana system som styr utvecklingen? AI-systemens logik kanske är att mängden människor är för många på jorden. Covid-19 rensade inte bort tillräckligt många av oss. Ett storskaligt krig kanske kan rensa upp ordentligt och rädda "klimatet"....(Jag är lite ironisk...). 

I denna tid har vi samtidigt väldigt stora bekymmer kopplat till våra universitet och spetsföretag. Det är väldigt svårt att hitta kompetent och hårt arbetande medarbetare som krävs för global konkurrenskraft. Oavsett ekonomiska härdsmältor som kommer och går är det människors kunskaper och system av människor som skapar riktigt konkurrenskraftigt värde. Samtidigt som vi måste ha invandringsstopp för icke högkvalificerade och självförsörjande under lång tid, tills vi inkluderat alla i utanförskap bättre, behöver vi återigen lyckas med kompetensinvandringen.

Håkan Boström, GP, skriver läsvärt om att vi borde försöka få demokratitörstande specialister från Ryssland att emigrera till Sverige eller andra demokratiskt orienterade länder inom EU. Inte minst USAs tidigare stora samhällsframgångar skapades genom att de aktivt rekryterade stjärnor från andra delar av världen att komma till USA för att forska, driva företag eller använda som bas för sitt idrottande. Sverige har många företag som konkurrerar på världsmarknaden. Allt fler företag på världsmarknaden behöver mycket duktiga medarbetare med specialistkunskaper för att klara konkurrensen. Om vi kan locka många duktiga ryssar att bli en del av vårt svenska samhälle är det toppen. Är de spioner? En och annan är det säkert. Det kan vara ett problem men är det oftast inte eftersom företagsverksamhet handlar om så mycket mer än vad en person gör. Och hanteringen av så kallade immaterialrätter får man vara klok nog att skydda oavsett vilken personal man har. Det kraftigaste slaget mot den ryska ekonomin vi kan skapa är genom att få deras mest kompetenta invånare att emigrera till "Väst".

"Västvärldens sanktioner slår hårt mot den avancerade delen av ekonomin i Ryssland och många unga, välutbildade ryssar har på kort tid lämnat landet. EU och USA bör underlätta denna ”brain drain”, inte försvåra den."

https://www.gp.se/ledare/eu-b%C3%B6r-v%C3%A4lkomna-ryska-ingenj%C3%B6rer-och-forskare-1.71364833 

Revolutionerande idéer

Ständigt nya tider

Varje dag vi har förmånen att vakna kommer en ny dag där massor av nya intressanta idéer och framsteg görs. Tempot i utvecklingen är enormt. Runt om på hela vår jord finns kreativa och drivna människor som bär på drömmar som om de är tillräckligt värdefulla kan omsättas i nya vetenskapliga framsteg, affärsidér eller kulturella uttryck som förändrar många människors liv. Eftersom allt fler människor runt om på jorden fått det allt materiellt bättre och allt fler får bra utbildningar fortsätter utvecklingstempot att öka. Som alltid är det särskilt tekniska idéer och tillämpningar som förändrar mest. Enskilda människor och organisationer som är duktigast på att snabbt ta till sig ny kraftfull teknik är också de som blir mest konkurrenskraftiga i en allt tuffare global konkurrens. Block-chain teknologin är en sådan teknik som skapar nya fantastiska möjligheter för kreativa och företagsamma människor. Block-chain tekniken används på allt fler sätt. Kanske är det framförallt inom finansmarknaden som tekniken kommer att förändra mest.

Adam Cwejman, GP, beskriver på ett intressant sätt hur Block-chain teknologin förändrar just finansmarknaden. Det innebär att teknologin garanterat kommer att påverka oss alla i allt större utsträckning. Inte minst Cwejmans historiska jämförelser ger mycket intressanta perspektiv på vad som händer här och nu.

"Med boktryckarkonsten, som uppfanns 1440 av Johannes Gutenberg, sänktes priset på böcker avsevärt. Men spridningen av böckerna nådde fortfarande bara mindre delar av samhället. Det tog ytterligare 400 år innan boktryckningen faktiskt blev en massmarknad. Först med industrialiseringens serieproduktion och avancerade tillverkningsmetoder kunde litterära verk kopieras och säljas i stora mängder. Jämfört med den gradvisa spridningen av det skrivna ordet under närmare 600 år av människans historia har Internet omstöpt vårt samhälle betydligt snabbare. På omkring 30 år har villkoren för dags- och kvällspressen, boken, filmen, musiken, den offentliga debatten, detaljhandeln, datorspelen, sjukvården, kommunikationen och minst ett dussin områden till förändrats fundamentalt."

"Många av dessa förändringar har blivit självklarheter i vår vardag. Appar i våra telefoner har påverkat hur vi konsumerar, kommunicerar och letar rätt på information. Det gäller även finansmarknaden. Miljoner småsparare lyckades, genom att koordinera sina köp, i början av 2021 höja börskursen på det helt uträknade bolaget Gamestops aktiekurs."

"Varje digitalisering har inneburit att mellanhändernas makt och inflytande har ifrågasatts och omförhandlats. När kopieringen av musik och film blev digital utmanades de tidigare så starka skivbolagens monopol över musikutgivning och distribution. När dagspressens digitala annonser på bara några år fullkomligt åts upp av Facebook och Google hände något motsvarande, det framtvingade en reaktion och anpassning från befintliga aktörer."

"2008 skriver en person under namnet Satoshi Nakamoto en text som beskriver vilka principer som skulle styra en decentraliserad valuta. Namnet på den valutan är Bitcoin. Det var den första så kallade kryptovalutan som lanserades. Under många år är Bitcoin inget mer än en lustig kuriositet bland datornördar och radikala liberaler. 2010 skedde det första köpet med Bitcoin, en pizza köptes för 10 000 Bitcoins. En Bitcoin var då värd omkring 0,008 kronor. Idag är en Bitcoins marknadsvärde 536 000 kronor. Det totala värdet av samtliga kryptovalutor är i skrivande stund 2 biljoner dollar. Det är ungefär lika mycket som marknadsvärdet på världens mest värdefulla företag, Apple. Eller något mer än Italiens, Brasiliens eller Kanadas totala bruttonationalprodukt. En annan relevant jämförelsepunkt är det totala värdet på allt guld i cirkulation: 11 biljoner."

"Men kryptovalutor som Bitcoin är i det här sammanhanget inte huvudrollsinnehavaren utan blott ett smörjmedel för något helt annat, betydligt större, som kan jämföras med Gutenbergs uppfinning av tryckpressen. För det Nakamoto lanserade 2008 var egentligen inte en valuta utan en decentraliserad huvudbok. En sorts förteckning där alla transaktioner mellan individer är offentliga. Vad detta i praktiken betyder är att samtliga mellanhänder på finansmarknaden, i teorin, kan tas bort och ersättas av enskilda privatpersoner."

"Genom den så kallade blockkedje-tekniken, som Nakamoto lanserade, läggs information (block) till i en sträng (kedja) av information. Det är detta som utgör grunden för den decentraliserade finansmarknaden."

"Finansiella transaktioner är idag en av världens största industrier: banker, finansinstitut, försäkringsbolag och andra agerar mellanhänder. De tjänar pengar på transaktionsavgifter och att leverera finansiella tjänster till privatpersoner och företag. Denna industri beskrivs ofta som själva motorn i den globala kapitalismen."

"Decentraliserad finans, eller DeFI som det förkortas, utmanar dessa kapitalintensiva industriers monopol på att vara mellanhänder. Själva tekniken är redan i bruk. Och infrastrukturen för dess användning är telefonen du har i din ficka. Ännu är DeFi i sin linda. De tjänster som finns används av en rätt liten grupp av entusiaster och teknikpionjärer. Exempel på DeFi-tjänster är betalningstjänster, funktioner för lån och utlåning, försäkringskontrakt och handelsplatser för kryptovalutor som Bitcoin."

"Varje stor decentralisering av produktion och distribution möts av en regulativ motreaktion. Det vill säga: Befintliga aktörer blir nervösa över vad förändringen innebär för deras eget inflytande. Tänk musikbolagens reaktion på Napster under början av 2000-talet. Eller Taxibranschens rädsla för Uber under 2010-talet. Dagens banker och försäkringsbolag kommer inte att agera annorlunda."

"Vi har att vänta krav på styrning, reglering och begränsningar. Det är också sannolikt att banker och försäkringsbolag kommer att lära av och låta sig inspireras av den decentraliserade finansmarknaden. På liknande vis kommer sannolikt många DeFi-innovationer att förändra våra liv. Inte genom att helt välta Trygg-Hansa eller Nordea. Men däremot kommer trycket på att decentralisera och förenkla finansiella transaktioner bli allt större. Det är en utveckling som bara är av godo. Många av kapitalismens mest framgångsrika aktörer tjänar egentligen enbart pengar på att vara menlösa grindvakter. De tar ut små transaktionsavgifter för tjänster som utan mellanhänder vore gratis."

"Att tala om en demokratisering av finansmarknaderna är kanske ännu för tidigt. Men om det är något ett liv i den digitala epoken har lärt oss så är det att förändring kan komma väldigt snabbt. Mellan att boktryckarkonsten uppfanns och att det blev en massprodukt tog det omkring 600 år. Så länge kommer vi inte behöva vänta på en decentralisering av våra finansmarknader."

https://www.gp.se/ledare/en-revolution-v%C3%A4ntar-finansmarknaden-1.57374798

Modern revolution

Den digitala tiden

Nu är paradigmskiftet in i den digitala tiden ett faktum. Coronapandemin har motiverat även våra äldsta invånare att bli tillräckligt digitala för att klara av att använda allt enklare digitala hjälpmedel. Och med hjälp av ständiga teknikframsteg blir tekniken mer och mer användarvänlig. Snart fungerar till exempel talstyrningen av våra digitala system perfekt. Även med inbyggd funktionalitet som kan avläsa vår stressnivå och därför till exempel vägra en överföring av pengar om vår stressnivå är för hög. Jag älskar människans utvecklingsförmåga även om den börjar göra oss farligt teknikberoende. 

I denna högteknologiska tid finns gott om teknologiska aktivistgrupper. De bästa av dem är inte teknikfokuserade utan fokuserade på det tekniken ska lösa. Elon Musk är en spännande digital aktivist. Först blir han miljardär på att tillsammans med några kompisar bygga Paypal, en digital betalningstjänst. Därefter har han blivit ännu rikare på att kombinera sin digitala övertygelse med en tydlig vision om det elektrifierade samhället. Hans senaste drag att för egen vinning driva upp Bitcoinkursen exemplifierar väl att vi är i en ny tid. För mig indikerar också värderingarna av cybervalutor att förtroendet för överbelånade nationsvalutor blir allt lägre. 

The Economist skriver intressant om hur digitala folkrörelser nu börjar hitta sina fungerande former för att på allvar störa gamla maktstrukturer. På finansmarknaden och inom de demokratiska systemen börjar folkrörelser hitta metoder för att på allvar förändra spelreglerna. Om styrkan i denna rörelse ökar kan det tveklöst betraktas som vår tids revolutionära metoder i vår del av världen. I vår del av världen är i huvudsak den geografiska yta vi talar om eftersom det bara är inom rimligt fungerande rättssystem som den moderna formen av revolution kan genomföras. USA har under många moderna år varit föregångare. Politiskt har vi sett hur sociala medier kraftigt förändrat det demokratiska spelets dynamik. Tidigare relationer mellan den politiska, den ekonomiska och den mediala makten har kraftigt tappat i styrka. Den är fortfarande stark men inte i närheten så stark som förr. Idag kan stora opinionsskiftningar ske snabbt och genom lättillgängliga digitala aktivistgrupper kan storfinansen möta tufft motstånd från aktivistiska ”vanliga” invånare. Som alltid genom historien håller de som idag har mycket makt emot. Vilka kommer att vinna maktkampen? De som mest står på rättvisans sida och som är positiva till modern teknologi. I vart fall i de demokratiska delarna av världen. I Myanmar och i Ryssland kan vi i nutid studera hur vår digitala tid påverkar totalitära regimers möjligheter att kontrollera och kuva sitt folk. Jag tror digitaliseringens kraft kommer att segra om en maktstruktur, oavsett om den är demokratisk eller totalitär, om inte rimlig och uppfattad rättvisa upprätthålls. Ett problem i många västländer idag är att allt fler invånare upplever att orättvisorna ökar. Då är inte heller en demokrati befriad från starka konflikter mellan dess invånare. USAs polariserade retorik och allt ruttnare politiska system vittnar om det.

”Information technology is being used to make trading free, shift information flows and catalyse new business models, transforming how markets work (see article). And, despite the clamour of recent weeks, this promises to bring big long-term benefits.”

https://www.economist.com/leaders/2021/02/06/the-real-revolution-on-wall-street

Inom samhällsplaneringen är det dags att de som påverkar den mest börjar fatta vad teknikens möjligheter redan möjliggör idag, och inom snar framtid. Nuvarande planering är på många sätt korkad och tar väldigt lite hänsyn till de kraftiga förändringar som digitaliseringen och automatiseringen innebär. Dessa stora misstag kommer bli mycket dyra för till exempel Uppsalas skattebetalare. 

Adam Cwejman skriver läsvärt om butiksdöden i många stadskärnor. Många av mina kommunalrådskolleger i Uppsala vägrar inse den utveckling som sker, eller saknar förmågan att inse vad som händer. Det är mycket allvarligt för Uppsala city eftersom en kommun på allvar bara har stor makt inom ett område, stadsbyggnadsområdet. Det vill säga om var, när och hur det får byggas ut fler bostäder och verksamhetskapacitet i en kommun. Om vi vill ha attraktiva och livfulla stadscentrum måste man till exempel inse näthandelns och distansarbetets stora förändringstryck på butiker och kontorsplatser. Då måste man skyndsamt inse att vi under flera år ska avstå från att tvinga fram fler shoppingområden, utbyggda shoppingområden utanför stadens centrum och fler butiks och kontorslokaler när nya centrala bostadshus byggs. Inte minst för folkhälsans skull kan vi med fördel promenera eller cykla tusen meter till och ifrån attraktiva kommersiella nöjescentra. Teknikutvecklingen går våldsamt framåt. Inte minst 5G innebär nya fantastiska, användarvänliga och klimatvänligare digitala tjänster för oss människor. Inte minst bättre förutsättningar för en modern demokrati. Om demokratin inte moderniseras kommer totalitära system snart vara ännu mer dominanta. Gör om! Gör rätt!

” Gotland och Jämtland saknar också helt så kallade utsatta områden. Flest antal särskilt utsatta områden eller områden som befinner sig i farozonen för att kategoriseras som sådana har inte oväntat Stockholms län. Det sambandet är inte en slump. Problemet med våld, hot, stölder (både av ringa och allvarligare natur) är betydligt värre i utsatta områden än vad det är i det omkringliggande samhället.”

” Det blir en ömsesidigt förstärkande effekt: Hög andel utrikesfödda, lågt socialt kapital och hög arbetslöshet är en stadig grogrund för rekrytering till kriminella nätverk eller småbrottslighet i allmänhet. Detta går ut över företagare i närområdet vilket i sin tur minskar framtida chanser för arbetstillfällen. Därmed blir gängens löften om snabba och oskattade pengar än mer lockande för vissa.

Utanförskap, om det når en tillräckligt allvarlig grad, verkar självförstärkande. Uppfattas livsutsikterna som låga flyttar först infödda. Sedan flyttar utrikesfödda och deras barn som inte ser någon framtid i området. Skolor belastas i takt med att eleverna behöver alltmer hjälp. I sin tur försvagas de ekonomiska förutsättningarna för företagsetableringar i området.”

” Dålig tillgänglighet, brist på parkeringar och trängselskatter blir i sammanhanget enbart grädde på moset: Det är tryggare, innebär färre säkerhetsutgifter och mer inkomster att omlokalisera butiker dit den välmående medelklassen flyttat. 

Se bara den explosiva utvecklingen av externa handelscentra och de nya ministadskärnorna i Göteborgs kranskommuner. Vad som för några decennier sedan var sömniga sovstäder, som Hovås, sjuder nu av liv. Inte minst i Göteborg har ett flertal butiker, inte bara från utanförskapsområden, flyttat till kranskommuner bara under de senaste åren. Orsakerna är visserligen många, men otryggheten är en bidragande ett bidragande skäl, vilket Svenskt Näringslivs återkommande företagarenkät vittnar om (GP 30/1 2021).”

” Detaljhandelns problem med brottslighet är ännu en pusselbit i kartan över det samtida segregerade Sverige. Och medan medelklassen och butikerna flyttar till tryggheten och trivseln står offentligheten kvar med ansvaret att reda ut problemen i utanförskapsområdena.”

https://www.gp.se/ledare/butiksdöden-är-en-trygghetsfråga-1.41228066

Klok tillväxt och svikna löften

Riktigt engagemang 

Hur mycket påverkas Uppsalas utveckling negativt av att många nyckelroller inom kommunen innehas av människor som inte bor i Uppsala och som saknar annan stark anknytning till kommunen? Personligen tror jag det har stor negativ betydelse. Hjärta och hjärna ska vara med vid beslutsfattande för att ställningstaganden ska bli kloka. Både hjärta och hjärna kommer med automatik med i beslutsfattandet om man har ett riktigt engagemang för de frågor man har på sitt bord. Om du börjar jobba för Nigerianska staten, tror du att ditt hjärta är med för den Nigerianska staten om du bor kvar i Sverige och enbart jobbar där på grund av dina kunskaper om vattenförsörjning? Jag betvivlar inte dina kunskaper om vattenförsörjning men jag är säker på att bristen på lokalt engagemang kommer att göra att du missar viktiga perspektiv i dina ställningstaganden. Du kan tro att det lätt kompenseras av lokalbefolkningen, så är det absolut inte alltid.  Initialt har du inga vänner och bekanta där heller. Ytligt kan du få det efter ett tag om du är social och "offrar" egen tid under kvällar och helger i Nigerias delar istället för att sitta på ditt hotellrum och så fort som möjligt åka hem till Sverige...

http://www.synonymer.se/?query=engagemang

 

Exploatering

Centerpartiet är för en klok exploatering av Uppsala kommun. Nu är mängden bostäder i fokus, det är viktigast. Det har vi varit med om tidigare då miljonprogrammet byggdes. Det blev inte bra. Ett samhälle gör klokt i att växa smart och då är ett allt för högt tempo garanterat att få ett dåligt slut. Mycket tyder på att Uppsala är inne på det spåret. Det byggs bostäder så det knakar och nya bostadsplaner trycks fram i ett högt tempo. Jag är imponerad av tjänstemännens insatser. Samtidigt är det politiken som trycker på avseende tempot. Och de flesta partier vill bygga väldigt mycket mer och tätt i staden. Samtidigt driver S, MP och V en ohållbar politik kopplat till Uppsalas transportsystem. Det går inte ihop. Nu vill de också ta rådigheten över Stabbyfälten för att kraftigt exploatera området med bostäder framöver. Ett område som varit avsett för invånarnas rekreation. Trots att det redan finns bostadsplaner på drygt 45.000 nya bostäder måste detta prioriteras idag. Jag förstår inte varför inte fler partier väljer att istället ställa sig bakom en liknande större satsning i våra utvalda kransorter! Det skulle alla Uppsalabor tjäna på samtidigt som vi skapar fler efterfrågade bostäder. Suck. 

http://www.unt.se/uppland/uppsala/tv-forening-i-stabby-upprorda-over-kommunens-planer-4225373.aspx

https://www.youtube.com/watch?v=PeSfSBRMoyc

 

Svikna löften

Vem kan man lita på? Vilken respekt visar en kommun civilsamhället, föreningslivet, om man ger dem förslag och tecknar intentionsavtal som man sedan bara bryter utan något förslag till alternativ utifrån det föreningen kämpat för? Efter att en förening lagt ner massor av ideell tid för att försöka skapa bättre förutsättningar för till exempel ungdomars tillgänglighet till träning. Jag tycker att det är skamligt hur kommunen hanterar Kåbo GK efter alla tidigare turer som varit i den frågan och efter alla olika löften de fått. Återigen är det ett exempel på oacceptabelt klumpig eller arrogant hantering av ärenden inom kommunen. Precis som i Leos Lekland exemplet. Innan kommunen bryter en liknande inriktningsöverenskommelse ska man självklart ha resonerat om några former av alternativ! Urdåligt! Inte godkänt och ett slag i ansiktet på människor som gör fantastiska insatser gratis för samhället genom föreningslivet.

http://www.unt.se/uppland/uppsala/som-att-halla-vatten-pa-en-gas-4225339.aspx

Tempo

Vem vill vänta?

När började kapitalismen? Alldeles oavsett när den började har den både gjort mycket gott och mycket ont. Girighet ser jag inget positivt med och de som vältrar sig i överflöd har ingen beundrare i mig. En av det positiva effekterna av kapitalismen är kundservicen. När det finns gott om alternativ tvingas också leverantören av en produkt eller tjänst att anstränga sig för att få och behålla en kund. Och den som vill få nöjda kunder och att de ska återkomma tränar sin personal att vara servicedrivna eller att sluta.  Bl a har konkurrens mellan olika aktörer gjort att kösystem fungerar bättre i konkurrensutsatt miljö än i andra system. Framförallt fungerar kundservicen väldigt mycket bättre.

Vissa tycker att det är charmigt att man får vänta länge på att få beställa en drink, att växla pengar eller att få ett nytt hotellrumskort. Det tycker inte jag. Jag kan känna igen mig bland barn och unga som vill att det man vill ha ska serveras fort. Varför inte? Det kallas hög servicenivå och den erbjuds på många ställen. Ett sätt att säkerställa hög servicenivå är också att tillåta självbetjäning. Men självbetjäning tar ju bort t ex enkla serveringsjobb. Varifrån kommer denna stress för ineffektivitet? Jag tror att det är ett resultat av att jag inom hela mitt yrkesverksamma liv varit inom IT och Telekombranschen och det är en tid där tiden är en kritisk tillgång som ska vårdas ömt. Och vem blir inte både stressad och förbannad när t ex ett mobilnät fungerar segt? En sak är helt säker, konkurrens är alltid bra för vår utveckling, kundernas serviceupplevelse och för att maximera det vi t ex får för våra skattepengar. Besök länder som t ex har diktaturer och kommunism, ofta samma länder, så får du uppleva enfaldens många begränsningar.  Om vi nu bara lever en gång, vilket jag tror, då gäller det att ta vara på livets minuter väl. Det är knappast att stå i kö timme efter timme. Jag gillar högt tempo om det inte handlar om t ex intressanta samtal med nära och kära? Gillar du högt  tempo?

Falskhet

Transparens
I en värld där tempot är skoningslöst högt tror jag full öppenhet är den bästa vägen mot framgång. På radion i morse hörde jag att en forskare från Lunds universitet forskat fram att det tycks som att vi var mer innovativa på 80-talet och att det inte finns något samband mellan vår innovativa förmåga och konjunkturcykler. Hon drog själv ett av skälen till varför jämförelsen med 80-talet haltar. Idag utvecklas framförallt system istället för produkter (svårare att kopiera) och inom min bransch väljer många att inte patentera sina idéer utan satsar istället på högt utvecklingstempo och snabbhet ut på marknaden. Huvudskälet till varför jag inte tror att det är någon konkurrensfördel att vara sluten/hemlig är att det inte är avgörande för framgång. Tvärt om i dagens samhälle. Högt tempo och bra lagbygge avgör vilka som blir vinnare. De som inte klara ett högt tempo och lyckas bygga bra lag blir förlorare. En förutsättning för framgångsrikt lagbygge är ett antal grundläggande värderingar. Värderingar som gäller alla i laget utan undantag.

Sakta att bygga och fort att förstöra
Förtroende är något man förtjänar. Det tar ofta lång tid att förtjäna en annan människas förtroende. Samtidigt kan det över "en natt" gå förlorat. Nu har Kapten klänning premiär på Uppsala stadsteater. Pjäsen handlar om en polischef som fick mångas förtroende, särskilt bland politiker då han ansågs politiskt korrekt i de värderingsfrågor han utåt drev. Socialdemokraten Thomas Bodström försvarade honom ofta när polischefens kollegor gärna hade sett honom avsatt. Det visade sig att han var en bluff. Han var inte den han utgav sig för att vara och han levde absolut inte som han lärde. Vad jag vet lever han nu i landsflykt. Jag hoppas han inte utsätter andra människor för sina ensidiga begär där. Jag ska se pjäsen.
http://www.unt.se/kultur/kapten-klanning-dubbelt-aktuell-3075646.aspx