Bra eller dålig lön

Arbetsmarknadens parter

Det är säkert mycket lockande för många politiker att vilja ge löften om höjda löner "åt höger och åt vänster". Det är dock bara valfläsk eftersom vi i Sverige har en bra ordning där det är arbetsmarknadens parter som generellt förhandlar om löner, inga andra. I dessa tider där det ropas ”vargvarningar” kopplat till stigande inflation skulle kraftiga lönehöjningar tveklöst driva på en oönskad inflation. Inflation innebär att pengars värde minskar månad efter månad. Det innebär till exempel att om lönen ökar med 25 procent och inflationen är 25 procent så har man inte fått någon ökad köpkraft alls. Snarare tvärt om eftersom den ökade lönen också innebär ökad skatt.

Få är nöjda med sitt ersättningspaket. Och trots att det faktiskt finns vetenskapligt bevisat att inkomstens betydelse för ”lycka” peakar runt 50.000 kronor per månad vill många gärna tjäna mycket mer. 

https://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/hogre-lon-ger-storre-lycka-upp-till-50-000-kronor/

I alla mina möten med personal inom Uppsala kommun och Region Uppsala var länge lönen det ständiga föremålet för missnöjet. Ungefär 2018 ändrades det och nästan alla efterfrågade tydligt rimliga arbetsvillkor där högre lön inte längre var centralt. Det säger en hel del om hur illa det är på många arbetsplatser idag. Och även om många invandrare är fantastiska krafter inom näringsliv och offentlig sektor har de senaste femton årens snabba befolkningsutveckling satt extrem press på vissa yrkesgrupper. Inte minst på undersköterskor, sjuksköterskor, lärare och poliser. 

Isak Skogstad skriver intressant i GP nedan.

"Jag minns så väl hur imponerad jag var över min storasyster. Det var för tio år sedan, hon hade precis blivit en ung vuxen kvinna, redo att välja väg i livet. Hon bestämde sig för att bli polis. För att klara antagningstesterna hade hon börjat förbereda sig ordentligt. Jag blev stolt över att min syster ville dedikera sitt liv åt att skapa trygghet för människor på gator och torg. Det blev aldrig så. Min syster valde i stället att gå en akademisk väg, som ledde till ett tryggt jobb långt borta från förortsvåld och samhällsmisär. Det tar emot att säga det – men jag kan inte låta bli att känna en enorm tacksamhet för att min syster valde bort polisyrket. Förra veckan, när en ung polisman sköts ihjäl i Biskopsgården, blev en sorglig påminnelse om polisens utsatthet."

"Problemet i Sverige är dock knappast isolerat till att poliser blir utsatta för direkt farliga och livshotande situationer. Det är långt mer omfattande och utbrett än så. Samtidigt som vi sett en utveckling där gängbrottslighet och det dödliga våldet har tagit ett allt starkare grepp om samhället, så har poliserna i Sverige kommit att behandlas närmast respektlöst av det offentliga."

Ju tuffare verkligheten blir, desto viktigare är det att poliskåren får samhällets stöd och stöttning. Och då inte bara i ord eller blommor, utan snarare i lönekuvertet och i arbetsvillkoren. Alla poliser behövs mer än någonsin, samtidigt ser vi hur avhoppen från yrket fortsätter."

"För något år sedan kunde Polisförbundet visa hur fler än fyra av tio poliser som lämnat yrket gjorde det av andra skäl än pension. En lika stor andel av de poliser som stannar kvar i yrket planerar aktivt för ett arbetsliv utanför Polismyndigheten."

"Det finns säkerligen många likheter – och då menar jag inte positiva – mellan utvecklingen av polis- och läraryrket. Jag har i flera år studerat hur läraryrket förlorat sin attraktivitet under de senaste decennierna. Det syns i allt från tomma platser på lärarutbildningarna till stora avhopp bland erfarna lärare. Men mitt bland all dyster statistik finns det en särskild undersökning som satt djupa spår i mig: Allt fler lärarbarn väljer bort att följa i sina föräldrars fotspår."

"Det finns nog knappast något som talar mer än ett yrkes attraktivitet eller dess arbetsvillkor än hur vi ser på möjligheten – eller risken – för att låta våra älskade familjemedlemmar att ge sig in i det yrket. Om jag får en dotter i framtiden, som sedan växer upp och säger att hon vill bli polis, så hoppas jag innerligt att vi lever i ett samhälle där det är självklart att jag stöttar hennes yrkesval fullt ut."

https://www.gp.se/ledare/tacken-f%C3%B6r-polisernas-jobb-usla-villkor-och-d%C3%A5lig-l%C3%B6n-1.50764801

Clerté skriver också läsvärt i nedan GP artikel om att samhällsbärare som arbetar inom rättsväsendet, vården och skolan är underskattade. Hon missar dock ett viktigt perspektiv i sin syn på dessa yrkens problem. Jämfört med förr har väldigt många nya intressanta yrken skapats som konkurrerar om kompetenta och drivna personer. Dessutom missar hon att många utbildningar fyllts med mycket onödigt innehåll. 

”Inom flera offentliga yrken pratas det allt oftare om kompetensbrist och svårigheter att rekrytera. Det börjar med att utbildningarna står tomma och allt färre söker sig till yrkesbanan.”

”Gemensamt för dessa samhällsbärande yrken är låga löner och dåliga arbetsvillkor. Det är yrken där personalbrist gör att arbetsbelastningen är stor och ett råare samhällsklimat, som poliserna oftast är de första att märka av, har nu även tagit sig in på anstalter, skolor och sjukhus. En annan gemensam nämnare för dessa yrken är att de ofta kombineras med förväntningar om att de ska ses som ett kall. Det ligger nog en del sanning i det. Men hur mycket man än brinner för sitt jobb måste man känna att lönen är skälig för den arbetsinsats som krävs.”

https://www.gp.se/ledare/förbättra-villkoren-för-samhällsbärarna-1.51721164

Om man nu tycker att rikedom är meningen med livet kan man alltid försöka att gå i Leif GW Perssons fotspår och bli kreativ och framgångsrik företagare. Imponerande intäkter som beskrivs i artikeln nedan. Antar att det är rättighetsintäkter kopplade till hans böcker och aktieaffärer. Han tycker tydligen att han måste tjäna massor av pengar för att känna sig tillräckligt fri. 400.000 kronor per månad, efter skatt, borde räcka till väldigt mycket lyxleverne. Klart man kan bränna 10.000 kronor per dag på krognotor. Då har man fortfarande tillräckligt kvar för att betala driftskostnader till alla fastigheter, taxiresor till allt och så vidare. Good for him. Vi är alla olika. 

https://www.expressen.se/dinapengar/gw-darfor-ger-jag-min-exfru-50-000-i-manaden/

Linda Gustafsson reflekterar i nedan akademiska uppsats över lönens betydelse. Klart den har betydelse som en grundläggande ”hygienfator”. Framförallt kan jag efter samtal med många sjuksköterskor och poliser konstatera att när äldre, erfarnare och väl presterande yrkeskunniga (efter t ex tio års tjänst) får i stort samma lön som nyanställda får många nog. Lönesystemet måste vara rättvisare uppbyggt än så. 

”Nyare forskning tycks dock vara ense om att lön och motivation har ett starkt samband. Denna studie har som främsta syfte att studera vilken relativ betydelse bakgrundsfaktorer, som t ex ålder och kön har för yttre motivationsfaktorer och lönetillfredsställelse. Ett annat syfte är att undersöka lönens betydelse i jämförelse med andra motivationsfaktorer, som exempelvis arbetskamrater och karriärmöjligheter.”

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:189372/FULLTEXT01.pdf

Håkan Boström, GP, skriver läsvärt om hur illa politiken länge hanterat praktiska utbildningar. Praktiskt duktiga personer kan tjäna mycket pengar både som anställda eller företagare. De önskade förändringarna i Boströms artikel är ljuv musik för oss i Utvecklingspartiet demokraterna, UP. Mycket av det som lyfts i artikeln är med i UPs politiska program. Liberalernas tid är nog ute. Bättre att lägga rösterna på UP.

”Men det är inte bara den teoretiskt grundade yrkeskunskapen som pressats tillbaka. Extern kontroll, övervakning och krav på kortsiktig effektivitet har även drabbat många hantverkar- och arbetaryrken. De praktiska yrkesutbildningarna på gymnasiet har samtidigt försvagats genom allt mer teoretiska inslag och krav. En liknande teoretisering går igen även på högskolans mer yrkesinriktade linjer.”

”L riktar en känga mot socialdemokratin som aktivt försökt sudda ut gränsen mellan praktiska och teoretiska utbildningar, vilket i praktiken lett till en nedvärdering av det praktiska kunnandet. Det är en riktig poäng. Socialdemokratin bytte en gång ambitionen att höja respekten för praktisk kunskap till att se (teoretisk) utbildning som en metod att höja alla yrkesgruppers status. Resultatet har inte varit särskilt lyckat. Teoretisk utbildning tenderar att bli en social symbol när den förskrivs allt för frikostigt och även på områden som i grunden handlar om praktisk kunskap.”

”De platta organisationer som dominerar svenskt arbetsliv har många fördelar. Men kombinationen av långt drivna krav på jämlikhet och inkludering tillsammans med en uppvärdering av flexibilitet går lätt ut över sådant som yrkesstolthet och kunnande. Det finns nämligen ett ofrånkomligt inslag av särskiljande i dessa värden.”

https://www.gp.se/ledare/uppvärdera-yrkeskunnandet-1.52292019

Rankingar

Viktigt att mäta

Idrottsvärlden är både värdefull och spännande. Mycket inom idrotten går att mäta. Det är också därför som den är så populär runt om i världen. Kampen om resultaten motiverar idrottare och engagerar konsumenter av idrott. Kulturen är betydligt svårare att mäta. Kulturens krassa måttstock är väl hur mycket en kulturpersonlighet drar in på sitt konstutövande. En populär kulturutövare tjänar mycket pengar. En okänd kulturutövare tjänar lite pengar. Alla framgångsrika idrottare och kulturarbetare har startat som okända, om man inte till exempel fötts in i familjen Wahlgren.... 

Att vi mäter det mesta, inte minst inom politikens tävlingar, är inget konstigt. Det är intressant, spännande och det motiverar. Även om man får dåliga opinionssiffror kan det motivera att vända utvecklingen och få bättre. Opinionssiffrorna indikerar om man får befolkningens uppskattning för den politik man driver och för hur man kommunicerar sina åsikter. Om man får en chans att nå ut med sina åsikter.

Idag har jag bloggat 4.000 dagar i rad. Det är nästan varje dag i elva år. Det är en krävande uppgift som kräver en idé om vad dagens innehåll ska vara och det kräver att få ihop ett budskap om något som känns angeläget. Eftersom jag anser att människan bakom en politisk roll är viktig är syftet med mitt bloggande att ge dem som överväger att rösta på mig en mycket god möjlighet att förstå hur jag tänker och vad jag tycker. Det är självklart inte samma sak som att det är vad jag politiskt alltid företräder eftersom politikens villkor också är att man är en del av ett parti där majoritetsbeslut gäller. Mitt bloggande har ändå varit en viktig kanal för att ge uttryck för vad jag tycker. Det ska man också ge uttryck för i sitt parti, även om man måste finna sig i att i den politiska rollen följa majoritetsbesluten. Är man dessutom partiföreträdare i någon form måste man absolut följa den majoritetsbeslutade linjen. Konflikt? Inte om man tycker att de ledande företrädarna ska väljas direkt av folket. Det tycker jag. Bland politiker i Sverige tror jag att jag är svensk mästare i bloggande. Det gör mig sannolikt också till den mest transparenta politikern i Sverige. Det vill jag vara. "Trots" att det även visar att man måste kompromissa med sina egna åsikter när man är med i ett politiskt parti. Det ska inte avskräcka från engagemang. Genom att engagera sig politiskt kan man ändå påverka mer än som enskild individ. Jag fortsätter nog ett tag till. 4.000 blogginlägg är ett mått.

Rankingar är utmärkta i rätt sammanhang. Inte minst mellan kommuner för att se vilka som kan leverera mycket goda skolresultat för till exempel ett skattetryck på medelnivå. Eller vilka som till ett skattetryck på medelnivå kan leverera en äldreomsorg som uppskattas av de allra flesta. Eller vilka som har minst administrativ personal per tusen medarbetare. Karin Pihl, GP, har dock rätt i att det inte alltid är klokt att använda rankingar. Att det ändå görs i flera sammanhang som är "olämpliga" är att det är kommersiellt smart. Vi människor gillar rankingar. Även när våra lag presterar mindre bra eller om vi bland snygghetsrankingarna kommer i nedre halvan. Vi gillar inte att vara på den nedre halvan, men vi gillar att följa rankingar. Det är spännande.

"Så länge gränsen mellan vad som är en vara och vad som inte är det upprätthålls är rankingsystem ett sätt att stärka konsumentmakten. Men det gäller bara så länge kapitalismens logik inte letar sig in i andra sfärer. Nu för tiden är vi inte bara kunder på marknaden, utan också i relation till offentlig service. Men "kunden" har inte alltid rätt. Den förälder som är missnöjd över att sonen inte fick högsta betyg i alla ämnen och sätter en nolla i rankingsystemet är kanske inte en helt tillförlitlig källa för att bedöma skolans kvalitet. Ändå måste lärarna och rektorn förhålla sig till det, och kanske ger de hellre ett glädjebetyg än får dåliga poäng i kommunens enkät. Ranking kan inte bara lätt korrumperas, den kan också korrumpera."

"Som mest cyniskt är ranking när det tillämpas i sammanhang där det är uppenbart att värdet inte kan översättas i siffror på en skala. Som exempelvis i kärlekslivet."

https://www.gp.se/ledare/allt-i-livet-kan-inte-betygs%C3%A4ttas-1.38209975 

Varför inte även genomföra rankingar av personer som blivit uteslutna av ett parti? Vissa partier är flitigare på uteslutningar än andra. Varför inte skala 10-1. 10 = uppenbart och rätt, 1 = uppenbart ett offer för maktstrider. Vilken ranking skulle jag få av oberoende och objektiva domare? Det vet jag, 1. Och jag begärde i samband med min uteslutning att Lööf & company offentligt skulle redogöra för skälen. Det gjordes aldrig. Jag fick inte ens vara med på ett medlemsmöte där många arga lokala centerpartister (som aldrig upplevt annat än mitt inkluderande ledarskap) var med och där partiledningen inte lyckades övertyga någon, utöver dem som maktkuppat, om att det fanns rimliga skäl för uteslutning. Det är intressant att Arthursson igår säger som han gör om mig. De visar tydligt att de skyddar sina vänner och gör ett ”sloppy” jobb med många andra ärenden. Jag skulle aldrig vara i närheten av det dåliga omdöme som Federley uppvisat. Och fegisarna Arthursson och Lööf har aldrig vågat möta mig och berätta vad de har för bärande argument för sin uteslutning. Jag är mycket glad för att det blev så eftersom jag annars hade lämnat Centerpartiet när de gjorde den svekfulla Januariöverenskommelsen. Då hade jag inte som nu haft goda skäl för att fortsätta mitt kommunalrådslöfte till Uppsalaborna.

"Centerpartiet har i närtid uteslutit flera företrädare av olika skäl. I mars 2018 uteslöts två centerpartistiska nämndemän i Solna tingsrätt, Ebtisam Aldebe och Hasan Fransson, för att de drivit igenom en friande misshandelsdom som fick hård kritik. I augusti samma år uteslöts partiets toppnamn på riksdagslistan i Göteborg, Mikail Yüksel, med hänvisning till att han tidigare haft samröre med den turkiska högerextrema organisationen Grå vargarna. Mikail Yüksel själv förnekade att så var fallet. Och i december det året uteslöts kommunalrådet i Uppsala Stefan Hanna med motiveringen att han skapat ”en kultur som ger upphov till rädsla och tystnad bland enskilda medlemmar”. Men Michael Arthursson tror inte att att något uteslutningsärende kommer att väckas mot Federley. Han tycker inte att Federleys fel kan jämställas med vad Mikail Yüksel och Stefan Hanna hade gjort.

– I det ena fallet var det en person som var involverad i en odemokratisk organisation. I det andra fallet var det personliga beteenden mot andra personer. Det var vad de själva hade gjort på ett annat sätt."" 

https://www.expressen.se/nyheter/federley-valde-sjalv-att-sluta-c-planen-vanta/

Jag minns redan tidigt Arthursson och Lööfs översitteri i samband med att jag fick en debattartikel publicerad i DN 25/4 2013, om delat ledarskap. Det illa skötta idéprogramsarbetet slog hårt mot Centerpartiet. Många av Lööfs, Federleys och ”Stureplanspersoners” många nyliberala idéer mottogs inte väl. Jag hade självklart informerat partiledningen om att artikeln var påväg. Först ringde Arthursson till mig och sa att jag borde dra tillbaka artikeln. Jag sa nej. Arthursson hotade mig och sa att mina chanser framöver skulle vara obefintliga. Därefter ringde Lööf. ”Ska till och med jag behöva ringa och be dig dra tillbaka artikeln?”, sa hon. ”Till och med jag”.... Det var tidigt i hennes partiledarroll. Hon är fin hon. I dagens Expressen jämförs Centerpartiet med en kommunistparti. Det är en bra liknelse. De har också gått till vänster. Både Arthursson och Lööf har nu också suttit på sina poster länge. De sitter nog gärna på dem tills de dör, också kommunistlikt. De rankas nog snart som de partiledare och partisekreterare som haft rollerna längst. Jag kommer aldrig ställa upp mer än två mandatperioder som partiledare för Utvecklingspartiet demokraterna. 

"Hemma i Sverige fortsätter näringslivsintressen att förespråka tätare ekonomiska band med Kina enligt logiken att det i framtiden ofrånkomligen kommer att göra kommunistdiktaturen till Centerpartiet." 

https://www.expressen.se/ledare/kinas-australien-mobbning-ar-ett-fonster-in-i-framtiden/

Inte minst för att jag kan använda denna bloggkanal för att ge min version av min verklighet gör bloggandet värdefullt. 

Ersättningsnivåer

Ersättning för insats
Vad är en rimlig ersättning för olika uppdrag eller jobb? Det enkla svaret på den frågan är ”det någon uppdragsgivare är beredd att betala för uppdraget eller jobbuppgiften”. Kan det vara på något annat sätt? Absolut. I ett kommunistiskt system kan ersättningarna på pappret vara jämlikt fördelade och därutöver flödar korruptionen för att skapa marknadsvillkoren som gäller på en kommunistisk marknad. Efter att jag i flera val stort vunnit medlemmarnas förtroende, och därefter också vunnit stort förtroende av Uppsalas väljare. I ett kommunval där Centerpartiet gjorde det bästa lokala valet. Därefter kuppades jag bort av en liten lokal falang med stöd av partistyrelsen. Uppsalaborna skulle enligt dem berövas en kraft som många Uppsalabor ville skulle kämpa för Uppsalabornas bästa under den kommande mandatperioden. Självklart sviker jag inte mitt löfte till dem att kämpa för deras bästa här och nu och i framtiden. Samtidigt kan man ställa sig frågan om jag ska ägna lika mycket tid som tidigare åt mitt viktiga uppdrag när jag ersätts mycket sämre än övriga kommunalråd? Möjligen med undantaget vänsterpartisten som har något märkligt partifinansieringsupplägg kopplat till sina arvoden. Lugn Uppsalabor, jag kommer att ge lika mycket tid som tidigare. För tillfället slipper jag vara gruppledare men istället har jag inte någon politisk sekreterare. Det innebär att jag får sköta de sysslorna parallellt med mina kommunalrådsuppdrag. Eftersom jag gillar att arbeta ser jag fram mot det. Jag kanske till och med oftare kan fika tillsammans med övriga politiska sekreterare....

Finns orättvisa ersättningssystem? Det kan man alltid tycka. Personligen tycker jag att ersättningarna till många företagsledare är absurda. Samtidigt anser jag att det är en ägarfråga. Om ägarna tycker att de måste betala så höga ersättningar får de ta ansvar för det. Det är en del av marknadsekonomin jag gillar. Som ägare finns gott om exempel på ersättningsnivåer jag aldrig skulle godkänt. Bland mina aktieinnehav har jag alltid sålt av aktier i företag där lönetaket varit för generöst på andra grunder än långsiktig värdeökning för aktieägarna. Även inom politiken verkar jag med denna logik. Jag jobbar både kort och långsiktigt för Uppsalabornas bästa. Det långa perspektivet är viktigast. Det är svårast. Och minst egoistiskt. Demografiskt och integrationsmäsdigt har Uppsala och Sverige mycket stora utmaningar. De utmaningarna är redan stora men växer nu dag för dag allt mer. Vi är i desperat behov av många fler folkrepresentanter som förstår vad det kräver för politik.
https://www.di.se/nyheter/borje-ekholms-bonus-har-inget-tak/

Generellt tycker jag att många fler än idag ska ha resultatstyrda ersättnings och lönesystem. Det kan bara vara kommunister och generellt lata människor som tycker att man ska betala för människors tid. Varje arbetsgivare betalar inte för tid! Tiden är en betalningspsrameter. Det en arbetsgivare är intresserad av är resultat i förhållande till uppsatta mål. Det är måluppfyllelse som arbetsgivare vill betala för. De mest konkurrenskraftiga organisationerna är bra på att skapa en kultur där måluppfyllelse står i centrum. Hur är det i din organisation. Inom mitt politiska arbete är ett mål att minimera slöseriet inom Uppsala kommun. Bara de ansträngningarna betalar mer än väl för de ersättningar jag får som kommunalråd.

I den nya fyrpartiöverenskommelsen har MP fått med att människor ska få kosta skattepengar för att få göra vad de vill. Det är alltid en oacceptabel ordning för hur skattepengar får användas. I den demokratiska situation vi befinner oss är den dessutom helgalen! MPs representanter borde utföra sina uppdrag med halva arvoden när de driver en så sjuk politik.

Dagens besvikelse
Partier och enskilda politiker som i stor del agerar enbart för att försöka vinna röster. Ett ansvarsfullt politiskt arbete innebär hårt och konkret arbete. Arbete som ska bygga på rimliga verklighetsgrunder, inte på önskedrömmar. Önskedrömmar kan med fördel uttryckas i visionära riktningar men framgångsbyggen byggs främst av hårt och målinriktat vardagsarbete. Att Jönsson och andra inom de riksdagssamarbetande fyra partierna tror att deras 73 punkter kraftigt ska minska en allt mer besvärande långtidsarbetslöshet är de fortsatt drömmare. Personligen tror jag inte på olika system för olika invånare som har permanent uppehållstillstånd i Sverige. Däremot tror jag på tydliga krav för att kunna få olika former av stöd. När tydligheten om dessa krav är hög kommer också det styrsystemet att bidra till en bättre integration.
https://www.svtplay.se/video/20702928/opinion-live/opinion-live-sasong-6-24-jan-22-00?cmpid=del:an:01-25-2019:opinion-live:pla:lp-app
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/detta-vet-vi-om-s-mp-l-och-c-uppgorelsen

”Det finns ingen magisk lösning. Men vissa saker kan man definitivt kräva av alla partier: Var realistiska. Riv drömslotten. Tala klarspråk. Och skyll inte på andra.”
https://www.expressen.se/ledare/allt-ar-borgarnas-fel-latsas-ylva-johansson/

Dagens stjärna
Ann-Charlotte Martéus. Ja, jösses. Vi behöver desperat realistiska, pragmatiska men samtidigt visionära politiska ledare. Vi behöver inte mer slöseri. Vi behöver inte heller fler löften som är helt orealistiska utifrån hur verkligheten ser ut och utifrån vad rimliga framtidsscenarier indikerar.

”Nu ska det äntligen bli så där underbart i vården  som det aldrig har varit utom i valrörelser. Befolkningen växer så det knakar och den arbetande andelen av befolkningen minskar, men misströsta icke! En "generalplan" för kortare köer ska tas fram. Det ska också införas vårdplaner och patientkontrakt och rätten till en fast läkarkontakt ska "säkras". Hur då, undrar ni andlöst.”

”Dessutom är det en usel idé att steloperera arbetsmarknaden i dagens läge. Personalbrist kräver flexibilitet och nytänkande, inte revirpinkande skrån.”
https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/josses-vilket-snomos-om-varden-lofven-och-co/

Rast och vila

Kontraster som är viktiga
Alla som tränat hårt, eller arbetat hårt, under en tid vet att det är viktigt att ta sig tid för återhämtning lite då och då. Annars kan man inte prestera på toppnivå. Kloka arbetsgivare matchar sina medarbetare att nå maximalt av deras förmåga i enskilda prestationer och som del av ett lag. De som förstår gränserna mellan tuffa ansträngningar och behov av vila är främst de som själva haft relevanta krävande uppdrag. Det är ingen tillfällighet att de mest framgångsrika, och istort sett alla, fotbollstränare och förbundskaptener på toppnivå själva varit fotbollsspelare. Och den som får större ledaransvar inom de flesta företag har tidigare presterat väl i olika mindre ledarroller. Det är nog endast inom politiken som mycket oprövade personer kan få väldigt ansvarsfulla och krävande roller. Ta statsministerrollen och rollen som kommunstyrelsens ordförande som exempel. Hur stor praktisk ledarerfarenhet har dessa personer de senaste 20 åren haft? Självklart är det relevant.

Visst måste även människor med de rollerna vila, men de har aldrig semester! Förtroendeuppdraget är ett ledaruppdrag 24 timmar, 7 dagar i veckan och 365 dagar om året. Om man inte förstår det, och levererar utifrån det, ska man inte ställa sig till förfogande. Då är man mycket olämplig för rollen. Personligen anser jag att folket med fördel kan direktvälja statsminister och kommunstyrelsens ordförande. Det tror jag bättre skulle bidra till att den mest lämpade av möjliga kandidater får det stora ansvaret på sina axlar. En statsminister som nu skulle ha insett att det är viktigt att växla på och visa att man är mycket engagerad när stora områden i riket står i brand.

https://www.synonymer.se/sv-syn/vila
http://www.mdh.se/ny-publikation-om-fenomenet-och-begreppet-vila-1.77090

Eftersom vi vet att hjärnan nätverkar och växlar på sin kreativa förmåga under vila borde alla inse värdet av vila. Inte minst de som är arbetsgivare. Jag vill ha medarbetare som klarar av att vara kreativa och som kan prestera på toppen av sin förmåga, då måste tuffa arbetspass matchas med ”rast och vila”.
https://ki.se/forskning/hjarnan-natverkar-i-vila

Dagens kalkoner
Stefan Löfvén. Heltidspolitiker har inte semester! Vi ska alltid stå i folkets tjänst. Precis som när IT-säkerhetsskandalen avslöjades visar Löfvén återigen sin bristande ledarförmåga. Oavsett om han inte förstår vad han kan göra för positiv skillnad eller ej kopplat till alla bränder borde han för länge sedan ha gått ut till det svenska folket och 1) talat om att han ”står på tå” kopplat till brandproblemen 2) att han i sin roll som statsminister tar ansvar för att statens nödvändiga resurser koordineras med hjälp av MSB 3) Att han personligen engagerar sig för att få nödvändig hjälp från andra Européiska länder. Uppsala och Sverige behöver väl tränade ledare att leda kommuner och landet. Om det till exempel stämmer att arbetslagstiftning hindrar ifrån att jobba extra timmar eller att häva semestrar visar det återigen på hur naiva många är. Lagstiftning måste också självklart öppna upp för extra ordinära situationer. Det kanske kräver att regeringens krisledning aktiverats. Hur stora delar av Sverige ska brinna innan statsministern leder en krisledning? Löfvén tycker sannolikt att MSB ska lösa uppgiften. Löfvén har ingen politisk fingertoppskänsla. Det tycks hans rådgivare också sakna.

USAs nya vänster! Använd gärna det som tidigare gjorde det svenska samhället generellt välmående som exempel. När andra folk gör det får de gärna låta bli ”fake news” och ”fake facts”. Sverige har aldrig varit ett socialistiskt samhälle. Trots vänsterälskare som skräpar ner Uppsalas finrum med DDR-”konst”! Socialdemokraterna har aldrig gillat vänstern, bara använt dem som maktboskap. Precis som nedan skribent skriver har Sverige länge varit en marknadsekonomi. Den har starkt bidragit till Sveriges generellt höga välstånd. Nu är den hotad då S lutar sig mot naivister och kommunister som tillåts påverka politiken i på tok för stor utsträckning. Och SD som vill stänga våra gränser för bland annat all den kompetens vi skriker efter för att försvara välståndet samt lämna EU som är den marknad som är viktigast för Sveriges näringsliv.
http://www.gp.se/ledare/sigfrid-usa-s-vänster-har-inget-att-hämta-i-sverige-1.7199336

Dagens stjärnor
Alla brandmän och frivilliga som bekämpar alla bränder som rasar i Sverige. Det är inte härligt när det blir 34 grader varmt i Uppsala. Frågar du mig är det inte en trevlig värme någonstans. Jag hoppas verkligen vi får regn runt om i Sverige några dagar snart. Det trodde jag aldrig jag skulle tycka.. Vi lever i ständigt föränderliga tider. Över 60 samtidiga bränder ute i naturen är inga upplyftande nyheter.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7000245

Priset för lathet

Lika lön för lika arbete
Visst låter det fint med "lika lön för lika arbete". Det låter inte bara fint utan det borde också vara en självklarhet, men det är det inte. Samma prestationer med samma bildningsbakgrund ska självklart ge lika ersättning för prestationerna. Ett av skälen till skillnaderna är att vi människor presterar olika. Vi är som du vet unika och med det följer att vi inte beter oss helt lika. Och vi motiveras av olika saker. Om man umgås med finansmänniskor kan man lätt tro att alla människor motiveras av att tjäna en massa pengar, så är det inte. Jag träffar en massa människor under en månad och olikheterna i vad som motiverar enskilda människor är fascinerande många. Därför presterar vi också olika även om vi har samma studiebakgrund och liknande erfarenheter.
https://skl.se/arbetsgivarekollektivavtal/fortroendevaldasarbetsgivaransvar/lonepolitik/lonepolitikettredskapforstyrning.5142.html
https://www.saco.se/globalassets/lokala-webbplatser/saco-s/dokument/var_lonepolitik.pdf

Jag är helt för en rimlig basersättning för alla jobb. För att sätta den baslönen gör arbetsgivarorganisationer och facken ett bra arbete. Samtidigt tycker jag att fler yrken ska ha betydligt större löneskillnader mellan sin personal. Löneskillnader som baseras på prestationsförmåga och inget annat. Det är mest rättvist. Varje yrkesuppdrag ska ha tydliga uppdragsbeskrivningar och varje yrke ska gå att följa upp med kvantitativa och kvalitativa mått. Vi människor har ett stort eget ansvar för att ständigt vidareutbilda oss för att vara konkurrenskraftiga. Kloka företagare och arbetsgivare uppmuntrar det ständiga lärandet. Och kloka statliga företrädare borde ersätta ränteavdraget med ett vidareutbildningsavdrag. Och ta bort värnskatten! Skatten på arbete kan inte vara så hög som idag jämfört med skatt på kapital. De flesta arbetsinsatser kan mätbart följas upp. Eftersom det är så är det enkelt att också följa upp vilka personer som gör mer värdefulla arbetsinsatser än andra. Håll med om att det inte är något konstigt med det. Håll med om att en modell som ger alla lika istället är kommunistisk, korkad och orättvis.
https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rapporters/foretagsnara-lonebildningpdf_575041.html/BINARY/Företagsnära%20lönebildning.pdf

LAS bygger bland annat på principen ”sist in, först ut” vid uppsägningar. Det är en korkad ordning när det är relevant kompetens och prestationsförmåga som är avgörande, inte närvaro och antal år i en anställning. Jag fattar inte att facken kämpar emot det som borde vara en självklar förändring av LAS! Då skulle värdet av deras tjänster öka för att säkerställa att inte godtycklighet vid uppsägningar får bli verklighet. Vi lever i en helt annan verklighet idag jämfört med 1982 när LAS gick igenom. Gör om! Gör rätt!
https://lagen.nu/1982:80

En intressant reflektion jag gjort inom politiken är att politiken inte värdesätter kunskap och erfarenhet. Så är det inte i något annat sammanhang. Är inte det oklokt att ha en sådan kraftigt särskiljande ordning? Varfö ska politiken vara det enda "skrå" där det inte är självklart att kunskap och erfarenhet ska ha betydelse för vilket arvode en politiker på heltidsuppdrag får? Hur värderar man kompetens och erfarenhet om man till exempel tycker att ett 18 årigt kommunalråd ska få samma heltidsarvode som en erfaren och kompetent 45-åring, eller 70-åring?
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-265-2.pdf?issuusl=ignore

Dagens kalkoner
Människor som krigar, eller som har krigat för, extremiströrelser som mördar, lemlästar, våldtar och terroriserar medmänniskor. De har inget att göra ute bland oss vanliga och respektfulla invånare. Lås in dem!
https://www.expressen.se/nyheter/brottscentralen/tva-is-broder-dodade-tredje-haktad-for-mord/
https://www.expressen.se/kronikorer/kassem-hamade/31-aringen-kommer-inte-vara-den-sista/

Dagens stjärna
Aleksandra Boscanin. Hon har helt rätt! Varför ska vi acceptera att staten, regioner och kommuner ständigt tar skadligt mycket av våra intjänade pengar i skatter? Särskilt när det offentliga garanterat kan leverera mycket bättre kvalitet för mindre kostnader. Bara i Uppsala kommun finns möjligheter att sänka kostnaderna med över en miljard kronor per år om man jämför med de kommuner som både levererar jämförbar kvalitet och samtidigt mycket mer ekonomiskt ansvarsfullt. Med ett kompetent politiskt ledarskap är det möjligt att jobba mycket smartare än nu. Socialdemokraternas eviga skattehöjarväg är både samhällsekonomiskt oklok och begränsar enskilda människors egna val! Mer makt till folket! ”Skattesänkningar är inte bara ett medel för att få in mer pengar till statskassan. Det finns ett egenvärde i att ekonomisk makt förflyttas från staten till medborgarna. Men att medborgarna blir mindre beroende av staten är något som tenderar att skrämma socialdemokrater. Antagligen är det därför Stefan Löfven fortsätter upprepa sitt felaktiga mantra om dyra skattesänkningar på bekostnad av välfärden.”
http://www.gp.se/ledare/boscanin-skattesänkningar-kostar-inte-1.6961500

Lagprestation

Fokus på samarbete
När det är skarpt läge fattar alla professionella att man har fullt fokus på samarbete och hög prestationsnivå. Om man inte får till det kan man inte heller förvänta sig framgångsrika resultat. Det gäller prestationer i fotbolls-VM och det gäller valarbete i de svenska valrörelserna 2018. De som vill nå maximala resultat inser detta. Energitapp och frustration får inte komma inifrån när det gäller som mest. Det finns tillräckligt motstånd runt omkring att hantera. Zlatan har gjort mycket bra för sina fotbollslag och Sveriges landslag. Nu börjar han dock skapa onödiga energitapp och defokusering inom vårt landslag. Det är urdåligt! Lagsporter är lagsporter och bygger på god lagdynamik. Självklart är enskilda individer mycket viktiga och värdefulla men framgångar skapas bara när stora egon kan ”lägga ner jaget för laget”. Zlata, chilla!
https://www.expressen.se/sport/fotbollsvm/har-inte-med-vart-landslag-att-gora/

Dagens kalkon
De som inte inser att försörjningsstödet kraftigt behöver reformeras. Det ska aldrig vara möjligt att få mer i plånboken genom bidragssystemen än att jobba. Jobba måste alltid påtagligt löna sig. Bidragssystemet får inte heller uppmuntra ojämlikhet mellan könen. Dessutom ska bidragssystemet aktivt användas så att arbetsföra med försörjningsstöd inkluderas bättre mot en väg som leder till självförsörjning. Centerpartiets politik även nationellt börjar nu bli riktigt bra inom detta viktiga område. Bidragssystem ska stärka människor, inte permanent försvaga dem.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/L0GJAQ/centerpartiet-vill-se-over-forsorjningsstodet

Dagens stjärna
Hannes Haldorsson. Islands herrlandslag i fotboll fortsätter att imponera. 1-1 mot Argentina och Haldorsson som räddade Messis straff är mycket imponerande. De visar tydligt att det mesta är möjligt. Berättelsen om ”David mot Goliat” i modern form. Argentina är historiskt ett världsledande landslag. Island är med för första gången i ett VM. Island har knappt 340.000 invånare. Argentina har nästan 44 miljoner invånare! Vulkanen mullrar igen : )
https://www.expressen.se/sport/fotbollsvm/raddade-messis-straff-nu-kan-hjalten-saljas/i

Fysiskt ansvar och regeringsduglighet

Bättre studieresultat 
I Uppsala har jag talat inför döva Moderata och Folkpartistöron vad avser fysiska aktiviteters och gymnastikens kraftiga betydelse för alla barn och ungas inlärningsförmåga. I genomsnitt ökar inlärningsförmågan vetenskapligt bevisat med mer än 20%. Då är man i min värld knäpp om man inte förstår att gymnastik åter måste bli ett större inslag i våra elevers skolgång. Gör om, gör rätt! +20% är kraftiga förbättringar. Och de behövs i den svenska skolan. Ebba Busch, kommunalråd för KD i Uppsala och partistyrelsemedlem i samma parti tycks ha lyssnat väl på alla mina kommentarer om just den fysiska rörlighetens betydelse för skolresultaten. I KDs Almedalstal blev det ett huvudbudskap att gymnastik måste bli en större del av skolgången och det måste krävas i ramverken för skolans verksamhet! Bra KD!

SDs dag i Almedalen
Idag är det SDs dag i Almedalen. Journalisterna tävlar i att spekulera om vem som kommer att kunna bilda nationell regering efter den 14/9. Alla tycks eniga om att ingen blir vinnare. SD riskerar att återigen bli vågmästare men en väldigt mycket starkare sådan. Sverige går mot krångligare tider. Tråkigt att övriga partier gett WO runt problemlösningsdebatter kopplade till för Sverige stora flyktingåtaganden på svensk mark. Det fortsätter att endast gynna SD.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenamellin/article19147359.ab
http://www.expressen.se/nyheter/val2014/almedalen/har-forenas-komiken-och-politiken-pa-lunch/
http://www.dn.se/valet-2014/ingen-varme-nar-huvudmotstandarna-mottes/

Kärlek & killar i skolan

Kärleksdagen
Idag är en dag då det förväntas att vi ska tala om för andra att vi älskar dem och helst av allt köpa någon present som bevis på vår kärlek. Personligen försöker jag ge mina nära och kära de budskapen löpande under året och fokuserar presentande till spontana tillfällen, födelsedagar och julklappar till barnen.... Kärleken är störst. Så är det. Den som har haft eller som har kärleksfulla relationer vet att välmåendet är som bäst i stunder av kärleksrus. Oavsett om det är kärlek till ett barn, en partner, en mamma, en vän, en morfar eller ett husdjur. Kärleken är störst.
http://www.unt.se/uppsala/nar-rosorna-blir-digitala-2915477.aspx

Jag känner inte Charlotte Kalla. Trots det väljer jag att idag skänka en varm och uppskattande tanke till henne. Från dundersuccén i Tour de Ski och Jerringpris till tunga mellanår och nu fantastiska prestationer i OS. Och alltid hennes underbara leende och glittrande ögon! Hon är fantastisk! Och hon ger inte upp! Jag är djupt imponerad.
http://www.dn.se/sport/os/ny-silvermedalj-till-kalla/
http://www.svd.se/sport/svep-dagens-hetaste-os-nyheter-13-februari_8986690.svd?sidan=5

Är skolan jämlik?
Pojkar underpresterar konsekvent i skolan jämfört med flickor. Varför är det så? Kan utbildningsformerna ses som ojämlika dvs att pojkar diskrimineras i skolan....? Jag är helt säker på att det finns personer som tar liknande tankemönster som sanna. Det gör inte jag. Det är dock viktigt att seriöst fundera över varför det är så och vad som kan göras för att pojkar ska lära sig mer än idag. Är det mer idrott i skolan som är lösningen så att springet i bena och svårigheten att koncentrera sig minskar? Eller är pojkar mindre skolbegåvade än flickor? Vad tror du är skälen till skillnaderna i resultat?
http://www.unt.se/sverige/stod-till-pojkar-i-skolan-doms-ut-2916938.aspx
http://www.unt.se/sverige/strid-om-stod-till-pojkar-i-skolan-2916834.aspx

Hedras den som hedras bör

Zlatan
Zlatan är inte bara en förebild i Rosengård, han är det för fotbollsälskare i hela världen. Efter att han fick kaptensansvaret balanserar han oftast sin enorma självkänsla och kaxighet med visad respekt för medspelare och ger intryck av att vara lite stolt över att ha en koppling till Sverige. Precis som Borg, Sörenstam, Stenmark bidrar han till att stärka det svenska varumärket. Han gör det utan minsta inslag av Jante och han har t o m blivit världsberömd med sitt förnamn. Svenska herrlandslaget har visat att de kan göra bra insatser utan honom. Trots det är det Zlatan som gör det svenska laget farligt och fruktat av landslag som annars inte skulle se det så. Som ofta kan idrottens värld förenklat beskriva en annars mer komplex verklighet inom andra organisationer. För att vara bland de bästa måste man ha stjärnor som är egensinniga. När egensinniga stjärnor förstår värdet av lagarbete är möjligheterna enorma. Återigen kan jag ansluta mig till alla dem som imponeras av hans talang och prestationsförmåga. Sverige har absolut en chans att slå Portugal i play-off och gå vidare till VM slutspelet i Brasilien. Vad tycker du om Zlatan?
http://www.svd.se/sport/svepet-zlatans-hyllas-efter-mirakelmatchen_8651746.svd?sidan=1
http://www.dn.se/sport/fotboll/har-ar-zlatans-malshow/
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/internationell/frankrike/zlatan/article17713504.ab

Fackens misslyckande

Skola i sönderfall?
Har facket någon roll idag och i framtiden mer än att försvara det som är och enbart försöka driva upp arbetskraftskostnader? Kan det vara så att facken skulle få en viktigare och värdefullare roll om kunskap och prestation är det viktigaste utvärderingskriterierna och inte anställningstid? Självklart är det så men de vågar inte gå den nödvändiga vägen eftersom många som varit anställda länge riskerar att bli arga. Frågan facken skall ställa sig är väl om deras medlemmar väljer att lämna dem om fackens roll blir än viktigare när arbetsgivaren tydligt måste kunna motivera varför någon eller några anses mindre kompetenta och lågpresterande och därför sägs upp vid t ex övertalighetssituationer. Jag tycker att facken har en viktig roll som stöd till enskilda mot en arbetsgivare om det blir konflikt. Precis som en arbetsgivare kan få stöd av sin arbetsgivarorganisation. Denna viktiga roll måste dock utvecklas och den måste också vara med att skapa mer värde för sina medlemmar än att minska värdet för samma medlemmar. Lite roligt är det att UNTs ledare idag delar mina reflektioner, som jag gett uttryck för i flera samtal den senaste veckan, om hur illa lärarfacken sköter sina medlemmars och sitt yrkes talan. De har verkligen målat in sig i ett orimligt och destruktivt hörn. Om lärarfacken verkligen bryr sig om sitt skrå är det dags att ändra strategi och taktik.
http://www.unt.se/ledare/skolkrisen-blir-sjalvuppfyllande-1794894.aspx

Sluta gnäll och ändra strategi och taktik!
Lärarfacken måste sluta att gnälla och ändra sin strategi och taktik. Det är ingen framgångsväg att tror att lärarlönerna kraftigt skall öka. Det är inte någon jag träffat som inte unnar lärarna mycket mer i lön. Problemet är bara att pengarna inte finns för att genomföra kraftiga generella lönehöjningar. Trots Alliansens kraftiga skattesänkningar, för alla svenskar, har vi ändå fortsatt ett världsledande skattetryck. Visst kommer löneförbättringar att göras men de kommer i huvudsak att styras mot mer lönespridning så att lärare som är särskilt duktiga på att lyfta sina elevers studieresultat kommer att få en betydligt bättre löneutveckling än de som inte lyckas lika bra. Om lärarfacken önskar en bättre utveckling för skolan, och att våra lärare skall få en högre status, är det dax att sluta att bara klaga och beskriva läraryrket som det sämsta man kan välja. När facken och ständigt politiskt tjäbbel om skolan målar ut läraryrket som dåligt betalt och otacksamt, vem vill då söka sig till det viktiga, fina och för de flesta lärarna tillfredställande yrket? 

Politikens ansvar
Jan Björklund, FP, byggde hela sin politiska karriär på att tala illa om den svenska skolan och att beskriva att den behövde reformeras. Under snart sex år har FP haft ett avgörande inflytande över skolan och många invånare upplever inte att situationen har blivit bättre. Nu skjuter MP för fullt mot regeringen i skolfrågan och den negativa bilden av skolan bara fortsätter att spridas. Är det konstigt att vi då inte lyckas attrahera många duktiga personer att vilja studera till lärare? Snart måste detta få ett slut och nationell samling runt denna fråga eftersträvas. Situationen är allvarlig och det är vår framtida välfärd som står på spel. Det är kanske dax för våra två arbetarpartier (Nya M och S) att göra en långsiktig överenskommelse runt denna allt för viktiga samhällsfråga istället för att låta den reduceras till dagspolitiska utspel. Vi kan åter ge läraryrket den höga status den förtjänar. De flesta av oss som följer frågan vet hur vi kan vända den negativa trenden. Nu får det vara nog med pajkastande runt skolfrågorna, det handlar om våra barns och ungdomars framtid. Det handlar om allas framtid. Vad tycker du vi skall göra?

Bara resultat som räknas

Snacka går ju.....
När jag gick i skolan var vi ett gäng som ofta använde uttrycket "snacka går ju men att snacka så det går är svårare". Efter rätt många års erfarenheter kan jag konstatera att det ligger mycket i det uttrycket. Det räcker inte med vackra ord eller bara en massa ord. Om man vill lyckas, oavsett inom vilket område det är, så måste man leverera resultat. Det är resultaten som räknas.

Hur mäts politiker? Kan man mäta politiker på något hårt/objektivt sätt eller är det partiernas gemensamma förmåga som på något sätt skall mätas? Ett enkelt svar på frågan är att politiker mäts hela tiden i medlemsomröstningar och val. Problemet med det måttet är att det ofta är kopplat till mycket tyckande, känslor och smittoeffekter mellan t ex kommun, Landsting och riksdag. Precis som inom all annan verksamhet är det viktigt att hitta hårda individuella mått på prestation även för politiker. Frågan är om det är rätt mått som jag idag läste när SvD utvärderade våra ministrar. I Uppsala skulle det absolut inte vara ett korrekt mått eftersom vi som sitter i majoriteten inte lägger motioner eller propositioner.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/det-har-gor-alla-statsrad_6911979.svd
Vad tycker du?

Levererar
För några år sedan gick ett TV program som hette Idol. Jag såg programmet några gånger. Bl a såg jag ett program där en härlig tjej vid namn Amanda Jensen från Malmö (tror jag) deltog. Hon hade en skön stil och en röst med ännu mer potential. Idag hörde jag på Radio Uppland, efter att åter ha talat om Fru gårman, en ny låt med just Amanda Jensen. Hon sjöng helt fantastiskt bra. Hon hade en röst som på många sätt påminde om Amy Winehouse. Jensen levererar. Jag hoppas att hon lever ett hälsosammare liv än vad Winehouse gjorde. Då kan hon bjuda på sin sköna röst och sin sköna stil under många år framöver.