Utan stabil grund ingen trovärdighet

Utan värderingar inga tydliga förväntningar
Det finns många skäl till varför värderingar alltid har stor betydelse. I enskilda människors liv, i företags verksamhet och i samhället i stort. Värderingar är inriktningskompass i hur vi tänker och hur vi vill förhålla oss till varandra och vår övriga omgivning. För väljarna borde värderingarna vara viktiga när man ska välja vilket parti man ska rösta på. Värderingarna ska garantera att ett parti arbetar med varje sakfråga med en tydlig värderingsgrund. Det innebär att man som väljare ska kunna förvänta sig att den värdegrunden finns med i alla beslut som politiska partier, och enskilda politiker, hela tiden måste ta ställning till. Värderingar är en form av ”varudeklaration”.

Karin Pihl, GP, är mycket ofta läsvärd.

"Idéer förändrar världen. Det är en vanlig föreställning, och en vanlig slogan från företag, intresseorganisationer och tankesmedjor. Till stor del är det sant. Idén att spruta in en liten, liten mängd av ett virus eller en bakterie för att få immunsystemet att reagera och på så vis skapa immunitet är en sådan revolutionerande idé. En annan är att låta små metallföremål symbolisera värde så att handeln sker smidigare än när varorna byts mot varandra. En tredje riktigt bra idé var att börja odla och äta potatis i Sverige. Även politiska idéer har gjort det bättre för oss människor. Som mänskliga rättigheter och idén att det är bäst att besluta om viktiga saker gemensamt i form av demokratiska omröstningar. Dessa idéers positiva effekter kan egentligen inte underskattas. På samma sätt har dåliga idéer, som kommunism, orsakat lidande för miljontals människor."

"Men det finns också en övertro på idéers påverkan, att världens utveckling hänger på att de goda idéerna får maximalt inflytande. Många liberaler fastnar i den fällan och tänker sig att bara man genom sina genomtänkta argument övertygar tillräckligt många, så kommer världen att foga sig efter idéerna och därmed bli bättre. Nutidens vänster tänker sig ofta också en strid mellan bra idéer, som jämlikhet och antirasism, och dåliga idéer, som kvinnohat och främlingsfientlighet. Genom enträget arbete för de goda idéerna kommer världen till slut att bli som den borde vara. Men allt låter sig inte fogas i en sådan här värderingsskala."

"Ju mindre konkreta, materiella problem man har, desto mer kan man bry sig om striderna i idéernas värld. Ju rikare ett samhälle blir, desto mindre blir hoten från sådant som svält, sjukdomar och fattigdom. De flesta i Sverige gick fram till nyligen inte runt och oroade sig över att det skulle vara slut på mat i affärerna eller att de skulle bli allvarligt sjuka. Då kunde vi bråka om genusdagis i stället. I ett välmående och relativt problemfritt samhälle kan man lägga all kraft på att bekämpa fiender på idéplanet, som kapitalismen, patriarkatet, vithetsnormen, det vänsterliberala etablissemanget eller vad man nu föredrar."
https://www.gp.se/ledare/allt-handlar-inte-om-v%C3%A4rderingar-1.26515768

Dagens besvikelse
Människor och grupper av människor som inte förstår att det inte finns ”gratispengar”. Varje enskild krona har en alternativanvändning. Och den som är satt i skuld är icke fri. Det gäller även gemensamma skulder i en kommun, ett land eller i ett samarbete som EU. Jag är glad över att svensk kultur inte präglas av till exempel vänstertänkande. Självklart ska inte Sverige gå med på massiv ytterligare upplåning i EU, som vi ska ha kollektivt ansvar för, utan rimliga villkor på hur länder måste sköta sina ekonomier. Varför ska vissa länders folk betala priset för att andra länders ledare inte kan styra och utveckla sina länder klokt? Ta till exempel Bill och Melinda Gates enorma stiftelse. Den hjälper bara goda initiativ om tydlig medfinansiering finns, om professionella projektplaner för att uppnå önskade mål finns och säkerställer att projektens delmål uppnås. ”Fri bar” skapar inga framgångar. Jag har alltid varit skeptisk till hur EU utformats. Europeiska samarbeten skulle vara framgångsrikare om mer liknande kulturer strukturellt samarbetar. Samtidigt kan till exempel två Europeiska unioner samarbeta nära. Kanske har vi snart ett EU Nord och ett EU Syd.
https://www.google.se/amp/s/amp.svt.se/nyheter/ekonomi/krismote-i-pask-om-eu-s-coronaplan

Dagens stjärna
Karin Pihl, GP. Hon är en av mina nya favoriter bland ledarskribenter. Du som läst min bok ”En stund på jorden” vet att jag har tydliga åsikter om hur kulturella olikheter påverkar oss. Du vet också att jag anser att det är viktigt för en bättre integration att vi svenskar inser våra särdrag i förhållande till andra länders kulturella särdrag. Vi behöver också inse hur andra betraktar oss, oavsett om det är en rättvisande bild eller ej. Vi har många kulturella drag att vara stolta över, och som starkt bidragit till att Sveriges folk ”reste sig ifrån askan” i slutet av 1800-talet och skapade ett av världens mest välmående samhälle. Våra särskilda generella kulturella drag har haft stor betydelse. Bland annat det särskiljande att vi inte imponeras särskilt mycket av namn och titlar. Många av oss svenskar dömer varandra utifrån hur vi beter oss. Många av de kulturella särdrag Pihl beskriver nedan är viktiga att bättre arbeta med för att inkludera invandrare i vårt sätt att leva våra liv för att maximera den egna friheten samtidigt som vi bygger ett starkt gemensamt samhälle. Ett starkt gemensamt samhälle med uppgiften att stärka den enskildes frihet och trygghet.

”Trots att Sverige setts som ett kollektivistiskt land med en stark stat är vi i själva verket individualister som inte vill vara ekonomiskt beroende av familjen, vilket har gjort oss beroende av staten. Syftet med statsindividualism är frigörelse.”

”Statliga policydokument kan trots allt inte ta knäcken på utpräglade kulturella drag. Som den där fallenheten att ta tag i saker tillsammans.”

”Bland äldre är ensamhet vanligare – tio procent av de över 75 år är socialt isolerade. Här finns mycket att fundera över. Men att svenskar som folk skulle vara plågat av ensamhet och olycka är en myt.”

”Svenskar litar på myndigheter av samma skäl som de litar på varandra. Tillit och gemenskap är en förutsättning för en fungerande demokrati med låg korruption i statsapparaten. Den starka tilltron till staten och upplevelsen av samhällelig gemenskap är två sidor av samma mynt. Det förra kommer ur det senare.”

I Sverige finns det trots allt en hel del idrottsföreningar, körer, studiecirklar, Friskis & Svettis-instruktörer, scoutorganisationer, välgörenhetsprojekt, koloniträdgårdsföreningar, hembygdsföreningar, religiösa samfund och ideella stiftelser. I ”The Swedish Theory of Love” får civilsamhället endast representeras av skallgångsorganisationen Missing People, som framställs som lite märklig, och tre kvinnor på en vävningskurs, som framställs som främlingsfientliga eftersom de oroar sig över kommunens välfärdskapacitet i spåren av ett stort flyktingmottagande.

”Men uppskattningsvis 600 000 svenskar sjunger i kör. Över tre miljoner människor är engagerade i en idrottsförening. Det finns 270 000 studiecirklar i Sverige, och ungefär 200 000 ideella föreningar, som engagerar minst 500 miljoner arbetstimmar varje år. Den här formen av gemenskap kanske inte ser likadan ut som gemenskapen i Etiopien eller ens i Italien, men vad gör det? Att kulturer är olika betyder nödvändigtvis inte att någon måste vara sämre.”

” Det är inte bara organisationsvanan i Sverige som gör att folk drar igång projekt nu under coronakrisen. Det finns också en organisationsvilja. Alla kulturer har sina negativa sidor, så även den svenska. Men att vi skulle vara så ensamma och olyckliga att vi förlorat förmågan att kommunicera med varandra är helt enkelt inte sant.”

https://www.gp.se/ledare/svensken-är-visst-människa-1.26517410

Liberal pragmatism

Driftsformer
Hur viktig är det att en skola drivs i kommunal, stiftelse eller aktiebolagsform? Inte alls säger vissa, mycket säger andra. En sak är säker, i nästan inga andra länder i världen drivs skolor med vinstintresse. Är det bra eller dåligt? Frågar du barn och föräldrar som drabbats av bolagskonkurser, eller snabb avveckling, är de sannolikt kritiska. Frågar du barn och föräldrar till välskötta skolbolag, som klarar av att leverera både mätbar kvalitet och vinstmål, är de positiva till bolagsalternativet. För att lösa alla problem vi idag har inom skolan är det viktigt att konstruktivt utvärdera plus och minus med olika skolformer.

Isak Skogstads nedan gästkrönika i Dagens Samhälle är mycket värdefull att reflektera över. Väldigt många skolor runt om i Sverige underpresterar idag ordentligt i sin förmåga att maxa barn och ungas bildningsförmåga. Skogstad är nu rekryterad till Liberalerna som skolpolitisk talesperson. Vi får se hur det går. Trots många år av Liberalernas ledarskap över skolpolitiken kan de flesta lätt konstatera att vi har ett stort bildningsproblem i Sverige.

"Samtidigt väcker Strömbergs uttalande en annan fråga av en allvarligare karaktär. Är det verkligen rimligt att friskolejättar hotar med att lämna kommuner och barn i sticket om de inte får mer pengar? Ja, det är det. Iallafall från ett företagsekonomiskt perspektiv. Om vissa delar i ett företag går sämre än andra är det rationellt att prioritera bort de förstnämnda."

"Men utifrån ett samhällsperspektiv borde vi fråga oss vad kommunerna egentligen ska göra om allt fler friskolejättar börjar utnyttja sin ställning genom kräva mer betalt? Enligt skollagen är kommuner nämligen ålagda att erbjuda förskola till alla barn som bor i respektive kommun. Barn ska normalt erbjudas skola från och med ett års ålder. På samma sätt måste kommunerna säkerställa att alla barns rätt till grundskoleutbildning upprätthålls. Det betyder att om en fristående skola läggs ner eller går i konkurs så måste kommunen ta emot dem i sin egen grundskola."

"Med dagens system och regelverk är det således fullt möjligt för ett friskoleföretag att etablera sig på bred front i en kommun genom att starta flera skolenheter med tusentals elever. Få, möjligtvis några enstaka, kommuner har de resurser som krävs för att på kort varsel ta över ett stort antal elever om en aktör över en natt väljer att lämna kommunen i sticket."

"Notera att det inte är skolföretagens fel. Om man ska skylla på någon är det politikerna, som inte bemödade genomföra ordentliga riskanalyser innan de skred till verket och genomdrev stora reformer av det svenska skolväsendet. Nu får vi baras hoppas att inget företag tar denna gyllene chans."

https://www.dagenssamhalle.se/kronika/friskolekoncerner-kan-halla-kommuner-gisslan-27616
https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/det-ar-ingen-som-vill-ha-stok-och-flumskolan/

Dagens besvikelser
Rasister. Mycket klokt skrivet av Håkan Boström. De allra flesta svenskar är inte rasister. De få som finns ska vi gemensamt och tydligt stå upp mot varje dag vi märker den. Det är korkat att döma människor kollektivt för att de ur ett eget perspektiv är ”annorlunda”. Alla människor är unika och vi ska alla få ta ansvar för våra egna beteenden. De som beter sig illa, oavsett vem man är, ska få ta ansvar för det.
https://www.gp.se/ledare/bekämpa-vardagsrasismen-1.19830635

Liberala idealister som inte förstår att pragmatism alltid är viktigt för ett samhälles positiva utveckling. När ett samhälle upplevs som svagt att säkra invånarnas trygghet vinner auktoritära politiker ”mark”. När liberala idealister driver inkluderingspolitiken så långt att helheten försvagas, då vinner auktoritära politiker ”mark”. Det får betraktas som naturligt mänskligt beteende. Nedan en reflektion om liberalismens utveckling i Europa skriven av Pia Nilsson, Expressen.

”Ingen i Västeuropa kunde den gången drömma om att ett land som väl blivit en demokrati och rättsstat, skulle kunna gå tillbaka till auktoritärt styre. Demokrati och marknadsekonomi var ju slutmålet, historiens ände. EU-samarbetet byggdes av liberala demokratier vars ideal deklareras stolt i EU-fördraget. Så självklara var dessa (även om västdemokratierna minsann själva inte alltid lever upp till sina mål) att det aldrig föll någon västpolitiker in att EU kunde behöva ett skydd, mekanismer för att ta itu med ett medlemsland vars politiker låter korruptionen härja, tillsätter vänligt sinnade domare eller stryper den fria pressen.”

”Om illiberala ledare är vad EU-länderna väljer, även i väst, och om deras framfart inte är en historisk parentes, då kanske demokratin kräver att EU ska förändras för att passa dem - i stället för att som nu, vara rena liberaldemokratiska handboken.”
https://www.expressen.se/ledare/ylva-nilsson/borde-eu-anpassas-efter-de-auktoritara-ledare-som-folken-valjer/

Och Expressens ledare beskriver väl en västvärld på demokratisk dekis. Jag tycker dock de missar en olycklig utveckling, att politik blivit ett skrå snarare än ett verklighetsbaserat förtroendeuppdrag. När glappet mellan dem som ska företräda folket och dem som ska företrädas blir för stort, då kommer starka reaktioner. Västvärldens dekisriktning var ett av huvudskälen till att jag började ge av mig själv inom politiken.

”Demokratin är på reträtt” skriver Freedom house i sin årliga globala genomgång. Världen gick länge åt rätt håll, men de sista 13 åren har det gått bakåt, enligt den amerikanska tankesmedjan. Sedan 2006 har politiska och medborgerliga rättigheter inskränkts i 116 länder och utvidgats i bara 63.

”Även etablerade europeiska demokratier har problem. I dag finns det otroligt nog fascistiska och nazistiska rörelser och partier på många håll i Västeuropa.”

”Västliga demokratier är inte de lysande, uppfordrande föredömen de var för några decennier sedan. Ett övertydligt exempel är Donald Trump, presidenten som älskar starka män och visar öppet förakt både för gamla allierade och för USA:s demokratiska institutioner. Men, som Freedom House påpekar, den amerikanska demokratin var i dålig form långt före Trumps intåg. Tilltagande polarisering formligen lamslog Washington.”

”30 år efter Berlinmurens fall är demokratin en sargad storhet. Men historien är ju inte slut nu heller.”
https://www.expressen.se/ledare/berlinmuren-foll-men-liberalismen-segrade-inte/

Om du läser det sista citatet ovan igen förstår du kanske hur viktigt det känns för mig att tillsammans med många andra, genom Utvecklingspartiet Demokraterna, fredligt försöka vitalisera en sårad demokrati. Du får gärna bli en av oss. Om liberal pragmatism fått råda i Sverige hade vi aldrig gått så snett som de senaste åren.
https://updem.se/

Dagens stjärnor
Våra finska grannar. I Finland är det bland annat självklart att föräldrar har huvudansvaret för att deras barn ska bli väl bildade, utifrån barnens unika förutsättningar. Skolans roll är att bidra till att föräldraansvaret kan uppnås. En lärare med över 25 elever i en klass kan aldrig klara av att ta ett bildande huvudansvar för ett barn. Flum och otydlighet om rollfördelning är aldrig en väg mot framgång. Sverige har mycket att lära av våra närmaste Nordiska grannar.
https://skolvarlden.se/artiklar/det-har-kan-vi-lara-av-finland

Hamid Zafar. Många fler ledande politiker, och inte minst skolpolitiker, måste på allvar lyssnar och lära av Zafar. Då kan vi efter många år av nödvändigt förbättringsarbete få en rimligt bra skola igen. Utan skolor som väl lyckas med sina uppdrag att bilda hela vår befolkning blir framtiden dyster.

”Det är dags att ömsa skinn och växa ur förminskande tvångskoftor. Även om de är sydda med guldtråd.” 

https://www.expressen.se/debatt/de-laga-forvantningarnas-rasism-forodande-for-skolan/?fbclid=IwAR0hG3iiDf88_Eua6vZPuN4ItpwCtDqDRKkEKoCeyJfJ_4TBNX-M1zfyXNE

Rimligt och rättvist

Balans mellan rättigheter och skyldigheter
Kul att Vi i Sverige nu också har två vassa och kloka manliga skribenter som ständigt levererar kloka och modiga artiklar. Under många viktiga år har det framförallt varit kvinnliga skribenter som klokt, och återkommande, tagit i våra viktigaste samhällsfrågor. Håkan Boström och Thomas Gür tycker jag löpande levererar resonemang som är ansvarsfulla och kloka. Det är viktigt att ett hållbart samhälle utvecklas rimligt och rättvist.

”Enligt Zainali växte välfärdsstaten fram för att vi alla gemensamt ville skapa goda värden för medborgarna, det vill säga oss själva. Det låter bra. Men det är inte så välfärdsstatens historia ser ut. Den svenska välfärdsstaten var ett svar på industrialiseringen och urbaniseringens konsekvenser. Den formades i en intressekamp. Men den formades faktiskt framförallt med syftet att öka den ekonomiska tillväxten, eller produktiviteten hos ”folkmaterialet”, som makarna Myrdal skulle ha uttryckt det. Att barnomsorg alltid prioriterats framför äldreomsorg är ett uttryck för detta synsätt.”

”Det vore orättvist att avfärda välfärdsstaten som en krass, manipulerande inrättning för att försörja företagen med frisk arbetskraft (sådan kritik finns). Men det är lika felaktigt att beskriva den som uttryck för en ädel idealism. Välfärdsstaten ger en grundtrygghet men den är också en del av vårt produktionssystem. Den kräver beskattat arbete (ofrihet) samtidigt som den ger trygghet (frihet).”

”Marknadsmekanismer eller inte. Styrning är ofrånkomlig i all verksamhet. Sker den inte via marknaden måste den ske via intern administration, precis som inom ett företag. Det är inte en motsättning mellan pengar och medmänsklighet. Det är något mycket tråkigare. En pragmatisk kalkyl över hur man får mest "pang för pengarna" i en specifik verksamhet. Den kalkylen görs bäst utan en massa bombastiska, ideologiska övertoner. Ett råd som för övrigt kan riktas till politiker av alla färger.”
http://www.gp.se/ledare/den-nyttiga-välfärdsstaten-1.12729715

Dagens besvikelse
Att det inte blev ett extraval till Sveriges riksdag. Jag tror det skulle vara mycket bra för svensk utveckling om MP och L åkte ur. I nästa val skulle det också vara positivt om något mer tidsenligt parti kliver fram och vinner ett stort stöd.
https://www.expressen.se/nyheter/l-och-mp-under-sparren-om-det-var-val-i-dag/

Dagens stjärnor
Inger Enkvist. Ja, den viktiga skolan har länge misskötts. De senaste åren främst av partier som Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Kommer Anna Ekström som utbildningsminister kunna vända den negativa utvecklingen? Jag hoppas det. Tydliga förväntningar och krav i kombination med en hållbar migrationspolitik krävs. Eftersom både MP och L ingår i regeringsunderlaget har vi mycket stora anledningar att tvivla på att nödvändiga förändringar blir verklighet.

”– PISA-resultatet visar att det i Sverige är ett fåtal individer som kommer att behöva ta ett försörjningsansvar för många i framtiden. 2015 varnade OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher Sverige. Han underströk vid sitt Sverigebesök för att vi behöver ”urgent changes”. Sedan dess har vi inte gjort någonting.”

https://www.fplus.se/professor-skolans-problem-synliga-redan-1990/a/J1davP?fbclid=IwAR2Tv6cW_yeXvWZmx0DcMJrp9xoZZ9CvMsoamlPOjyFrawqfHrihleS-vHQ

Bodil Eriksson. Ja, med hjälp av en god infrastruktur för delning av bilar kommer slöseriet med begränsade resurser kopplade till fordon att kraftigt kunna minska.
https://www.di.se/nyheter/volvodirektoren-som-ska-strypa-privata-bilagandet/

När

Tipping point
När når vi en gräns då konjunkturen viker? Är vi möjligen redan där? I Sverige är vi tveklöst nära. Efter sol kommer regn. Efter regn kommer solsken. Livets gång på jorden. Det är inte länge sedan som byggandet i Sverige tvärstannade, i början av 1990-talet. Minnet är ibland kort. Vi får se hur fastighetsbyggandet utvecklas under 2018. Ingen vet. Allt fler blir dock allt mer övertygade om att vi närmar oss lite regniga tider i Sverige. Länge har jag förundrats över att inte stora andra händelser fått  till exempel ordentlig avkylande effekt på aktiemarknaden. Den farligt låga räntan och aktiehandlare ”algoritmer” spökar. Vad händer när spökena börjar spöka ordentligt.
https://www.di.se/nyheter/fyra-bostadsutvecklare-om-marknaden-gar-valdigt-trogt-att-salja/
https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Temaomraden/Sveriges-ekonomi/Konjunkturen/
https://www.va.se/taggar/b/bostadsmarknaden/

Dagens kalkon
Vissa traditionella medier. Viktigt att inte skruva ”nyheter” på ett sätt som problemformulerar utan grund. Det är oansvarigt.
http://www.gp.se/ledare/fake-news-fr%C3%A5n-riksdagen-1.4916920

Dagens stjärnor
Expressens ledare. Skriver ofta insiktsfullt och klokt. Kravlöshet bygger inga framgångar, det vet alla framgångsrika. De mest framgångsrika, oavsett verksamhet, ställer oftast väldigt höga krav på sig själva.
https://www.expressen.se/ledare/krav-pa-nyanlanda-ar-en-sjalvklarhet/

Aleksandra Boscanin. Ja, ja ja. Krav, uttryckta förväntningar, är ofta delar av en ”soppa” som ger utvecklingskraft. Krav ska självklart matchas med ”verktyg” som gör det möjligt att uppfylla kraven.
http://www.gp.se/ledare/nyanl%C3%A4nda-hj%C3%A4lps-inte-genom-s%C3%A4nkta-krav-1.4913540

P.S Behövs en ny lag för att förbjuda att tiggare utnyttjas? Det finns gott om lagar som kan tillämpas. Det här tror jag bara är dålig plakatpolitik. Lös problemen istället!
http://www.msn.com/sv-se/nyheter/inrikes/ny-lag-f%c3%b6rbjuder-att-tiggare-utnyttjas/ar-BBGFQGY?li=BBqxCu3&ocid=mailsignout

Dricks och låglönejobb

Fler jobb och bättre service?

Vid flera tillfällen den senaste månaden har jag hört att det nu förväntas dricks i Sverige. Det är ingen nyordning som jag känner till. Gör du det? Fram till 1993 fanns en serveringsavgift som skulle betala för personalens löner. När den avgiften togs bort ersattes den med fasta löner. Personligen lämnar jag alltid dricks om jag upplever att servicen är utöver det som ska kunna förväntas för det restaurangbesök man gör. Det är en ordning jag gillar. Samtidigt kan jag undra om det skulle vara positivt med ett drickssystemet i Sverige? Finns det någon nersida, bortsett från Skattemyndighetens problem med hur mycket de ska beskatta restaurangpersonalen….?

Med ett drickssystem, liknande det i USA, antar jag att restaurangernas fasta kostnader kan hållas nere. Det är bra för verksamhetens ägare och det borde kunna leda till fler jobbtillfällen. I praktiken inbillar jag mig också att servicegraden förbättras för kunderna eftersom personalen blir mer fokuserade på att ge hög kundservice. Det är väl inte förenligt med den svenska modellen som i huvudsak bygger på anställningar med krav på kollektivavtal. Om man ändå leker med tanken att dricks skulle bli mer ”regel” än undantag så skulle säkerligen övergångsproblem uppstå tills alla vi kunder förstår att dricksen helt plötsligt, som i till exempel USA, är en viktig del av personalens ersättning.  Vad tycker du, skulle ett drickssystem kunna vara bra för kunder, företagare och personal eller blir det bara besvärligt med all den administration som säkerligen kommer att krävas?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Dricks
http://www.vett-och-etikett.com/vett-och-etikett.asp?tips=Ge-dricks
http://www.besoksliv.se/artikel/skatteverket-ger-nya-signaler-om-dricks-67363
http://www.svd.se/onodigt-salt-pa-notan

Låglönejobb

Det lär nog dröja innan vi får ett drickssystem i Sverige. Det lär också dröja innan vi får det som kallas låglönejobb i Sverige. Det pratas mycket om behovet av låglönejobben samtidigt, precis som bifogade artiklar redogör för, är det både lagliga hinder i vägen och fackföreningar som är fastlåsta i att företräda sina befintliga medlemmar. Fackföreningarna kämpa inte för att fler ska komma in på arbetsmarknaden. Våra nödvändiga låglönejobb måste skapas på något sätt. Vilket? Ska vägarbeten tvingas ha många personer som står med varningslampor runt bygget och varnar för vägarbete, som i Japan? Knappast, byggkostnaderna är redan väldigt höga i Sverige. Inkluderingsjobb kommer att bli lösningen. Den lösningen kommer alla att uppskatta utom möjligen 5% extrema vänstermänniskor. Det är min övertygelse att vi när inkluderingsjobben varit införda ett tag kommer alla fråga sig, varför gjorde vi inte detta för länge sedan? Fatta att det brådskar!!
Den sociala oron ökar i takt med att parallellsamhällen växer sig allt starkare. När nästa lågkonjunktur slår in kommer många bli riktigt besvikna på det politiska ledarskap som inte tagit ansvar på riktigt för social hållbarhet och en fungerande ekonomi. Varför denna oförmåga? Hur svårt kan det vara?
http://www.svd.se/flyktingar-och-laga-loner
http://www.unt.se/asikt/debatt/en-snabb-jobbreform-4262886.aspx

Kan vi rädda oss själva?

Skolan speglar vår framtid
"As a student I used to view Sweden as a role model...." Ord och inga visor från OECD-presentatören. Det finns massor av skäl till varför utbildningssystemet i Sverige har stora problem. Utvecklingen av en attraktiv tjänstesektor i stort är ett skäl eftersom det ökar jobbalternativen för dem som inte är hantverkare. Den fortsatt kraftiga urbaniseringen är en annan. Och självklart påverkar den kraftiga flyktinginvandringen mycket. Lägg därtill att vi hamnat i ett samhälle där det är synd om allt och alla (förutom medelålders vita män) och därför kan vi inte ställa tydliga och utmanande förväntningar och krav på varandra. Vem vet inte av egna erfarenheter att självpåtagna eller av andra uttryckta förväntningar och krav, tuffa och tydliga krav, och hård träning är det som ger positiva resultat? Det finns inga enkla vägar till framgång. Oavsett om man vill bli framgångsrik företagare, idrottare, musiker, sjukvårdare, lärare osv så måste man ha höga ambitioner och sedan träning, träning, träning och åter träning! Att skolan och föräldrar blir bättre på att matcha fram våra barn är nödvändigt om Sverige ska överleva som generell välfärdsnation.
http://www.svtplay.se/video/2891028/aktuellt/aktuellt-aktuellt-118?position=407
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/oecd-vantar-mer-av-svenska-elever-an-vad-lararna-gor_4537798.svd
http://www.dn.se/nyheter/varlden/oecd-kravs-genomgripande-forandringar-i-svenska-skolan/
http://www.expressen.se/ledare/skolkrisen-kraver-en-operation---inte-plaster/

Drömmen om en statlig skola
Och ack så enkelt det vore om centralisering av allt leder till något bättre.... Sanningen är att det nästan alltid är en dum väg framåt. Man ska istället föra ut makten så nära oss människor som möjligt istället. Skolan är redan idag väldigt styrd av staten! Tro inget annat. Dessutom så har skolinspektionen tillsynsansvar som de förväntas använda om en kommun, en stiftelse eller ett företag brister i sitt utbildningsuppdrag. Du är väl inte så naiv att du tror att staten och våra skattepengar där finns i ett sådant överflöd att ett 100% förstatligande skulle innebära en massa mer resurser till skolan (t ex lärarlönelyft)? Tror du att staten kommer att börja tvinga lärare att jobba på de platser arbetsgivaren önskar? Tror du att det sargade lärarkollektivet kommer att acceptera en sådan ordning? Tror du att enskilda elever med stora sociala bekymmer får ett bättre stöd om det är en och samma huvudman både inom skolan som inom socialtjänsten? Om Skolverk och Skolinspektion gjorde sitt jobb skulle mycket vara bättre.
http://www.skolinspektionen.se/
http://www.skolverket.se/

Vem förändrar världen mest?
Insiktsfulla politiker och politiker med god kommunikativ förmåga kan påverka vår framtid mycket. Frågan är dock om det inte är så att drivna och duktiga företagare är de som påverkar vår framtid mest och bäst? Exemplen är många på entreprenörer som i grunden förändrat till det bättre och som ändrat på gamla sanningar. I det politiska klimat som idag råder i Sverige är det tveksamt om det är inom politiken som engagerade och hårt arbetande människor ska lägga sin kraft. Vad tror du?
http://urplay.se/Produkter/184743-Mitt-liv-som-miljardar

Kärlek & killar i skolan

Kärleksdagen
Idag är en dag då det förväntas att vi ska tala om för andra att vi älskar dem och helst av allt köpa någon present som bevis på vår kärlek. Personligen försöker jag ge mina nära och kära de budskapen löpande under året och fokuserar presentande till spontana tillfällen, födelsedagar och julklappar till barnen.... Kärleken är störst. Så är det. Den som har haft eller som har kärleksfulla relationer vet att välmåendet är som bäst i stunder av kärleksrus. Oavsett om det är kärlek till ett barn, en partner, en mamma, en vän, en morfar eller ett husdjur. Kärleken är störst.
http://www.unt.se/uppsala/nar-rosorna-blir-digitala-2915477.aspx

Jag känner inte Charlotte Kalla. Trots det väljer jag att idag skänka en varm och uppskattande tanke till henne. Från dundersuccén i Tour de Ski och Jerringpris till tunga mellanår och nu fantastiska prestationer i OS. Och alltid hennes underbara leende och glittrande ögon! Hon är fantastisk! Och hon ger inte upp! Jag är djupt imponerad.
http://www.dn.se/sport/os/ny-silvermedalj-till-kalla/
http://www.svd.se/sport/svep-dagens-hetaste-os-nyheter-13-februari_8986690.svd?sidan=5

Är skolan jämlik?
Pojkar underpresterar konsekvent i skolan jämfört med flickor. Varför är det så? Kan utbildningsformerna ses som ojämlika dvs att pojkar diskrimineras i skolan....? Jag är helt säker på att det finns personer som tar liknande tankemönster som sanna. Det gör inte jag. Det är dock viktigt att seriöst fundera över varför det är så och vad som kan göras för att pojkar ska lära sig mer än idag. Är det mer idrott i skolan som är lösningen så att springet i bena och svårigheten att koncentrera sig minskar? Eller är pojkar mindre skolbegåvade än flickor? Vad tror du är skälen till skillnaderna i resultat?
http://www.unt.se/sverige/stod-till-pojkar-i-skolan-doms-ut-2916938.aspx
http://www.unt.se/sverige/strid-om-stod-till-pojkar-i-skolan-2916834.aspx

Ge mig fyra år till...

Förväntningar
Obama står åter som vinnare i det amerikanska presidentvalet. Sannolikt det bästa valet ur ett världsperspektiv när Kina också snart har en ny ledare, en ledare som tycks vara väldigt nationalistisk och stormaktsambitiös.
http://www.nytimes.com/

Förra gången Obama valdes var förväntningarna enorma. Under parollerna "change/förändring" samt "yes we can / ja vi kan" väckte han stora förhoppningar i ett USA som redan då var kringstrött och hade en mycket dålig ekonomi.

Obamas fyra år vid makten har inte imponerat. Skälen är många och huvudfrågan är om någon annan hade kunnat göra ett bättre jobb. Ett starkt USA behövs när totalitära makter som Kina och Ryssland blir allt starkare och Europa kraftigt försvagas. Det är nästan lite tragikomiskt att två kommunistledningar som fortsatt är totalitära stater efter sitt anammande av marknadsekonomi just nu kliver fram som de starkaste globala ekonomierna och de nationer som möjligen bäst kan ge breda förbättringar till sitt folk.

Möjligen kommer Obama att upplevas mer framgångsrik efter de kommande fyra åren då huvudbudskapet i hans valrörelse var uppseendeväckande "ge mig fyra år till". Tror du Obama kan vända USAs negativa trend? Vilken fråga tycker du är viktigast att han fokuserar på?