Lås in dem eller skicka ut dem
Även en person som enligt de flesta av oss klassa som psykiskt sjuk måste få dubbla påföljder. Det är hög tid att ändra påföljdsystemet så att en person som begår vansinnesbrott både tvångsvårdas som psykisk sjuk och om hen friskförklaras därför får avtjäna ett fängelsestraff för sitt brott. Skötsamma människor ska skyddas från farliga människor. Om vi vill lyckas skapa ett tryggare samhälle är det en av många bättre vägar framåt som krävs. Under lång tid har riksdagens politiker misslyckats med att säkerställa rimliga villkor för svensk psykiatri och straff som effektivare skyddar vanliga människor från farligt psykiskt sjuka. Varför har de varit så dåliga? Kommer de att fortsätta vara så dåliga? Vi får se.
Malin Baksi har rätt i befogad artikel. Jag ärvdes på alla mjukisinställningar till personer som begår fruktansvärda brott mot andra människor!
”Ännu en gång har kvinnor mördats, först i Boden på juldagen, sedan i Rönninge natten mot annandagen. Ännu en gång framkommer det i efterhand att varningssignalerna var tydliga. Anhöriga slog larm. Psykiatrin och rättsvårdande myndigheter kände till problematiken. Ändå skedde detta.”
”I fallet Boden berättar förövarens mamma att hon var rädd för sin egen son. Hon låste dörren om nätterna. Hon förstod att han kunde vara farlig, både för sig själv och för andra. När beslut om tvångsvård till slut fattades kände hon lättnad, kanske kunde vården rädda hans liv eller någon annans. Men redan dagen efter skrevs han ut. Kort därefter var en kvinna död. Det är svårt att föreställa sig ett tydligare exempel på ett system som sviker alla inblandade: offret, de anhöriga och även den svårt psykiskt sjuke.”
”Under de senaste åren har vi sett alltför många mord där förövaren är en person med allvarlig psykisk sjukdom. I september mördades en ambulanssjukvårdare brutalt i tjänsten i Nordanstig. En familj förlorade en älskad anhörig. En kvinna berövades möjligheten att leva sitt liv.”
”Söndagen den 16 december 2024 sätter sig en 28-årig undersköterska på bussen för att åka hem efter sitt arbetspass. I Märsta kliver hon av och pratar med en väninna i telefon. Samtidigt stiger en man av bussen – en man hon inte känner – och följer efter henne. Samtalet avbryts plötsligt av ett skrik. Sedan blir det tyst.”
”Efter varje grovt våldsbrott av en förövare med psykisk sjukdom upprepas samma debatt. Kritiken riktas mot psykiatrin. Psykiatrin försvarar sig med att lagen inte ger utrymme att hålla kvar personer som inte uppfyller kriterierna för tvångsvård. Men den centrala frågan handlar inte om vårdens agerande i ett enskilt fall. Den handlar om varför lagstiftningen är utformad så att vården gång på gång tvingas släppa personer som bedöms utgöra en allvarlig risk, inte nödvändigtvis i stunden, men över tid.”
”Svensk psykiatri bygger i dag nästan uteslutande på frivillighet. Tvångsvård är ett av samhällets mest ingripande verktyg och ska användas restriktivt. Men det politikerna vägrar erkänna är att det finns en liten, välkänd grupp patienter som gång på gång bevisar att de blir farliga när de lämnas utan tillsyn, behandling eller medicinering. Dessa personer klarar inte ett liv i frihet men de passar inte heller in i dagens psykiatriska strukturer. Det som saknas är särskilda, långsiktiga vårdformer med tydligt behandlingsfokus och reell möjlighet till inlåsning när riskbilden är dokumenterad.”
”Politikerna måste våga ta i den obekväma frågan: är lagen för svag när det gäller hot mot andra? I dag väger suicidrisk ofta tyngre än upprepade tecken på våld mot omgivningen.”
”För de anhörigas skull, för offrens skull och för allas vår trygghet är det dags för politikerna att ta ansvar för ett av våra svåraste och mest försummade samhällsproblem.”
https://www.expressen.se/kultur/sverige-har-ett-systemfel-darfor-sker-dessa-mord/
