Trot om du vill

En värld full av särintressen

I människans världar är det mesta drivet av egen- eller så kallade särintressen. Inget konstigt med det. Inget ”nytt under solen” även om vissa försöker påskina att de företräder objektiva synpunkter eller allmänintresset. I en ideal värld skulle ”Public service” bra klara av att företräda objektiv verklighetsbevakning och allmänintresset. Tycker du att ”Public service” är bra på det? Tror du att annat än matimatiskt kopplad forskning är objektiv (bästa möjliga verklighetsbeskrivning) i en ständigt föränderlig värld? Tror du att forskares avgränsade hypoteser (det de vill bevisa är rätt eller fel) gör det ställt utom rimligt tvivel att forskningsresultaten svarar på vad som är rätt? De bekräftar eller avvisar sina hypoteser och dess avgränsningar, inget annat. Avgränsningar som inom samhällskunskapen snabbt blir irrelevanta i en snabbt föränderlig värld. 

Bilden av Sverige har kraftigt förändrats på kort tid. Är det rättvist? Det tycker många är rätt. Allt färre fortsätter påstå att det är fel. Adam Cwejman, GP, skriver deprimerande läsvärt om Sveriges politiska haveri som fört oss hit. 

”Det fanns en tid, inte alltför längesedan, när rikspolitiker hävdade att gängvåldet visserligen var allvarligt men att det inte väsentligen påverkade det omkringliggande samhället. ”Skjutningarna har framför allt drabbat kriminella. Det är alltså gangstrar som skjuter varandra”, berättade S-ledamoten Hillevi Larsson i riksdagen 2017. Ett år senare var det dåvarande justitieministern Morgan Johansson som förklarade att det var liten risk att oskyldiga skulle drabbas. ”Gängmedlemmarna har ju sina mål”, som Johansson uttryckte det. Samtidigt som han påpekade risken att man ”befinner sig på fel plats vid fel tidpunkt”.”

”Inte ens när dessa ord yttrades stämde de särskilt väl. Det är värt att komma ihåg att Larsson och Johansson yttrade sig inte långt efter att en åttaårig pojke dödades i en granatattack i Göteborg. Och ett par år efter att en fyraårig flicka dog av en bilbomb inte långt därifrån. Ändå så letade företrädare för dåvarande S-regeringen efter argument för att tona ned och relativisera det eskalerande våldet. Men redan då var det uppenbart – ”civila” drabbas. Det sker dessutom inte någonstans långt borta, utan mitt ibland oss. Sedan dess har det fatalistiska uttrycket att ”befinna sig på fel plats vid fel tidpunkt” kommit att omfatta allt fler riskabla platser och tidpunkter. Under natten till torsdagen dog en kvinna i ett bombdåd i Storvreta utanför Uppsala. Hon befann sig i sitt eget hem.”

”Våldet har nu nått sådana nivåer att det håller på att sätta ”Bilden av Sverige”. Detta varumärke som så omsorgsfullt kurerats av stolta svenska politiker. Minns ni när en häpen Donald Trump 2017 i ett tal yttrade orden ”Last night, in Sweden!” efter att ha sett något reportage på Fox News om våldet? Då möttes hans uttalande av indignerade svar från svensk offentlighet: Inte ska han snacka skit eller insinuera något om Sverige! Trumps korta utfall i förbifarten skapade större reaktioner från politiker och andra opinionsbildare än det pågående våldet i landet. Så var det väldigt länge. Det ansågs provocerande att ”svartmåla” Sverige, söka förklaringar till våldet och komma med skarpa förslag för att stävja det. Sådant kunde verka populistiskt och man vill ju inte ”fiska i grumliga vatten”. Den stämningen skapade ett samhällsklimat i vilket det var mer smärtsamt att tala rättframt om situationen än att blunda för utvecklingen.”

”Detta problem kommer först börja få en lösning när våra folkvalda på djupet inser att det inte går att ha stadsdelar i vilka en kraftig majoritet av de boende har utrikes bakgrund. Det är i dessa områden gängen har tagit sin plats, och det är där de kommer att fortsätta växa, rekrytera nya tonåringar och fortsätta med sina blodsfejder. Proportionen mellan dem med utrikes bakgrund och svensk bakgrund måste vara omvänd för att unga ska växa upp i en miljö där de möter Sverige, på riktigt, och där majoritetssamhällets normer och civilsamhälle dominerar.”

En del av att börja få ordning på Sverige igen är att verkställa utvisningsbeslut. Obegripligt att inte till och med den mest känslosamma svensken kan inse det.

Att Sverige gjort någon form av överenskommelse med Iraks regim är uppenbart när nu personer med utvisningsbeslut nu verkställs. Tidigare vägrade Irak ta emot personer som inte ”frivilligt” ville återvända. Att utvisningar inte ska verkställas efter ordentliga asylprövningar borde inte vara en nyhet. En intressant nyhet skulle vara vad som krävts för att Iraks styre skulle ändra sig. Hotade Sverige att sluta med bidrag?Det blir intressant att följa om Sverige nu på allvar börjar utvisa alla som fått avslag på sina asylprövningar.

https://sverigesradio.se/artikel/26-irakiska-medborgare-har-tvangsutvisats  

I det läge Sverige försatt sig måste det nu bli ordning på migrationspolitiken. Och kanske, kanske får vi inom några år en integrationspolitik som kan göra positiv nytta… Efter att allt för många regeringars ledarskap misslyckas får vi hoppas att den nuvarande nu får till en ordentlig vändning. Går det, återstår att se. SD har inget bra förslag på integrationspolitik. Och de påverkar den nuvarande regeringen väldigt mycket. 

Lobbyister verkar inte för allmänintresset

Kontaktnät till salu

I en värld där många av våra ledande politiker saknar viktiga arbetslivserfarenheter, många har också svag utbildningsbakgrund, får särintressen mer makt genom lobbyister. Ofta ekonomiskt starka lobbyister företräder redan mäktiga särintressen, inte allmänintressen. Allmänintresse innebär att objektivt försöka värdera effekten av olika politiska förslag. Inte bara subjektivt, partiskt, ta till sig en lobbyists argument. Många gånger ser man tydligt att det är lobbyister som formulerat debattartiklar från politiker. Vissa tycks inte ens orka skriva om det underlag de fått med ett eget språk… 

Alla dessa utredningar som politiker beställer handlar till stor del om att försöka få fram kloka lösningsförslag på ett faktiskt eller upplevt problem. Utredarna förväntas av många att beskriva konsekvenserna av ett förslag utifrån ett allmänintresse. Allmänintresset ska väga tungt i en offentlig utredning. Samtidigt är utredarna aldrig utsedda ifrån ett vacuum. Nästan alltid avslöjar utredarnas meritförteckningar att de sannolikt kommer att komma fram till förslag som passar de som för tillfället styr en regering. Inget konstigt med det. Vi är människor och de som fått makten vill bestämma, hur dumma beslut det än leder till. 

En bra oppositionspolitik avslöjar allt för dåliga utredningar som kraftigt brister i att se till allmänintresset. Det är till exempel bra att oppositionen i Uppsala, särskilt Utvecklingspartiet demokraterna, tydligt påvisar att ett spårvägsprojekt i Uppsala inte tjänar allmänintresset väl. Att det tjänar företag som ska sälja och bygga alla tjänster och produkter som krävs är något annat.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Allm%C3%A4nintresse

Stig-Björn Ljunggren skriver läsvärt om att Stefan Löfvén tillhör skaran tidigare ledande politiker som tjänar mycket pengar som lobbyist. I en väl fungerande demokrati anser jag att det minst ska vara ett års karantän innan en ledande politiker får axla sådana uppdrag. Som i många andra länder anser jag också att alla möten som ledande politiker har med personer som får lobbyistintäkter ska bokföras och vara offentlig handling. Det är inte minst relevant kopplat till spårvägsprojektet i Uppsala.

”Om nu PR-branschen är så förskräcklig, vad säga om partierna? Deras medlemsstock är på väg att dö ut och de finansieras i allt högre grad av skattebetalarna? Är det bättre?” 

”Skillnaden är att PR-branschen fakturerar näringsliv och organisationer för uträttat jobb, medan partierna går på löpande räkning till det offentliga. Och ju sämre de senare presterat, desto mer har de fått av statskassan. De som upprörs över att en ledande socialdemokrat arbetar med näringslivet verkar inte känna till att arbetarrörelsen tidigare samverkade betydligt närmare kapitalet. Skillnaden är att förr kunde någon av Wallenbergarna stega in direkt till den socialdemokratiske statsministern för att diskutera gemensamma frågor. Idag går kontakterna via diverse ombud i respektive makthavares byråkratier och staber. Det som kallas för ”klägget”.”

https://www.sydostran.se/ledare/ledare-jobba-pa-lofven/?fbclid=IwAR25tHkj0I6CC5-WtxJ7M8RIhrS-QBhe7ueDq4i2UCLLxjvEOXqV0mDnMCY_aem_th_ASJvK1uvdqqjUpzGGiF0cUgJGBTqU9-ntkEls0TUpYUdMu7XHMbMtauLW_E94z7A8mk

Ansvarsfulla politiker företräder balanserat invånarintresset. Alla invånares intressen. Då måste man i sin analys och i sina förslag låta allmänintresset väga tungt. Vad innebär det? Det innebär att politiker ska stötta och driva på för förändringar som balanserats klokt kopplat till att försöka skapa social-, ekologiskt- och ekonomiskt hållbarhet i det samhälle de företräder. Inte bara köpa en lobbyist förslag eller korrupt tjäna vänners enskilt bästa. Det är inga enkla avvägningar men är precis det som allmänintresset går ut på. När dessa intressen balanseras rimligt klokt blir det minst dåligt för alla perspektiv, eller om du vill bäst möjligt för alla hållbarhetsperspektiv. 

Ett framgångsrikt lokalt näringsliv har runt om på vår jord visat sig vara bästa metod för att säkra social- och ekonomisk styrka i ett samhälle. Den insikten har inte alla tyckare i viktiga svenska debatter. Samtidigt tillhör näringslivets olika lobbyister särintressen. Även vi som förstår hur viktigt ett blomstrande näringsliv är för helhetens framgångar måste fatta det. Annars misslyckas man med konststycket att balansera hållbarhetsperspektiven klokt. Borgerliga partier har allt för ofta misslyckats med denna viktiga balansakt. Erfarenheter och relevanta meriter är i sammanhanget av avgörande betydelse för att den enskilde politikerna balansförmåga ska vara tillräckligt utvecklad.

Erfarenheter och relevanta meriter hos våra politiska företrädare har också stor betydelse för att de ska klara av att hantera ledande tjänstemän och deras agendor. Och komplexa offentliga organisationer. Om du vill att Uppsala och Sverige ska utvecklas bättre måste du anstränga dig mer i samband med val och ta reda på vilka erfarenheter och meriter partiernas ledande företrädare har. Det har avgörande betydelse, särskilt i en kommun och region.

Pengar inte längre gratis

Tänk att de som bygger vill att det ska byggas

All laglig företagsverksamhet som bedrivs för att skapa värde för sina kunder och aktieägare är bra. Det tycker jag. Allt som den offentliga sektorn ansvarar för ska dock inte upphandlas om inte en bra konkurrens mellan utförare, och rimlig kvalité, kan säkerställas från marknaden för budgeterade pengar. En sak är säker, marknadsekonomin har gång efter gång visat sin överlägsenhet för att skapa ett högt generellt välstånd i ett samhälle.

I nedan debattartikel, UNT, går delar av näringslivet, samt en intresseorganisation för företagsverksamhet, ut och uppskattar att kommunen nu har en svag majoritet för spårvägsprojektet. Inte förvånande är det Handelskammaren, som länge drivit på för att Uppsala gärna ska byggas ut snabbt mellan Uppsala stad mot Stockholm. Det tycks vara den samlande kraften till debattartikeln. Utöver Handelskammaren är det nästan enbart bolag som tjänar mycket på att kommunen slösar bort pengar på ett spårvägsprojekt. Egenintresset är stort och jag har inga problem med att de verkar för egna intressen. Politiken ska verka för allmänintresset. Utvecklingspartiet demokraterna delar inte deras syn och vill att Uppsala ska utvecklas klokare än vad de vill.  Dessa personer kanske tror på det de skriver. UP tror inte på det. UP anser på goda grunder att det finns mycket klokare sätt att utveckla "ett starkare och välmående Uppsala". Och UP företräder, en enligt partiets medlemmar mycket bättre väg framåt mot "att Uppsala fortsätter att vara en lockande stad att bo, arbeta och investera i". Nedan artikeln:

"Näringslivet vill utveckla ett starkare och välmående Uppsala, där människor trivs, företag växer och attraktiviteten för invånare, investeringar och satsningar är hög. Vi brinner för Uppsalas utveckling. Vi äger, driver eller jobbar för företag som är verksamma här. Detta är vår plats på jorden. Vi är själva invånare i denna stad och kommer att göra allt vi kan för att Uppsala går en hållbar framtid till mötes."

https://unt.se/debatt/artikel/uppsalaforetag-bra-att-uppsala-nu-bestamt-sig-for-sparvag/lyov4qvr

Ebba Grön har skrivit en låt som heter "Staten och kapitalet". En skön låt som känns passande i detta spel som pågår om Uppsalas byggutveckling. Och Liberalerna, som tidigare låtsastyckte nej till spårväg har ett kommunalråd, Jennie Claesson, som nyligen både jobbat för Handelskammaren och suttit i styrelsen för SH-bygg. UP var hela tiden i förhandlingarna med den tidigare "Alliansen" övertygade om att spårvägsfrågan redan var politiskt avgjord. Särskilt eftersom M, C, L och KD länge drivit spårvägsprojektet framåt i Region Uppsala, som ansvarar för kollektivtrafiken. 

https://www.youtube.com/watch?v=P5vvrUrBuQQ

Som tur är har kampen mot en oklok utveckling av Uppsala inte tagit slut trots Liberalernas dåliga politiska teater. I UNT lyfts faktumet att både Länsstyrelsen och mark- och miljödomstolar förhoppningsvis kan leda Uppsalas utveckling in på klokare spår än nu. 

"Fortfarande måste områdena kring spårvägen detaljplaneras. Uppsalabor, fastighetsägare, markägare och andra aktörer ska få tycka till. Detaljplanen ska sedan röstas igenom i kommunfullmäktige för att vinna laga kraft. Och så ska planerna prövas av länsstyrelsen samt mark- och miljödomstolen, innan kommunen kan få tillstånd att börja bygga."

"Det största frågetecknet handlar om den bro som planeras över Fyrisån, den så kallade Ultunalänken, som behövs för att spårvägen ska kunna gå mellan den planerade stationen i Bergsbrunna och Ultuna/Gottsunda." 

https://unt.se/nyheter/uppsala/artikel/fragan-som-kan-satta-stopp-for-sparvag-i-uppsala/rxz744yj

"Kommer grundvattenfrågan eller arterna i den känsliga miljön att sätta stopp för den nya bron? Kan broförbindelsen byggas men bara inte för tunga spårvagnar? Frågorna hänger i luften och det är mycket bråttom efter all politisk turbulens om utbyggnaden i sydöstra staden."

"Detaljplanen för hela området kommer att ta tid, då alla sakägare ska få säga sitt. Sedan ska länsstyrelsen göra sin prövning innan ärendet hamnar hos domstolen. Prövningen i Mark- och miljödomstolen lär också ta sin tid, men utslaget kommer att bli rättvist och hållbart över tid. En domstol kan inte lastas för att företag inte gjort grundjobbet i sin ansökan, inte heller för obeslutsamma kommunpolitiker."

https://unt.se/ledare/artikel/stora-naturingrepp-kan-aldrig-ske-lattvindigt/j8dm4xpl

Och Kristdemokraterna fortsätter med sin politiska teater. Det är lätt att påstå att den tillfälliga "Alliansen" skulle ha stängt spårvägsprojektet. Det hade aldrig hänt. På ett eller annat sätt hade Liberalerna sett till så att det hade blivit så. Kristdemokraterna måste tro att en stor del av Uppsalas invånare är korkade. Det är de inte. De har fattat att "Alliansen" aldrig var ett trovärdigt stadsbyggnadsalternativ om man vill att Uppsala ska utvecklas på ett annat sätt än vad Handelskammaren och några med dem vill. UPs alternativ är mycket bättre för oss som bor i Uppsala redan idag. Också för dem som flyttar hit i framtiden. 

https://unt.se/debatt/replik/artikel/alliansen-hade-stoppat-sparvagen/r18dqxxl

Det som beskrivs som ”kaos i politiken” är att UP kom in i valrörelsen och i Uppsalas kommunfullmäktige. Eftersom alla de tidigare partierna, sedan 2017, röstat för den nuvarande okloka vägen framåt "rörde UP till det". Ja, vi har förändrat den politiska spelplanen. Vi kämpar bland annat för en klokare stadsbyggnadspolitik än vad de övriga partierna gjort. Även om bara fyra tusen personer röstade på UP är det väldigt många fler Uppsalabor som håller med oss. Det är inte rörigt, det är demokratin som verkar. Spårvägsprojektet kommer att spåra ur Uppsala kommuns ekonomi. Som vårt demokratiska system fungerar får de som röstat på dessa spårvägsivrare ta ansvar för.

Svagast någonsin

Lugnet före stormen
Både som enskilda och i grupp får vi ta ansvar för våra kloka eller okloka beslut. Kompetenta personer och grupper fattar mycket sannolikt bättre beslut än mindre kompetenta och erfarna. Människor som använder både hjärta och hjärna fattar garanterat bättre beslut än dem som endast använder hjärnan eller hjärtat. Nu har Sverige den svagaste regeringen i modern tid. Den är både parlamentariskt historiskt svag och dess företrädare som statsråd är också oroande svaga. Även i våra kommuner har det parlamentariska läget kraftigt försämrats. Och även bland många kommuner har man ledande företrädare som inte imponerar på mig vad avser kompetens och erfarenhet. Denna bräckliga situation samtidigt som världen är oroligare än på länge. Samtidigt som Sveriges företagsamhet MÅSTE stärkas för att vi ska ha de pengar som det generella välståndet kräver, de enorma kostnadsökningar som det stora flyktingstödet och en allt äldre befolkning innebär. Från att Sverige har varit en förebild i Europa går vi med stormsteg mot att få en lika bedrövlig situation som i stora delar av övriga Europa. Alliansregeringens fokus på arbetslinjen, och att vi inte bara har rättigheter utan oxå skyldigheter, har redan kraftigt bytts mot en bidrags och tyckasynd om linje. Tyvärr blir de stora förlorarna på denna utveckling våra svaga.
http://www.di.se/artiklar/2014/11/7/debatt-lofvens-forsta-manad-har-varit-katastrofal/
http://www.di.se/artiklar/2014/11/7/sa-ska-lofen-ta-sig-tillbaka/

Amortera mera
Nu tycker vissa att inte amorteringskraven behövs... Det är nödvändigt med amorteringskrav! Annars fortsätter den vansinniga prisutvecklingen på bostäder. Om vi har en mycket låg ränta, inga amorteringskrav, låg inflation i stort men en kraftig inflation på just bostäder möter vi åter en stor krasch runt hörnet på fastighetsmarknaden. Och den får vi skattebetalare åter plocka upp samtidigt som de som tjänade massor på denna vansinniga marknad kan skratta hela vägen till sina skattkistor. Regeringen måste lagstifta om amorteringskrav eller snabbt sänka ränteavdragen! Jag blir förbannad över att det ska vara så svårt att göra mer rätt än fel. Kan det ha något med särintressen, kompetens och erfarenhet att göra?
http://www.di.se/artiklar/2014/11/7/bankforeningen-tar-tillbaka-rekommendation/

Lobbyister och gränsdragningar

Särintressen

För inte så länge sedan blev det en intressant ordväxling mellan chefen för Svenskt Näringsliv och Finansministern. Finansministern kallade näringslivet ett särintresse och det blev full fart i den debatten. Självklart är olika delar av näringslivet särintressen. Inget konstigt med det. Samtidigt vet alla som kan lite nationalekonomi att näringslivet och dess välbefinnande också är allmänintressets höna som skall värpa de guldägg som politiker, folkets representanter, skall fördela till bl a vård, skola, omsorg och infrastruktur. Det är med andra ord välfärdssamhällets viktigaste särintresse då det är det särintresset som skapar intäkterna för välfärdsfördelningen i samhället. Trots att det är ett särintresse är det viktigt att politiker inte ser det som besvärande att aktivt främja och stötta näringslivet. Det är helt enkelt fel när politiker gör en populistisk grej av att inte tydligt och aktivt stötta det som skapar våra förutsättningar för välstånd. Samtidigt är det viktigt att våra skattepengar inte missbrukas för egen vinning skull.

Hindra osunda överenskommelser

I stort sett alla affärer måste tåla öppenhet. De affärer som inte sägs göra det innehåller säkerligen delar som på ett omotiverat sätt gynnar någon part. För att undvika lockelsen att fatta beslut som gynnar särintressen och inte allmänintressen är det viktigt med tydliga spelregler kopplat till våra skattepengar som också följs upp. SAABs rekrytering av tidigare ministrar och statsråd är tydliga exempel på att ledande politiker bör sättas i karantän. Det är positivt att MP lyfter det orimliga med att flera ledande Socialdemokrater ena dagen haft viktiga allmänintresseuppdrag och dagen efter mycket välbetalda jobb inom t ex SAAB. 

I USA planeras nu också mycket hårdare regler om vad statstjänstemän får låta sig bjudas på. 

Efter många avslöjanden om väldigt vidlyftiga arrangemang där ledande tjänstemän bjudits av lobbyföretag har starka röster höjts för en skärpning. Jag tycker att det är viktigt att inte politiker och tjänstemän får acceptera bjudresor, större middagar eller värdefulla presenter. Syftet med liknande aktiviteter och presenter är självklart att vinkla ett särintresse positivt i förhållande till något eller några andra. Det går att göra massor tillsammans utan att behöva gå över denna gräns.

Om det finns goda skäl att göra en mindre bra affär p g a allmänintresset måste det kunna uttryckas som en del av en upphandling. 

Särintressen

Källgranskning

Idag mötte jag intresseorganisationen Livsmedelsindustriernas VD i en TV-debatt om det är bra eller dåligt att allt fler Europeiska länder höjer avgifter och skatter på ohälsosam så kallade livsmedel. Bland dessa livsmedel räknas idag t ex godis. läsk och chips in..... Jag hoppas verkligen att en majoritet tittar förstår att Agneta Dreber företräder ett särintresse och att jag som politisk företrädare för ett parti som sätter människans väl och ve i centrum företräder just de människor som far illa av all den ohälsosamma "mat" som idag säljs. Tror du att TV tittarna försår det?

"Socker är inte farligt"

Agneta Dreber är en rätt klok person men jag tycker att hon tappade mycket trovärdighet i debatten när hon påstog att inte socker är beroendeframkallande. Jag tycker att det svenska Matlandet skall fokusera på hälsokost och närproducerat. Om vi väljer hälsokost som huvudinriktning kopplat till vår livsmedelsindustri är jag säker på att Svenskt jordbruk kan bli minst lika framgångsrikt som det Danska.  Tänk vad mycket trovärdigare och framgångsrikare svensk livsmedelsindustri skulle vara om de var mer balanserade och tänkte i nya banor. Precis som fackförbunden behöver ompröva sin roll är det önskvärt att en organisation som Livsmedelsorganisationerna gör detsamma.