Hållbar invandring

Ordning och reda 

Varningsflaggorna fladdrar tydligt. Sverige kan med en S-regering beroende av C, V och MP åter vara påväg mot en havererad invandringspolitik. Det får inte hända! Sverige måste ha fått till mycket bättre integration och inkludering av invandrare från Afrika och Mellanöstern innan några förändrade invandringsregler får ske. Det är sjukt att inte det är självklart om man vill att Sverige ska vara ett väl fungerande generellt välfärdsland. C tror att mindre samhällen långt från de största städerna ska överleva utan hög invandring. Det kommer de inte att göra. Vänstern och MP har någon form av ideologisk solidarisk inställning som öppnar gränserna vidöppna och vill inte förstå att det skapar kaos och ekonomiskt förfall. Om Socialdemokraterna är ”sossar” som de säger i valrörelsen borde de tydligt deklarera att de aldrig kommer att acceptera en invandringspolitik som C, V och MP får styra. Skulle det hända kantrar Sverige och det fantastiska svenska samhällsbygget blir blott ett historiskt minne. 

Vänstern fattar aldrig hur viktigt det är med ordning och reda i ekonomin. Patrik Kronqvist, Expressen, skriver läsvärt om hur de mörka molnen tonar upp sig och Sverige åter går mot en ohållbar invandringspolitik.

”Reformen innebär i korthet att den som har tidsbegränsat uppehållstillstånd som huvudregel måste ha bott två år i Sverige innan familjen kan ansöka om återförening. Samtidigt skärps försörjningskraven. Det kan vara den sista åtstramningen av migrationspolitiken på ett bra tag. Kanske påbörjas i stället en uppluckring av regelverket.”

”Socialdemokraterna har nämligen skrivit ihop sig med C, V och MP om mindre strikta regler. Det är någonting nytt. Tidigare har S ofta stöttat Tidöregeringen. Om bara en månad kan de fyra partierna ha majoritet i riksdagen.”

”Diskussionerna inför riksdagsbeslutet vittnar om att Sverige har gjort ännu ett tvärt skifte i migrationsdebatten. Det tredje på bara drygt tio år. Fram till 2015 handlade debatten nästan uteslutande om enskilda fall. Det spelade ingen roll att Sverige hade ett av Europas mest generösa asylsystem och tog emot mångdubbelt fler ansökningar per capita än EU-snittet. Bilden var ändå att svensk flyktingpolitik var kall och hjärtlös.”

”Att individperspektivet har återvänt är inte konstigt. Det är självklart relevant hur lagar påverkar människor av kött och blod. I fjol skrev jag själv om tonårsutvisningarna samt om iraniern Masoud Jamshidian, som trots ett välavlönat programmerarjobb tvingades lämna Sverige.”

”Den aspekten är särskilt viktig när det handlar om människor som redan befinner sig i landet. Den backlash som Tidöregeringen mött i migrationsfrågan i år beror på att man glömt bort detta, i allt från tonårsutvisningar och bristen på övergångsregler för spårbytare till idén om att återkalla permanenta uppehållstillstånd. Däremot är det farligt om systemperspektivet försvinner. Inför beslutet om anhöriginvandringen handlade mediernas rapportering nästan enbart om vilka effekter regelverket får för enskilda människor.”

https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/vanstern-har-glomt-laxan-om-invandringen/

Med ovan sagt är det illa att SD fortsätter att splittra det svenska folket och gör oss oattraktiva för viktig kompetensinvandring. Nedan debattartikel i UNT av UP:aren Jampee Wall är mycket viktig. Väldigt många invandrare gör rätt för sig och följer svenska lagar. När anser SD att de kan betraktas som svenska?

”För 24 år sedan lämnade jag Thailand och flyttade till Sverige, precis som miljontals andra människor någon gång har lämnat sitt hemland för att bygga ett nytt liv i ett nytt land. Ett nytt språk, ett samhälle där jag var tvungen att hitta min plats från noll, utan nätverk och utan skyddsnät. Jag har kämpat. Jag lärde mig svenska samtidigt som jag arbetade, kväll efter kväll, år efter år.”

”I närmare 20 år har jag arbetat inom förskolan, och det gör jag fortfarande. Varje morgon går jag till jobbet för att ge Uppsalas barn en trygg och lärorik start i livet. Jag har lärt mig språket, betalat skatt och engagerat mig i det samhälle som blivit mitt hem. Jag är stolt Uppsalabo och stolt svensk.”

”Sverigedemokraterna Uppsala skriver att den som vill arbeta, bidra, anpassa sig och lära sig språket är välkommen. Jag har gjort allt detta. Så min fråga till Maria Rosander är enkel: när får jag sluta bevisa att jag hör hemma här? Efter tio år? Tjugofyra år?”

https://www.unt.se/debatt/artikel/nar-slutar-jag-vara-invandrare-maria-rosander/lzdkpppr