Kinas roll i världen

Hur blir en värld dominerad av Kina?

USA under Obama började växla ner sitt Europaintresse och växlade upp sitt Asienintresse. Krasst ekonomiskt lättförståeligt då den amerikanska regeringen ska verka för sina invånares bästa. I ljuset av hur USA sedan några år allt mer bedriver ett handelskrig med Kina blev det minskade Europaintresset inte så bra. USA gjorde ett strategiskt misstag när kortsiktiga vinstintressen, på en växande ekonomi med över fyra miljarder invånare, fick gå före andra intressen. 

Nedan artikel i The Economist är läsvärd. Bortsett ifrån allt för många års vansinnig penningpolitik är också handelskonflikten med Kina en skuld till den lågkonjunktur vi precis påbörjat. Du som vill försöka förstå vad som händer i vår värld, läs nedan artikel.

”America is leading a dangerous global slide towards subsidies, export controls and protectionism.”

”Since 1945 the world economy has run according to a system of rules and norms underwritten by America. This brought about unprecedented economic integration that boosted growth, lifted hundreds of millions of people out of poverty and helped the West prevail over Soviet Russia in the cold war. Today the system is in peril. Countries are racing to subsidise green industry, lure manufacturing away from friend and foe alike and restrict the flow of goods and capital. Mutual benefit is out and national gain is in. An era of zero-sum thinking has begun.”

”The old system was already under strain, as America’s interest in maintaining it waned after the global financial crisis of 2007-09. But President Joe Biden’s abandonment of free-market rules for an aggressive industrial policy has dealt it a fresh blow. America has unleashed vast subsidies, amounting to $465bn, for green energy, electric cars and semiconductors. These are laced with requirements that production should be local. Bureaucrats tasked with scrutinising inward investments to prevent undue foreign influence over the economy now themselves hold sway over sectors making up 60% of the stockmarket.”

https://www.economist.com/leaders/2023/01/12/the-destructive-new-logic-that-threatens-globalisation

Nedan P1 program i SR är lyssnadsvärt. Kina är allt mer involverade i politiska spel utanför sitt eget territorium.

”Kina har fått ärkefienderna Saudiarabien och Iran att blir sams. Kan fredsmäkleri bli en paradgren för Kina? Hör om det viktigaste från folkkongressen och om Björn Djurbergs ministermöte i Taiwan.”

https://sverigesradio.se/avsnitt/darfor-vill-kina-makla-fred-i-mellanostern

Utanför Kina får vi tycka vad vi vill om att Taiwan ska få vara självständigt. För kineser har jag sedan länge förstått att de helt betraktar det som en del av Kina och avser att tydligt säkerställa den ordningen när de anser tiden rätt. En och annan tyckare om det i Sverige saknar relevanta historiska fakta. Och även om du och jag skulle tycka att det är fel är det deras övertygelse och ”avvikelsen” upplevs av dem som ett oacceptabelt svaghetstecken. 

Den som ogillar relativisering kan med fördel lära sig att allt är relativt. Kinesernas syn på Taiwan är kopplat till mycket färska historiska händelser. Jämför det med Israel-Palestina konflikten. I den senare konflikten anser vissa att det ena ”laget” har rätt till en geografisk yta med hänvisning till en beskriven ordning för tusentals år sedan. Allt är relativt. Alla har sina perspektiv. Den med mest makt för stunden brukar påverka skeendena mest. Om det kan man tycka mycket. Jag tycker att starkt folkligt förankrade demokratier är bäst. Hittills har den maktstrukturen i modern tid bara startat krig med andra länder en gång. Det var när USA och Storbritannien gick i Krig mot Irak utan stöd från FN. Även nedan The Economist artikel är värdefull att läsa för att förstå vad som händer i den stora världen. 

”Ignore the polite abstractions. The marines are training for a war with China, probably precipitated by an invasion of Taiwan. Their base in Okinawa, at the southern end of the Japanese archipelago, is just 600km (370 miles) from Taiwan. The two islands are part of what American military planners call the “first island chain”: a series of archipelagoes and islands, big and small, that stretches from Japan to Malaysia, impeding naval passage from China to the Pacific.”

https://www.economist.com/briefing/2023/03/09/america-and-china-are-preparing-for-a-war-over-taiwan

Åtminstone tills Sydkorea och USA stärkt sin förmåga att producera halvledare kommer Taiwan att få USAs militära stöd om Kina anfaller. Därefter? Det tror inte jag. I bästa fall utvecklas Kinas demokrati mycket fortare och de lyckas vara en inkluderande del av ett globalt forsknings- och affärsutbyte.

Balanserande maktblock

Det globala schackspelet är i stark rörelse

Krig handlar alltid om makt och om tillgång till kritiska resurser. Så har det alltid varit. Så kommer det alltid vara. Sannolikt tack vare kärnvapen finns ett stort motstånd från att genom väpnat krig attackera en annan stat. 

Ambitiösa idrottare och företagare kan göra det lättare att förstå drivkrafterna hos enskilda människor och grupper av människor. Ambitiösa människor är beredda att göra mycket för att nå sina mål. Konkurrensen mellan Hammarby och AIK är stor och inte sällan hatisk. Om de kunde skulle några av deras supportrar säkert gärna kriga för att ta några av motståndarnas bästa spelare. Nationers företrädare agerar lika i förhållande till varandra. Mer eller mindre fredligt. Kulturer, styrsystem och volymer avgör vilka som är mer eller mindre framgångsrika. Och imperier kommer och går genom människans historia.

Med Lööf (mångårig partiledare i C) och hennes närmaste hade jag några gånger ”debatter” om deras syn på individens rättigheter och deras generella syn att systemen skulle bekämpas. Deras systemfientlighet var för mig besvärande. Jag förespråkar stor individuell frihet och att dåliga systemdelar ska ersättas av något bättre. Ett enkelt system av fritt svävande individer är en typiskt ideologisk idé från verklighetsfrånvända broilerpolitiker. Samhällssystemens konstruktioner har avgörande betydelse för om ett samhälles invånare presterar bättre eller sämre. Och om vi klarar av att leva i harmoni eller ej. Viktigast av allt i ett sådant system är jämlika lagar.

Konflikten i Ukraina kan säkerligen ses som ett proxykrig mellan Kina och USA, eller "väst" mot "öst". Till delar en systemkonflikt. Det är inte osannolikt att vi snart har två proxykrig i Europa. Bosnien-Hercegovina är återigen en krutdurk som när som helst kan explodera. Som vanligt används religioner som starka konfliktorsaker. I grunden är det maktstrider och olika systemtänkanden som står mot varandra. Europas 30-åriga krig mellan varianter av kristna grupper, och nutidens alla väpnade konflikter mellan sunni- och shiamuslimer, borde lära oss mycket. Systemkriget mellan "Väst" och "Öst". Systemkriget mellan det hårt styrda ramverket eller det mycket liberala. 

Att Kina kommer att ta tillbaka Taiwan är det ingen tvekan om. Oavsett vad andra länders människor tycker om det så anser den kinesiska ledningen att det tveklöst är en del av ett flera tusen år gammalt Kina. Adam Cwejman, GP, gör ett försök att bedöma vad kineserna kommer att göra med Taiwan framöver. ”Väst” och ”Öst” har förhandlat förr. Framförallt Europas riken har förhandlat med varandra om andra delar av världen. Inte minst i Afrika och i Mellanöstern. De som tar historiska perspektiv på nutida utmaningar anklagas av vissa att ”relativisera”. Nej, att ta långa historiska perspektiv är viktigt om man ska förstå hur intellektuella kineser tänker. 

USA och Frankrike (som EUs representant) borde inleda världsordningsförhandlingar med Kina. Som jag tolkat Kinas ambitioner är det territoriellt ”bara” att åter göra Taiwan till en del av Kina. Och ur ett ”homeland Security-perspektiv” stark kontroll över Sydkinesiska havet. Utöver det blir kampen i världen genom forskning och affärer. Och statens roll är att värna sitt folks intressen. I det perspektivet blir kampen om begränsade råvaror viktiga. För oss alla, inklusive taiwaneserna, är en förhandling med kineserna en klok väg framåt. Då kan vi i bästa fall också undvika en kraftig lågkonjunktur. Glöm inte att Yin och Yang är viktiga delar av kinesisk filosofi. Är vi i väst ”vita” eller ”svarta” i sammanhanget? Hur tror du makthavarna i Kina ser på det? Ja, ja, ja varför skulle detta geopolitiska i tid förstås när Magdalena Andersson igår, i sitt tal, beskrev Sveriges misslyckanden nästan exakt som jag gjort i många år. Senfärdighet är dyrt. Särskilt dyrt för låg- och medelklassen. 

"En viktig anledning till det ryska misslyckandet med att förgöra den ukrainska statsmakten är att omvärlden, till skillnad från Putin, inte betraktar Ukraina som en del av Ryssland. Kriget behandlas inte av omvärlden som en rysk inrikespolitisk angelägenhet, motsvarande en begränsad separatistkonflikt. Ukraina anses vara en oberoende stat, utsatt för en oprovocerad aggression."

"Det här borde oroa ledarna i Peking. Kommunistkina och dess president Xi Jinping tittar noga på det som sker i Ukraina. Likt sin allierade Ryssland, har Kina gått på sin egen propaganda om att väst är dekadent, servilt och svagt. Landet kan nu behöva ompröva sin diplomatiska strategi, som under hela 2010-talet varit offensiv och präglad av hot och utpressning. Den kanske inte fungerar lika bra som tidigare, givet vad som har hänt i Ukraina."

"Taiwan kommer med stor sannolikhet att bli ett framtida Ukraina. Båda länderna symboliserar vad ett demokratiskt Kina respektive Ryssland skulle se ut. Det är en konstant påminnelse för omvärlden och den inrikespolitiska oppositionen att ett annat samhälle är möjligt. Sådant kan förstås inte despoterna i Moskva och Shanghai tillåta."

https://www.gp.se/ledare/taiwan-blir-n%C3%A4sta-ukraina-1.71523964

Wallenbergarna och jag ser mycket lika på marknadsläget. Nedan färska intervju är i linje med flera av mina blogginlägg. Det är krafter i USA och Kina som nu avgör hur den närmaste utvecklingen blir. Ett nytt kallt krig mellan ”väst” och ”öst” eller en ny framförhandlad världsordning? Jag hoppas amerikanerna och Macron gör kloka val. Det var fransmännen som hjälpte amerikanerna att bli fria från brittiskt styre. Kanske kan amerikanerna och fransmännen nu tillsammans förhandla fram en balansordning mellan ”Öst” och ”Väst” där inte ryssarna är med vid förhandlingsbordet. Odemokratiskt? Tror du Sverigedemokraterna bjuds in till alla viktiga förhandlingar kopplade till Sveriges riksdag? Deras väljarstöd är tredje störst i riksdagen. Maktspel är en beteendegren sedan ”grottiden”.

https://www.tn.se/article/wallenberg-varnar-for-krigets-foljder/

Kina fortsätter sin frammarsch mot att bli världens starkaste supermakt. Just nu känns kombinationen konfusianism, marknadsekonomi, enpartisystem och enorm befolkningsvolym som en mycket stark ekvation. Kina är åter en supermakt på vår jord. Inte minst på grund av sitt folks förmåga att söka patent på nya idéer som har stor betydelse för en verksamhets konkurrensförmåga. Att gnälla hjälper inte för att lyckas att konkurrera framgångsrikt. Den som vill vara bland de bästa får, som alltid, samarbeta klokt för att vara konkurrenskraftig. Det gäller idrottare, företagare och nationer. Inom idrotten, näringslivet och mellan länder blir det ointressant, tråkigt och stagnerande om det inte finns stark konkurrens. Konkurrens driver utvecklingen. Marknadsekonomins grunder bygger på en stark tro på konkurrensens och enskilda människors positiva effekter. Kina är redan en global balanskraft till USA, oavsett om man gillar det eller ej. Yin och Yang. Den stora frågan är om ”väst” klarar av att vara en enig politisk balanskraft eller ej. USA klarar det inte själva. Jag hoppas väst lyckas eftersom min övertygelse är att det blir bäst för det stora flertalet människor på jorden. Oavsett om man är amerikan, finsk, somalier eller kines.

httpsw://www.tn.se/naringsliv/sa-tar-kina-over-europa-vi-blir-omsprungna/

P.S Idag är det dansens dag!

Maktkamper på riktigt

Erfarenhet och meriter

Gång efter gång har jag genom åren tillhört skaran som tycker att det är viktigt att människor som får viktiga ledande uppdrag, som starkt påverkar många andra människor, ska vara väl meriterade för uppdragen. Så är det tyvärr ofta inte inom politikens värld. Det är djupt beklagligt och slår hårt mot de människor som är berörda. Håll med om att det är en dålig ordning att inte samma regler tillämpas för våra ledande folkvalda som för alla andra uppdrag man kan få i livet. Det vill säga att man är väl meriterad för uppdraget och att det är relevanta meriter för att ett uppdrag ska kunna utföras på ett bra sätt. I min värld borde det inte räcka att bara ha varit politiker efter skolan för att bli till exempel statsminister. Jag tycker att man borde ha många års riktig arbetslivserfarenhet och man borde definitivt vara ordentligt praktiskt ledarskapstränad i annan miljö än den politiska. Det vill säga vissa mätbara erfarenheter i sin meritförteckning som ska vara nödvändiga för att kandidera till ett uppdrag. Med det sagt menar jag absolut inte att vem som helst utan politisk bakgrund är lämplig att gå från en helt annan miljö och helt plötsligt vara chef över en kommun eller ett land. I relationen mellan statschefer kan det gå riktigt illa. Personkemi och diplomatisk skolning ska inte underskattas för att till exempel undvika onödiga konflikter.

I "väst" kan "vem som helst" bli statsminister eller president. Nja... I vissa länder kan kvalitén på dem som vaskas fram verkligen ifrågasättas. Och på papperet kan vem som helst i en demokrati få starkt stöd om en kandidat har mycket pengar som uppbackning, är känd och gillas av invånarna. Eller som i Sverige där Andersson utsågs av partiet, inte svenskarna, när de blev statsministrar. Med det sagt innebär det inte att följande exempel saknade allt som är värdefullt att kunna som en ansvarsfull ledare. Både Reagan och Löfvén var sociala och lite "street smart". Det kan fungera om man har en mycket kompetent stab runt sig som i praktiken styr. Sannolikheten är dock hög att personer som sitter på den "högsta stolen" ändå fattar beslut som den långt ifrån är lämplig att fatta. Eller gör idiotiska och farliga uttalanden. Priset för det folk man ska företräda kan bli kortsiktigt och långsiktigt väldigt högt när olämpliga personer ändå når högst upp i ett system. Många runt om i världen brukar gärna lyfta fram Busch jr och Trump som skrämmande exempel på dåliga statschefer. Och Boris Johnson är inte så mycket sämre han på att framställa västvärldens ledarskap som "urspårat".

Ukrainas president är en tidigare komiker och skådespelare. Uppbackad av en oligarks miljarder gick han ifrån TV-kändis till president. Från ingen politisk erfarenhet till president. Personligen anser jag att hans bakgrund är olämplig som ledare för sitt folk. Men, som sagt, är det en av de brister som vår demokrati kan bjuda på när inte partisystemen kan vaska fram tillräckligt bra kandidater. Tyvärr tycker jag att Zelensky utsätter både sitt folk och många andra i Ukrainas närhet för mycket farliga risker när han kommunicerar som om han är med i en TV-serie. Han kanske tror att han är det? Han kanske inte tror att hans provokationer i sig själv kan få macho Putin att klippa till? Det kan de. Och i ett värsta scenario kan ett krig i Ukraina utlösa ett modernt världskrig. Låt oss hoppas att inte J.K Rowlings figur Voldemor finns på riktigt i Volodymyr.

https://www.europaportalen.se/2020/05/tv-stjarna-blev-ukrainas-president-sa-gick-det-sedan

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lord_Voldemort

Marcus Oscarsson, TV4as politiska kommentator, reflektear över president Zelenskys utspel nedan.

"– Vi får veta att den 16 februari kommer att vara dagen för attacken, säger Ukrainas president Volodymyr Zelensky i ett uttalande, enligt uppgifter från NBC.

Vart Zelensky fått uppgifterna ifrån är oklart.

"Visa att vi är enade

I ett tal till nationen meddelar presidenten att man på onsdag ska hissa flaggan och att nationalsången ska spelas över hela landet klockan 10.00 för att visa enlighet, enligt ukrainska Interfax. I samma tal uppmanar han alla ukrainare som flytt landet att återvända och kämpa för sitt land.

– Vi är lugna! Vi är starka! Vi är tillsammans! Fantastiska människor - ett fantastiskt land! Framhåller han avslutningsvis i talet.

Ändrar sig

Men en stund senare har nu Zelensky ändrat sig och säger att han i själva verket talade om mediarapporter. Förvirringen och osäkerheten i Ukraina är med andra ord total och nervositeten är på bristningsgränsen.

Utanför landets gränser står 130 000 ryska soldater redo att gå till anfall mot Europas till ytan största land, efter Ryssland, med 44 miljoner invånare."

https://marcusoscarsson.se/uppgifter-ryssland-kommer-anfalla-pa-onsdag/

https://www.svtplay.se/dokument-utifran-hotet-mot-ukraina

Den vakna draken

Det är svårt att styra

Kaos eller ordning? 2021 års Nobelpris i fysik gick till forskare som bland annat bygger sin forskning utifrån faktumet att naturen och livet på jorden är fyllt av kaos. Och människans tillvaro är fylld av människor som försöker bringa ordning i kaos. Vem har inte också människor i sin närhet som har svårt att organisera sig. Inte minst är det skälen till varför vi fått religioner och andra system för att just försöka skapa ordning i hur vi människor lever tillsammans. Tillsammans är ett nyckelord som alltid klokt måste balanseras mot individuell frihet. Strävan efter ordning finns i både små och stora grupper av människor. Som med allt annat får volym betydelse. Så även när stora grupper av människor ska leva tillsammans. 

När vi analyserar Kina och hur Kina utvecklas är det klokt att inse att det är ett land som har över 1,4 miljarder invånare. Det är över 100 gånger fler människor än vad som lever i Sverige. Var femte människa på jorden är en kines. Potentialen för kaos i ett sådant befolkningsrikt land är stor. Även om drygt 90 procent av befolkningen är haner, en folkgrupp. Det innebär cirka 1,26 miljarder haner. Även om vi slår ihop EU och USAs befolkningar kommer det inte ens nära 1,26 miljarder människor. Komplexiteten i att leda ett sådant enormt folkrikt rike är minst sagt omfattande. Indien, lika folkrikt som Kina, är mycket mer heterogent. Och det skapar allt större nationella konflikter mellan folkgrupper. Mori, Indiens premiärminister, driver en allt hårdare ”hindulinje” i sitt ledarskap. Det är oroande. Ett samhälle byggt på sekulärt tänkande har störst chans till hållbarhet utan våldsamma konflikter. Det vill säga ett samhällsbygge som inte är byggt på någon religions tyckande utan på lagar. Lagar som självklart påverkats av olika samhällens religiösa eller ideologiska grund. Glöm aldrig beteendevetenskapens betydelse för hur människor agerar. Haner och hinduer är också människor, homosapiens sapiens. Det är även vi som tillhör andra folkgrupper.

https://www.lundagard.se/2021/10/08/nobelpriset-i-fysik-hyllar-klimat-och-kaosteori/

I kinesisk kultur har draken en särställning. Det är inte oviktigt att förstå för människor som vill försöka förstå sig på deras många tusen år gamla kultur. Det är inte heller oviktigt att förstå att de kallar sig för mittens rike. Det innebär en självbild att man är i mitten av människans utveckling på jorden. 

Länge var Kina en supermakt bland människors samhällen. Från slutet av 1800-talet tills i slutet av 1980-talet beskriver vissa Kina som en period då "draken sov". Från 1990-talet och framåt har "draken" vaknat och har återtagit sin roll som en mycket stark kraft kopplat till hur människan utvecklas. Om det tycker många i resten av världen mycket men det är ett faktum och som man gör bäst i att förhålla sig pragmatiskt till. Det är ett svårstyrt Kina som också har bestämt sig för att tidigare kinesiska kollonialiserade geografier åter ska inordnas i deras komplexa statssystem. De som tror att Kina är en enkel diktatur kommer aldrig förstå det interna politiska livet i Kina. Även Kinas vilja att reparera kollonialmakters oförätter skapar konflikter med andra delar av mänskligheten. Inte minst i Hong-Kong som de steg för steg integrerar i hur övriga Kina styrs. Taiwan blir inget undantag.

"In March, officials approved a controversial "patriots" resolution which drastically cut democratic representation and allowed Beijing to vet every candidate."

https://www.bbc.com/news/world-asia-china-59717343

För ovanlighetens skull läste jag nyligen en intressant och läsvärd ledare om Kina i en svensk mediakanal. Det var i SvD och den var skriven av Janerik Larsson. Larsson gör värdefulla kopplingar till skrifter i några av den Anglosaxiska världens mest ansedda medier.

"I Financial Times pekar Kina-experten James Kynge på hur Xi i dag ställs inför samma dilemma som kejsartidens härskare, nämligen att balansera i striderna mellan de elitfamiljer som hade kontroll över kejsarhovet. Sedan 211 f Kr har fler än en fjärdedel av alla Kinas 282 kejsare störtats, mördats eller tvingats begå självmord."

"När Xi nästa år upphöjs till en sentida kejsare på kommunistpartiets 20:e kongress är hans främsta utmaning inte relationen till USA, klimatfrågan eller ens ekonomisk tillväxt, utan hur han ska kontrollera den politiska eliten och behålla dess stöd. Och FT:s utrikesredaktör Gideon Rachman beskriver i en krönika att det numera inte bara handlar om den politiska eliten, utan också om den ekonomiska."

"Många av Kinas nya miljardärer har mördats, begått självmord eller avrättats efter att ha dömts för brott (oftast korruption). Den kinesiska partidiktaturen innebär att ingen framgångsrik person kan undgå det ständiga inbördeskriget runt kejsaren."

"Xi själv har hyllat inte bara Mao, utan också Lenin och Stalin. Rachman citerar Lavrenti Beria, chef för Stalins hemliga polis, som förklarade varje individs absoluta sårbarhet i en polisstat med orden ”peka på mannen och jag ska finna hans brott”."

"Bilden av Kina är ofta enkelspårig i västvärlden. En mer komplex bild av Kinas inre och yttre utmaningar tecknas i en lång essä i Foreign Affairs av Elizabeth Economy, Kina-specialist på Stanfords Hoover Institution. Hon understryker vikten av att inte överskatta Kinas styrka."

https://www.svd.se/kina-i-standigt-politiskt-inbordeskrig/i/senaste/om/ledare

För den som gillar ambitionen att alltid sträva efter balans är det viktigt att Europa och USA blir bättre på att samarbeta för att balansera Kinas återtagna styrka. Det går och är utifrån hur jag ser på människans utveckling viktigt för både kinas befolkning och resten av världens människor. Obalanser gynnar få. Marknadsekonomin är utmärkt på att utnyttja obalanser. Politiken måste försöka skapa balans och rimlig ordning i vårt kaos.

Under julhelgen tittade jag bland annat på filmen "Don´t look up". Den är värd att se om du är en människa som gillar att försöka förstå hur komplext vår värld fungerar. Och hur korkad den blivit i en tid där vi aldrig tidigare varit så kunniga och där vi aldrig haft så många människor på jorden som kan klassas som medelklass. Lite kan jag skvallra. Vet du vilka länder det är som idag har kontroll över flera av det digitala och elektrifierade samhällets viktigaste metaller? 

https://www.imdb.com/title/tt11286314/

För oss i västvärlden som vill leva i ett samhälle där det finns en chans för invånarna att byta ut den politiska ledningen är nu en allvarlig och kritisk tid. Tyvärr är det svårt att se hur de etablerade partierna i väst ska klara av att vända utvecklingen. Och jag ser tyvärr inga vettiga demokratiska krafter i dagens USA. Det för oss alla mot mer auktoritära styren. Det goda med marknadsekonomin har stärkt auktoritära makter och den vansinniga identitetspolitiken i kombination med dålig fördelningspolitik har allvarligt skadat våra demokratier i väst. Nu krävs stärkta demokratiska ambitioner, kraftiga kvalitetshöjningar inom skola, vård och omsorg samt en klok modern fördelningspolitik! För att lyckas balansera de krafter marknadsekonomin skapat i auktoritära länder måste de som leder EU och USA fatta att de måste samarbeta. 

”I decennier har ojämlikheten ökat i USA. En genomsnittlig amerikansk arbetare har inte fått ta del av de senaste 40 årens välståndsökningar. De två dominerande partierna, Republikanerna och Demokraterna, har haft sina lojaliteter någon annanstans än hos väljarkollektivet. Misstron mot den politiska eliten var enorm och stora delar av befolkningen väntade bara på en Trump som kunde ge etablissemanget fingret.”

”Den ekonomiska ojämlikheten, som även bidrar till skilda världar i många så kallade kulturfrågor, har betydelse för varför den politiska konflikten blivit så skarp i USA. Men mönstret att den politiska högern går i populistisk riktning går igen i hela västvärlden. Ett skäl till det är att den politiska vänstern under decennier fjärmat sig från att bedriva intressepolitik för arbetarklassen och i stället kommit att betona identitets- och minoritetsfrågor mer än ekonomisk realpolitik. Den politiska vänstern, i bred bemärkelse, förändrades innan högern gjorde det. Högerpopulismen kan i hög grad ses som en reaktion på denna förändring.”

https://www.gp.se/ledare/trump-var-ingen-tillfällighet-1.63177807

Påverkansoperationer

Maktspel i den högre skolan

Tillhör du dem som gillar att lära av vår mänskliga historia? Det gör jag. Tillhör du dem som gillar att försöka lära dig så mycket som möjligt av hur samhällen fungerar? Det gör jag. Gillar du att försöka förstå maktkonflikter mellan "affärshus" och länder? Det gör jag. En sak är helt säker och det är att det ligger mycket i talesättet "I kärlek och krig är allt tillåtet." Idag bedrivs krig på nya sätt. I den gamla världen var metoden för att komma åt det värdefulla tveklöst genom att genom våld ta över territorium. Idag utgör finansvärlden och affärsvärlden krigsarenorna. Och metoderna för att vinna kan vara mycket hänsynslösa. Krig mellan stormakter har de senaste decennierna ägt rum genom så kallade proxi-krig, det vill säga via ombud på annans mark än den egna. Officiellt har västvärlden läge sagt sig verka för att demokratin skulle sprida sig över världen. Det finns gott om vittnen om att västvärlden inte alltid stått på demokratins sida i andra länder. Helt klart är att även västländer på olika sätt har uppmuntrat ageranden i andra länder för att tjäna egna syften. Mycket av det självhat som Adam Cwejman, GP, beskriver i bifogad artikel får säkerligen energi ifrån länder som vill försvaga västs globala styrka. Jag delar Cwejmans åsikter att vårt samhälle måste bli bättre på att motarbeta främmande makts negativa psykologiska krigföring utan att avstå ifrån att själva sakligt debattera verkliga samhällsproblem. Jag delar också Cwejmans historiska reflektion att inget tidigare statsskick levererat ett högre generellt välstånd och fred så mycket som västvärldens demokratier. Det är viktigt att förstå. Att Liberalerna och Miljöpartiet försvinner och nya relevanta partier uppstår är inget dåligt. Tvärt om säkerligen vitaliserande. Om demokratin däremot försvinner, då får väldigt många invånare det sämre. 

”Från östblocket fanns det ett intresse av att understödja de röster i väst som mest intensivt underminerade tilltron till det västerländska demokratiska systemet. Ju mer tvivel, ju bättre. I en kamp mellan två diametralt motsatta sätt att organisera samhället räckte det inte att framhålla det egna systemets fördelar. I östblockets fall var det dessutom svårt att göra det. Så uppmärksamheten riktades åt det andra hållet. Östblocket hade klara motiv med sin propaganda: De tillät inte kritik av det egna systemet och dess brister. I stället för diskussioner om reformer som regimerna ändå inte kunde acceptera vände de uppmärksamheten mot de länder där öppen samhällsdebatt faktiskt var tillåten. De utnyttjade det som både var demokratins förutsättning och dess akilleshäl– öppen debatt och självkritik. Den här taktiken försvann inte med östblockets fall. Den har bara ändrat skepnad. I relationen mellan demokrati och diktatur pågår den ständigt. Förvånansvärt lite av innehållet har egentligen förändrats.”

”I en omfattande rapport från 2018 om ryska påverkansoperationer konstaterades att en stor andel av det spridda innehållet handlade om att piska upp rasmotsättningar i andra länder, framförallt i USA. Materialet riktades ofta till de som gärna ville bli bekräftade i uppfattningen att rasism är en dominerande kraft i samhället. Det handlade om innehåll som spelade upp rasistiska dåd samt drev tesen att västdemokratier slits isär av raskravaller och skadegörelse. Bilden som målas upp är att Västvärlden aldrig gjort upp med slaveriet, kolonialismen, rasdiskrimineringen eller åsidosättande av minoriteter. Det andra narrativet är att väst är svagt, riktningslöst och korrumperat av velande politiker.”

”Inget samhälle är förskonat från rasism eller diskriminering. Och ingen demokratisk stat med fria marknader är heller undantagen från fattigdom och ojämlikhet. Men proportioner i beskrivningarna spelar roll. Och det är i kalibreringen av dessa proportioner som auktoritära stater gärna hjälper de som vill förvirra och överdriva. De som oftast kritiserar västvärldens fundament hårdast har däremot aldrig något rimligt alternativ. Vad kan de erbjuda? Radikal etnonationalism eller evigt självspäkande identitetspolitik? Deras kritik gör inte våra samhällen mer sammanhållna eller progressiva. I regel lyckas de bara göra precis vad auktoritära regimer alltid verkat för: Skapa tvivel och splittring.”

”Inget samhällssystem i mänsklighetens historia har varit rikare, mer rättvist och mindre korrupt. Och inget politiskt system har lika framgångsrikt lyckats jämka olika kollektiva intressen lika smidigt som den västerländska demokratin. Det är förstås inte perfekt. Men vilket system är det? Trots detta får man ibland intrycket av debatten att vi lever i den sämsta av världar, marinerade i rasism och förtryck.”

 https://www.gp.se/ledare/självhat-är-inget-bra-samhällssystem-1.33197318

Vissa påstår nu att vi fått en Polisledning som ägnar sig åt negativa påverkansoperationer. Suck! Äntligen har Polisen slutat vara politiskt korrekta och säger rakt ut hur det är. Som vanligt finns vänsterkrafter och naivister som inte tål det.

Och helt klart är att vi äntligen tycks ha fått en professionell Polisledning. Inom Utvecklingspartiet demokraterna tycker vi att kompetens och erfarenhet har stor betydelse när människor får ansvarsfulla uppdrag. Väldigt många av tidigare Polischefer har haft "partibok". Det är självklart en sjuk verklighet när vi inte har riktigt kompetenta på ledande poster. Äntligen har vi proffs i ledningen för Polisen i form av bland andra Anders Thornberg, Mats Löfving och Linda Staaf. Nu talar de i klartext om allvarliga problem. Det är utmärkt för att inte fortsätta som tidigare, det vill säga aldrig ordentligt ta tag i allvarliga problem och lösa dem. Det var pinsamt igår på Agenda där Damberg (sosseminister) irriterat försökte komma undan reporterns frågor om hur de som parti underlåtit att ta i och lösa dessa allvarliga problem. Han tyckte att det räckte med att svara att de nu tar i frågan..... Pinsamt. Om Björn Eriksson var Socialdemokrat vet jag inte. Dan Eliasson och Sten Heckscher har definitivt varit det. Det är upprörande att det finns många som nu anklagar Polisen för att de talar i klartext. Som tur är verkar den professionella polisledningen beslutsam om att skita i det för att nu på allvar börja lösa de allvarliga problem som finns. Polisen ska vara en organisation som styrs av sina uppdrag och inte av stundens politiska nycker. I synnerhet ska inte Polisen begränsas av miljöpartisters eller kommunisters farliga syn på det mesta. Heja Polisen! Jag backar till 100 procent upp att ni nu driver på hårdare för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Och jag räknar nu dagar om hur länge det tar innan vi har liknande relevanta brottsbekämpningslagar som i USA, Italien och Danmark! Vi kommer ihåg hur fort det gick att införa Gymnasielagen.... 

https://www.expressen.se/nyheter/polischefen-mats-lofving-om-de-kriminella-slakterna/

https://www.expressen.se/debatt/regeringen-lofven-saknar-sjukdomsinsikt/

Susanna Birgerssons negativa inställning till hur illa det är i Sverige är mycket befogad. Jag gillar dock inte att hon anser att "det är för sent" att vända utvecklingen. Vi måste vända utvecklingen och det går! Som jag så ofta skrivit på min blogg är den kända väl fungerande metoden för att vända utvecklingen att kraftfullt jaga pengarna!!! När svenska lagstiftare gör sitt och skiter i mesarna som finns i riksdagen kan motståndet mot samhällsförfallet börja på allvar. Vi kanske får sätta in JAS i kampen mot den grova organiserade brottsligheten? Men vissa tycks i den svenska debatten bestrida att vi har klanliknande organiserade brottsgrupper i Sverige. Att det vi nu hör Polisen göra bara är rasistiska påverkansoperationer.... Suck vad tröttsamt idiotiskt vissa agerar inom den politiska ankdammen och bland mediernas proffstyckare.

https://www.expressen.se/ledare/susanna-birgersson/det-ar-for-sent-for-sverige-att-bli-som-danmark/

Mycket att fixa till

Mål och mening
Livet är nu, nu och nu. För var och en av oss är också livet fullt av bra och dåliga minnen. Minnen från förr. Samtidigt bär de flesta av oss också på drömmar om framtiden, vår egen framtid och eventuella barns framtid. Dåliga minnen kan tynga. Starka framtidsdrömmar kan stärka. Men nu är nu är nu. Det är sannolikt viktigt för oss alla att försöka vara mycket mer närvarande i nuet, släppa förr och även släppa sen i större utsträckning än många av oss gör. Nu är verkligheten. Förr var en annan verklighet. Framtiden är i bästa fall ett bättre nu om dagens verklighet tagits på allvar och uppenbara problem blivit lösta. Personligen behöver min ”motor” mer än nu. Den behöver värdeskapande projekt som skapar mening i mitt liv. Ett politiskt samhällsengagemang ska vara meningsfullt. Det är meningsfullt. För att det åter ska bli meningsfullt för många fler erfarna med många alternativ krävs en demokratisk nystart. Det finns på tok för mycket nu som behöver fixas till. Saker som kommer att ta lång tid att fixa till. I nuläget saknas det politiska ledarskapet som fixar uppgifterna. Det drabbar tyvärr oss invånare.

En av mina favoritdikter, I rörelse, tycker jag sammanfattande säger mycket om hur nu intimt hänger ihop med att finna en mening. Och meningen finner man garanterat inte genom sociala mediers ständiga brus och på jakt efter ”likes”. Karin Boye, hjärnan bakom dikten, kunde tyvärr inte se en tillräcklig stor mening med sitt liv och lämnade detta liv på tok för ung. Jag hade gärna tagit del av alla nya dikter hon säkerligen skulle ha bjudit på om hon levt lite längre.
I rörelse

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

http://www.karinboye.se

Dagens besvikelse
Företrädare för CUF som fortsätter att sprida synpunkter om mitt ledarskap trots att de med något enskilt undantag aldrig deltagit i Centerpartiets lokala löpande politiska arbete. De har dock alltid varit hjärtligt inbjudna. Vad gäller den demokratiska verkligheten är faktum att:
- Jag kraftigt vann Uppsalamedlemmarnas provval
- Jag kraftigt vann medlemmarnas förtroende i Nomineringsstämma att bli partiets #1 i kommunvalet
- Jag blev den centerpartist i valet som fick i särklass flest personkryss
- Centerpartiet Uppsala gjorde sitt bästa val på 30 år och blev det mest framgångsrika partiet i valet 9/9 2018
- Jag valdes efter valet med stor majoritet till den nya kommunfullmäktigegruppens gruppledare. Undantaget var kretsordföranden och en CUF engagerad medlem.
- Jag valdes av samtliga aktiva C ledamöter på kommunfullmäktige till kommunstyrelsen och de stöttade beslutet om att jag blev kommunalråd
https://mobil.unt.se/nyheter/uppsala/det-har-ledde-fram-till-uteslutningen-5154620.aspx

Dagens förstasida i UNT. Där är det en stor bild på huvudpersonen i maktkampen mot mig. Under över ett år har hon på många olika sätt, framförallt utifrån sin plattform som kretsordförande i snart ett år, ansträngt sig hårt för att få bort mig. Och när det misslyckades gick de så historiskt långt att de på helt orimliga grunder fick mig utesluten ur partiet. En stor skuld till denna röra hamnar på den valberednings axlar som trots att jag tydligt, med många sakargument, varnade för att föreslå den nuvarande kretsordföranden till posten ändå gjorde det. Bra jobbat..... Jag ger dig ett löfte kära läsare, jag kommer inte återkomma till turerna inom C. Förhoppningsvis gör grävande journalister och historiker ett bra jobb framöver. Nu är det framåt för Uppsalaborna, på något nytt sätt, som gäller.

Dagens stjärna
Stig-Björn Ljunggren. Ett vackert partinamnsförslag. Men måste det inte vara ett könsneutralt namn? Ett mer inkluderande namn som engagerar många att bidra till en attraktiv gemensam framtid.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/stig-bjorn-ljunggren-han-kan-starta-hanna-pariet-i-uppsala

Är det möjligen den fantastiska underhållaren Jacke Sjödins fel att Annie Lööf och company på sjuka grunder hävde mitt medlemskap? På Uppsala slott nyligen bjöd han på en mycket bra ”Movingolåt” där jag lyftes fram som statsministerkandidat. Det blev kanske för mycket konkurrensrisk... Det skådespel som bjuds på nationellt är inte på något sätt imponerande.

Invånarrespekt

Sakfrågor i fokus
Maktkamper är inget nytt under solen. I alla tider och överallt finns de. Det är dock väldigt tråkigt när  politiska organisationer ägnar sig mer åt maktkamper än åt sakpolitiken. Idag har C Uppsala haft en stämma där en mycket komplicerad fråga lyftes på mötet trots att kretsstyrelse och kommunfullmäktigegruppen redan gjort ställningstaganden efter timmar av överväganden. Politik ska enligt mig handla om sakpolitik och att så mycket som möjligt leverera på vallöften. Så mycket som möjligt innebär till exempel att inte låta odemokratiskt fulspel att minska möjlig oppositionskraft. Tänk vad mycket bättre det politiska arbetet skulle bli om vi politiker alltid och självklart sätter invånarrespekten främst. För mig är inte det politiska arbetet en lek utan ett ansvarsfullt förtroendeuppdrag som ett partis främsta företrädare fått av just invånarna i allmänna val.

Widar Andersson ger ofta intressanta reflektioner i sina ledarartiklar och krönikor. Det är rörigt inom Uppsala kommun men ännu röriga inom Sveriges riksdag. Det som händer inom rikspolitiken är pinsamt och svårt att förstå för de flesta. I all den röra som vi bjuds på kanske det finns några som har en plan som handlar om mer än egennytta. Vad tror du? Det blir intressant att se om det uppstår någon öppning för att undvika ett extraval. Ett extraval kommer om möjligt ännu mer reducera invånarnas förtroende för politiken.
https://mobil.folkbladet.se/opinion/moderat-politik-utan-moderater-om5563685.aspx

Dagens kalkon
Liberalerna i Uppsala. Att efter femtio år svika sina politiska samarbetsparter och sina väljare är självklart illa. Men att ljuga för att försöka få bort ljuset från sitt svek är både dåligt och dumt. Vissa lögner är svåra att avslöja, andra är det inte. Det är bäst om Liberalerna står upp för sina vägval och slutar försöka skylla på annat än egennytta. Det är mycket olämpligt att fara med osanningar när man attackerar andra partier. Särskilt obegåvat är det som sagt att ljuga om sakförhållanden som är lätta att följa upp. Uppsalaborna ville inte ha ett fortsatt vänsterstyre. Nu får de det ändå. Väljarnas dom kommer sannolikt bli hård. Även Uppsala behöver reformeras, inte bara resten av Sverige. Liberalernas vänsterkompisar bär inte på de reformer som vi skyndsamt behöver. Lågkonjunkturen knackar på dörren parallellt med att nödvändiga reformer uteblir. Det är mycket dåligt för oss invånare.
https://mobil.unt.se/asikt/debatt/allt-har-gatt-ratt-till-5138056.aspx

Dagens stjärna
Stig-Björn Ljunggren. Ja, det är inte ett imponerande spel som pågår i Sveriges riksdag. Med ett extraval åker kanske både Liberalerna och Miljöpartiet ut. Det kanske är den förändring som krävs för att hitta lösningar på regeringsfrågan. Om L åker ur blir det också lättare för liberala väljarna att inte splittra sina röster. Vad tror du?

”Vänsternissarna lämnades kvar på bokcafét när kidsen drog vidare för att satsa på sig själv. Att Lundell missar detta måste bero på att han har den där slags tondövhet som stora författare saknar. De förstår inte det för stunden politiskt korrekta. Han verkar vara lika bra på bry sig om vad samtiden betraktar som fint som han är på att spela munspel.
Men det är just det som är poängen, den som spelar riktig rock har också lite distortion i framförandet, annars lever den inte.”
http://www.gp.se/ledare/ljunggren-ulf-lundells-svarta-galla-1.10900160

Renodla och avveckla allt förutom kärnuppdragen

Fokusera allt på välfärdens kärnverksamhet
Det är dags att påbörja kvalitetsförbättringsarbetet inom offentlig sektor. Det är idag allt för mycket som inte presterar med tillräcklig kvalitet. Min övertygelse är att om den offentliga sektorn börjar avgränsa sig helt till välfärdens kärnuppdrag kommer också kvaliteten att kunna stärkas. Visst har vi många volymproblem att hantera idag, och ett antal år framöver, men det fixar vi om vi bara erkänner att det är ett faktum. För att frigöra resurser till rätt saker måste man börja välja bort allt annat än just det som klassas som välfärdens kärnuppdrag. Och vi måste tänka nytt och effektivisera verksamheterna för att kärnverksamheterna ska klara sina uppdrag med rimlig kvalitet. Danmark har börjat ta i viktiga effektiviseringsfrågor. Sverige behöver också göra det. Även Uppsala behöver genomföra liknande förändringar. Framgångsrikt förändringsarbete kräver ett dagligt engagemang i en kommun från högsta ledningen, det vill säga kommunalråd i majoritet. Ingen av dem i nuvarande styret har den kompetensen och erfarenheten som krävs för att framgångsrikt kunna leda det nödvändiga förändringsarbetet. Vänstern saknar också ambitionerna. Det är skäl nog för att Uppsala behöver det maktskifte som väljarna förespråkat. Alliansens partier är de som efter valresultatet bäst kan företräda en stor majoritet av väljarnas önskade politiska inriktning.

http://www.gp.se/ledare/bostr%C3%B6m-danmark-visar-v%C3%A4gen-1.8880616

Politik ska handla om visioner och sakpolitik. Visioner och sakpolitik som bottnar i en ideologisk inriktning. Politik ska inte handla om enskilda individers maktbegär. Tyvärr är maktbegäret ofta viktigare för många än sakpolitiken, både inom och mellan partier. Den professionelle förhåller sig till att utifrån vallöften och politiska program driva den politiska verkstaden. Jag och Centerpartiet i Uppsala har fokus på sakpolitiken. Vi anser också att väljarnas önskemål genom valresultat ska hedras i så stor utsträckning som möjligt. Sakpolitik och vallöften, inget annat ska avgöra vilka samarbeten som är möjliga eller inte. Det är partier som samarbetar och partiers företrädare ska anstränga sig för att få det att fungera på ett sätt som matchar den egna politiska agendan.

http://www.unt.se/asikt/debatt/detta-vill-vi-uppna-5084080.aspx

Att vissa partiföreträdare väljer att inte respektera folkviljan är bekymmersamt. Jag upprepar vad jag sagt förr. Först måste man uttömma alla möjligheter med ett alternativ innan man öppnar upp möjligheten för något annat. I Uppsala har M, C, L och KD samarbetat längre än Alliansen nationellt. Vi har arbetat fram gemensamma övergripande mål. Vi har enats om ett ekonomiskt ramverk. Vi har genomfört flera gemensamma pressträffar om gemensam politik. Vi har enats om att kraftigt effektivisera verksamheten så att vi får mer kvalitet för alla miljarder vi satsar på kommunens verksamhet. Vi har enigt fört en ambitiös miljö- och klimatpolitik. Och så vidare. Nästan alltid har Alliansen i nämnder hållit ihop förutom i Utbildningsnämnden och i Gatu- och samhällsmiljönämnden där L regelbundet själv röstat med vänstern. Det är verkligheten. Bland annat har L stöttat planerna på att tvångsöverta mycket bördig jordbruksmark för att bygga en cykelväg. De har även stöttat den mycket beklagliga parkeringspolitik som vänstern för. De har till och med utan att rimligt tidigt informera övriga partier genomfört press-träffar om gemensamma förslag med vänstern. Det har aldrig något annat alliansparti gjort. Jag tycker att KDs debattartikel idag är bra. Den beskriver väl att Alliansen i minoritet är ett betydligt bättre alternativ än MP, L och S i minoritet med aktivt stöd av V. En sådan lösning är uttryck för ett stort väljarförakt. MP har halverat sitt parlamentariska stöd i Uppsala. Bara det borde få dem att inse läget.

"Att påstå att alliansen skulle bli beroende av SD om vi styr i minoritet stämmer inte. Och att dessutom påstå att det är bättre att samarbeta med det tidigare kommunistiska Vänsterpartiet än att riskera att Sverigedemokraterna röstar på våra förslag ställer vi inte upp på. På kommunfullmäktige i oktober kommer vi att rösta om skattesatsen i Uppsala kommun. Under fyra år har allianspartierna sagt nej till vänsterpartiernas skattehöjning med 30 öre, och därför har alla fyra allianspartierna i varje budget förordat att skattenivån ska återställas, något som även SD hade som krav i sin budget. Att som borgerligt parti frångå detta vore ett stort svek."

http://www.unt.se/asikt/debatt/maktskifte-onskas-5087405.aspx

Mer och mer tyder vissa L representanters agerande på att de förhåller sig ur ett maktperspektiv till att Centerpartiet nu är större än Liberalerna. Det är mycket länge sedan det var ett faktum. L borde glädjas över det istället för att ägna frustration över det faktumet. Centerpartiet är större än Liberalerna i Uppsala. Genom åren har Allianspartierna gått ner och upp. Nu är Centerpartiet mest i uppgång och var det lokala parti som gjorde det bästa valresultatet i förhållande till 2014.

http://www.unt.se/nyheter/uppsala/stefan-hanna-c-om-liberalerna-svekfullt-5087024.aspx

http://www.unt.se/nyheter/uppsala/l-klipper-kontakten-med-delar-av-alliansen-5087249.aspx

Att Ls lokala ledare skickar in ett internt mejl till UNT och påstår saker är också intressant. UNT skriver att det råder oklarheter om vem som klippt samtalen innan den andra. Verkligheten är att vi på våra tidigare regelbundna alliansrådsmöten, på tisdagar, förra tisdagen konstaterade att det är meningslöst att samtliga fyra Allianspartier träffas och försöker komma framåt så länge som L förhandlar med MP och S. Sedan förra tisdagen har med andra ord i vart fall C inga sådana samtal med L. C, M och KD fortsätter samtalen. I övrigt är jag och Centerpartiet för demokratisk respekt. Vi pratar med alla folkvalda, även SDare, Fiare och Vare om det är relevant. Vår förhoppningsvis nya statsminister Kristersson talar om att vara vuxen i samtal. Jag håller med honom om att det är bra om myndiga folkföreträdare uppträder vuxet. Varför sprida rökridåer istället för att stå för att man är makthungrig till varje pris och att man därför är villig att gå en väg som inte är i linje med vad väljarna önskat. En mogen ledare kan skilja mellan sak och person.

Dagens kalkoner

De som inte klarar av att skilja mellan sak och person. Inom näringslivet, och inom politiken, är det kunderna/väljarna och sakfrågorna som ska stå i centrum. Visst har det betydelse om vi gillar eller inte gillar varandra som personer men professionella människor låter inte det distrahera uppdraget att leverera rimlig kvalitet till sina kunder/väljare. Särskilt inom politiken, som jag skriver i min bok, måste man acceptera att arbeta med människor som man kanske inte gillar för att lösa det uppdrag man har fått av medlemmar och väljare. Inget parti tillsätter ledande företrädare för andra partier. De partiföreträdare som finns inom till exempel Uppsalas kommunfullmäktige ska alla respekteras oavsett om de företräder enligt mig destruktiv politik eller om jag ogillar någon av de 81 personernas sätt att vara. Mitt uppdrag är att kommunicera och verka för att Centerpartiet i Uppsalas politik ska få så stort genomslag som möjligt, inget annat. Att Centerpartiet efter många år nu har ett större folkligt stöd än Liberalerna är ett beklagligt skäl för att uppträda omoget.
https://www.uglkurser.se/konflikthantering/orsaken-till-konflikten.htm

Dagens stjärnor
Sverige har fått ett nytt nöjesinslag. Maktkamper i Sveriges riksdag. Om och om vrids och vänds det om alla maktspelsturer i medierna. Överraskande? Nej. Stundtals är det roligare och mer spännande än när jag började titta på "House of cards". Bra att Löfvén är avsatt. Alliansen borde aldrig ha lämnat ifrån sig regeringsmakten 2014. Maktkampssåpan fortsätter..., även i Uppsala....
https://www.expressen.se/ledare/sa-var-bade-lofven-och-alliansen-rokta-/

K-G Bergström har nog rätt. Kristersson borde vara den självklara statsministerkandidaten. I vilken konstellation? Det återstår att se eftersom Åkesson idag upprepade att de kommer att fälla varje regering som de kan fälla som inte respekterar att SD företräder över en miljon väljare. Maktsåpan fortsätter....
https://www.expressen.se/kronikorer/k-g-bergstrom/logiskt-att-ulf-kristersson-far-forsoka-bilda-regering/

Ledarskap och ansvar på riktigt

Oppositionspolitik på riktigt
Behövs Liberalerna? Det är uppenbart många människor som undrar det. Under många, många år har det gjorts försök att slå ihop tidigare FP och C. Det har alltid misslyckats. Främst vill jag påstå för att personer i ledningen sett varandra som för mycket konkurrenter och ingen av partiledarna har sannolikt varit beredd att frivilligt låta den andre bli föreslagen som ett gemensamt ledaralternativ. Utöver de svåra person och kulturfrågorna mellan partierna har vi också haft stora sakpolitiska trätor. En av dessa, NATO, är på riksplanet nu borta. FP/L försöker allt mer profilera sig som ett grönt parti. Det liberala perspektivet i svensk politik skulle sannolikt stärkas om C och L hade klarat av en lyckad sammanslagning. Nu är sannolikt en riktigt bra tid för ett nytt försök då Björklund har "bäst före" som gått ut, L saknar enighet om alternativ samtidigt som Annie Lööf blivit varm i kläderna och tagit en stark nationell plats inom politiken. Ett grönt socialliberalt parti skulle sannolikt kunna få runt 25% av väljarnas stöd. Vi får nog avvakta till efter valet 2018. Därefter kanske L skickar en formell förfrågan om Centerpartiet kan tänka sig att ta över L. Priset? Ett meningslös totalt statligt övertagande av skolan kanske?.... Nej, jag tror att de kulturella skillnaderna är för stora och att personstriderna blir för många. Väljarna kanske löser det önskemål som sagt funnits ett antal gånger genom modern tid.

Helt klart behövs politiska krafter som kämpar för liberala värden. Intressanta reflektioner från Alice Teodorescu om läget inom Liberalerna nedan. Och precis som med andra organisationer kommer och går även politiska organisationer. I dagens Europa stiger nya partier upp snabbt och många av de gamla partierna kämpar för sin överlevnad. Marknadskrafterna talar. Vissa partier upplevs helt enkelt mer relevanta än andra.

"Men det går inte att, som C och L gör i dag, gorma över hur de rödgröna slår undan benen för tillväxt och välfärd, hur skattehöjningar skadar jobben, hur försvaret är underfinansierat, hur gängkriminaliteten håller förorter som gisslan, att skolan, vården, socialtjänsten och polisen går på knäna (listan kan dessvärre göras mycket lång) och samtidigt konsekvent vägra att medverka till att fälla sittande regering eller gripa makten kommunalt. I längden går det helt enkelt inte att ägna sig åt magiskt tänkande - Alliansen kommer inte att få egen majoritet i nästa års riksdagsval."

"Förändra er eller dö", skanderade Fredrik Reinfeldt på ett moderatmöte för länge sedan. Det var sant för Moderaterna då, det är ännu mer sant för Liberalerna i dag."
http://www.gp.se/ledare/teodorescu-förändra-er-eller-dö-liberaler-1.4200133
http://www.expressen.se/ledare/liberalerna-har-virrat-bort-sig-la-la-land/

Ta makten och dess ansvar
Nedan artikel måste en av mina föregångare, Roland Agius, gilla. Han har alltid varit kritisk mot att tjänstemännen tillåts styra i för stor utsträckning. Visst är det de folkvalda som ska styra över det som det offentliga har uppdraget att styra. Varför brister då den styrningen så ofta? Frågar du mig är svaret enkelt. Många av dagens ledande politiker har för lite ledarskapsträning med sig i bagaget. Många saknar också minst några års riktig arbetslivserfarenhet. Då är det svårt att klara av att till exempel leda en stadsdirektör, en generaldirektör eller en offentlig VD. Hur ändrar vi på det? Fler med gedigna erfarenheter måste vilja/orka/våga ställa upp som folkrepresentanter!
http://www.expressen.se/ledare/karin-pihl/mot-aktivistbyrakrater-ar-medborgare-maktlosa/

Hillary mot Trump

Hillary mot Donald

Hillary Clinton
Precis som Obama sa i sitt stämmoanförande är Hillary Clinton den tveklöst mest meriterade presidentkandidaten någonsin. Det är sannolikt en del av hennes problem... Bara att hon nu är nominerad som Demokraternas presidentkandidat är historiskt fantastiskt. När jag och min dotter hörde delar av ett av hennes tal om att små flickor som hörde henne tala nu kunde börja se sig som kommande presidenter över USA. Min dotter nappade direkt och sa att hon hört och nu kan bli en kommande president för USA. Varför inte? "The sky is the limit".

"Public service, is about SERVICE!"
Det var klockrena ord från dottern Chelsea! Varför heter det offentlig sektor i Sverige? Varför heter det inte  offentlig service? Det skulle göra det tydligare för alla viktiga medarbetare som är offentliganställda att det är ett servicejobb och de som ska servas är alla invånare jämlikt!
https://m.youtube.com/watch?v=KW9TMdbdJ2c
https://m.youtube.com/watch?v=8RchVnIn_-Y
https://m.youtube.com/watch?v=4ZNWYqDU948
https://m.youtube.com/watch?v=PymI9X1gXos
https://m.youtube.com/watch?v=5iZiYZ7FgzQ


Donald Trump
Denna självgode, exhibitionistiske och ständigt förödmjukande arvtagaren är, bortsett ifrån att även han är etablissemang, raka motsatsen till Hillary Clinton. Han tror att han är med i en "Soap opera" och vräker ur sig kommentarer utan att bry sig om dess konsekvenser. Vill vi ha en sådan överbefälhavare för USAs krigsmaskineri? Trumps starka kort att tala för honom vid nomineringen var hans dockliknande familj. Och han fortsätter att vräka ur sig förolämpning efter förolämpning, bedrövligt. Kvalitetsskillnaderna mot de talare som backade upp Clinton var enorma. Trump ger tyvärr de som redan hatar USA, och det landet står för, ett utmärkt exempel på hur stört landet är och hur dåligt det demokratiska systemet fungerar.
https://m.youtube.com/watch?v=hbajcGoRcjk
https://m.youtube.com/watch?v=Jt_9yb4FSYA
https://m.youtube.com/watch?v=YAksO-_uibs
https://m.youtube.com/watch?v=bN9lUwfQd2Y
http://www.synonymer.se/mobil/?query=exhibitionist

Förankring bland folket
Rättvisa och jämlikhet är de självklaraste och viktigaste politiska målsättningarna. Är det svårt att förstå. Att alla ska få lika dåligt så som kommunismen (förutom de fina partiföreträdarna förstås) leder till är inte rättvisa eller jämlikhet. Vi är olika och är beredda att offra olika mycket tid och kraft för att försöka förverkliga drömmar. Det är inte orättvist eller ojämlikt att de som utbildar sig ordentligt och jobbar hårdast också kan leva materiellt bättre än andra. Clinton har dock helt rätt att de få rika och bland annat de globala nätföretagen måste betala betydligt mer i skatt! Det är rättvist och det skapar rimligare förutsättningar för ett jämlikare samhälle. Ett samhälle som strävar efter att ingen ska vara dömd till social utsatthet bara för att man har oturen att födas in i ett sådant sammanhang. I mitt drömsamhälle ska alla barn så jämlikt som möjligt på riktigt kunna nå sin fulla kapacitet och slå igenom glastak efter glastak!

Hillary Clinton upplevs av många som känslokall, som en maskin, och med total avsaknad av riktiga arbetsinsatser. Hon upplevs också som en lögnare av väldigt många. Hon är tyvärr inte starkt förankrad bland folket. Trots det hoppas jag att hon vinner presidentvalet i november. Med henne som president i en mycket svår tid tror jag världens problem blir mindre komplicerade att lösa. Om inte Obamas sista tid vid makten slutar som den började, i kaos, kommer nästa president få det hett om öronen. Världens länder och dess penningpolitik driver oss allt snabbare mot en finansiell härdsmälta. Hillary Clinton är mycket intelligent, välutbildad, passionerad och väldigt erfaren. Hon tycks också hela sitt liv fantastiskt ha kämpat för allas jämlika rätt. Hon är väl helt enkelt så fantastisk att till och med många amerikaner är avundsjuka och missunnsamma, även om just det skulle göra henne till deras bästa företrädare.  Utan tvekan är det trist att vi inte har en starkt förankrad presidentkandidat i USA, det hade varit mycket värdefullt för hela världen. Nu är det inte så... Men 10 miljoner nya jobb är inte att förakta, hon kanske vinner..
http://www.va.se/nyheter/2016/07/29/analys-hillary-clinton-som-president-skulle-skapa-over-10-miljoner-nya-jobb/


P.S Ja... Det kanske är en illusion att våra västerländska samhällen styrs av folkrepresentanter. 90% av makten kanske hela tiden har legat kvar hos 1%, kan det vara så?.. Jag tycker hon är lite väl deppig i sin bifogade ledare om att den upplevda demokratins tid kan vara över. Men visst är dramaturgin intressant i det amerikanska presidentvalet! Som företrädare för det goda höll Clinton sitt tal i vitt. Och Trump, den onde, bär väl i bästa fall en vit skjorta... Den gode mot den onde, vem vinner?
http://mobil.unt.se/ledare/farval-till-demokratin-4312924.aspx

Mest förföljda

Inte sekulära
Sverige är än så länge ett sekulärt samhälle. Det gillar jag. Jag tror att ett samhälle som är uppbyggt fritt från religionsuppfattning är den bästa vägen framåt. Kan man tycka annat om man har som utgångspunkt att respektera enskilda människors egna trosval så länge man inte med våld och förtal försöker förtrycka oliktänkande? Kina har valt att inte acceptera några religiösa rörelser. Det kinesiska ledarskapet har valt att inte acceptera religionsfrihet. Visst kan jag förstå deras rädsla för troskonflikter mellan sitt folk. Världshistorien är ju tyvärr full av maktkamper mellan trosgrupperingar. Tänk dig Syrienkonflikten i Kina så skulle nog även du bli "lite" orolig och religionsfientlig. Den kinesiska regimen har under lång tid och konsekvent slagit ner försök till subkulturer. Ramarna i landet ska gälla alla. "Mittens rike - Ett land -ett system". En av världens genom tiderna mäktigaste kulturer och folk har landat i slutsatsen att det är bäst väg framåt för "husfriden". Med snart 1,4 miljarder invånare kan man förstå att det lätt kan uppstå blodiga intressekonflikter trots att 92% av kineserna tillhör befolkningsgruppen haner. Även kristna möter självklart motstånd i detta allt mäktigare rike. Kristendomen är världens största religion. Men kan den ses som "ett system"? Knappast. Varianterna av kristna trossamfund är många och konflikterna mellan kristna grupper har historiskt varit många. Jag väljer dock att fortsatt tro på ett sekulärt samhälle med trosfrihet. Vi kommer att lära oss allt mer om hur väl det fungerar framöver.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Lista_över_trosuppfattningar_efter_antalet_bekännare

Mest förföljda
Gång efter gång upprepas människors maktmisstag. Mina farföräldrar tillhör de kristna som flytt från massmördande och förtryck. Min farmor var armeniska och hon, hennes föräldrar och syskon flydde till Jerusalem undan slakten av armenier under det Osmanska ledarskapet. Farfar var kopt med en liknande flyktingbakgrund som farmor. Båda, och deras egen familj, fick sedan uppleva krig och förtryck även i Jerusalem. Av de som anser sig troende är de kristna flest. Därför är det kanske inte så konstigt att de kristna anses vara de mest förtryckta runt om i världen. Det sekulära (alla får tycka vad de vill och staten är inte kopplad till en religion) samhället är sett ur mänsklighetens historia en ung företeelse. Kineserna har kommit fram till hur dom tror konflikter kan minimeras. Vi får hoppas att svensk tro på ett sekulärt samhälle fortsätter att bjuda på lokal fred även i en framtid då blandningen av religiösa grupperingar kraftigt ökar. Det är inte givet utan den respekt för olikhet som det sekulära samhället bygger på måste säkras genom ett klokt och tydligt ledarskap!
https://m.svenskakyrkan.se/?di=1107333
http://www.dn.se/debatt/de-allra-flesta-som-forfoljs-for-sin-religion-ar-kristna/
http://www.svd.se/fakta-om-varldens-mest-forfoljda-religion
http://www.dn.se/nyheter/sverige/arkebiskop-antje-jackelen-demokrati-ar-en-farskvara/
https://www.washingtonpost.com/world/a-christmas-of-despair-for-syrian-christian-refugees-in-lebanon/2015/12/24/d035f3a2-9d07-11e5-9ad2-568d814bbf3b_story.html?hpid=hp_hp-top-table-main_syrianchristians-1025pm%3Ahomepage%2Fstory
http://humanistbloggen.blogspot.se/2011/12/sekularism.html

Tungan rätt i mun
Jag gillar den nuvarande påven. Han har civilkurage och vågar säga filosofiska sanningar som inte kortsiktigt inriktade egoister gillar att höra. Min respekt för honom minskar inte av att han trots risken för sitt eget liv försöker rensa ut kopplingarna mellan hans kyrka och organiserad brottslighet samt allt sexuellt utnyttjande av barn utförda av katolska präster. Precis som alla stora filosofer genom tiderna har påve Francis insett att måttfullhet av många skäl är den bästa livsvägen både för en enskild människa och för samhället i stort. Francis uttrycker tydligt sin avsky för överflödssamhället och egoism. Trots alla miljarder människor som kallar sig religiösa styrs världen av värderingar som saknar eller har litet religiöst stöd. Är inte det lite intressant? Och vänstermediet Aftonbladets ledare ondgör sig över ojämlikhet i hälsa och barnfattigdom. Ena dagen vill dom att Sverige ska hjälpa alla världens fattiga ännu mer i Sverige. Samtidigt ondgör de sig över den negativa svenska utvecklingen.... Självklart ökar ojämlikheten i hälsa och rikedom när Sverige per capita i Europa hjälper flest folkvandrare på egen mark. Som en konsekvens av det öppna samhället kan inte Sveriges regeringar längre kraftigt slå mot de bäst betalda och förmögna (samtidigt har de högst betalda fortfarande världens högsta skatter). Även det leder självklart mot att skillnaderna mellan de som tjänar mest och de som får lägst bidrag ökar, och det från världens tidigare minsta skillnader! Det är tröttsamt med så naiva och konsekvensoförstående ledare!
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/ingvarpersson/article21994830.ab

Kompromissfiske
Bra! Jag har länge efterfrågat bredare enighet runt reformförslag som kraftigt förbättrar den svenska integrationsförmågan. Ju fler partier som kan enas desto bättre. Det parlamentariska läget är sådant, och kommer att vara sådant även efter nästa val, att gammal blockpolitik är gammeltänk. Självklart ska partier med liknande grundvärderingar och en tro på det fria näringslivets överlägsenhet att bidra till välståndsskapandet samarbeta, men det räcker inte. Det är bra att delar av Cs riksledning indikerar stor kompromissvilja inom migrationspolitiken för att ha en chans att ingå i någon form av framtida regering. Verklighetens kamp för en bättre integrationspolitik kräver dock bredare överenskommelser än mellan M, C, L och KD. För att snabbt ge framtiden en positiv chans krävs minst att S är med på en uppgörelse som måste vara långsiktig för att ha någon chans. Framförallt måste kortsiktigt M och S låsa in sig och enas om några förändringar som förbättrar integrationen. Därefter kan de övriga få hjälpa till och fila på formuleringarna. Det brådskar! Vi vill väl att Sverige ska klara av att fortsätta erbjuda våra svagaste en ok lägsta levnadsstandard?
http://www.aftonbladet.se/debatt/article21979994.ab