Visar inlägg med etikett teater. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett teater. Visa alla inlägg

torsdag 30 maj 2024

Politisk teater

Vi har de företrädare vi förtjänar

Västvärlden är i gungning och demokratier blir allt mer auktoritära. Att vara liberal anses snart som något naivt och verklighetsfrånvänt. Mycket få idag levande mins demokratiernas verkliga genombrott under 1900-talets inledning. Då var makten också toppstyrd. Då var också samhällssplittringen stor, vilket ledde till två blodiga världskrig. Två världskrig som också ledde till att Europas globala stormakter tappade massor av global kraft.  

Expressens kulturredaktion bjuder på en läsvärd artikel. Den beskriver väl hur urspårad den svenska politiska teatern blivit. Hur är det ens möjligt att ett parti som Liberalerna kan samregera med Sverigedemokraterna? Det finns gott om hyckleri inom politiken. ”What you see is often not what you get”. Det skulle inte förvåna mig om Liberalerna i Uppsala styr med Vänsterpartiet efter valet 2026.

Victor Malm skriver om vad som händer när politikerna bryter den fjärde väggen framför oss.”

https://www.expressen.se/kultur/victor-malm/sd-har-vara-pungkulor-i-sin-stora-grilltang/



måndag 10 april 2023

Erfarna företrädare

Medial räcker inte

I vår tid har politik i allt för stor utsträckning blivit ett skådespel där de ledande företrädarna är mer som skådespelare än de erfarna och väl meriterade politiska företrädare vi behöver. En av förklaringarna till denna negativa utveckling är medias utveckling. Hur du lyckas kommunicera via media för att ”nå ut” anses viktigare än din förmåga att företräda invånarna, dina vallöften, på bästa möjliga sätt. Den förmågan är självklart starkt kopplad till livserfarenhet och meriter innan man får mycket ansvarsfulla uppdrag. Uppdrag som handlar om mycket mer än förmågan att tala. Och där det är viktigt att vinna respekt från andra länders företrädare. Vilka vi politiskt företräds av påverkar vår internationella konkurrenskraft. Att Sverige är internationellt konkurrenskraftigt är av stor betydelse för välståndet i vårt land.

Det är ett västerländskt otyg att Biden och Trump tillhör undantagen bland de ledande politikerna. Oavsett vad man tycker om dem, och deras beteenden, är de onekligen livserfarna och bär åldersmässigt på mer integritet än unga karriärfokuserade. Om västvärlden ska ha en chans att konkurrera klokt mot de allt starkare asiatiska krafterna är det dags att välja fler erfarna och meriterade ledande företrädare. Om vi fortsätter på den oerfarna och allt för känslostyrda vägen kommer definitivt västvärlden tappa global konkurrenskraft. I den verkliga världen respekterar inte många viktiga ledare i andra länder när de möter allt för unga ledare från andra länder. Särskilt inte om de kommer från små länder som Sverige. Vad vi tycker om det spelar mindre roll i en mycket konkurrensutsatt värld. På många sätt är det bara att inse att människans maktcentrum är påväg att skifta från USA/Europa till Asien.

Patrik Kronqvist, Expressen, skriver läsvärt om hur illa det är med ledande politiska företrädare som bara är skickliga på att tycka och prata, men de saknar mycket viktig livserfarenhet. Och nej, jag är inte rasist. Den berörda ministern är bara ett av många exempel. Och ja, jag uppskattar våra unga krafter men anser att de behöver tränas längre för att axla de riktigt svåra och stora uppdragen som finns både inom näringsliv och politik. De unga som inte gillar den ordningen kan alltid visa sin förträfflighet genom att starta egna företag eller partier.

"Klimatminister Romina Pourmokthari, L, pratade en hel massa när hon tog emot rapporten. Om vikten att hålla fast vid klimatmålen, om behovet av mer effektiva åtgärder och om att det är bråttom i klimatfrågan. Men egentligen hade hon ingenting att säga." 

"Det bådar inte gott inför framtiden."

https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/romina-pourmokthari-pratar-men-hon-har-inget-att-saga/

Förhoppningsvis blir unga människor också gamla nog att bli livserfarna och meriterade. Låt livets skola få verka längre innan allt för viktiga uppgifter läggs på oerfarnas axlar. Priset för det blir ofta allt för högt, även om de är duktiga på att prata. Det blir också dyrt för skattebetalarna när unga tidigt får för stora uppdrag. De har arvodesupplägg som kostar skattebetalarna mycket. I takt med karriärpolitiken i västvärlden har väst tappat som global kraft. Och identitetspolitiken har bara ökat och ökat.



fredag 3 juni 2022

Översitteri och skamlöshet

Ansvarsfördelningen inom det demokratiska Sverige

Det är med tungt hjärta jag konstaterar att Sverige och Uppsala idag sköts på ett mycket dåligt sätt. Sannolikt är det en konsekvens av att allt för mycket "broilerkultur" fått råda i sammanhang där det krävs pragmatism, erfarenhet och relevanta kunskaper för att kunna tjäna invånarnas intressen väl. Det är väl invånarnas intressen politiker ska tjäna i en demokrati? Den allt starkare "broilifieringen" har tveklöst gjort politiken mer till en lekplats liknande de politiska ungdomsförbundens. Inte så konstigt eftersom "broilers" saknar riktig arbetserfarenhet och hela deras referensbibliotek är från ungdomsförbund och sedan övrig partiverksamhet. Det är djupt skadligt för det svenska folkets välståndsutveckling. Vi behöver åter företrädas av erfarna, meriterade och engagerade invånare som med sina erfarenheter och meriter kompetent kan tjäna oss invånare. När den förre S-ministern Tomas Bodström säger att Morgan Johansson borde bytas ut mot den "kompetente juristen" Ardalan säger det mycket om hur sjukt det blivit med folkets representation. Ardalan är en trevlig person MEN han är inte och har aldrig varit "en skicklig jurist". Att vara juristutbildad är inte samma sak som att vara en skicklig jurist. En skicklig jurist kan man bara erkännas som om man haft ett juristyrke och i det förtjänat andra professionellas respekt. Kära uppsalabor och övriga svenskar, huvudproblemet i svensk politik är att vi inte företräds av tillräckligt erfarna och meriterade personer. Hur ändrar vi på det? Det finns bara en väg framåt och det är genom att rösta på nya partier som erbjuder just erfarna, meriterade och engagerade invånare som våra företrädare.

Expressens ledare har rätt, vi behöver en justitieminister som "hugger i". Lagarna måste mycket snabbare anpassas till en ny tid! När lagarna inte är tillräckligt potenta kan inte heller statliga myndigheter eller kommuner göra det som krävs för att vända en mycket dålig samhällsutveckling i Sverige. Är det svårt att förstå i ett hyfsat demokratiskt land som ska styras av lagar? Att Morgan Johansson lägger skuld på kommunerna för att rättsväsendet inte fungerar tillräckligt bra och för att Socialtjänstlagar och andra lagar gör det mycket svårt för kommunerna att effektivt bekämpa brottslighet och utanförskap är riksdagens/regeringens fel, inte kommunernas. Att staten strör tillfälliga pengar över kommunerna är de styrandes fel då de i stor utsträckning ägnar sig åt röstfiske. Usch, Morgan Johansson är en av alla dessa broilers som med fördel petas som minister. 

"Sverige befinner sig i kris. Hela 31 personer har skjutits ihjäl under årets första fem månader. Det är närmast en fördubbling från de senaste årens redan höga snitt. Det grova våldet sprider sig nu också till mindre städer som tidigare varit förskonade från dödliga uppgörelser i den kriminella världen – som Kalmar. Våldsspiralen är på väg att spinna bortom kontroll."


"Morgan Johanssons beskrivningar av läget inom polisen är dessutom vilseledande. Polismyndigheten växte länge inte i takt med befolkningsökningen. Antalet poliser per 100 000 invånare – det mest relevanta måttet – är fortfarande lägre än toppåret 2010 då Beatrice Ask var justitieminister."


"En viktig förklaring till de många frihetsberövade är också att utländsk polis har knäckt krypterade kommunikationstjänster som Encrochat och Anom och serverat Sverige underrättelsematerial. Trots snart åtta år på justitiedepartementet har Morgan Johansson inte gett svensk polis samma befogenheter. Men justitieministern lägger i stället hela ansvaret på kommunerna och hänvisar till förra årets tillfälliga pandemiöverskott. Lokalpolitikerna borde satsa mer på skola, socialtjänst och fritids för att bryta nyrekryteringen till gängen."


"Det förebyggande arbetet är för all del viktigt och bör förstärkas där det behövs. Men det är knappast seriöst att antyda att snåla svenska kommunpolitiker skulle vara den stora förklaringen till att det dödliga skjutvapenvåldet ökar här men sjunker i resten av Europa. Staten bär dessutom ett tungt ansvar även för de sociala problem som föder gängvåldet. Det handlar främst om migrationspolitiken, som länge styrdes helt utan en tanke på integrationen. Men problem sitter också i statliga regelverk, som att socialtjänsten inte har några möjligheter att besluta om öppna insatser utan vårdnadshavarens medgivande – något som regeringen började utreda först för en månad sedan. Eller om kompetensbrist – det saknas såväl lärare som socialsekreterare, som utbildas av staten."


"Sverige förtjänar en justitieminister som inte skyller ifrån sig utan hugger i."

https://www.expressen.se/ledare/skamlost-av-morgan-johansson-att-skylla-pa-kommunerna/

I den röra, och det skådespel, som återigen bjuds på i Sveriges riksdag har jag svårt att se något annat scenario än att Morgan Johansson avgår för att i spelets cirkus "ta ansvar för att Sverige ska kunna styras under dessa svåra tider". Det "offret" bara några månader innan valet är ingen större uppoffring utan kan till och med tjäna sossarna. Innan det gjordes fick Magdalena Andersson visa upp det hon är känd för, att vara en mycket bestämd och när hon vill hård ledare. Jag hoppas hennes "hårdhet" mot den demokratiska oppositionen i huvudsak är teater. Om inte har hon en hel del att lära om vad demokrati innebär. En sak är säker och det är att i vart fall Morgan Johansson ständigt ägnar sig åt översitteri och saknar skamkänslor. Hur har oppositionen hanterat ärendet? Ungdomsförbundligt så klart! Och en ungdomsförbundare, Annie Lööf, stöttar så klart Morgan Johansson. Hon vill ju avsluta sin tid som toppolitiker på en ministerpost. Vi får se vad Nooshi Dagostar tycker om det. Rädda Uppsala och Sverige ifrån politiskt broilerstyre!

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sd-misstroende

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/magdalena-andersson-moter-pressen

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/annie-loof-c-kommer-inte-stodja-misstroende-mot-morgan-johansson



tisdag 15 februari 2022

Maktkamper på riktigt

Erfarenhet och meriter

Gång efter gång har jag genom åren tillhört skaran som tycker att det är viktigt att människor som får viktiga ledande uppdrag, som starkt påverkar många andra människor, ska vara väl meriterade för uppdragen. Så är det tyvärr ofta inte inom politikens värld. Det är djupt beklagligt och slår hårt mot de människor som är berörda. Håll med om att det är en dålig ordning att inte samma regler tillämpas för våra ledande folkvalda som för alla andra uppdrag man kan få i livet. Det vill säga att man är väl meriterad för uppdraget och att det är relevanta meriter för att ett uppdrag ska kunna utföras på ett bra sätt. I min värld borde det inte räcka att bara ha varit politiker efter skolan för att bli till exempel statsminister. Jag tycker att man borde ha många års riktig arbetslivserfarenhet och man borde definitivt vara ordentligt praktiskt ledarskapstränad i annan miljö än den politiska. Det vill säga vissa mätbara erfarenheter i sin meritförteckning som ska vara nödvändiga för att kandidera till ett uppdrag. Med det sagt menar jag absolut inte att vem som helst utan politisk bakgrund är lämplig att gå från en helt annan miljö och helt plötsligt vara chef över en kommun eller ett land. I relationen mellan statschefer kan det gå riktigt illa. Personkemi och diplomatisk skolning ska inte underskattas för att till exempel undvika onödiga konflikter.

I "väst" kan "vem som helst" bli statsminister eller president. Nja... I vissa länder kan kvalitén på dem som vaskas fram verkligen ifrågasättas. Och på papperet kan vem som helst i en demokrati få starkt stöd om en kandidat har mycket pengar som uppbackning, är känd och gillas av invånarna. Eller som i Sverige där Andersson utsågs av partiet, inte svenskarna, när de blev statsministrar. Med det sagt innebär det inte att följande exempel saknade allt som är värdefullt att kunna som en ansvarsfull ledare. Både Reagan och Löfvén var sociala och lite "street smart". Det kan fungera om man har en mycket kompetent stab runt sig som i praktiken styr. Sannolikheten är dock hög att personer som sitter på den "högsta stolen" ändå fattar beslut som den långt ifrån är lämplig att fatta. Eller gör idiotiska och farliga uttalanden. Priset för det folk man ska företräda kan bli kortsiktigt och långsiktigt väldigt högt när olämpliga personer ändå når högst upp i ett system. Många runt om i världen brukar gärna lyfta fram Busch jr och Trump som skrämmande exempel på dåliga statschefer. Och Boris Johnson är inte så mycket sämre han på att framställa västvärldens ledarskap som "urspårat".

Ukrainas president är en tidigare komiker och skådespelare. Uppbackad av en oligarks miljarder gick han ifrån TV-kändis till president. Från ingen politisk erfarenhet till president. Personligen anser jag att hans bakgrund är olämplig som ledare för sitt folk. Men, som sagt, är det en av de brister som vår demokrati kan bjuda på när inte partisystemen kan vaska fram tillräckligt bra kandidater. Tyvärr tycker jag att Zelensky utsätter både sitt folk och många andra i Ukrainas närhet för mycket farliga risker när han kommunicerar som om han är med i en TV-serie. Han kanske tror att han är det? Han kanske inte tror att hans provokationer i sig själv kan få macho Putin att klippa till? Det kan de. Och i ett värsta scenario kan ett krig i Ukraina utlösa ett modernt världskrig. Låt oss hoppas att inte J.K Rowlings figur Voldemor finns på riktigt i Volodymyr.

https://www.europaportalen.se/2020/05/tv-stjarna-blev-ukrainas-president-sa-gick-det-sedan

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lord_Voldemort

Marcus Oscarsson, TV4as politiska kommentator, reflektear över president Zelenskys utspel nedan.

"– Vi får veta att den 16 februari kommer att vara dagen för attacken, säger Ukrainas president Volodymyr Zelensky i ett uttalande, enligt uppgifter från NBC.

Vart Zelensky fått uppgifterna ifrån är oklart.

"Visa att vi är enade

I ett tal till nationen meddelar presidenten att man på onsdag ska hissa flaggan och att nationalsången ska spelas över hela landet klockan 10.00 för att visa enlighet, enligt ukrainska Interfax. I samma tal uppmanar han alla ukrainare som flytt landet att återvända och kämpa för sitt land.

– Vi är lugna! Vi är starka! Vi är tillsammans! Fantastiska människor - ett fantastiskt land! Framhåller han avslutningsvis i talet.

Ändrar sig

Men en stund senare har nu Zelensky ändrat sig och säger att han i själva verket talade om mediarapporter. Förvirringen och osäkerheten i Ukraina är med andra ord total och nervositeten är på bristningsgränsen.

Utanför landets gränser står 130 000 ryska soldater redo att gå till anfall mot Europas till ytan största land, efter Ryssland, med 44 miljoner invånare."

https://marcusoscarsson.se/uppgifter-ryssland-kommer-anfalla-pa-onsdag/

https://www.svtplay.se/dokument-utifran-hotet-mot-ukraina



lördag 14 april 2018

Proxykrig

Maktkamper
Sedan människans stund på jorden har vi konkurrerat om makten. Idag är inget undantag utan det ”enda” som skiljer är att vi har extremt mycket kraftfullare vapen än förr, och vi är snart 10 miljarder människor på vår jord.

Igår såg jag en pjäs på Uppsala stadsteater, Rickard III. Den var blodig och mörk. Den hårda, onda, lömska och skrupellösa segrade. Inte den kloke och ansvarsfulle. Makten framför allt. Det onda vann före det mindre onda. Inte som i de flesta filmer där ”de goda” oftast vinner. Men är det enkelt att veta vem som är ond eller god? Hur mycket styrs du av din egen känsla av grupptillhörighet när du dömer? Rickard III är värd att se. Imponerande hur de kommer ihåg replikerna under två timmar utan paus. Också imponerande hur mycket de lyckas göra av en initialt mycket enkel scen.

Nu har USA, Storbritannien och Frankrike direkt gett sig in i Syrienkonflikten. Nu har vi förenklat inte längre ett proxykrig mellan Saudi-Arabien/USA och Iran/Ryssland i Syrien. Nu har vi en direkt maktkamp mellan dessa parter. Stackars stackars syrier, oavsett vem de håller på. Proxykrig innebär att främmande makter slåss mot varandra genom ombud på annans mark.

Försök föreställa dig att USA och Kina brakar ihop i Sverige. I början stöttar de indirekt olika falanger som slåss om makten. När halva Stockholm och Uppsala är i ruiner växlar de upp och börjar anfalla varandra direkt med robotar, drönare och flyganfall. Stockholmare efter Stockholmare lemlästas och dör. Krig är alltid tragiska. I ett Europa som inte lyckas hålla ihop bättre är det inte ett otänkbart scenario att nästa stora proxykrig blir mellan USA och Kina i Europa. Skulle du välja att kriga på egen eller annans mark om du anser det oundvikligt att mäta krafterna i krig?
https://www.aftonbladet.se/tv/a/249728
https://www.expressen.se/nyheter/usa-har-anfallit-syrien-explosioner-i-damaskus/
https://www.svd.se/ryssland-risk-for-proxykrig-i-syrien
http://bloggar.aftonbladet.se/utrikesbloggen/2016/10/vad-ar-skillnaden-pa-det-usa-gor-i-jemen-mot-det-ryssland-gor-i-syrien/
Vad är sant? Vad är falskt? Precis som inom näringslivet kan vi med fördel tillämpa en kostnads/intäkts-kalkyl per inblandad part för att öka chanserna att bättre se sanningen. Precis som vid brottsbekämpning är det bland annat klokt att följa pengaflöden. Vem tjänar mest på att något händer? Kan det ofta vara så enkelt att förstå vem/vilka som ligger bakom till exempel en kemisk attack?
https://www.google.se/amp/s/www.independent.co.uk/news/world/middle-east/russia-us-tensions-live-updates-syria-trump-theresa-may-assad-action-chemical-latest-a8302341.html%3famp

Jag tillämpar alltid kritiskt tänkande till allt som händer. I ljuset av konflikterna med ryssarna kan jag till exempel inte tänka mig att ryssarna skulle misslyckas med att eliminera de två ryssarna i England om de velat. Tror du att Putins gäng skulle ta alla de risker liknande mord innebär utan att avsluta jobbet? Som jag har förstått det är båda offren påväg mot att bli helt ok. Håll med om att det inte ”luktar” riktigt bra.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6901199

Min poäng är inte att stå på ryssarnas eller någon annans sida i olika konflikter! Jag är för dåligt insatt för att ha en stark egen uppfattning. Min poäng är att du och jag gör klokt i att även vara mycket skeptiska över vilka budskap västerländska makter kommunicerar. Det är naivt att tro att västländer är fria från fult maktspel fullt av egenintressen. Du kanske är så ung att du inte upplevde USA och Storbritanniens ensidiga anfall mot Irak. Under Busch jr. Och Tony Blairs ledning avsattes en diktator men hur gick det sen? Och vilken var USAs och Storbritanniens befolkningspropaganda för att rättfärdiga ett anfall? ”Weapons of mass destruction” i händerna på en farlig diktator som nyss varit kompis. Det visade sig under ledning av FNs utredare Hans Blix att Hussein inte hade den typ av massförstörelsevapen som Busch och Blair rättfärdigade kriget med. Vilken intäkts och kostnadskalkyl låg till grund för anfallet? Blackwaters kanske. Nästan en enig värld röstade emot att anfalla Irak i FN, det struntade Busch jr och Blair i.
https://www.google.se/amp/s/www.independent.co.uk/news/uk/home-news/tony-blair-misrepresented-intelligence-on-weapons-of-mass-destruction-to-gain-approval-for-iraq-war-a6713401.html%3famp
https://www.berkeley.edu/news/media/releases/2004/03/18_blix.shtml

Dagens kalkon
De som förespråkar en regering med S och M. Det skulle onekligen vara att ta kortsiktigt ansvar i en svår demokratisk situation. Samtidigt anser jag att det långsiktigt är en lika dum väg framåt som Decemberöverenskommelsen var. Förutom att ett liknande samarbete skulle bli som jag föreställer mig ett Sado-masokistiskt förhållande skulle det sannolikt långsiktigt sluta i något riktigt tråkigt för svenskarna. Om S och M efter ett sådant samarbete skulle tappa 50% av väljarna, var går de väljarna?
https://www.expressen.se/ledare/har-ar-argumenten-for-en-s-m-regering/
http://www.familjeliv.se/forum/thread/70243740-forklara-sm


Dagens stjärna
Karin Pihl. Ja, för att försvara vår konkurrenskraft, vår trygghet och vårt generella välstånd behövs fler pragmatiska ledande politiker. Kryssa dem som finns runt om i landet i kommande val!
https://www.expressen.se/ledare/karin-pihl/sverige-behover-fler-principlosa-politiker/

söndag 26 april 2015

Juholt och Busch-Thor

Maktkamper och kompromisser
Igår var jag på premiär på Uppsala stadsteater. Idag Sveriges kreativaste och mest relevanta teater om jag lyssnar runt om vad som händer i Stockholm, Göteborg och Malmö. Pjäsen heter Partiledaren och handlar om Juholts uppgång och fall. På bara ett år hann de som önskade så först avsätta sossarnas första kvinna som ordförande och därefter vänstersossen Juholt. Juholt fick en väldigt kort tid med ordförandeklubban i handen. Och enligt pjäsen var dreven mot honom både orkestrerade av interna Socialdemokratiska högerkrafter och av kapitalet som inte önskade en "självständig och vänstervriden potentiell statsminister". Trycket på honom och på Socialdemokratin blev för starkt eftersom opinionssiffrorna kraschade och partimedlemmarnas självbilder blev bara mer och mer sårad. Facket spelade uppenbarligen en stor roll när Juholt fälldes och fackpampen Löfvén istället utsågs till ny ordförande, den tredje på typ tre år... Falangstriderna inom S var omfattande. Helst ville Socialdemokratin välja Pär Nuder till ny ordförande efter Sahlin. Men Nuder ville inte, han hade gått mot nya utmaningar och äventyr. Och Östros tycktes tydligen inte vara en möjlig kompromisskandidat. Om rosornas krig landat på val av Östros hade han varit först ut att bli en partiledare som bor i Uppsala.
http://www.unt.se/kultur-noje/scen/teatern-som-klev-in-i-verkligheten-3696015.aspx


Politiskt underbarn från Uppsala
Alla partier har gott om falanger och intriger. Ju större delar av partiet ju mer intressekonflikter. Inget konstigt med det. De flesta partier lyckas för det mesta dölja alla dessa konflikter inom partierna. Främst är det sossarna och folkpartisterna som de senaste åren brukar bråka öppet. Nu senast har det varit SD och många Moderater laddar nu för att på deras stämma försöka få stopp på Decemberöverenskommelsen. Även inom KD som nu valt Uppsalakvinnan Ebba Busch-Thor till partiledare finns gott om falanger som kämpar om makten. Och några ledande KDare har varit snabba ut och deklarerat att de avgår om KD blir högervridet. Hur länge kommer Ebba att leda KD? Kanske så länge att hon hinner bli så gammal som 40 år! Vad avgör om hon "överlever" som partiledare och inte blir som Leisner (FP) eller Sossarna Sahlin och Juholt? Jo, att hon är skickligare än dem, familjen håller ihop och att partiet i val landar tryggt över 4%. Och så länge som hon inte bekämpar godhet så måste det väl gå bra. Så enkelt är det... Jag önskar Ebba lycka till! Jag tror hon kommer att klara uppdraget att säkra +4% bra.
http://www.dn.se/nyheter/politik/kd-till-hoger-med-ebba-busch-thor/
http://www.unt.se/omvarld/kd-busch-thor-vill-bekampa-ondska-3698930.aspx

Höger/vänster
Jag tycker höger och vänsterretoriken är förlegad! Jag träffar bara väldigt marginella människor som inte anser att vi ska ha en social demokrati i vårt land! En bra och fritt tillgänglig skola, omsorg och vård för medlemmar och medborgare ses som självklart att säkra. Oavsett om partiet klassas som vänster eller höger. Jag tycker vi ska använda global/lokal och eget ansvar/kollektivt ansvar samt fri företagsamhet/maximal offentlighet istället. Att vänstern ensamt skulle stå för allas rätt till rimligt välstånd är ju fel!
http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Politisk_kompass



onsdag 26 september 2012

Blodsugare

Dracula
Än en gång har Uppsala stadsteater en pjäs som håller mycket hög standard. Teaterns chef Linus Tunström imponerar bara mer och mer på mig. Det är inte nog med att han konstnärligt leder teaterns verksamhet på ett imponerande sätt, han klarar också av att driva hela verksamheten mycket kompetent. Av det jag förstått är det inte lätt att hitta personer med båda dessa förmågor inom den konstnärliga världen.

Dracula är en härlig blandning av teater och musik. Uppsättningen är också som en surialistisk tavla som lämnar utrymme för mycket egen fantasi och många egna tolkningar. Min tolkning av pjäsen är att Dracula är finansvärldens onda krafter som plågar världens folk och om inte folket sluter sig samman och bekämpar denna kraft, som endast tänker på sig själv, så blir folket inget annat än slavar under dess förtryck. Undrar hur många andra som tycker att det är den samtid som pjäsen försöker förmedla?

Alliansfritt Sverige
Jag undrar jag vad de som är kopplade till Alliansfritt Sverige tycker om Socialdemokraternas senaste utspel att beskriva sitt politiska program som en Affärsplan. Jag bryr mig givetvis inte eftersom det är en rörelse som enbart försöker bekämpa personer som har en annan världsbild än den vänstervridna. Jag vill tacka alla som tillhör det nätverket för all marknadsföring ni ger min person. Det är hedersamt för mig att de ser mig som en fiende. Vänsterkrafter har aldrig skapat välstånd. Vänsterkrafter har aldrig kunnat uppvisa en förmåga att skapa någon form av fungerande demokrati. Trots det är jag tacksam att de finns då de motiverar oss som verkligen tror på demokrati och marknadsekonomi att kämpa hårt för att deras idéer och metoder aldrig skall få en majoritet av befolkningen bakom sig.

onsdag 6 april 2011

Evigt ung

Linus Thunström
Linus Thunström, teaterchef på Uppsala stadsteater, är en mycket energisk och intressant personlighet. Jag har haft förmånen att träffa honom ett antal gånger och jag gillar mötena för han har en speciell blick som för mig vittnar om nyfikenhet, bestämdhet och ambition. Han har på kort tid visat att han är en mycket duglig konstnärlig ledare. Uppsala stadsteater har verkligen utvecklats till en modern teatralisk plattform som lockar trots den enorma konkurrensen om vår dyrbara tid. Bra jobbat Linus!

Evigt Ung
En av pjäserna som spelas på teatern heter "Evigt Ung". Den är bra och i synnerhet när man går på den med sin morfar som är inne på sitt 90e levnadsår. På ett roligt och tydligt sätt förmedlar regisören och skådespelarna frustrationen med att bli äldre, konflikten med omvårdnanden som inte alla gånger respekterar den individ man själv ser sig som även om skalet förändrats samt att de allra flesta av oss fortfarande har barnet kvar innom oss även på äldre dagar. På många sätt. Föreställningen är mycket bra! Bra jobbat!

Aldrig nog
Jag skulle gilla att se hur Linus teater skulle kunna få till en skildring av dagens ohållbara konsumptionssamhälle. Den rika och högavlönade bankdirektören som aldrig tycker att hon har tillräckligt eller får tillräckligt hög ersättning för sitt riskfyllda uppdrag och Kalle Kula som knappt har en genomsnittligt inkomst + fruns motsvarande och ändå lever i ett för dyrt hus, två bilar, utlandssemestrar etc (dvs med en väldigt hög belåning). Linus talar om att gestalta viktiga frågor på ett enkelt och nytt sätt. Hur kan detta gestaltas bättre. Det är ohållbart! Både bankdirektörens attityd och Kulas är ohållbara. När kommer pjäsen Linus?