Meriterade och engagerade

Vilka profiler behöver vi som företrädare?

Det svenska politiska systemet är uppbyggt runt politiska partier. Partier som själva väljer sina representanter i interna val. När invånarna får rösta är det nästan omöjligt att rösta fram en enskild kandidat och förändra den vallista som ett parti erbjuder väljarna. I många andra demokratiska länder är det mycket större fokus på de enskilda kandidaterna och deras meriter för att få invånarnas förtroende. Efter över 10 år i invånarnas tjänst, med god inblick i det politiska systemet, anser jag att den svenska demokratin har flera systemfel. Det ena är att vi bara vart fjärde år får rösta i svenska allmänna val. Vi borde ha separata valdagar för kommuner och riksdagen. Kommunval kan med fördel genomföras till exempel 2022 och 2026 medans riksdagsval äger rum 2024 och 2028. Särskilt i kommunval (och regionval) måste vi rikta in fokuset på vilka toppkandidater partierna erbjuder och kritiskt granska deras meriter. Det är hög tid för oss väljare att inse att kommuner och regioner i stor utsträckning handlar om praktiska frågor för att leverera framgångsrik skola, vård och omsorg för begränsade ekonomiska medel. För att stötta ansvariga tjänstemän, och för att kunna sätta kvalificerad press på inkompetenta tjänstemän, måste den högsta ledningen ha den förmågan. Den högsta ledningen inom offentliga verksamheter är politiker. Därför är det väldigt viktigt att försöka rösta fram relevant kompetenta politiska företrädare. Därför ägnar också Utvecklingspartiet demokraterna mycket tid på att motivera meriterade från sjukvården, skolor, omsorgsverksamheter, fastighetsbranschen, föreningslivet, rättssystemet, försvaret och näringslivet i stort att ställa upp som våra kompetenta företrädare. 

Partier har en viktig uppgift att ta fram lämpliga kandidater. Medier måste dock utvärdera kandidaternas meriter bättre och hjälpa väljarna att förstå vilka individuella företrädare de tror kan bidra till önskade förbättringar.

https://webberforcongress.com/2019/07/02/9-monumental-advantages-and-disadvantages-of-political-parties/

Självklart inser till exempel den kommunala samverkansorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, att ledarskapsförmågan är viktig även bland politiker. Problemet är dock att det du behöver kunna inte är något du kan läsa eller lyssna dig till, du måste ha praktisk träning i det. Därför behöver vi fler väl meriterade som ställer upp som våra företrädare som kan stötta och pressa ledande tjänstemän bättre.

"För att uppnå det gemensamma uppdraget och öka genomslag och resultat av politiken behövs ett samarbete mellan politiker och chefer."

https://skr.se/skr/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/politisktledarskap/samarbetearbetsfordelningmellanpolitikerochchefer.3025.html

Man kan tycka mycket om vissa av de ministrar "statsbärande" partier väljer. Förr, när de var runt ett 40 procents parti, kunde Socialdemokraterna säkerställa för sin tid rimliga baskvalitéer hos sina ministrar. Tveklöst fanns undantag. I den nya parlamentariska verkligheten är dock förutsättningarna för att ha tillgång till väl tränade och meriterade partister svårare. 

Att Socialdemokraterna nu formar en helt Socialdemokratisk regering, utan MP, är dock en fördel för oss svenskar. Viktor Barth-Kroon skriver läsvärt om det politiska läget i Expressen nedan. Det är tveklöst så att vissa partier har bättre förmågor än andra att regera. Och för dem som önskar ett ledarskap över Sverige som inte är vänsterorienterat är det beklagligt att Sverigedemokraterna börjar kräva ministerposter. Om SD på allvar vill bidra till att vänstern inte får ett stort inflytande borde de nöja sig med att villkora sitt regeringsstöd till en mer ansvarsfull migrationspolitik och en på allvar förstärkning av rättssystemet. I dagens DN finns en läsvärd artikel om hur Centerpartiet lyckades göra både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ”rumsrena”. Det är nästan komiskt.

"I början av oktober satt tidigare S-ministern Annika Strandhäll i SVT:s Agenda och försökte förklara skillnaden mellan den välregisserade partiledarvalprocessen i S och de mer öppna språkrörstillsättningarna i MP. ”Man måste komma ihåg att Socialdemokraterna är en helt annan typ av parti”, sade Strandhäll, och fortsatte: ”Vi är ett statsbärande parti …”. Det lät som en freudiansk förolämpning efter sju års gemensamt regerande, men med facit i hand: Hon hade inte fel."

https://www.expressen.se/kronikorer/viktor-barth-kron/nu-cirkulerar-alla-runt-socialdemokraterna-igen/

I dagens DN uttrycker tidningen stöd för tankesmedjan Timbros kritik av hur särskilt Socialdemokraterna använder regeringsmakten över utnämningar för att tillsätta de högsta tjänstemännen med ”rätt” ”partibok”. Timbros studie som beskriver detta heter ”Enpartistaten” och bifogas nedan. Det är tillräckligt illa att inte ledande politiker har rimliga meriter för krävande uppdrag. Det är oacceptabelt att inte generaldirektörer och statliga VDar tillsätts enbart utifrån meriter och i en process som revisorer under rimlig sekretess kan följa upp. Denna vänskapskorruption bidrar till att det offentliga Sverige presterar allt sämre resultat.

https://timbro.se/allmant/enpartistaten/

Invånarrespekt

Sakfrågor i fokus
Maktkamper är inget nytt under solen. I alla tider och överallt finns de. Det är dock väldigt tråkigt när  politiska organisationer ägnar sig mer åt maktkamper än åt sakpolitiken. Idag har C Uppsala haft en stämma där en mycket komplicerad fråga lyftes på mötet trots att kretsstyrelse och kommunfullmäktigegruppen redan gjort ställningstaganden efter timmar av överväganden. Politik ska enligt mig handla om sakpolitik och att så mycket som möjligt leverera på vallöften. Så mycket som möjligt innebär till exempel att inte låta odemokratiskt fulspel att minska möjlig oppositionskraft. Tänk vad mycket bättre det politiska arbetet skulle bli om vi politiker alltid och självklart sätter invånarrespekten främst. För mig är inte det politiska arbetet en lek utan ett ansvarsfullt förtroendeuppdrag som ett partis främsta företrädare fått av just invånarna i allmänna val.

Widar Andersson ger ofta intressanta reflektioner i sina ledarartiklar och krönikor. Det är rörigt inom Uppsala kommun men ännu röriga inom Sveriges riksdag. Det som händer inom rikspolitiken är pinsamt och svårt att förstå för de flesta. I all den röra som vi bjuds på kanske det finns några som har en plan som handlar om mer än egennytta. Vad tror du? Det blir intressant att se om det uppstår någon öppning för att undvika ett extraval. Ett extraval kommer om möjligt ännu mer reducera invånarnas förtroende för politiken.
https://mobil.folkbladet.se/opinion/moderat-politik-utan-moderater-om5563685.aspx

Dagens kalkon
Liberalerna i Uppsala. Att efter femtio år svika sina politiska samarbetsparter och sina väljare är självklart illa. Men att ljuga för att försöka få bort ljuset från sitt svek är både dåligt och dumt. Vissa lögner är svåra att avslöja, andra är det inte. Det är bäst om Liberalerna står upp för sina vägval och slutar försöka skylla på annat än egennytta. Det är mycket olämpligt att fara med osanningar när man attackerar andra partier. Särskilt obegåvat är det som sagt att ljuga om sakförhållanden som är lätta att följa upp. Uppsalaborna ville inte ha ett fortsatt vänsterstyre. Nu får de det ändå. Väljarnas dom kommer sannolikt bli hård. Även Uppsala behöver reformeras, inte bara resten av Sverige. Liberalernas vänsterkompisar bär inte på de reformer som vi skyndsamt behöver. Lågkonjunkturen knackar på dörren parallellt med att nödvändiga reformer uteblir. Det är mycket dåligt för oss invånare.
https://mobil.unt.se/asikt/debatt/allt-har-gatt-ratt-till-5138056.aspx

Dagens stjärna
Stig-Björn Ljunggren. Ja, det är inte ett imponerande spel som pågår i Sveriges riksdag. Med ett extraval åker kanske både Liberalerna och Miljöpartiet ut. Det kanske är den förändring som krävs för att hitta lösningar på regeringsfrågan. Om L åker ur blir det också lättare för liberala väljarna att inte splittra sina röster. Vad tror du?

”Vänsternissarna lämnades kvar på bokcafét när kidsen drog vidare för att satsa på sig själv. Att Lundell missar detta måste bero på att han har den där slags tondövhet som stora författare saknar. De förstår inte det för stunden politiskt korrekta. Han verkar vara lika bra på bry sig om vad samtiden betraktar som fint som han är på att spela munspel.
Men det är just det som är poängen, den som spelar riktig rock har också lite distortion i framförandet, annars lever den inte.”
http://www.gp.se/ledare/ljunggren-ulf-lundells-svarta-galla-1.10900160

Trovärdighet, trovärdighet och trovärdighet

Är väljarna dumma?
Vi närmar oss valåret 2018. Mycket talar tyvärr för att Sverige och många kommuner fortsätter att ha mycket svaga regeringar och parlamentariskt rörigt. Det är bekymmersamt i tider då vi behöver reformera mycket i Sverige för att klara den globala konkurrenskraften och för att betydligt bättre än hittills skapa krav och förutsättningar för arbetsföra och ekonomiskt svaga att bli självförsörjande. Mycket behöver reformeras, inte minst arbetsmarknaden som inte är nutidsenlig och definitivt inte tillräckligt framtidspositiv. Självklart ska kompetens och prestation alltid väga tyngst, oavsett arbetsuppdrag. Självklart måste det skilja tusenlappar efter skatt till förmån för en lågavlönad familj jämfört med en försörjningsstödd familj med bostadsbidrag. Och mycket, mycket mer måste korrigeras. Det går att göra men det kräver både politiskt mod och långsiktigt ansvarstagande för hindra att vi utvecklas till ett permanent två tredjedelssamhälle där en tredjedel lever i tufft utanförskap.
https://www.dn.se/debatt/sju-skal-till-att-den-svenska-modellen-hotar-att-falla/

Väljarna kommer i vår demokrati avgöra vem och vilka som får förtroendet att leda kommuner och staten. Allt fler väljare börjar inse att det är viktigt att syna både lokala och nationella partiprogram. Okloka väljare förstår inte att partierna har både lokala och nationella partiprogram och företrädare. Kloka inser det och röstar utifrån den insikten. Om alla väljare hade den insikten, och brydde sig, skulle vi sannolikt se stora skillnader mellan kommunala val och valet till riksdagen. Äntligen tror jag att allt fler väljare även i storstäder börjar förstå hur viktigt det faktiskt är att värdera även de lokala företrädarna och partiernas lokala politik. Det är dumt att inte ta sig tiden att göra den urvalsprocessen. Kommunalskatten är den högsta skatten för alla som inte klassas som höginkomsttagare. Och skatteskillnaderna mellan Uppsala och många andra kommuner är inte till Uppsalabornas fördel. Vi betalar högre skatt än väldigt många andra kommuninvånare samtidigt som vi inte får påvisbar bättre samhällstjänster för skattepengarna. Skattenivåer som begränsar din frihet att själv bestämma lite mer om hur dina intjänade pengar ska användas. Varför ska man acceptera en sådan ordning?
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/offentlig-ekonomi/finanser-for-den-kommunala-sektorn/kommunalskatterna/
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/
https://www.skattebetalarna.se/sites/default/files/skattebetalarna_kommunalskatten_2017.pdf
https://skl.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/kommunaltsjalvstyresastyrskommunenochlandstinget/sastyrskommunen.735.html

https://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser.275.html

Är vi väljare generellt dumma? Det tror inte jag. Många är födda med värderingsperspektiv som följer dem livet ut. Förhoppningsvis har dessa personer själva värderat alternativ och inte bara följt i sina föräldrars fotspår. Vissa röstar utifrån värderingsperspektiv. Många tror jag fortfarande röstar utifrån ärvda perspektiv. Allt fler röstar utifrån egen vinning i för dig de viktigaste frågorna. Mycket få är dumma i sina val. Främst tror jag väljare är beredd att rösta utifrån vilka förtroende de har för ledande politiska företrädare och för ett partis förmåga att leverera politik i linje med den politik de har i sitt partiprogram, och sina särskilda vallöften. När personer och partier tappar sin trovärdighet tappar de också väljarstöd. Miljöpartiets utveckling är ett lysande exempel på det. Fridolins totala misslyckanden har med all rätt gjort att han utanför en förvånansvärt lojal inre krets tappat all trovärdighet. En trovärdighet han aldrig enligt mig haft för en roll i en regering.
https://www.expressen.se/nyheter/ny-matning-visar-mp-skulle-aka-ur-riksdagen-/
https://www.expressen.se/kronikorer/k-g-bergstrom/enklast-vore-att-sparka-fridolin/

Dagens kalkon
Socialdemokraterna. När makt, individers särintressen och kampanjmakare tagit över hur den politiska makten hanteras så är den grundläggande kraften som krävs för att tillföra något av större medborgarintresse borta. När det saknas tydlighet i vilka man företräder och att politiken inte entydigt kan förstås utifrån hur man agerar har man förlorat sitt politiska värde.
https://www.expressen.se/nyheter/det-har-ar-en-parodi-pa-socialdemokrati/

Dagens stjärna
Aleksandra Boscanin. Jag tycker att hon är duktig på att balansera sunt förnuft med det liberala kompasset.
http://www.gp.se/ledare/vinsttak-destruktivt-%C3%A4ven-f%C3%B6r-skolan-1.4898836
http://www.gp.se/ledare/s%C3%A4mre-v%C3%A5rd-i-j%C3%A4mlikhetens-namn-1.4902080

Sopa under mattan

Om vi i Sverige ska klara av att försvara och positivt utveckla vårt välstånd måste vi kunna debattera de stora frågorna grundligt. Så tycker inte jag att det är. Enskilda sorgliga fall lyfts fram av media och beskrivs ofta som representativa exempel på hur det generellt är. De enskilda exemplen är viktiga men de beskriver sällan en generell korrekt bild av verkligheten. Det är dessutom så att vare sig en politiker eller en tjänsteman får svara på frågor kopplade till enskilda personer så medias sätt att beskriva verkligheten får ofta ett dåligt bemötande. Politiken skulle bli mer engagerande och vi skulle vårda vårt välstånd om vi slutar att sopa de stora och svåra frågorna under mattan. De försvinner inte! De kan göra skillnaderna mellan partierna mycket tydligare för väljarna. Varför är det så svårt att få till omfattande debatter runt dessa huvudfrågor? Är det för att media omedelbart sågar personer med icke politiskt korrekta åsikter längs fotknölarna? Är det för att många svenskar är konflikträdda? Vad tror du?

De stora frågorna
Hur blir Uppsala och Sverige så attraktivt för företagare och företagande så att nya jobb inom näringsliv etableras och blir kvar här?

Hur säkerställer Uppsala och Sverige tillgång till rimligt billig energi när oljan tar slut/önskas av miljöskäl avvecklad och då kärnkraften är för dyr och monolitisk?

Hur säkerställer vi en mer rimlig självförsörjningsgrad kopplad till livsmedel?

Hur ställer vi fortare om vårt samhälle att vara mer i harmoni med vår natur?

Hur klarar vi av att försvara välståndet med en demografisk utveckling mot kraftigt åldrande befolkning?

Hur ger vi våra barn en jämlik och världsledande kunskapsbyggande start i livet?

Hur integrerar vi nya invånare så

Höjd politisk blick

Hur vinns röster?
Vissa politiskt aktiva tycks tro att stora väljarskaror kan lockas av ett starkt fokus på en ideologisk inriktning och en stenhård politik i linje med den ideologin. Verkligheten är en annan. Visst kan man attrahera marginellt väljarstöd för en sådan politisk inriktning men maktpartier som Socialdemokraterna och Moderaterna förstår bättre. De försöker behålla och locka väljare genom att adressera frågor som berör många och som upplevs av den utvalda målgruppen som relevanta. Skolan, jobben, omvårdnad, vård, bostadsbyggande och övriga infrastrukturfrågor berör onekligen många. I synnerhet om det upplevs som att det finns brister inom vissa av dessa viktiga politiska områden. Utan tvekan blir kommunikationen med medborgarna svår för Alliansen om "svängröstarna" inte tror att generella skattesänkningar bidrar till att upplevda brister kan åtgärdas. Socialdemokraternas retorik genom särskilda satsningar blir onekligen mycket kraftfullare trottsvatt det rör sig om belopp som i praktiken får en mycket liten betydelse. Samtidigt blir skillnaderna mellan människors huvudalternativ tydliga. Några kronor mer på bankkortet eller några till miljarder på skolan, äldreomsorgen, infrastrukturen etc. Några partier tycks fortsatt tro att några kronor mer på bankkortet lockar väljare som lätt byter parti. Det tror inte jag.

Jag delar DNs ledares syn att det är tråkigt och inte tillräckligt värdeskapande politik att undvika de stora underliggande reformbehoven som krävs för att framtidens skola, omsorg, vård, infrastruktur etc ska kunna finansieras så att det generella välståndet kan försvaras. Det krävs reformer kopplade till arbetsmarknaden. Det behövs reformer som kraftigt förbättrar svensk integrationspolitik. Tyvärr verkar de större partierna oförmögna att ta i dessa mycket avgörande frågorna. Avgörande för om även kommande generationer ska få leva i ett samhälle med ett generellt högt välstånd. Utan fler företag som växer och som skapar fler jobb i Sverige inget fortsatt välstånd. Utan en integrationspolitik som mycket fortare än idag bidrar till att fler blir självförsörjande inget fortsatt generellt välstånd. Tror du att det är så enkelt att de inte tror att "svängröstarna" bryr sig om annat än kortsiktiga upplevda förbättringar?
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/hoj-den-politiska-blicken/

För vem?

Hur får man röster?
Det är väl rätt enkelt att förstå hur man får väljare att lägga sin röst på en person och ett parti i en demokrati. Det är ju bara att tydligt beskriva vad man vill erbjuda sina utvalda målgrupper och, om man är vid makten, leverera både förbättringar och nya för målgruppen positiva idéer. Hur svårt kan det vara? Istället för att driva en idé debatt, ta fram ett idé program, driva en motionsdebatt som uppdaterar ett partiprogram skulle i vart fall partier i kris öka sina chanser att få ett större stöd bland väljarna om debatten istället handlade om vilka som är politikens huvudmålgrupp, för att få maximalt med röster. Kan man tänka så? Man måste tänka så om man vill få ett ordentligt stöd från väljarna och därigenom verklig makt att förändra till det upplevt bättre. Om Centerpartiet åker ur riksdagen kan inte Centerpartiets förslag nå riksdagen. Det skulle göra partiet mycket mindre relevant. Centerpartiet är, som många medier beskrivit under helgen, ett parti i kris. På riksnivå! Glöm inte att partiet har ett starkt stöd runt om i Sverige och det inkluderar Uppsala.

Under helgen blev jag än mer övertygad om att flummiga ideer och överdrivet fokus på ideologier bara minskar antalet väljare som ger partiet sin röst. Pragmatism är det som särskilt uppskattas av stora grupper väljare. Stödet till regeringsbärande partier M och S är bl a uttryck för det. Både M och S är väldigt realpolitiska. Det krävs för att kunna nå många väljare. Och det krävs för att regera.

Vilka är då Centerpartiet riks målgrupper? Vilka väljare är det som skall nås för att partiet i vart fall skall klara riksdagsspärren nationellt på 4%? Ja knappast är det ideologiskt låsta personer. Särskilt osannolikt är det att de i några horder kommer från FP och Vänstern när de superliberala centerpartisterna vill att Sverige skall vara helt öppet för godtycklig invandring. Lägg ner! Även migrations och integrationspolitiken måste vara socialt och ekonomiskt hållbar. Inga vänsterpartister kommer att vinnas över till C. Om några, så blir det få FP väljare som lockas av ett Socialliberalt, decentralistiskt och grönt parti. De flesta FPare jag träffat älskar både EU-byråkrati och kärnkraft.
Den inställningen får mycket litet stöd inom C. Ett parti kan bara få makt att på allvar påverka hur framtiden blir om man vet vilka målgrupper man riktar sig till och når dem med budskapen de vill höra. Det börjar bli bråttom för Centerpartiet att få ordning på sin nationella verksamhet. Snart är det valdax. Utan röster påverkar man inget oavsett om man har fina program och fina ideologier eller ej.
Är det svårt att fatta? Centerpartiet har Sveriges bästa politik för en stark och generös framtid. Det börjar bli hög tid för partistyrelse och nationell ledning att visa hållbart operationellt ledarskap! Hur svårt kan det vara? Det kan vara väldigt svårt om man aldrig haft någon större operationell erfarenhet.
http://sverigesradio.se/api/radio/radio.aspx?
type=db&id=4489067&codingformat=.m4a&metafile=asx
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5483958

Förtroendekris

Försvarets uppgift?
Kanske dags att förtydliga vad ledande politiker anser att Försvarets huvuduppgifter skall vara! Att fördröja ett fientligt anfall några dagar? Och vad händer sen? Att klara av att leda en fungerande motståndsrörelse efter att några dagars anfall pågått och Sverige inte längre är fritt? Att stå för utvecklingsinvesteringar till svensk industri för produkter som av många skäl inte efterfrågas av andra länders militärkrafter? Oavsett om Ryssarna utgör ett reellt hot eller ej är Försvarets roll och trovärdighet, i vart fall för mig, oklar. Jag tror det är nödvändigt att oklarheten och förstörelsen av skattepengar upphör. Även om jag inte deltagit på några försvarskonferenser följer jag försvarsfrågorna noga. Inte minst all turbulens i toppen av Försvarsmakten talar sitt entydiga språk! Vi har problem om vi tycker att vi ska kunna sätta hårt mot hårt om någon vill ta vår frihet ifrån oss.
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/farlig-fortroendeklyfta

Förtroendeaffär
I Uppsala hade vi i dagarna lokalt partiårsmöte. I det mötet gjorde en äldre och mycket tidigare politiskt engagerad herre sin röst hörd. Hans budskap var kort och mycket tydligt. Att vara politiker innebär att man verkar på en "förtroendemarknad". Oavsett om en person med höga politiska ambitioner är duglig, utvecklingsbar och engagerad så krävs att man får människors, väljarnas, förtroende. Den som inte får eller rimligt snabbt, som politisk företrädare, kan få folkets förtroende bör avgå eller tydligt uppmanas avgå. Tycker du han har rätt? Tror du att Stefan Löfven klarar av förtroendefrågan under valrörelsen? Vilka partiledare tror du inte håller och senast efter nästa val får sparken om de inte själva väljer att avgå?
http://www.dn.se/nyheter/politik/s-tillbaka-i-ledningen

Från ord till handling

Ohållbart
När jag valde att engagera mig i partipolitik konstaterade jag snabbt att en förändring jag absolut vill bidra till är att invånartjänst (eller samhällsplikt eller välfärdstjänst eller vad man nu väljer att kalla det) införs i Sverige. Dvs att alla som är arbetslösa, arbetsdugliga och som får försörjningsstöd skall jobba minst 50% av en heltid med särskilda jobb som t ex läxläsningsstöd, stötta äldre och funktionshindrade att t ex handla mat, vara rastvakter, vara cykelvärdar etc. Det är ohållbart att upprätthålla dagens välståndssamhälle utan att genomföra denna viktiga och mänskligt värdefulla reform. Alla blir vinnare! Enligt några av mina ledningskamrater inom Uppsala kommun har tydligen vår statsminister Fredrik Reinfeldt nu också börjat se denna viktiga förändring som intressant och önskvärd. Då kanske den inträffar. Jag hoppas att vi kan gå från ord till handling och göra alla arbetsföra delaktiga i samhällsbygget istället för att leva i ett mer eller mindre långt utanförskap. Vad tycker du?

I otakt med nutiden och utopisk om framtiden?
Helt klart är att Centerpartiet har det väldigt jobbigt nationellt. På många ställen runt om i landet smittar det av sig i kommuner och landsting. Många mätningar ger Centerpartiets företrädare mycket låga förtroendesiffror och idéprogramsförslaget från idégruppen har fått väldigt många, nästa alla röstberättigade, att tycka att ledande Centerpartister tycks vara i otakt både med nutiden och utopiska om framtiden. Om man vill få människors förtroende måste man både ha företrädare som kan inge förtroende men man måste också driva kort och långsiktig politik som många människor tror är bra för vår gemensamma framtid. Personligen roade jag mig med att under lördagen gå igenom de fem största partiernas partiprogram och kan fortsatt konstatera att Centerpartiets befintliga idéprogram och politiska program är mycket konkurrenskraftigt. Jag tror att en majoritet av centerpartiets delegater som bestämmer hur ett uppdaterat idéprogram skall se ut kommer att vara i takt med både nutiden och inte vara utopiska om framtiden. Det är dock alltid marknaden som har rätt. Uppenbarligen lyckas inte många av oss Centerpartister att marknadsföra vår politik till väljarna (marknaden) på ett bra sätt.

Det sägs hela tiden att politik är en förtroendebransch. Efersom ett parti, precis som alla andra organisationer, består av en samling människor kan man undra över varför förtroendet för våra främsta företrädare är så lågt? Hur vinner man människors förtroende? Klart är att generell erfarenhet, bevisad kunskap och bevisad genomförarförmåga väger tungt. Vad tror du är Centerpartiets huvudproblem? Om inte politik bara är en karriär som i övrigt samhälle måste en politisk ledare tro på det som hen driver och skall marknadsföra. Annars kan det självklart aldrig bli bra.  
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/reaktionerna-mot-ideprogrammet-slar-igenom_7843182.svd
http://www.expressen.se/nyheter/experten-darfor-ar-det-stor-kris-i-centerpartiet/
http://www.expressen.se/nyheter/annie-loof-c-vill-inte-mota-medier/
http://www.expressen.se/nyheter/rekordlaga-siffror-for-c---loofs-kris-djupare/
http://www.dn.se/nyheter/politik/rekordlaga-siffror-for-centern
http://www.dn.se/nyheter/politik/nu-vantar-oppen-strid-inom-centerpartiet