Dags för nytänkande

Geopolitiska möjligheter

Jag har tänkt klart. Jag har landat. Jag vet att ryssarna inte ser sig som en del av Europa utan att de är något mycket mer då det enorma landet sträcker geografiskt långt över flera världsdelar. Även Turkiet är mer än Europa. Trots det tycker jag EU ska ändra strategi och försöka få med Ukraina, Ryssland och Turkiet i unionen. Det skulle inte bara vara bra för freden utan också för Europas ekonomier. Det är dags för oss européer att tänka geopolitiskt och ekonomiskt klokare. Självklart får vi inte vara som många politiker är, naiva, men krasst skulle det vara lysande. 

Dagens krav för att bli medlem ska självklart gälla. All korruption i dessa länder måste kraftigt minskas och demokratierna bli på riktigt. Om Ryssland, Ukraina och Turkiet ställer om för att kvalificera sig som medlemmar blir vi tillsammans extremt framtidsstarka. EU har cirka 453 miljoner allt äldre invånare. Ryssland har cirka 143 miljoner invånare. Turkiet har cirka 88 miljoner invånare. Ukraina har cirka 38 miljoner invånare. Tillsammans blir det en möjlig mångfaldskraft med ett gemensamt regelsystem och handelsblock som blir extremt starkt på 722 miljoner invånare. En union som förhoppningsvis också helt inkluderar Norge, Island och Storbritannien. Då är vi nästan 800 miljoner vänner med enorma naturtillgångar, enorma kunskaper och en fantastisk chans att bli den balanserande kraften mellan USA och Kina. 

En bra start på att åstadkomma ovan är att EU uttrycker det som en möjlighet och inleder ordentliga fredsförhandlingar mellan Ukraina och Ryssland. Att en EU initierar en försoningsprocess mellan Ryssland och Ukraina. Liknande den som genomfördes framgångsrikt i Rwanda. Att EU bygger sin egna starka försvarsförmåga och i den processen ger Ryssland garantier om att vi inte baserar kärnvapen i dess närliggande områden. Alla stormakter, i alla tider, har alltid velat ha buffertområden mot sitt ”moderland”. Krigshetsare och ”Det militärindustriella komplexet” vill inte detta men EU är i grunden ett fredsprojekt. Ge freden en bättre chans och allokera om resurser ifrån vapenkostnader till satsningar som skapar långsiktiga bra system för energiförsörjning och  hållbara lösningar för en åldrande befolkning. 

Det är hög tid för ett geopolitiskt nytänkande inom EU! Det behövs. Även om ryssarnas självbild är grandios har de tidigare öppnat för möjligheten att bli en del av EU. Det har även Ukraina och Turkiet. Tänk vad mycket säkrare vår del av världen skulle bli. Tänk hur EU garanterat skulle bli en balanskraft mellan USA och Kina. Tänk vad bra det skulle vara för att vända den negativa demokratiska utvecklingen på vår gemensamma jord. Om jag blir utsedd till Sveriges nästa utrikesminister kan jag fixa ovan. 😛😉 Precis som Storbritannien kommer Ryssland inse att deras stormaktstid är över. Då kommer sannolikt många bland ryssarnas elit välja ett EU medlemskap före BRICS+. 

Theodor Coppens ledare nedan i GP är i sammanhanget läsvärd. Kina är ett industriellt under precis som Japan och Sydkorea efter 2:a världskriget. Kina reste sig efter ”Det kalla kriget” och dess slut. Ett faktum som västtyckare missar om Kina är två viktiga konkurrensfaktorer. Ett. Massor av kineser har de senaste 35 åren skolats i världens mest avancerade universitet. I allt större utsträckning finns nu de universiteten i Kina. Två. Kina är ett informationssamhälle. Kineserna i städerna är mycket mer digitaliserade än nästan alla andra städer i världen. 

När jag frågar kineser varför de inte längre väljer Mercedes eller BMW är budskapet enkelt. De exklusiva kinesiska märkena (och övriga) har mycket bättre digital infrastruktur kopplat till sina fordon. Och du vet väl att även västvärldens stater på många sätt gynnat och gynnar sin egen produktion. Det är bland annat därför inte EU bättre kan konkurrera med USA och Kina. EUs industrier skulle kraftigt behöva konsolideras. Och att som svensk anklaga andra för att dopa sin valuta har Sverige varit ”världsmästare” på att dopa sin valuta genom devalveringar. 1973 gick det 1 kronor på en Schweizefranc. Idag motsvarar en schweizerfranc nästan 12 kronor. 

Theodor Copper:

”Utvecklingen blir som tydligast i den tyska bilindustrin. Tyskland importerar numera fordon från Kina till ett större värde än de fordon landet exporterar, ett radikalt skifte. För blott tre år sedan var Kina en stor marknad för företag som Volkswagen och BMW, en ordning som gällt i decennier. Inte längre. Och Bilindustrin står för 5 procent av Tysklands BNP, än mer om man räknar in den kringliggande verksamheten och konkurrensen leder redan till högre arbetslöshet. Volkswagen har varnat om att 100 000 anställdakan få gå.”

https://www.gp.se/ledare/kinas-industrivag-kommer-att-na-sverige.62381d49-183d-40c8-9442-81999be96983

Det är bara för Sverige och övriga EU att fatta att vi måste reformera och strukturera om för att bli konkurrenskraftiga. Det går men gamla maktstrukturer faller och sjukt många gör allt de kan för att motverka nödvändiga förändringar. Populister bär inte på svaren! Realister och pragmatiker bär på svaren. En försoningsprocess mellan Ukraina och Ryssland, som del av en EU-inkluderingsprocess, skulle vara lysande för Europas+ folk och världsfreden. 

Krig eller fred

Välj fredens väg

Den amerikanska presidentennoch tidigare generalen under 2:a världskriget, Eisenhower, var tydlig. ”Det militärindustriella komplexet är ett hot mot fred och demokrati”. Han om någon visste vad han pratade om. Militärindustrin älskar krig, väpnade konflikter och oro på vår jord. Utan dem blomstrar inte vapenindustrierna och militärorganisationerna. Efter några fantastiska år efter Berlinmurens fall är vi åter i vapenupprustningarnas tid. Nu går massor av mer skattemiljarder runt om på jorden till vapenindustrin och militärer och mindre går till skola, vård och omsorg. Jag är glad över att jag fått uppleva den mycket hoppfulla tiden efter murens fall 1989. 

Ständigt har de som för stunden kallas stormakter bedrivit proxikrig i andra länder än sina egna. Det vill säga död och förstörelse mellan olika stridande grupper i andra länder som backas upp av till exempel USA eller Ryssland. Nu är den stora frågan för västvärlden hur Kina avser att agera på den geopolitiska arenan. Är idén att krossa en kapitalism styrd av giriga kapitalister och försöka införa på riktigt politiskt styrda samhällen med en socialistisk marknadsekonomisk touch? Kanske, kanske inte. En sak är helt säker. Kina kommer att på ett eller annat sätt införliva Taiwan i sitt territorium igen. Anledningen är inte bara av historiska skäl. Det är även av geopolitiska säkerhetsskäl. Precis som Trump vill sno åt sig Grönland vill Kina stärka sitt säkerhetsskydd från främmande makt. Tro mig, kineserna miss både hur illa britterna och japanerna betedde sig i deras land. Och det är inte länge sedan. Jag må vara naiv men jag tror inte Kineserna med krigsmakt vill ta andra territorium än Taiwan om det krävs. 

Vill vi ha fred och undvika att Europa åter blir ett slagfält i ett 3:e världskrig? Det vill jag. Då måste ett mycket svagare Europa än förr tyvärr finna sig i att USA och Kina vill säkra sitt säkerhetstänk. Och eftersom Kina vill ha så många allierade som möjligt för att balansera amerikanska makt stöttar de även Rysslands sedan hundratals år definierade säkerhetsdoktrin. Vi kan tycka att mindre länder ska få bestämma själva över sin säkerhetspolitik. Det tycker inte till exempel USA och Ryssland. Nedan CNN reportage om Kinas arbete för att balansera USAs globala inflytande är värt att läsa.

https://edition.cnn.com/2025/09/06/china/xi-jinping-asks-war-or-peace-which-direction-china-intl-hnk-dst

Oavsett vad vi tycker om ryssarna kan deras säkerhetsintresse jämföras med vad vi skulle tycka om Norge allierade sig med ryssarna och tillät rysk trupp vid våra gränser. Det skulle jag tycka väldigt illa om. Nedan en bra beskrivning av ryssarnas säkerhetsdoktrin strikt sett ifrån deras perspektiv. 

https://kkrva.se/hot/2023:1/cederberg-rysk-militar-doktrinutveckling-sedan-1991.pdf

Tyvärr kräver fredens väg att andra länder måste ta stormakternas säkerhetsdoktriner på allvar.

Allvarlig självcentrering

Trump är krisen EU behöver

Vi är många runt om på jorden som tycker mycket om Trump. Och nu är vi åter där när vi i media ständigt tvingas se och höra honom. Minst en sak tror jag är bra med att det självcentrerade team Trump tagit makten, det är förhoppningsvis den kris EU, Storbritannien och Norge behöver för att åter göra Europa till en modern utvecklande och välmående plats. Går det? Absolut! Det är ”bara” att studera Japans och Kinas extremt snabba omställning från outvecklat och fattigt till världsledande inom många områden. 

Di skriver på ledarsidan bra om att det är naivister som inte förstår att EU även behöver vara mer oberoende av USA kopplat till informationsteknologi. Det är skandal att inte detta beroende alltid inkluderas som en väsentlig risk när företag och offentlig sektor riskvärderar. För att jaga ikapp och gå om USA och Kina måste EU fatta att Green deal måste kompletteras med Digital deal. Frida Wallnor, Di, skriver mycket läsvärt nedan.

”Europa befinner sig i en riskabel sits så länge vi inte utvecklar egna AI-modeller med tillhörande infrastruktur värda namnet. Om Deepseek lyckats med detta på relativt kort tid, med relativt lite resurser – borde inte europeiska bolag kunna göra detsamma?”

https://www.di.se/ledare/deepseek-borde-vara-en-vackarklocka-for-europa/

Oavsett vad du tycker om team Putin och Ryssland är det klokt att inse att alla länder, särskilt de nu mäktigaste, har säkerhetsdoktriner som beskriver vad som är viktigt för att minska riskerna för lyckade anfallskrig från främmande makt. Det har Ryssland. Det har också USA och Kina. Det har många fler länder. Det är viktigt att förstå oavsett vad man själv tycker. Att Ukraina är rikt på naturtillgångar väger in i varför team Putin krigar. Främst handlar det dock om Rysslands säkerhetsdoktrin. ”Mother Russia” ska skyddas från att tas över av främmande makt. Team Trumps påtryckningar om Grönland handlar också om naturtillgångar och USAs säkerhetsdoktrin. De vill skydda ”Homeland” från främmande makt. Exakt samma tänk som ryssarna och kineserna. Ann-Sofie Dahl skriver mycket läsvärt en debattartikel om team Trumps vansinniga påhopp på Grönland och Danmark nedan.

”Att en allierad hotar en annan med militär makt är inget scenario man övar på till dagligdags i Natohögkvarteret. Att supermakten USA:s president hotar sin trofaste skandinaviske allierade, och medgrundare av försvarsalliansen, med vapenmakt är svårt att ta in, skriver Ann-Sofie Dahl är docent i internationell politik, Nonresident Senior Fellow vid Atlantic Council (US).”

https://www.di.se/debatt/trump-sviker-usa-s-narmaste-allierade/

Maktkamper på riktigt

Erfarenhet och meriter

Gång efter gång har jag genom åren tillhört skaran som tycker att det är viktigt att människor som får viktiga ledande uppdrag, som starkt påverkar många andra människor, ska vara väl meriterade för uppdragen. Så är det tyvärr ofta inte inom politikens värld. Det är djupt beklagligt och slår hårt mot de människor som är berörda. Håll med om att det är en dålig ordning att inte samma regler tillämpas för våra ledande folkvalda som för alla andra uppdrag man kan få i livet. Det vill säga att man är väl meriterad för uppdraget och att det är relevanta meriter för att ett uppdrag ska kunna utföras på ett bra sätt. I min värld borde det inte räcka att bara ha varit politiker efter skolan för att bli till exempel statsminister. Jag tycker att man borde ha många års riktig arbetslivserfarenhet och man borde definitivt vara ordentligt praktiskt ledarskapstränad i annan miljö än den politiska. Det vill säga vissa mätbara erfarenheter i sin meritförteckning som ska vara nödvändiga för att kandidera till ett uppdrag. Med det sagt menar jag absolut inte att vem som helst utan politisk bakgrund är lämplig att gå från en helt annan miljö och helt plötsligt vara chef över en kommun eller ett land. I relationen mellan statschefer kan det gå riktigt illa. Personkemi och diplomatisk skolning ska inte underskattas för att till exempel undvika onödiga konflikter.

I "väst" kan "vem som helst" bli statsminister eller president. Nja... I vissa länder kan kvalitén på dem som vaskas fram verkligen ifrågasättas. Och på papperet kan vem som helst i en demokrati få starkt stöd om en kandidat har mycket pengar som uppbackning, är känd och gillas av invånarna. Eller som i Sverige där Andersson utsågs av partiet, inte svenskarna, när de blev statsministrar. Med det sagt innebär det inte att följande exempel saknade allt som är värdefullt att kunna som en ansvarsfull ledare. Både Reagan och Löfvén var sociala och lite "street smart". Det kan fungera om man har en mycket kompetent stab runt sig som i praktiken styr. Sannolikheten är dock hög att personer som sitter på den "högsta stolen" ändå fattar beslut som den långt ifrån är lämplig att fatta. Eller gör idiotiska och farliga uttalanden. Priset för det folk man ska företräda kan bli kortsiktigt och långsiktigt väldigt högt när olämpliga personer ändå når högst upp i ett system. Många runt om i världen brukar gärna lyfta fram Busch jr och Trump som skrämmande exempel på dåliga statschefer. Och Boris Johnson är inte så mycket sämre han på att framställa västvärldens ledarskap som "urspårat".

Ukrainas president är en tidigare komiker och skådespelare. Uppbackad av en oligarks miljarder gick han ifrån TV-kändis till president. Från ingen politisk erfarenhet till president. Personligen anser jag att hans bakgrund är olämplig som ledare för sitt folk. Men, som sagt, är det en av de brister som vår demokrati kan bjuda på när inte partisystemen kan vaska fram tillräckligt bra kandidater. Tyvärr tycker jag att Zelensky utsätter både sitt folk och många andra i Ukrainas närhet för mycket farliga risker när han kommunicerar som om han är med i en TV-serie. Han kanske tror att han är det? Han kanske inte tror att hans provokationer i sig själv kan få macho Putin att klippa till? Det kan de. Och i ett värsta scenario kan ett krig i Ukraina utlösa ett modernt världskrig. Låt oss hoppas att inte J.K Rowlings figur Voldemor finns på riktigt i Volodymyr.

https://www.europaportalen.se/2020/05/tv-stjarna-blev-ukrainas-president-sa-gick-det-sedan

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lord_Voldemort

Marcus Oscarsson, TV4as politiska kommentator, reflektear över president Zelenskys utspel nedan.

"– Vi får veta att den 16 februari kommer att vara dagen för attacken, säger Ukrainas president Volodymyr Zelensky i ett uttalande, enligt uppgifter från NBC.

Vart Zelensky fått uppgifterna ifrån är oklart.

"Visa att vi är enade

I ett tal till nationen meddelar presidenten att man på onsdag ska hissa flaggan och att nationalsången ska spelas över hela landet klockan 10.00 för att visa enlighet, enligt ukrainska Interfax. I samma tal uppmanar han alla ukrainare som flytt landet att återvända och kämpa för sitt land.

– Vi är lugna! Vi är starka! Vi är tillsammans! Fantastiska människor - ett fantastiskt land! Framhåller han avslutningsvis i talet.

Ändrar sig

Men en stund senare har nu Zelensky ändrat sig och säger att han i själva verket talade om mediarapporter. Förvirringen och osäkerheten i Ukraina är med andra ord total och nervositeten är på bristningsgränsen.

Utanför landets gränser står 130 000 ryska soldater redo att gå till anfall mot Europas till ytan största land, efter Ryssland, med 44 miljoner invånare."

https://marcusoscarsson.se/uppgifter-ryssland-kommer-anfalla-pa-onsdag/

https://www.svtplay.se/dokument-utifran-hotet-mot-ukraina

Ansvarslöst & landsbygdshaveri?

Befogenheter och ansvar
I grunden är bara mänskliga styrsystem väl fungerande om det finns en tydlig koppling mellan befogenheter/makt och ansvar för maktutövningen. Inte minst marknadsekonomin bygger på den principen genom att odugliga ägare ska förlora sitt bolag om det misslyckas med lönsamhet och tillgångsförvaltningen. Tyvärr sätts denna marknadsekonomins grundbult ständigt ur spel eftersom misskötta banker och finansbolag ständigt räddas och ägarna ofta får sitta i orubbat bo. Undantagen är få.

Den som är ansvarig, som har mest makt, måste också få ta konsekvenserna av dåligt ledarskap.  Ansvarslöshet är inget annat än ett uttryck för vänskaps och institutionskorruption som Inga-Britt Ahlenius skrev om nyligen. Om vi vill skydda och utveckla vårt generella välstånd måste vi utveckla bättre system för att säkerställa att de som gör stor skada får ta ett ansvar som är kännbart. Det är t ex orimligt att kortsiktig idioti ska belönas med höga årliga ersättningar, inklusive höga bonusar. Det måste bli möjligt att retroaktivt kräva återbetalningar när det visar sig vara just kortsiktig idioti som starkt bidragit till misslyckandena. Det ska oxå vara omöjligt att gömma sig bakom en styrelse som i praktiken varit oförmögen att ansvarsfullt styra den operativa ledningen!
http://www.dn.se/ledare/kolumner/ansvaret-som-forsvann/

Vattenfall
Hur mycket är 40 miljarder kronor? Det är massor av pengar! Så dåliga affärer + 30 miljarder till har Vattenfalls ledningar gjort på svenska skattebetalarnas och kundernas bekostnad. Hur stora ersättningar tror du Vattenfalls ledning och finansiella rådgivare fått kopplat till alla dessa dåliga affärer, och synnerhet Nuon förvärvet? Tror du några av dessa ersättningar återbetalas? Vilka ställs till svars för dessa mycket dåliga affärer? Är det rimligt att inte fler får stå till svars så att vi lär oss att  ett styrelseansvar är ett ansvar på riktigt! 40 miljarder skulle gjort fantastisk nytta som riskkapital och tillväxtbolag för nya jobb i nya företag och på landsbygden istället för att bara gå förlorade.
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/de-godkande-nuon-kopet_7896456.svd

Landsbygden
En intressant artikel om landsbygden. Jag delar det som skrivs. Om man ständigt kan göra avkall från marknadsekonomins grundbultar kopplat till finansmarknaden då kan man göra det kopplat till livsmedelsförsörjningen! Livsmedelsförsörjningen är i synnerhet en samhällskritisk funktion som allt för länge misskötts i Sverige. Fler partier än Centerpartiet måste förstå frågans allvar för att vi ska få se en förbättring. Det handlar inte om bidrag! Det handlar om konkurrens på lika villkor och om säkerhetspolitik.