Ett slut med kvalité och mening

Ett livslångt värdeskapande

Många +75 orkar inte ta hand om småbarn för att stötta sina barns hektiska liv när egna barn blivit föräldrar. Om orken finns är denna form av stöd till sina barn ovärderligt för dem och livsstimuletande för till exempel en farfar.

Igår deltog jag på en mycket stimulerande middag. Temat var typ ”Det vuxna fria livet”. Livet efter att man i över 35 år kämpat hårt med jobb och bland annat säkrat mycket i pensionsavsättningar. Sju middagsgäster hade mer eller mindre olika ambitioner med sitt ”fria vuxenliv”. Samtliga kunde dockbenas om att vi haft en fantastisk tur som fått födas in i mänsklighetens sannolikt bästa tid någonsin. Det är bra ”timing”….

Vad gör man då vid 62 års ålder om man inte bara vill spela tennis, golfa, styrketräna, sköta sina aktier bättre, sköta sina fastigheter och festa? Vad mer värdeskapande för fler än att stötta barn och barnbarn kan delar av tiden satsas på? Ett samhällsengagemang genom politiken är värdefullt och med ett klokt fokus värdeskapande. Men om man nu tycker att man gjort tillräckligt i den hårda politiska miljön, vad gör man då? Kulturen, integrationsarbete, fredsarbete och fattigdomsbekämpning och dess möjligheter bär sannolikt på de bästa meningsfulla och värdeskapande svaren för mig. Vad tror du blir värdeskapande insatser för dig när ditt fria vuxna liv är ett faktum? 

Nedan ledare i GP är i sammanhanget läsvärd. 

”Varför blir man skärrad när man i spegeln ser ett åldrat ansikte i stället för den där tidlösa 35-årsnunan man brukar förse sin självbild med? Varför är pensionen en sådan chock för åtskilliga? Och varför upplever så många äldre att de blir osynliga, att de inte räknas längre?”

”Pensionen är en välfärdsstatens välsignelse. Tänk att slippa slita precis hela livet, att slippa ligga de vuxna barnen till last, om man har några sådana, tänk att ha försörjningen tryggad när krafterna sinar. Men pensioneringen är samtidigt ett mycket modernt påfund, en märkligt skarp gräns som för många medför en existentiell kris: från att vara en som ”bidrar” (i länder som Sverige är det synonymt med att förvärvsarbeta och betala skatt) till att bli en sådan som kostar.”

”Ena dagen är man en del av tillväxtmaskinen, nästa dag står man slokande bredvid, utan roll och uppgift, med hela arbetslivet bakom sig men ett okänt antal år kvar att leva. Vad gör man då? Hur anpassar man sig till en tillvaro med så helt annorlunda grundvillkor?”

”Vi talar mycket om att unga vuxna saknar mening i livet, men inte lika ofta om de äldre som upplever tillvaron som meningslös. Om man inte har till exempel en grundmurad gudstro kan det vara svårt att känna mening när de kroppsliga funktionerna stänger ner en efter en, när man plågas av smärta och sjukdomar och man inte längre kan njuta av det man tidigare kunnat njuta av, när man inte längre har någon uppgift och upplever sig vara en belastning. Socialminister Jakob Forssmed (KD) har lanserat en nationell strategi mot ensamhet, med särskilt fokus på äldres ensamhet.”

https://www.gp.se/ledare/alderdomen-ar-en-del-av-livet.2beebdfb-992c-4c42-b52c-0bf646ae11b5

Jag gillade Birgersson slutkläm särskilt mycket:

”Möjligheten att vara andra till glädje varar faktiskt precis hela livet.”

Varför

Mening som drivkraft

När började människan fundera över meningen med sitt liv i större perspektiv än att överleva så länge som möjligt och att föra det vidare genom barn? När vi studerar människans historia, och böcker som Bibeln, är det sannolikt länge som främst priviligierade människor haft ett större ”varför?” som fått dem att orka upp på morgonen. Därom vittnar alla historiska intriger och maktkamper runt om på vår gemensamma jord. 

Vissa av oss är kvar i att meningen är att överleva och att försöka få en väl fungerande familj. Andra vill lösa problem genom forskning, bidra till mer rättvisa, göra jorden mer demokratisk, lära sig så mycket som möjligt, bygga framgångsrika företag, vinna respekt genom att bli rik, bli världsmästare i kulstötning eller skriva en bok som många uppskattar. 

Min drivkraft är framförallt nyfikenheten att lära en hel del om mycket samt att skapa bättre och nytt som utvecklar människans samhällen. Jag gillar också att bygga värdeskapande broar och relationer mellan jordens folk. Den nyfikenheten har bidragit till att jag inte är inskränkt i mina möten med andra människor. Jag dömer inte mina medmänniskor utifrån ytan utan ifrån deras beteenden. Hur dömer du dem du möter? Är du så inskränkt att du nedvärderar andra människor bara på grund av deras hudfärg, trosuppfattning eller etnicitet? Tro mig, det finns fantastiska och vidriga varianter av människor i alla ”förpackningar”.

Varför? är den viktigaste frågan att lite då och då ställa sig. Varför startades till exempel Utvecklingspartiet demokraterna? Svaret är enkelt. Det började med en förstudie om ett lokalt och regionalt parti med en särskiljande inriktning skulle vara värdeskapande eller inte. Inte minst i ljuset av politikens polarisering och tjafsande landade vi i att ett lokalt och regionalt parti som inte låst in sig i ”höger” eller ”vänster”, helt uppbyggt av erfarna och meriterade personer, skulle erbjuda väljarna något nytt och värdeskapande. En kraft som kan ena och pragmatiskt söka lösningar istället för att låsa in sig i stela blockformationer. En fristående kraft som alltid kan balansera fram den minst dåliga vägen framåt utifrån vad som är möjligt efter att valresultaten blivit klara. Det ”varför” är viktigare än tidigare. 

Varför går du upp på morgonen? Vilka meningar anser du att ditt unika liv har?

Och Varför ska en president få rätten att sparka en tjänsteman som vi lärt oss genom generationers erfarenheter bäst hanteras av en brett förankrad grupp personvalda personer. CNNs reportage nedan om att Trump ska beviljas makten att till exempel sparka USAs riksbankschef är inte positiv. Vilken tror du är Trumps viktigaste drivkraft i livet?

https://edition.cnn.com/2025/12/08/politics/supreme-court-to-hear-separation-of-powers-dispute-over-fired-ftc-commissioner

Deprimerande

En ljus framtid

Framtiden kommer bli ljus och positiv för alla människor som fokuserar på möjligheter, bildar sig och som hittar lagliga sätt att bli självförsörjande. Framförallt blir det ljust för dem som lyckas fylla sitt liv med sammanhang och mening. Sammanhanget att till exempel tillhöra olika grupper som har gemensamma målsättningar. Och engagerar man sig i kampen för att nå dessa målsättningar skapar man sig mening. Sammanhangen kan vara ytliga eller djupa. Eller både och. 

Min mening är att ständigt bilda mig och förhoppningsvis uppnå visdom innan jag dör. Min mening är också att bidra till mina barn och barnbarns positiva utveckling. Därutöver har min mening blivit att vända den negativa demokratiska trenden och bidra till att demokratin som metod för människans samarbete åter stärks. Jag känner ingen meningslöshet. Jag känner stor positiv framtidstro. 

Adam Cwejman, GP, tycks ha haft en dålig dag i sitt liv när han skrev nedan ledare. Idag har jag bland annat deltagit på en Uppsalamöte om Elitidrotten. Det var ett mycket bra möte. Och det var uppenbart att Cwejmans dystra framtidsbild inte delas av många miljoner som engagerar sig inom idrottens föreningar. Långt ifrån alla människor har gått i materialismens fällor. Långt ifrån alla människor behöver tro på en Gud eller tappa bort sig själva i den digitala världen. 

”Några av de mest utmärkande dragen för vår tid är följande: en majoritet av oss lever i stora städer. År 1900 levde 27 procent av den svenska befolkningen i tätorter och städer, eller “urbana områden”. Idag är den siffran 88 procent. Våra städer har blivit mer lika varandra, liksom livet vi lever i dem. Naturen befinner sig på behörigt och romantiserat avstånd.”

”Många av oss tillbringar numera en stor del av dygnet i digitala världar, vare sig de hör till yrket eller fritiden, gränserna däremellan har ju lösts upp. Med människans inträde i det digitala följer samhället. Och numera bor vi i den digitala världen granne med listigt utformade algoritmer som styr vår uppmärksamhet och tid.”

”En majoritet av oss är inte religiösa eller särskilt traditionella, i bemärkelsen att vi följer organiserade system som fyller våra liv med vägledning och andlig mening. Vi väljer det som är bekvämt, och väljer bort det svåra och kravfyllda som traditioner och religioner ofta påbjudit.”

”Urban, digital och sekulär. Men också tillfredsställd, effektiv och ändamålsenlig. Vi är delar av en avancerad, byråkratisk och kapitalistisk maskin som ständigt är på väg till nya höjder av utveckling och tillväxt.”

”Aldrig har vi levt så länge och varit så fysiskt friska. Fler människor i världen är överviktiga än underviktiga. Viktnedgångsmediciner gjorde danska Novo Nordisk till Europas högst värderade bolag under en tid.”

”Vi lever i modernitetens tidevarv och trenden är att vi snarast kommer bli mer sammanflätade med teknologin, rationaliteten och den kapitalistiska ekonomin, inte mindre.”

”Resan vi är på, och dess riktning, påbörjades för mer än hundra år sedan. Inte långt efter att Friedrich Nietzsche i “Den glada vetenskapen” (1882) hade proklamerat att Gud var död “och vi har dödat honom – du och jag!” så skrev de italienska futuristerna - en samling poeter, konstnärer och filosofer – om hur den snabba rörelsen, framåtskridandet och föraktet för det gamla skulle definiera oss hädanefter.”

”Grundarna av de moderna techjättarna Meta, Amazon, Nvidia, Microsoft, Google, är sällan lika filosofisk lagda som Marinetti var. Men det finns ett undantag.”

”Marc Andreessen, techmiljärdär, investerare och numera nära samarbetspartner med Trumpadministrationen skrev för två år sedan Teknikoptimistens manifest. Det borde alla läsa som vill förstå det ideologiska fundament som ligger till grund för den stora AI-guldruschen som pågår just nu.”

”Marinetti och Andreessen är samma andas barn, trots avståndet i tid. Det ständiga framåtskridandet skapar, enligt Andreessen, “evig materiell skapelse, tillväxt och överflöd”.”

”Teknikoptimisten, hävdar Andreessen, tror “på romantiken i teknologin, i industrin. Tågets eros, bilens, den elektriska lampans, skyskrapans. Och mikrochipet, neuralnätverket, raketen, den klyvda atomen.””

”Marinetti och Andreessens tankar är de som definierar vår tid, oavsett vilket samhälle vi befinner oss i. Men de flesta av oss möter tekniken som konsumenter. Det är samma tekniska konsumtionskultur som förenar indier, kineser och svenskar.”

”Vi konsumerar – produkter, tjänster och befinner oss alla i det eviga digitala flödet. Dessa är visserligen på olika språk och innehåller olika trender men de är samtidigt alla lika i att de behöver, och får, vår konstanta uppmärksamhet.”

”I detta samhälle är platsen, rötterna, traditionerna och gamla gemenskaper överflödiga. De är reliker från det förflutna. Med åren lär fler och fler betrakta dem som närmast mytologiska fenomen, för vi blir mer digitala för varje år som går.”

”Samhället har med stor entusiasm gjort oss av med det som tidigare definierade oss som människor – rötterna, den metafysiska meningen i tillvaron och närheten till naturen. Vilket kanske är naturligt. Vi är framåtskridande varelser som ständigt lägger ny mark, bokstavligt och figurativt, under oss. Men vad återstår då?”

”Författaren Paul Kingsnorth skildrar den här nya människan och den civilisation hon har skapat. I sin senaste bok “Against the machine – On the unmaking of humanity” (2025) skriver han att “Vi – åtminstone om vi är bland de lyckliga – har varje pryl och recept och webbplats och butik och exotisk semester i världen tillgänglig för oss, men vi saknar två saker som vi verkar behöva, men ändå griper efter: mening, och rötter.””

”Att försöka återskapa mening, samvaro och rötter i den digitala världen är svårt bara genom insikten att utbudet och valmöjligheterna är obegränsade. Det kräver en oerhörd ansträngning att begränsa sig själv.”

”Den samtida människan, åtminstone om hon är lyckligt lottad, som Kingsnorth skriver, har allt men samtidigt inget. Vi kan få varje fysiskt behov tillfredsställt många gånger om. Men ändå så saknar vi något. Vi är förfrämligade från naturen, oss själva, varandra, våra rötter. Vi är materiellt de rikaste människorna någonsin, men existentiellt försöker vi ständigt fylla ett stort gapande hål inom oss.”

https://www.gp.se/ledare/svart-att-finna-mening-i-maskinen.ac6cc35a-9eca-4de5-89f4-e84860e467ff

Ja, nedan är positivt i min värld:

”Urban, digital och sekulär. Men också tillfredsställd, effektiv och ändamålsenlig. Vi är delar av en avancerad, byråkratisk och kapitalistisk maskin som ständigt är på väg till nya höjder av utveckling och tillväxt.”

Jag är sekulär, jag är urban, jag är teknikoptimist, jag fascineras av universums oändlighet och big bangs nollpunkt, jag har en stark framtidstro och jag älskar filosofi. Jag gillar också regelbunden fysisk träning. Jag älskar att lära mig mer om mycket. På toppen av det gillar jag att skriva berättelser. Och jag är besatt av att försöka bidra till en stärkt demokrati. Det finns mycket som kan skapa mening i en människas liv. Materialismen och att bli rikast innan man dör tycker jag är en usel mening. 

Att klara motgångar

Fallskärm när du faller

Hur stärker du ditt psykologiska immunförsvar? Ett viktigt sätt är att vara del av minst en grupp som har en värdegrund som du gillar och som står för något meningsfullt. Som till exempel ett 100% lokalt och regionalt parti som på demokratisk grund stärker ditt närsamhälle socialt, ekologiskt och ekonomiskt. 

I nedan SR/P1 samtal mellan två lite mesiga psykologer bjuds vi trots mesigheten på kloka råd om hur du bättre klarar av livskriser och stärker ditt psykologiska immunförsvar. Även om din mix av hormoner gör dig särskilt känslig för kriser finns kognitiva beteenden som kan hantera dina rädslor. Det kallas KBT och hjälper många människor som har svårt med olika former av rädslor. 

I det extremt individualistiska samhället är det, som de säger i SR/P1 samtalet, viktigt att inse att människan är ett flockdjur. Det kan vissa religiösa ha svårt att acceptera eftersom många religiösa inte betraktar människan som ett djur trots naturvetenskapens fakta. 

”Varför är vi som vi är och mår som vi mår? Följ med psykologen och forskaren Malin Bergström och psykologen Stina Hindström i ett vindlade samtal om psykologi.”

https://www.sverigesradio.se/psykologerna-ur

Om du är intresserad av KBT, eller tror den metoden kan hjälpa dig att bättre hantera ditt psykiska välmående förklaras KBT nedan. KBT kan vara dina fallskärmar när du faller. 

”KBT är en mycket vanlig terapiform. Behandlingen utgår från att en persons tankar, beteenden och känslor hänger samman och går att påverka och förändra. I KBT lär du dig om hur tankar och beteenden fungerar och hur du kan förändra dem.”

https://www.1177.se/Uppsala-lan/undersokning-behandling/behandlingar-vid-psykiska-sjukdomar-och-besvar/kognitiv-beteendeterapi-kbt/

SR/P1 är en mycket bra och allmänbildande radiokanal. Public service har sina guldkorn. Tyvärr blir det kommersiellt gångbara i media ofta ytligt skit.

Lycka

Girighetens gissel

Filmen Wall-Street med huvudkaraktären Gordon Gecco är en filmklassiker. Så är även hans citat "Greed is good". Personligen tycker jag det är tragiskt att så många går på föreställningen att mycket pengar är synonymt med ett lyckligare liv. Lyckligast liv har den som har tillräckligt, har en stark positiv självkänsla, ett stabilt familjeliv och många nära vänner. I den verkliga världen är väldigt mycket pengar, eller tillgångar som kan omsättas i pengar, förknippat med ytlighet, överklasshierarkier, mycket otrohet, ständiga maktkamper och ständig press om riskerna att förlora det man har. 

Vad händer med en vanlig människa som helt plötsligt blir enormt rik? Till exempel en  människa som får galet mycket pengar från en dag till en annan genom att vinna på lotteri. 13,4 miljarder kronor är sjukt mycket pengar. 13,4 miljarder kronor är 13.400.000.000 kronor. Utdelat på tio år blir det över en miljard kronor per år. Skattefritt. Vad skulle du göra? Hur tror du att ditt liv skulle förändras? Med stor sannolikhet blir inte denna enorma vinst något positivt för den som vunnit. Nej, pengar kan förstöra mycket för oss människor. Både om vi har för lite och om vi har för mycket. En sak är säker, den som går från ett vanligt "medelsvenssonliv" till ett liv bland de rikaste kommer att attrahera många ytliga och giriga "hjälpare" som flockas runt dem som flugor runt en sockerbit. Och tidigare relationer med jämlikar blir en utmaning. Men visst, kanske kan den som vann i Kalifornien köpa ett nytt hus om det gamla brann ner i bränderna som nu härjar i Los Angeles. 

"Santa came a little late, but he brought one person a $1.22 billion Mega Millions jackpot as a stocking stuffer. A single ticket bought in California matched all numbers in Friday's drawing — 3, 7, 37, 49, 55 and a Mega Ball of 6 — to win the estimated $1.22 billion top prize."

https://www.nbcnews.com/news/amp/rcna185602

13,4 är mycket pengar men vinnaren har inte råd att bygga det  planerade spårvägssystemet i Uppsala…

Och i USA är det girighet, självgodhet och diplomatisk katastrof som tydligt ska styra de kommande fyra åren. Det kan vara bra. Genom människans historia brukar stora brytningstider som nu avslutas med stora blodiga konflikter mellan oss människor..... Lika bra att ta den inom kort så att vi sedan återigen kan utvecklas positivt som ras på denna jord. Du vet väl att varje stor blodig konflikt hittills avslutats med stora teknologiska framsteg och höjd levnadsstandard i världen. Efter att Kina kraftigt minskat fattigdomen har levnadsstandarden i världen kraftigt förbättras för människan. Rovdriften på vår natur fortsätter i full fart. Girigheten och kortsiktigheten härskar.

Nu

Livet är inte sen

Det finns gott om floskler, religiösa koncept och massor av ideologier som haglar över oss under våra liv. Många av människans filosofers kloka reflektioner möter vi tyvärr sällan. Varför? Till skillnad från religiösa koncept och ideologier bjuder de odödliga filosoferna inte på regler och lagar utan på reflektioner och klok vägledning om hur man kan finna meningsfullhet den stund vi får på vår jord. Ingen av oss vet om våra liv blir korta eller långa. Vissa har turen att födas in i väl fungerande demokratiska samhällen med högt välstånd och en kärleksfull familj. Många har inte den turen. 

En sak gäller oss alla jämlikt, livet är nu och vad vi anser vara meningsfullt avgör den kloke själv. Nu är säkert. Igår lär vi oss förhoppningsvis mycket av, men fastnar inte i. Imorgon kan bjuda på energigivande målbilder. Till exempel att få genomföra en resa i tiden med ett barnbarn till Ararat i Armenien och Jerusalem i Palestina/Israel. På vägen dit via Danmark, Belgien och Schweiz där också rötter finns. En resa som bjuder på delar av de rötter som blivit det som är jag och mitt barnbarn. Om imorgon för just dig och mig inträffar vet vi inte. Det vi vet är att vi nu kan tänka de tankarna.

Susanna Birgersson, GP, skriver en fin och läsvärd ledare som jag bifogar nedan. Hon och jag gör dock delvis olika tolkningar av H.C Andersens Granen. För mig är bland annat budskapet att uppskatta och njuta av nuet. Nuet är viktigt för att inte fastna i det förflutna eller leva på drömmar om framtiden. 

”Går inte hjärtat i tusen bitar, så säg? Förbi, förbi... Granen berättar om människans förbannelse: om att först längta framåt, framåt, framåt, sträva uppåt, uppåt, uppåt, för att snabbt nå platån och sedan baklänges tvingas gå ner för livets backe och för varje steg längta tillbaka till allt det som varit, där även det som nyss framstod som beklagligt ändå tycks en bättre än det som sedan följde.”

”Därför måste man njuta av varje sekund! Är det sensmoralen? Att verkligen leva i nuet? Det tror jag inte. Kravet på att njuta av nuet är ytterligare ett ok den moderna människan lägger på sig själv, och som oftare accentuerar tomheten och ytligheten.”

”Nej, budskapet är inte att granen borde ha njutit mer, och att om man bara njuter av hela äventyret så kan man dö utan ånger. H. C Andersen berättar om rötter, om tillhörighet och om en växtplats, om att var nöjd med att växa, nöjd med det givna, med att få stå i solen, dricka vatten ur jorden och få röra grenarna i vinden. Det är bättre för en gran än att glida fram på havet, för alltid fastsurrad och utan växtkraft.”

”Jag tänker på den där platsen i skogen som kulturen, historien, språket och litteraturen, jag tänker på familjen och släkten, på den mylla där rötter kan sprida ut sig och suga näring. Vi människor är träd, med rötter. Varför förstår vi inte det? I stället behandlas vi som skruvar och muttrar i ett samhälleligt maskineri: Att finna sin plats är att skruvas fast i maskinen, att bli en del av produktionen, att röra sig tillsammans med andra, att bidra till BNP.”

”Tidigt, tidigt lär sig de unga att jämföra sig med de allra vackraste och de allra mest framgångsrika. Hjärtats längtan blir som granens, att flyga högt och beundras av miljoner. De lär sig att man ska skilja på sex och på kärlek. Inga rötter, bara glitter och njutning, fast man blir svedd på grenarna och inte vågar darra längre. När glittret är slut hamnar man först i en mörk sal och kastas sedan upp på vinden där bara mössen stirrar på en. Och sedan ”Förbi, förbi”.”

”När du mätt och däst av julmat och tung i huvudet av alla snapsarna äntligen stänger av Netflix, ta då fram ”Granen”. Läs – eller lyssna på den fina uppläsningen på Sveriges radio. Begrunda för en stund om ett annat slags liv är möjligt, ett annat än det vi ständigt intalas att tro är det enda.”

https://www.gp.se/ledare/rotlosheten-har-upphojts-till-ideal-i-dagens-samhalle-.34e2a5f1-fa34-4cf9-871b-465a72408f24

Som född i den Västgötska myllan och uppvuxen i Uppsala känns mina svenska rötter starkt förankrade här. Därför känns också mitt politiska engagemang för ett framtida välmående närsamhälle meningsfullt.

Tack

Man kan dö när som helst

År efter år får jag lära mig att vi lär selektivt av människans historia och samlade kunskaper. År efter år får jag lära mig att många av oss priviligierade människor inte är värda att få andras respekt. Egoismen är omfattande, intressesfären väldigt snäv och empatin mycket begränsad. Vad är fint med att bo jättestort och eller i flera stora bostäder? Vad är fint med att ha en eller flera lyxiga bilar? Vad är fint med att ha en massa titlar? De som mår bra av denna ytans glans är på många sätt olyckliga människor. De mer lyckliga är de som uppskattar att hjälpa andra, att lära av andra, att andas frisk luft. ”Jag kan ha fel” av Björn Nattiko Lindeblad var läsvärd. Att resa inåt, leva resurssnålt och försöka sprida kärlek är säkert ett mycket rikare liv än vad många av oss förstår. Personligen skulle jag inte vilja bo sämre än jag gör. Och jag vill så länge som möjligt fortsätta att uppleva nya och gamla platser på vår jord. Jag vill också ständigt känna att jag lär mig nytt och att jag känner att jag kan bygga andra genom att dela med mig av kunskaper och kontaktnät. 

Den senaste veckan har varit lite omtumlande. Plötsligt blev jag kontaktad av en man som driver en släktutredning efter ett dödsfall. På bara en vecka har jag fått kontakt med tre amerikanska kusiner och snart två till. Ingen kontakt eller kunskap om varandra sedan tidigare. Oavsett om det är massor av tillgångar eller ej som ska fördelas har jag redan fått en stark kontakt med tre av de fem kusinerna jag nu vet att jag har i USA. Tre av dem är läkare och två egenföretagare inom media-IT-världen. De bor i Chicago och i Dallas. Min döda farbror i Chicago var en framgångsrik forskare och affärsman. Snart sitter jag sannolikt på ett plan för att träffa mina ”nya” kusiner. Livet är fantastiskt. 

Jag vill tacka livet! Jag har fått chansen att leva. Att få uppleva, utvecklas, bidra för mänskligheten och göra det mänskliga livet vidare. Alla som känner mig vet att jag alltid kombinerat hårt arbete och personlig utveckling med att ha roligt, så gott som möjligt vårda relationer och vara en coachande pappa. Min huvudsakliga gärning ska fortsatt vara att vända en negativ demokratisk utveckling på jorden och att mina barn, barnbarn och dem jag i övrigt coachar ska tyckte att jag var en ”fyr” i deras fantastiska liv. Ett gott liv kräver flera ”fyrar”. Kan något i livet bli bättre än att definieras som andra människors ”fyr”? Alla enskilda människor fattar sina egna beslut. Varje dag är en ny dag. Varje dag kan du dramatiskt förändra ditt liv. En hel del vill förändra sitt liv ordentligt men vågar inte. Om du är en av dem, varför vågar du inte? Björn Nattiko Lindeblad vågade.

Man kan tycka mycket om sina föräldrar. Bra och dåligt. De är som alla andra, inte perfekta. En sak är dock helt säker, utan dem skulle inte just du finnas. Vad just du och jag gör av våra egna liv är i stor utsträckning upp till egna mål och ansträngningar. Vi får en stund på jorden. Den är nu. När som helst kan den stunden vara över. Det är oavsett den ålder man uppnår en liten stund. Jag tackar min mamma och pappa för den stund jag får. Tack!

Livet

Varje dag räknas

Har du hittat något meningsfullt att göra med ditt unika liv? Att bli rikast på begravningsplatsen kanske? Att som livslång lärare och coach bidra till att andra människor når sin fulla utvecklingspotential? Att dagligen försöka bidra till ett rättvisare samhälle? Att dagligen försöka bidra till att skadade och sjuka blir friska? Att dagligen försöka bidra till att de hungriga kan mättas? Att dagligen försöka bidra till att vår natur vårdas ömt? Att dagligen försöka bidra till en försvarsförmåga som gör att människor i vårt samhälle kan leva tryggt? Att bidra till att vi har en stark demokrati som klarar agilt (flexibelt) beslutsfattande? Jag hoppas du hittat någon livslång mening med ditt liv. Det gör ditt liv roligare och garanterat hälsosammare. 

Min livslånga mening är att bidra till en stärkt modern demokrati och att vara coach åt barn, barnbarn och andra jag gärna stöttar att nå sina målsättningar. I allt det meningsfulla är det samtidigt viktigt att leva här och nu! 

Nedan visdomsord ur filmen ”Döda poeters sällskap” är värda att lyssna på flera gånger! Seize the day tomorrow we will all…”. Robin Williams orkade tyvärr inte fortsätta att leva. Trist både för honom själv och oss andra. Han var både en fantastisk komiker och en duktig skådespelare. 

https://www.facebook.com/share/v/4BHMMuWyHf3H4fwN/?

Nu är jag på en mycket trevlig och värdefull resa. Mycket givande samtal blandat med krass syn på hur man bäst investerar i en värld full av möjligheter. Uppsala har stora möjligheter att stärka sin roll som en av världens mest idérika och värdeskapande platser. Om vi inkluderar Stockholm och övriga Sverige i vårt arbete får de också del av vår kraft. 

Ytlighet skapar inget bestående

Pengar ger handlingskraft, inte riktig respekt och mening

Mening i livet är för 99,8 procent av oss annat än att bli rika. Om det vi älskar att göra och de timmar vi lägger ner på det gör oss rika är det få som säger nej tack. Många av de få som blir väldigt rika har inte drivits av pengarna, utan av att förverkliga en idé eller att bli bäst på något. 

John Lapidus skriver en intressant debattartikel i Expressen nedan. Han känner avsky över att kändisar, ofta redan mycket rika, säljer sig till vilka reklamgig som helst. Hans reflektioner är läsvärda. Jag själv tycker bara synd om människor som behöver en massa pengar och yttre symboler för att de ska tycka att de mår bra. Styrkan ska komma inifrån och inte vara kopplad till materialism, jag är övertygad om att det ger det bästa möjliga livet. I "Historien om Sverige" i SVT får vi höra att Heliga Birgitta sannolikt är den svensk som påverkat mänskligheten mest. Hon dog 1373. En av hennes ivrigaste kamper var mot girigbukar och utsugare som hon vågade påstå fanns både bland kyrkans och adelns personer. Enligt programmet lät hon måla nidbilder och skrev väldigt nedsättande om dessa personer som enbart drevs av mer pengar och makt. Eftersom hon kom från en mäktig släkt tilläts detta som annars säkerligen hade straffats hårt.  

"Vår samtid utvecklas i en farlig riktning. Hur mycket pengar man tjänar är viktigare än vad man gör. Med orden: ”de gör vad som helst för rikedom”, går Dag Hammarskjöld till storms mot belgiska kolonisatörer, amerikanska imperialister och all världens hycklare och månglare."  

"Hur rikedomen än förtjänas har den blivit allt större statusmarkör i toppskikten även inom grupper där det brukade räcka långt med den ära som yrket och kändisskapet i sig gav. En föga förvånande utveckling i det samhälle vi nu skapar. Samtidigt en farlig utveckling, som sänder signaler om att det viktiga inte är vad man gör utan hur mycket man tjänar."

https://www.expressen.se/debatt/kandisarna-gor-vad--som-helst-for-pengar/?utm_medium=Social&utm_campaign=EchoboxExpressen&utm_source=Facebook&fbclid=IwAR2KL3eWMrouaSAulPso-LnyX7BwC2ZdYXsAVL-b8KJ2vaUjQVbcamhL09k_aem_AV2_FDSZDUlSU5swfxp4hdZ1ccZjxAh80opCyib1uGoNWFDXeuKzEE6ZtSXb-KasIrE#Echobox=1704806433

En krösus som lyckats bygga affärsframgångar genom smart och hårt arbete är Warren Buffet. Inget fel med det. Att ledarna inom organiserade brottsgrupper tvättar pengar genom ”vit” företagsamhet, frotterar sig med seriösa företagare och tar sig in i lokalpolitiken är något annat. Expressens artikel är upplysande för naivister men jag saknar förslag på metoder för att motverka denna utveckling. Lösningen är nog att Polis och åklagare måste jaga de kriminella tidigt och beslagta deras tillgångar innan de hinner ta sig in i de "fina rummen".

"Kriminella grupperingar infiltrerar företag och politiska partier. Det här är en typ av brottslighet som inte syns, men som på lång sikt hotar demokratin i Sverige."

"Kriminella grupperingar i form av MC-gäng och maffialiknande klaner avancerar inom näringslivet. En tredjedel av Sveriges 13 000 organiserade kriminella äger bolag eller sitter i styrelser. Det visar en ny rapport framtagen för Stockholms handelskammare. Med hjälp av företagen kan de kriminella dölja sin brottslighet, som vapen- och droghandel. Individer i den ekonomiska undre världen är ofta mer utbildade och har en bättre ekonomi än killarna som spränger husfasader, men det finns en koppling mellan dem. De drar nytta av varandras ”kompetenser”. Illavarslande är att de företagskriminella ofta är politiskt aktiva genom kommunala förtroendeuppdrag."

"Miljarder försvinner ner i brottslingarnas fickor varje år. Det är ett hot mot skattemoralen och i förlängningen välfärdsstaten. Det är inte det enda problemet. Företag som drivs av kriminella, som utnyttjar svart arbetskraft och skattefuskar, snedvrider den sunda konkurrens som är avgörande för en fungerande marknadsekonomi. Demokratins infrastruktur faller samman när organiserade brottslingar sitter på beslutspositioner. Se bara vad som hände i Botkyrka förra året, då S-styret kuppades bort efter att ha försökt ta krafttag mot gängen."

https://www.expressen.se/ledare/medan-politikerna-sasar-kan-maffian-breda-ut-sig/

Bankbonusarna i Sverige motsvarar fem miljarder kronor 2024. Om det kan man tycka mycket. Jag undrar hur många av Sveriges befolkning som tycker det är ok. Vad tror du?  I Expressen skriver Claes Hemberg en krönika om bankernas bonusfest. Jag gillar bonus som del av ett ersättningssystem. Jag tycker dock att staten borde säkerställa att det finns något upplägg som gör att om bankerna kraschar 2025 så får bonusarna återbetalas. Det är lätt att maxa ett eller två år för att få feta bonusar. IBM hade korta bonusupplägg och lämnade det för många år sedan för att bygga in det långsiktiga ansvarstagandet i systemet. Är det så bankernas bonussystem är uppbyggda?

"Bonusar på drygt fem miljarder ska några bankchefer snart få dela på. För goda prestationers skull, heter det. Men i själva verket är det vi bolånare som betalar, samtidigt som svenska hushåll har det historiskt svårt." 

https://www.expressen.se/kronikorer/claes-hemberg/bankbonusar-pa-fem-miljarder-ar-det-okej/

Att den organiserade brottsligheten själ många miljarder av våra skattepengar urholkar skattemoralen hos hårt arbetande svenskar. Är det möjligen bankbonusarna som inspirerar de kriminella? Kan det vara så? Kanske, kanske inte.

Varför ett långt liv

Är ett långt liv något positivt?

Historiskt har väldigt många av historiens mest kända människor dött innan de var fyllda 70 år. I vår tid blir de flesta människor över 70 år. I krig som i till exempel Ukraina slaktas dagligen unga människor i onödan. En slakt kopplad till maktbegär och rädsla i en tid när människan borde ha lärt sig att samarbeta och handla med varandra istället för att kriga. Vi borde alla ha lärt oss att ”kriga” om välstånd genom att glänsa inom skolan, näringslivet och idrottsarenorna. Det gör ont i hjärtat att så många unga människors liv släcks på grund av krig med vapen. Eller fruktansvärda terrordåd i tider då ministrar varnar för tågresor…

Är det ett egenvärde att vi ska leva allt längre eller ska fokuset vara på år med livskvalité? Frågar du mig, ska fokus vara på utveckling och livskvalité. Att utvecklas är en del av livskvalitén för de flesta av oss människor. Personligen försöker jag fylla livet med personlig utveckling, meningsfulla insatser för det samhälle jag lever i och nöjen med nära och kära. Vad får dig att känna mening med att stiga upp på morgonen?

Hur länge vill du leva? För mig handlar det inte om ålder utan återigen om personlig utveckling, meningsfullhet men också hälsotillstånd. De tre perspektiven hänger ofta ihop. Varför vill man dö om inte sjukdomar och skador plågar en med ständiga kraftiga smärtor? Varför vill man dö om man känner att man fortfarande har orken och viljan att bidra till önskad förändring? Varför vill man dö om man känner att det finns andra människor som älskar en och uppskattar något av det man gör? 

Nedan ett intressant BBC-reportage om jakten på ett långt och friskt liv. 

https://www.bbc.com/reel/video/p0g4174s/is-this-mysterious-animal-the-key-to-human-longevity-

Berättelsen om Dagny Carlsson är fantastisk! Den om något beskriver väl att mängden år på nacken inte med nödvändighet leder mot demens, obefintlig kreativitet och noll nyfikenhet. Dagny visade att ett tråkigt liv till 90 kan bli en fantastisk tid mellan 90 och långt över 100 år gammal. Dokumentären ”Livet börjar vid 100” kan med fördel tittas på av alla som är sjukligt ungdomsfixerade. Och alla som tror att livet med nödvändighet bär utför efter 50 bör också titta på dokumentären. Två gånger!

https://kvallsstunden.se/108-aringen-som-blev-kandis-efter-hundra/

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/a7oLKA/dagny-carlsson-dod-blev-109

Arbetsmiljö

Nya tider kräver nya lösningar

Det är hög tid att inse att dagens arbetsmarknad inte är i närheten av arbetsmarknaden på 1980-talet. Då var till exempel läraryrket ett mycket högstatusyrke och som det ska vara var de flesta lärarna bland dem som hade högsta betygen från våra universitet. Då var en tid när industrin och stora delar av näringslivet inte hade massor av tjänster som krävde högutbildade och drivna medarbetare. Då var en tid då inte inflationen av byråkratiska tjänster inom offentlig sektor exploderat. En av många konsekvenser av förändringen sedan dess är att yrkesalternativen för högutbildade, som tidigare var begränsade, kraftigt ökat. Det har till delar tjänat det viktiga näringslivet väl men skadat skolan och sjukvården när många av dess arbetsplatser bara erbjudit sämre och sämre arbetsmiljöer. Redan på 80-talet rekryterades dock dugliga chefer från Försvaret till både andra delar av offentlig sektor och näringslivet.

Mycket högre löner inom offentlig sektor löser inte problemen utan eldar bara på inflationen. Det skulle i grunden bara förstöra allas köpkraft mer. Det är arbetsmiljöfrågorna som måste stå i fokus om krisbranscher som skolan, Försvaret, Polisen, och sjukvården ska lösas. Långt ifrån alla människor drivs av pengar. Självklart förväntar sig alla välutbildade och hårt arbetande rimliga anställningsvillkor och en utvecklande arbetsmiljö. Väldigt många människor drivs av syftet med ett speciellt yrke och tillfredsställelsen att påtagligt göra positiv samhällsnytta. Inte minst läraryrken, sjukvårdsyrken och försvarsyrken tillhör kategorin mycket meningsfulla arbetsuppgifter för många. För att åter bli attraktiva yrken måste främst dessa yrkens arbetsmiljöer kraftigt förbättras. Det går. För att lyckas måste de olika professionerna få mycket större befogenheter att hitta bästa möjliga sätt att lösa sina uppdrag på. Mer av det som kallas tillitsbaserad styrning krävs för att vända en negativ utveckling kopplat till dessa yrkens vardag.

Nedan debattartikel i GP, kopplad till Försvaret, är läsvärd i sammanhanget.

”Just nu bubblar det av ilska och frustration bland många officerare och soldater. Vi ser vad som nu närmast kan beskrivas som en personalflykt bland nyckelkompetenser, inte minst inom flygvapnet. Parallellt med detta införs nu, 13 år efter regeringens beslut, flerbefälssystemet fullt ut samtidigt som många soldater uppnår maxtid för anställning.”

”Det här sammantagandet är mycket illavarslande för rikets försvar. Nu när anslagen till försvaret ska upp till 2 procent finns goda möjligheter för Försvarsmakten att erbjuda sina anställda en god incitamentsstruktur och bättre arbetsvillkor. Det är särskilt viktigt när det handlar om personal som med vapen i hand som står i första linjen för att värna Sveriges suveränitet och demokrati.”

”All personal som finns i dag behövs, tillsammans med tidigare personal som återvänder, om Sverige ska klara allt det som behöver göras. Personalen och förutsättningar för en hållbar personalförsörjning är en ny regerings viktigaste och första uppgift att lösa när det gäller Försvarsmakten.”

https://www.gp.se/debatt/personalflykt-är-den-största-utmaningen-inom-försvarspolitiken-1.83488907

Den som förstår problemen med kompetensförsörjningen till mycket viktiga yrkesroller måste förstå att avvecklingen av icke prioriterade administrativa uppgifter har stor betydelse för nödvändig problemlösning. 

Barnbarn

Evolution och mening

Jag har blivit med barnbarn! Fantastiskt ❤️Vilken är din mening med livet? I min bok "En stund på jorden" beskriver jag hur jag ser på den frågan. Alla har sina unika svar. Många försöker göra det meningsfullt. En meningsfull del av mitt liv är att försöka bidra till att kommande generationer människor ska få det bättre. Särskilt kommande generationer som lever i de delar av världen som jag har en möjlighet att påverka.

Idag är en stor dag för mig, i mitt unika liv. Jag har blivit farfar till en sondotter. Mitt hjärta är så upprymt av kärlek och livslust att jag inte kan beskriva det i ord. Jag är enormt tacksam för att jag fått två fantastiska barn. Jag har upplevt, och upplever mycket utveckling och kärlek tillsammans med dem. Nu får jag chansen att uppleva och känna mycket kärlek till ytterligare en generation närstående, och nya personliga utvecklingssteg. Även om jag brinner starkt för att bidra till en positiv samhällsutveckling för alla är onekligen den egna familjen särskilt viktig. Ett skäl till varför den är särskilt viktig är att i det perspektivet, i familjesammanhanget, har man stora möjligheter att påverka hur livet utvecklas. Bidra till evolutionen, att kommande generationer blir duktigare och får det bättre än tidigare. Några av oss har tur att ha föräldrar och föräldrars föräldrar som är närvarande, uppmuntrande och kärleksfulla. Många har det tyvärr inte. Många gånger för att de föräldrarna kämpar mycket med sig själva och sin psykiska hälsa. Charles Darwins läror har stor betydelse inom evolutionsläran. Att försöka bidra till att nya generationer blir bättre än tidigare är en viktig uppgift för oss vuxna. Det inkluderar att anpassa våra liv till ökad värme.

https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/charles-darwin-och-evolutionslaran

En ny homosapiens sapiens har "klivit" ut på vår jord. En ny flicka är redo för sin utvecklingsresa på en fantastisk jord fylld av utvecklingsmöjligheter och fantastisk natur, andra människor, djur och övrigt liv. 

Kära barnbarn, varmt välkommen! Den stund jag har kvar av livet på jorden kommer jag också vara en positiv, hoppfull och kärleksfull farfar som kan stötta lite då och då när det kan vara av värde. Om jag lyckas kan jag på nya sätt bidra till de kloka ord som står skrivna i målgången när Vasaloppet körs, "I fäders spår mot framtida segrar". Livet är fantastiskt!

https://www.pinterest.se/pin/209487820151543111/

Lyckan finns i mening

En stund på jorden!

Du har väl läst min bok? Om du inte gjort det kan jag ge dig en liten ledtråd om var meningen med livet till stora delar finns, i att göra något som känns meningsfullt. Vad som är meningsfullt är individuellt även om jordens alla mänskliga kulturer har olika perspektiv på vad som klassas som mer eller mindre meningsfullt. Mammon finns i alla kulturer. Även om uttrycket "mammon" är mest känt ifrån bibeln finns filosofiska berättelser om girighet, och jakten på vulgärt materiellt välstånd, i alla jordens folkberättelser.  Med det sagt finns människor som faktiskt finner mening i sitt liv med att bli miljon efter miljon rikare. Dör gör vi alla, förr eller senare. Fattig eller rik. I min bok får du veta vilka som får de lyckligaste liven. Det ringade den störste filosofen av dem alla in över 400 år innan Kristus födelse. Vem var det? Det var Sokrates. 

Som tennisintresserad har livet bjudit på många spännande exempel på personligheter och livsöden som spelats upp för oss åskådare. Den fantastiska Björn Borg som slutade förvånansvärt ung och efter ett tag tycks ha landat i ett "lagomliv". John McEnroe som hade ADHD som sprutade ur munnen samtidigt som han presterade fantastisk tennis. Stefan Edberg som både presterade fantastiskt på världens tennisbanor och som efter karriären hitta fast mark under fötterna genom fortsatta alternativa tennisengagemang och kapitalplaceringar. Gentlemen som Pete Sampras och Roger Federer som år efter år presterade på topp. Och Boris Becker som superung sopade banan av de flesta, blev extremt rik och har efter tennislivet fullständigt kraschlandat. Bara i tennisintäkter drog han in över 400 miljoner kronor. För mig exemplifierar Becker en person som inte efter en fantastisk tenniskarriär kunde hitta en ny stark mening med sitt liv. Jag är helt övertygad om att människor som känner en stark mening med vad de gör också känner stor tillfredställelse med sitt liv. Det livet kräver inte en massa materiella tillgångar och feta bankkonton för att upplevas som framgångsrikt. Om du läser min bok, "En stund på jorden", framgår det tydligt att människans största filosofer landat i den slutsatsen.  

"Den tidigare tyske tennisstjärnan Boris Becker döms till två år och sex månaders fängelse för att ha dolt tillgångar värda miljontals kronor efter att han försattes i personlig konkurs 2017."

"– Den tilltalade har verkligen förlorat allt. Boris Becker har ingenting kvar. Ingenting! Det är inget annat än en tragedi. Och förnedringen han fått utstå... från media och omvärlden. Hans karriär är förstörd. Han kommer inte hitta något nytt arbete. Han kommer vara beroende på andras goda vilja för att överleva, sa Beckers försvarsadvokat enligt tyska Bild."

https://www.svt.se/sport/tennis/tidigare-tennisstjarnan-far-fangelsestraff

I alla tider har människor älskat att visa upp sina framgångar genom att bo extremt lyxigt, ha dyra hästkrafter som "drar" dem , omge sig med "hov", resa till fina platser långt borta och frottera sig med olika kulturpersonligheter. Idag är inget undantag. Kanske är detta "påfågelbeteende" starkare än någonsin i en tid där vi matas med korta berättelser på sociala medier och där så kallade influensers ständigt ska påverka oss att vilja konsumera så mycket som möjligt. Ja, ja... Jag tycker att alla får leva sina liv som de vill inom lagarnas ramar. Även om lagarna ibland kan upplevas som dåliga. 

Lagarnas syfte är att vi människor ska leva i så stor harmoni som möjligt. Utan rimlig rättvisa ingen harmoni. Utan att känna en rimlig mening med sitt liv är det också mycket svårt att känna harmoni. Ur ett "meningsperspektiv" kan jag förstå att man vill bli lärare, arbeta med vårdyrken eller som polis. Hur jobbigt det än är på en skola, i till exempel ett sjukhus eller under ett polispass så är varje dag fylld med tydlig mening. Meningen att bidra till människors bildning. Meningen att hjälpa människor att bli friska eller att må så bra som möjligt under tuffa omständigheter. Meningen att bidra till att så många som möjligt kan känna sig trygga. Den som känner stor mening med det man gör fyller sitt liv meningsfullt. Därför finns också många kulturpersonligheter som lever mycket ekonomiskt begränsat men som ändå mår bra när de får göra det de brinner för. 

Ordning och tillhörighet

Från homogent till heterogent

Under många generationer av människor var det svenska samhället väldigt homogent. Kristendomen och jordbrukssamhällets regler och normer präglade invånarna i stor utsträckning. Ända fram till 2000-talet var också maktens instrument för att kontrollera människors hjärnor via mycket begränsade medier kraftfullt. Därefter återvände på många sätt kaos i takt med att kommunikationskanalerna blev fler och har exploderat när sociala medier gjort sitt omfattande inträde i människors liv. Och i västvärlden har media kaoset växt parallellt med att religionerna tappat allt mer i betydelse för många invånare. På flera sätt har dessa stora förändringar påverkat politikens förutsättningar i västvärlden. 

Anders Sundell skriver en intressant krönika i SvD om att politiken idag beskrivs ha tagit över religionens tidigare roll i många människors liv. Hans funderingar är värda att reflektera en del över och därför väljer jag att nedan ge några exempel på hans funderingar kopplat till denna enligt honom tydliga trend. Eftersom det finns gott om historiker som beskriver religioner som ideologier är det inte långsökt. Ambitionen att skapa en islamistisk stat, som vissa bär på, kan ses som ett tydligt exempel på detta.

"En ledtråd, tror jag, finns i svaren till den världsomspännande undersökningen World Values Survey. Sverige sticker ut som ett extremt sekulärt land, där religion upplevs vara mindre viktigt i livet än i de flesta andra länder. I stället utmärks svenskar av att politiken här rankas högre än på de flesta andra ställen. Här kan det finnas ett samband."

"Politiken har alltmer tagit religionens roll som moralisk vägvisare och identitetsskapare. Förut var det kyrkan som berättade hur man skulle leva för att vara en god människa. Nu fyller politiken det vakuum som lämnats av sekulariseringen."

"Frågor om rasism, mänskliga rättigheter, migration och miljö värdeladdas numera på ett sätt som går bortom åsikter om specifika reformer. De handlar inte bara om vad man tycker om policyåtgärder, utan om hur man bör leva för att vara en god människa. Man förväntas ställa om sin livsstil och skärskåda sina egna tankar och vanor, på ett närmast rituellt sätt. Det personliga blir politiskt, och tvärtom. Det finns politiska poäng att tjäna på att främja den här utvecklingen. Kampen mellan gott och ont är mer engagerande än en debatt om vilka medel som är bäst för att nå ett gemensamt mål."

"Politiken bör vara ideologisk, men kunde gärna bli mindre moralisk. Partiernas uppdrag bör vara att lägga fram åtgärder som löser samhällsproblem på samhällsnivå, snarare än att skapa levnadsregler för individer. Och om vi slutar betrakta medborgare som syndare kanske vi också kan sluta låtsas att politikerna är helgon."

https://www.svd.se/politiken-har-blivit-den-svenska-religionen  

Kunskap är alltid värdefull. Visste du att det finns en stark uppfattning bland människor i norra och södra delar av världen om att man är mer eller mindre bra? Att man anses mer eller mindre duktiga? Även om detta skriver jag i min bok "En stund på jorden". Vädrets makter har självklart präglat oss människor och fortsätter att göra det. Den som vill försöka förstå vad som händer i världen behöver även förstå att denna uppfattning finns bland många av jordens människor. The Economist skriver intressant om detta som jag bifogar nedan.

https://www.economist.com/christmas-specials/2021/12/18/north-south-antipathies-endure-around-the-globe

I samma nummer av The Economist kan vi också ta del av intressanta data från USA där de tar fram jämförelser utifrån vilken ras man som människa klassas som. Ja, utifrån vilken ras man klassas som. I USA "bokförs" ras när de gör sina analyser av både det ena och det andra. När man läser artikeln blir det tydligt att det inte är ointressant att ha koll på generella skillnader mellan hur olika indelade grupper tänker, gör och har det. Även om vi alla är människor, homo sapiens sapiens, finns generella skillnader beroende av vilken bakgrund vi har. Sverige brukar härma USA på många sätt. Både bra och dåliga. Tror du även Sverige åter börjar registrera raser? Varför inte? Vi har ju importerat identitetspolitiken….. 

https://www.economist.com/graphic-detail/2021/05/21/how-america-compares-to-the-world-when-split-by-race

I Fokus skriver Thomas Gür läsvärt om hur korkat de flesta rikspartier agerat de senaste åren. Och Markus Kallifatides skyller på 90-tals sossar och drömmer om socialistisk politik. Bra av Fokus att ge två skilda perspektiv. Gür har rätt, vill man inte leva i en diktatur får man acceptera och klokare förhålla sig till politiska olikheter. Glöm aldrig, vad än vänstermänniskor eller vissa liberaler försöker sälja in på dig, att människan är ett flockdjur och vill känna samhörighet. Personligen har jag blivit övertygad om att geografiska hemvister, lagar som står för jämlikhet inför lagarna, yttrandefrihet och demokrati är vad vår del av världen måste jobba hårt med att skapa önskad tillhörighet till. I den världen hör inte DÖ, JÖKar eller andra demokratiska dumheter hemma. Naivister och broilers måste hållas långt ifrån makt även i en demokrati.

Gür:

”Bortom ytan om att hålla en gemensam politisk motståndare borta från inflytande, har dessa överenskommelser varit återkommande uttryck för verklighetsförnekelse hos en mycket stor del av den svenska politiska eliten. Ty framväxten av det parti, SD, vars inflytande man har velat förhindra, har varit en av många, och i det här fallet ett av de tydligare, manifestationerna av de senare decenniernas omfattande och grundläggande förändringar av Sverige i demografiskt, nationellt, etniskt, kulturellt, ekonomiskt och socialt hänseende.”

”Majoriteten av Sveriges etablerade politiska elit har å sin sida antingen förnekat dessa förändringar eller sökt presentera, eller snarare skönmåla, dem, som en välkommen, önskvärd och eftersträvansvärd utveckling. Uppenbarligen har en allt växande del av väljarkåren inte velat skriva under på den skildringen.”

”DET STÖK SOM MAN genom konstlade och verklighetsfrämmande avtal sökt lägga locket på, har i stället gjort sig gällande med råge. Betänk bara det fantasifulla målet att DÖK enligt sitt grunddokument skulle gälla fram till valet 2022, och vad dess fall tio månader senare ledde till.”

Kallifatides:

”Socialdemokraterna är mödosamt i färd göra upp med sitt eget 1990-tal, då partiet begick mycket allvarliga misstag i verklig maktställning. Både den ekonomiska politiken i stort och välfärdens styrning och organisering behöver omprövas. Nästa år kan det ske på allvar, om medborgarna vill.”

https://www.fokus.se/kronika/dolj-inte-roran-stoket-ar-demokrati/

Fokus har också en artikel om ett korkat svenskt idéklimat som också är läsvärd. Om Sverige ska försvara sin position som ett generellt välståndsland brådskar det att välja klokare politiskt ledarskap. Jag vill leva i ett tryggt generellt välfärdsland, vill du?

https://www.fokus.se/synvinkel/sveriges-ideklimat-paminner-om-det-forna-ostblockets/?fbclid=IwAR0xuVfO-YtLQbNuhqx6p7uvDnjkJh_FPWg5Ytuhl8zvDFDzv_S7QGzuUQs

Utvecklingspartiet demokraterna vet hur vi lyckas skapa den samhörighet vi behöver. Delar av den politiken gav vi uttryck för i en UNT artikel nyligen.

”En stark lokal vi-känsla måste skapas som gör hela Uppsala trevligare och som bidrar till att vi bättre hjälps åt att inkludera människor i behov av aktivt stöd och jobbmöjligheter. Vi kallar det ”Uppsalakontraktet”.”

”För att kraftigt förstärka Uppsalas integrationsarbete behöver vi lära oss av andra, till exempel Australien och Kanada, hur de lyckats skapa en gemensam vi-känsla bland människor med mycket olika bakgrunder. Sverige är i dag en nation uppbyggd av människor med bakgrund i många länder och det är viktigt att våra invandrare vill bli en del av ”oss svenskar” och att övriga samhället aktivt bjuder in dem att bli en välkomnad del av oss. Svensk nutidshistoria lär oss att det stora flertalet av de som invandrar till Sverige också bor kvar här livet ut. En inkluderande vi-politik är därför mycket viktig. En del av vår gemensamma identitet ska vara att man är en stolt Uppsalabo.”

https://unt.se/nyheter/artikel/r19oz43j

Kroppens styrsystem

Forskningen allt kunnigare

Vem är du? Hur beskriver du dig själv? Till mycket stor del är du ett resultat av dina arvsanlag. Arvsanlag som bland annat påverkar din hjärnas förmåga. Självklart påverkar skolgång, uppväxtmiljö och andra faktorer mycket men senare års forskning visar att den nedärvda betydelsen för att vi blir dem vi blir är mycket större. Det påverkar med andra ord i stor utsträckning hur vi förhåller oss till de miljöer vi upplever genom livet. Är du besviken? Vill du tro något annat? Det finns gott om ny forskning på världsklass som styrker detta faktum. Dessutom påverkar det våra unika personligheter som omgivningen gillar eller ogillar.

Bara för att våra ärvda anlag styr det mesta i våra liv är vi fortfarande helt unika individer med helt unika viljor och känslor. Ingen annan än du kan känna exakt som du och tänka just dina tankar i en enskild situation. Visst är det fantastiskt att veta att vi alla är unika! Även om du skulle få en klonad människa, som blir din genetiska kopia, kommer du och din klon vara mindre lika än två enäggs tvillingar. Alla som känner enäggstvillingar vet att de är väldigt lika varandra men tveklöst helt egna personligheter eftersom de aldrig kommer att uppleva exakt samma saker under sitt liv. Och det trots att det främst är våra runt 15 första år som präglar oss mest. Något som är viktigt att förstå för människor som vill att svensk integrationspolitik kraftigt ska förbättras.

I SVTs Vetenskapens värld kan man lära sig mycket på ett enkelt sätt. Inte minst om hur vår hjärna fungerar. 

”Hjärnan bestämmer inte ensam över kroppen. Ny forskning visar att kroppens organ kan kommunicera med varandra - helt utan att hjärnan ingriper. Våra kroppar har ett eget slags internet. Vi får här se bilderna av detta vårt inre mikrokosmos, och vi får träffa forskarna som tar reda på hur detta ”kroppens internet” fungerar.”

https://www.svtplay.se/video/31068898/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-sasong-34-kroppens-internet

En nedärvd instinkt vi har är att skydda våra barn. I ljuset av det är det lätt att förstå att föräldrar till barn som utsätts för brott får ”mental härdsmälta” av att rättssystemet inte entydigt står på utsatta barns sida. Nedan artikel i Expressen är i sammanhanget läsvärd. Vi behöver bättre representation bland våra förtroendevalda. Är det möjligen ett systematiskt arvsanlagsfel hos många av dagens riksdagsledamöter? Kanske slår  god talförmåga ur förmågan att förstå samband… (ironisk).

”De misstänkta killarna förhörs med försvarare och svarar ”inga kommentarer” på alla frågor. Deras telefoner tas i beslag men är låsta. Eftersom det inte finns något lagligt stöd för polisen att sätta deras fingrar mot fingeravtrycksläsarna måste polisen istället fråga dem efter deras PIN-koder. Ingen av dem vill uppge sin PIN-kod för polisen. Åklagaren begär de tre misstänkta häktade för att de inte ska få möjlighet att prata ihop sig eller påverka offret, som de ju är bekanta med. Tingsrätten beslutar att släppa ut 16-åringen på grund av hans låga ålder men häktar de två äldre misstänkta killarna.”

”Vi är flera åklagare och poliser som har skrikit oss hesa över att vi inte har de verktyg som krävs för att kunna utreda de brott som plågar vårt samhälle. Fallet ovan är fiktivt men skulle kunna vara en beskrivning av ett verkligt ärende.”

”Politikerna ger oss inte bättre förutsättningar än såhär att lyckas med vårt arbete.”

https://www.expressen.se/ledare/paulina-brandberg/om-ditt-barn-ranas-star-lagen-pa-ranarnas-sida/

Livsharmoni

Högt i Maslows behovstrappa

I ett allt mer tudelat Sverige är det fortfarande många av våra drygt 10 miljoner invånare som befinner sig högst upp i Maslows behovstrappa. Det vill säga är så livspriviligierade att vi kan ägna oss åt självförverkliganden i olika former. I ett Sverige där allt fler i arbetsför ålder inte är självförsörjande, och där skattetrycket redan är på världstopp nivå, blir antalet som inte kan ägna sig åt självförverkliganden allt fler. I en hårt konkurrensutsatt global ekonomi är det min övertygelse att det är kreativitet och lust hos en befolkning som avgör om framtiden blir positiv eller negativ för oss som unikt samhälle. Kreativiteten och lusten finns mest hos människor högt upp i Maslows behovstrappa. Även ur detta perspektiv har den svenska misslyckade migrations- och integrationspolitiken starkt bidragit till att skapa en stor och växande underklass. En samhällsordning som stör den harmoni som ett samhälle kan uppnå om en anständig lägsta levnadsnivå kan säkerställas. Det går inte när antalet arbetsföra som inte är självförsörjande är på dagens svenska nivåer. För att återställa rimlig harmoni krävs nu minst tio år av hårt och målmedvetet integrationsarbete. Och mycket ikigai.

https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/humanistiskt-perspektiv/maslows-behovstrappa/#behoven

Jag har haft förmånen att bo i Asien. Bland annat några år i Japan. Jag lärde mig väldigt mycket värdefullt under min tid som bosatt och mycket verksam i Asien. Inte minst filosofiskt. Något som gjort mitt liv mycket mer harmoniskt och uppskattat. Bland annat kan du med fördel ta del av Ikigai och den visdom som förmedlas. Enkla visdomar som kan vägleda mot till exempel självförsörjning. 

"Det japanska begreppet ikigai är svåröversatt, men betyder ungefär ”anledning att finnas till”. Ikigai är ordet för det som får oss att vilja gå upp på morgonen. Det som ger våra liv syfte, mening och mål, och gör att vi känner glädje och tillfredställelse."

"Ikigai utgör en samlingspunkt där de viktigaste sakerna i livet samverkar, i balans och harmoni med varandra. I den punkten möts det du brinner för, det du är bra på, det du kan försörja dig på och det samhället behöver. Det betyder inte nödvändigtvis att din ikigai måste vara ditt yrke; det viktiga är att själsliga och mer materiella behov lever i harmoni med varandra. Målet är att hitta glädje, självuppfyllelse och en känsla av social tillhörighet – i dina vardagliga aktiviteter och rutiner."

"Om du vill hitta din ikigai så kan du utgå ifrån fyra frågeställningar:

1. Vad älskar du?
   
2. Vad är du bra på?
   
3. Vad behöver världen från dig?
   
4. Vad kan du få betalt för?"

Har du koll på ditt ikigai? Om inte, försök hitta din mening med din stund i livet. Det är en kort stund som kan fyllas med mer eller mindre värdefullt engagemang. Vad som är värdefullt avgör du. I bästa fall värderas det även av andra så att du kan leva på det engagemang du brinner för. 

https://www.motivation.se/innehall/ikigai-en-anledning-att-finnas-till/