Visar inlägg med etikett Konflikträdsla. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Konflikträdsla. Visa alla inlägg

torsdag 2 februari 2023

Mesar

Varför en konflikträdd kultur?

Att ha högljudda samtal och förhandlingar är inte samma sak som att man är i djup konflikt. Det finns gott om kulturer runt om i världen där energirika och högljudda ”debatter” är vardag. Hur kommer det sig att vi i Sverige är så lågmälda och ”konflikträdda” när vi bryter åsikter med varandra? I ett land som tillhör de individuellt friaste i världen och som undvikit krig i över 200 år. Att sätta gränser och upprätthålla dem skapar konflikter. De konflikterna är viktiga att ta. Särskilt i våra skolor. 

Anna Dahlberg, Expressen, bjuder på läsvärda skolperspektiv om hur mesigheten bidragit och bidrar till förfallet i skolan.

Problemskolor med pressad budget ska alltså ägna upp till ett år åt att införa en metod som saknar evidens. Man tar sig för pannan. Den mest rimliga förklaringen till att Hjulsta grundskola tappade kontrollen kom i stället från skolans eget skyddsombud: Hon kopplade det ökade våldet till att det inte längre fick några direkta konsekvenser om elever bröt mot en regel och inte lydde en tillsägelse.”

Det finns självfallet inget egenvärde i att trappa upp konflikter genom att skrika allt högre eller gripa in fysiskt om situationen inte kräver det. Det är väl känt inom psykologin att ”känslor smittar”. 

”Men att försöka hålla sig lugn i en uppjagad konfliktsituation är något helt annat än att acceptera ett normbrytande beteende eller rentav belöna det. Det är det som är det djupt problematiska i Bo Hejlskov Elvéns uttalanden.”

Men egentligen är problemet så mycket större än en enskild modelära. Det är ett samhällsproblem. Jag talade för ett tag sedan med en journalist med lång erfarenhet från Tyskland. Hon menade att de kulturella skillnaderna mellan länderna är stora. Ett barn som beter sig illa på en tysk lekplats blir genast tillrättavisat av andra föräldrar. Detsamma gäller barn som dristar sig att gå mot rött ljus eller stimma i en simhall. Det finns en hel armé av gränssättare i den tyska vardagen. ”Glöm att du kan gå in på ett tyskt bibliotek och störa och stöka. Ungdomar som avslöjas med att snatta trycks upp mot väggen av polis som vore de grovt kriminella. Att agera normbrytande har sitt pris”, konstaterar journalisten.”

Tänk om vi i stället bara skulle låta oss inspireras av Tyskland. Släpp fram en armé av gränssättare – föräldrar, skolpersonal, fastighetsvärdar, poliser med flera – som vågar göra det som är så meningslöst enligt den lågaffektiva läran, nämligen att säga ifrån.”

https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/hela-sverige-lider-av-konfliktradsla/

Konflikträdsla är inget positivt! Det innebär att man öppnar upp för psykopater och farliga maktmänniskor utan tidig kamp där de kan tvingas bekänna verklig färg. Det finns mycket skrivet om konflikträdsla och massor av kurser för att lära dig att hantera sådana situationer bättre. 

Med konflikträdsla menas här att man i största allmänhet tycker det är obehagligt med situationer där andra kan bli arga och/eller att man har har en överdriven ängslan för möjliga negativa konsekvenser av konflikter. Det är inte en fråga om konflikträdsla när man i en särskild situation väljer att undvika en konfrontation därför att man gjort en realistisk bedömning av situationen och kommit fram till att man tycker att priset för att konfrontera är för högt.”

https://www.gu.se/socav/du-ar-konfliktradd

https://www.ihm.se/i-fokus/blogg/konfliktradsla-banar-vag-for-psykopater-pa-jobbet/

https://www.wellness.se/mental-halsa/a/oWOLra/konfliktradd-psykologens-rad

Ann-Charlotte Martéus, Expressen, skriver läsvärt om ledarskapet inom Centerpartiet. Matchar väl beskrivningen som jag bjuder på i min bok ”En stund på jorden”. Partier ska inte vara ”religiösa” samlingar och de har lågt samhällsvärde om de kraftigt styrs av lobbyister och kompisars PR-byråer. 

Fast i så fall träder Demirok in i en tradition som Annie Lööf har vårdat ömt. Hon var en påtagligt ”jag”-stark partiledare.”

Ett annat, tandgnisslande arv som Lööf lämnar efter sig är den floskulösa retoriken. Den har alltid funnits, ända från talet hon höll som nyvald partiledare 2011, där hon deklarerade att Sverige behöver ”en visionär färdplan och genuina värderingar.””

Men man kan inte komma ifrån att Centerns sakpolitiska suddighet bara har tilltagit under hennes tid – delvis beroende på att Lööf attraherade progressiva storstadskvinnor och ville vara synnerligen o-tydlig med att C, ekonomiskt, står långt till höger. Men fluff kunde man fortsatt leverera.”

Förvandlingen från politiskt parti till frikyrka med terapeutiska doftljus framstod som fullbordad. Oavsett Muharrem Demiroks kvaliteter har han ett hästjobb framför sig. Opinionssiffrorna är rekordlåga och den politiska idélådan ter sig tom. Och det finns många doftljus att snubbla över.”

https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/hur-ska-demirok-styra-annie-loofs-floskelkyrka-/

Varför inte provocera lite mot de överkänsliga identitetspolitiska människor som finns i Sverige. Det finns ett uttryck som lyder ”Are you a man or a mouse?” Vad är du? 





tisdag 17 december 2019

Konflikträdda och för PK

Ute i stugorna
Varför finns konsulter och psykologer? För att kompetens saknas inom en organisation eller för att hjälpa till att vidga perspektiven, eller våga ta i problem. Hela konsultbranschen som vi känner den idag har sitt ursprung i Sigmund Freuds läror. Freuds metod fri association och psykoanalys skapade ramverken för dagens skickligaste organisationskonsulter. Helt klart är att konsulter kan göra stor positiv nytta om de är skickliga och vågar vara ärliga. ”Vågar” ur perspektivet att alla kunder inte är så mogna att de tål att höra kritik. Och om konsulten utifrån sin kompetens och analys inte vågar säga sanningar kommer inte heller problemlösningsarbetet bli framgångsrikt.

Det finns gott om problemlösningsbehov runt om i Sverige. I ett land där det politiska etablissemanget, och de flesta ”gammelmedierna”, skapade en politisk korrekthet (PK) som hindrade ett konstruktivt debattklimat. Var det en del av den svenska ” konflikträdslokulturen”?
Helt klart är att väldigt många svenskar runt om i ”stugorna” knutit sina nävar i byxorna och varit/är förbannade över PK förhållningssättet till uppenbara problem. Våra danska ”kusiner” har länge förundrats över hur vi svenskar ”spårat ur” och ”PK-fixerats”. De har blivit så bekymrade över vårt etablissemangs urspårning att de gjort, och gör, mycket parodi om detta självdestruktiva PK-beteende som den ”fina” eliten lurat in Sverige i. Det är hög tid att vi återtar förmågan att tydligt och konstruktivt debattera faktiska problem. Att låtsas som att problem inte finns, eller anse folket för dumt för att klokt kunna förhålla sig till fakta, är oklokt. Titta gärna på bifogade klipp där danskarna driver med svensk korkad PK kultur. Så här i jultid tycker jag du ska titta på nedan korta filmer. Tillsammans kanske även en PK mästare börjar få lite bättre självinsikt. Och som i sista bifogade klippet kanske Sverige bättre kan börja rädda sig ifrån sig själv... Jag väljer att se danskarnas humoristiska gratiskonsultation som ett sätt att försöka hjälpa oss svenskar. Vi kan nog med fördel betrakta deras hjälpande hand som en kärleksförklaring.
https://m.youtube.com/watch?v=MtVHHq-5f0U
https://m.youtube.com/watch?v=MMSaEccCPu8
https://m.youtube.com/watch?v=tonjHsFUHBQ
https://m.youtube.com/watch?v=B-92fMR_I20
https://m.youtube.com/watch?v=LLywF53S3gY
Dagens kalkoner
De som inte förstår att lärarens uppdrag ska vara att utbilda sina elever och att leda sina klasser, inget annat. För lärare är det med önskad arbetsinriktning värdefullt att utveckla den pedagogiska förmågan att lära ut till olika personlighetstyper. Utvärderingar/betygsättningar ingår självklart i läraruppdraget. Men utbildningspedagogik ska inte sammanblandas med administrativ förmåga. Andrej Kokkonen ondgör sig nedan över hur dyrbar tid och pengar slösas bort på vad jag antar är ”PK-kurser”. Bra att han vågar säga ifrån. Nu har han säkert hamnat i skamvrån...

”Frågan är vem som vinner på det. Knappast studenterna. Snarare förlorar de när lärarna tvingas lägga sin dyrbara kompetensutveckling på att öva på att skriva dokument istället för att förkovra sig i de ämnen de föreläser om. Knappast heller vi lärare, som tvingas kasta bort vår tid på kurser som de flesta av oss aldrig skulle ha läst frivilligt. Och där borde frågan rimligen vara avgjord. För om varken studenter eller lärare vinner på kurserna borde de lika gärna kunna avskaffas. Trots det fortsätter universitet runt om i Sverige att spendera miljoner på dem. Hur man kan göra det utan en gedigen konsekvensanalys är en gåta för mig. Pedagogikkurserna är dessutom bara toppen på ett isberg. Runt om i myndighetssverige satsar man på olika kurser och vidareutbildningar utan att de faktiskt utvärderas.”
”Skolan är ett särskilt sorgligt kapitel. Ett exempel är de kurser i lågaffektivt bemötande som svenska skolor köper in till höga kostnader – trots att det inte finns någon evidens för att metoden fungerar. Varför detta oansvariga slöseri med skattepengar kan fortgå utan protester får de lärde tvista om i framtiden (om de nu har tid med tanke på alla kurser de tvingas läsa).”
https://www.gp.se/ledare/i-kunskapens-borg-står-inte-alltid-kunskapen-högt-i-kurs-1.21540797

Erik Pelling. Socialdemokraterna har nu styrt Uppsala och Sverige tillsammans med Miljöpartiet i fem år. Det är en lång tid i dagens verklighet. Tydliga skyldigheter behöver alltid matchas mot rättigheter. Och resurser behöver prioriteras dit de bäst behövs. Jag minns hur jag tidigt under mandatperioden 2014-2018 kämpade för fler socialarbetare i fält. Efter allt för lång tid stärktes det viktiga arbetet. Jag minns också hur jag i SR/P1 debatterade trygghetsfrågorna med den dåvarande kommunstyrelsens ordförande, Socialdemokraten Marlene Burwick. Jag beskrev utvecklingen och föreslog konstruktiva motdrag. Burwick förminskade problembilden och kände inget stort behov av trygghetsförstärkande åtgärder. Jag hoppas Uppsalaborna 2022 röstar på politiker och partier som inte ”stoppar huvudet i en potta” (Se ett av Emilklippen ovan).

”Expressen har varit på plats i Uppsala och talat med kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S). Han menar att läget är allvarligt i staden. 
– Vi har ett djupt problematiskt läge i Uppsala och vi har haft det i flera år med ett ökat antal skjutningar och även några fall av bombningar. Det är väldigt oroande, säger han.”
https://www.expressen.se/nyheter/tva-skjutna-allvarligt-skadade/

Dagens stjärna
Johan Westerholm, Ledarna. Han har så rätt! ”PK-Sverige” hotar vår demokrati!

”När polis, åklagare, övrig media och Publicistklubben bara verkar vilja skydda en sorts journalister och en sorts nyhetsbevakning befinner sig samhället på ett sluttande plan. Vi kan ha, och har sannolikt, åsikter om både Aschbergs och Lamottes journalistik och publicistiska idé. Men om vi bara ger den ene skydd, trots att de skall vara lika inför lagen så har vi faktiskt redan förlorat slaget mot de krafter som vill något annat med Sverige.”

lördag 11 november 2017

Konflikträdsla

Utvecklingssteg
Det finns människor som påstår att svenskar inte har en unik generell värdegrund. Samma människor förnekar också att olika samhällen också fostrar olika generella beteenden. De som tycker så har enligt mig väldigt dålig koll på verkligheten och visar tydligt att de inte har några kunskaper i beteendevetenskap. I botten är vi alla människor en och samma ras, homo sapiens sapiens, EN ras. Men vi är samtidigt över 7,3 miljarder intressanta och värdefulla unika personligheter formade utifrån genetiska förutsättningar och uppväxtmiljö. En miljö som både handlar om familjeförhållanden och kulturell kontext både i till exempel en svensk eller Hunnebostrandkontext.
Många gånger väljer vi människor att bryta upp och flytta för att vi misstrivdes med ett samhälles kontext. Det som oftast lockar i större städer är att de erbjuder mötesplatser för likasinnade i mycket större utsträckning än vad mindre orter erbjuder. Självklarheter hoppas jag de flesta förstår.

I en värld i ständig förändring förändras också alla samhällen hela tiden, även små. När generellt svenskar betraktas av människor från andra nationella samhällen beskrivs vi ofta som konflikträdda. Hur kunde det bli så i ett land som undvikit krig i över 200 år? Är det möjligen konflikträdslan i sig som just bjudit på en lång period av fred? Personligen gillar jag när olika åsikter bryts mot varandra. För mig är det en självklarhet att det ska ske respektfullt. Att röstlägen och kroppsspråk berikar åsiktsbrytningar tycker jag oftast är berikande, det tycker inte många i vår generella kultur. Höjda tonlägen och gestikulerande upplevs som aggressivt och hotfullt. Ja, ja... är vi i en brytningstid i den generella svenska beteendeutvecklingen nu? Kanske leder Me too rörelsen till att den svenska tiden av konflikträdsla är över. Personligen tror jag det är toppen. Inte minst tror jag integrationen av nya samhällsinvånare i Sverige blir enklare om vi blir bättre att våga stå upp för en position tydligt. Konflikter bidrar ofta till större utvecklingssteg. Om de sker mellan individer och grupper som agerar respektfullt och lyssnar på varandra är jag säker på att konflikterna blir värdeskapande. Konflikter utan en grundläggande respekt för alla andra människor, och att man lyssnar på andras argument, leder till mer eller mindre stora "krig". Krig vill vi inte uppleva, det är bara av ondo för alla inblandade förutom för några makthungriga psykopater.
https://www.expressen.se/ledare/tystnadskulturen-ar-antligen-dod-och-begraven/
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Social_kontext
https://www.synonymer.se/sv-syn/kontext
https://www.expressen.se/omtalat/livet/6-tecken-pa-att-personen-du-brakar-med-ar-en-psykopat/

Dagens kalkon
Iran och Saudi-Arabien som tycks ladda upp för ett nytt proxykrig efter Syriens förfall i Libanon. Låt libaneserna och alla landets flyktingar leva i fred!
http://internationell-lexikon.com/definitions/?swedish_word=proxy_war
http://www.gp.se/nyheter/världen/konflikten-i-libanon-har-blivit-världspolitik-1.4816782

Dagens stjärna
Janne Andersson och det svenska herrlandslaget i fotboll.
http://www.gp.se/sport/fotboll/jättekul-för-honom-att-få-spela-med-mig-1.4820553

måndag 6 juni 2016

Senfärdighet

Ordningsfrågor istället för sakfrågor
Det finns ett talesätt att "det gäller att kunna skilja mellan sak och person". Logiskt stämmer det. Visst kan vi vara överens om att bara för att du och din bästa vän inte håller med varandra i en för dig viktig sakfråga så kan du fortsatt gilla din vän, eller? Jag tror att det är så. Samtidigt tror jag både många partners, familjemedlemmar och vänner undviker att tala om politiskt känsliga frågor för att inte hamna i konfliktlägen. Lätt att förstå den strategin bland människor som är konflikträdda, och som inte kan skilja mellan sak och person. Det tycks finnas gott om konflikträdda personer i Sverige. Är det därför som problem allt för länge sopas under mattan? Det var möjligen en framgångsrik väg förr, men inte idag. Den tjänade oss väl under hundratalsår då vi lyckats undvika krig.

Min uppfattning är att vi nu lever i en tid och i ett sammanhang där senfärdigheten och oviljan att se och skyndsamt åtgärda problem leder mot orimligt stora negativa konsekvenser. Visst kan vi även vara överens om att små problem är lättare att lösa än stora problem. Och att det är svårt att lösa komplexa problem om man inte öppet, respektfullt och med högt i tak kan samtala/debattera runt olika lösningsförslag. En god vän brukar regelbundet säga att huvudproblemet i svenskt problemlösande är att vi kollektivt har fokus på form istället för på sakfrågor. Vem som helst får inte tycka till i sakfrågor. Man måste "formalistiskt" vara rätt person. Helst ska man vara en del av ett problem för att det ska vara PK att tala om problemet. Annars klistras snabbt olika negativa etiketter på den som vågar tycka något. Vi i Sverige har inte råd med sådan inskränkthet och vi måste snabbare lösa problem som identifieras. Det tjänar alla på.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sakfråga
http://www.synonymer.se/?query=sakfr%E5gor
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Ordningsfråga

Är en del av oförmågan att snabbt lösa ut problem att vi även i Sverige har mycket politisk vänskapskorruption? Eller är det i nutid så enkelt att den svenska korruptionen främst är mellan politiker och lobbyingföretag samt bankägare? Lobbyister vill ju sätta agendor och mäkla lösningar. Om politikerna själva skulle lösa problemen fortare skulle lobbyföretagen förlora inflytande och intäkter med höga marginaler. Kan det finnas ett samband mellan politikens direkta oförmåga med att många ledande politiker när de av egen eller andras krafter lämnar politiken börjar jobba som PR konsulter? Och hur korrupt kan det vara att bankernas utlåningshunger inte mötts av rimliga åtstramningar långt tidigare än nu? Det är naivt att tro att det svenska samhället är fritt från korruption. Vi har sannolikt andra former för den. Som vanligt är det enklaste sättet att identifiera korruption i olika former att följa pengar samt att analysera varför människor som saknar tillräckliga meriter, i förhållande till andra mer meriterande, får lönsamma uppdrag. Finns gott om utrymme för spännande grävande journalistik inom detta område. Även i Sverige.
http://www.gp.se/ledare/lyft-tabut-kring-korruption-1.2125986

Sverige är fantastiskt
Jag är en stolt svensk! Jag förknippas gärna med den svenska flaggan och de värderingar som det svenska samhället representerar. Idag är vår nationaldag. För mig är det en stor dag som vi inte utnyttjar tillräckligt mycket för att tydligare fira vår demokratiska, jämlikhetsorienterade, nyfikna och frihetsambitiösa värdegrund som utgör fundamentala grundbultar i det som kallas svensk kultur. Sverige och dess delar måste bättre inkludera nysvenskar i dessa fundamenta i vår generiska kultur. När vi till och med har svenskar som är födda på Karolinska sjukhuset, och helt vuxit upp i till exempel Stockholmsstadsdelen Husby, men inte kallar sig svensk exemplifierar det att vi har ett svårt integrationsarbete framför oss. För att det ska lyckas bra är det min övertygelse att vi behöver politiska ledare med direkt praktisk erfarenhet av att leda människor från mycket olika kulturell bakgrund. Det finns gott om "gör om, gör rätt" sakperspektiv i Sverige. Låt oss prata om våra ständiga problemen, skyndsamt löser dem och kollektivt dissar alla PK människor som är snabba att peka finger och säga typ "du har ingen rätt att tycka i den här frågan". Vi måste få stopp på det destruktiva vänster och naivistsättet inom det svenska debattklimatet. Det skulle vara en fantastisk gåva till moder Svea idag! Nu kör vi! Ett nytt konstruktivt debattklimat utan att vi tillåter formpoliserna fördumma och försena viktiga debatter! Senfärdigheten kopplad till svenskt förhållningssätt till hedersbrott är ett utmärkt exempel på att dagens PK form är sjuk! Gör om! Gör rätt!
http://www.gp.se/ledare/unga-i-förorten-måste-känna-sig-som-svenskar-1.2125847
http://www.dn.se/kultur-noje/nar-bilden-av-sverige-faller-sonder/
http://www.unt.se/uppland/uppsala/carin-gotblad-hedersfortrycket-okar-4252345.aspx


måndag 24 februari 2014

Sopa under mattan

Om vi i Sverige ska klara av att försvara och positivt utveckla vårt välstånd måste vi kunna debattera de stora frågorna grundligt. Så tycker inte jag att det är. Enskilda sorgliga fall lyfts fram av media och beskrivs ofta som representativa exempel på hur det generellt är. De enskilda exemplen är viktiga men de beskriver sällan en generell korrekt bild av verkligheten. Det är dessutom så att vare sig en politiker eller en tjänsteman får svara på frågor kopplade till enskilda personer så medias sätt att beskriva verkligheten får ofta ett dåligt bemötande. Politiken skulle bli mer engagerande och vi skulle vårda vårt välstånd om vi slutar att sopa de stora och svåra frågorna under mattan. De försvinner inte! De kan göra skillnaderna mellan partierna mycket tydligare för väljarna. Varför är det så svårt att få till omfattande debatter runt dessa huvudfrågor? Är det för att media omedelbart sågar personer med icke politiskt korrekta åsikter längs fotknölarna? Är det för att många svenskar är konflikträdda? Vad tror du?

De stora frågorna
Hur blir Uppsala och Sverige så attraktivt för företagare och företagande så att nya jobb inom näringsliv etableras och blir kvar här?

Hur säkerställer Uppsala och Sverige tillgång till rimligt billig energi när oljan tar slut/önskas av miljöskäl avvecklad och då kärnkraften är för dyr och monolitisk?

Hur säkerställer vi en mer rimlig självförsörjningsgrad kopplad till livsmedel?

Hur ställer vi fortare om vårt samhälle att vara mer i harmoni med vår natur?

Hur klarar vi av att försvara välståndet med en demografisk utveckling mot kraftigt åldrande befolkning?

Hur ger vi våra barn en jämlik och världsledande kunskapsbyggande start i livet?

Hur integrerar vi nya invånare så