Rankingar i olika förpackningar

Några att jämföra sig med

De samhällen som vill tillhöra de 25% mest framgångsrika måste bland annat vara tävlingsinriktade. Detta är särskilt viktigt för att behålla och attrahera de mest eftertraktade kompetenserna i världen med hög arbetsvillighet. Nedan har Uppsala 10 attraktiva städer att jämföra sig mot. Tävla mot. Med klok stadsbyggnadspolitik och hög kvalité inom skola, vård och omsorg kan Uppsala om 15 år inte bara rankas som ett av världens samhällen med ”lyckligaste” invånare. Uppsala kan bli bland de topp fem mest attraktiva samhällena att leva i. Det går! Du som tvekar kan studera hur snabbt många städer i Finland, Polen, Irland, Kina och Vietnamn gått från sunkit och relativt fattigt till extremt fräscht och välbärgat. 

Nedan artikel i BBC är läsvärd för dem som vill bidra till att gör Uppsala till en av topp fem i denna ranking inom 15 år. När vi lyckas lämnar vi något ännu bättre till kommande generationer Uppsalabor.

”Top 10 most liveable cities in 2026:

1. Copenhagen

2. Vienna

3. Melbourne

4. Sydney

5. Zurich

6. Geneva

7. Osaka

8. Adelaide

9. Vancouver

10. Tokyo”

https://www.bbc.com/travel/article/20260706-the-worlds-most-liveable-cities-in-2026

Skolan och pengarna

Mot en bättre framtid

Hårdare tag, hårdare tag och hårdare tag är inte tillräckligt för att bygga attraktiva samhällen. Det finns alltid människor som är beredda att "gå över lik" för att få som de själva önskar. I samhällen med stora sociala skillnader driver också fattigdom eller relativ fattigdom människor till att bedriva brottslighet för att ta genvägar till ett bättre väg. Självklart är det bättre att plugga hårt och bli en framgångsrik person inom något område eller en global stjärna inom musik, konst, idrott etc. Men alla väljer inte de positiva vägarna framåt även om de får chansen. Och tro inget annat än att grova brottslingar finns inom alla sociala skikt i vårt samhälle. Batonger och fängelser måste dock matchas med ett mycket smartare brottsförebyggande arbete. 

Det finns enligt mig fyra viktiga vägar framåt för att lyckas bryta många människors utanförskap och växande parallellsamhällen.

1) Omhänderta barnen till familjer med grov kriminell bakgrund.

2) Skolan måste leverera med kvalité och snabbare erbjuda praktiska inriktningar.

3) Alla långtidsarbetslösa och arbetsföra måste utföra mätbara arbetsinsatser i utbyte mot försörjningsstöd.

4) Jaga pengarna och ta dem ifrån alla kriminella som inte trovärdigt kan redovisa hur de har råd med sin livsstil.

Jag vet att framförallt 1) är både ett mycket stort ingrepp och dyrt. Alternativen är dyrare och det har ekonomen Ingvar Nilsson tydligt beskrivit. 

https://www.ideerforlivet.se/globalassets/pdf/rapporter/130301-soc_inv_1301.pdf

Johan Rudström, UNT, skriver en läsvärd ledarartikel om att det relativa lugnet i Gottsunda sannolikt är högst tillfällig, och att det så fort alla som nu sitter häktade eller i fängelse kommer ut igen så återkommer de allvarliga problemen. Ska vi slå vad om han får rätt?

”Det är ganska lugnt i Gottsunda. Det särskilt utsatta området i sydvästra Uppsala präglas på ytan av vuxennärvaro och gott om aktiviteter för unga (UNT 3/11). Den som hör ljudet av en siren fortplantas längs Hugo Alfvéns väg tänker att det kanske är en ambulans, att någon blivit hastigt sjuk. Så var det inte för några år sedan.”

”De poliser och socialsekreterare som UNT intervjuar talar om ”unika samarbeten” och möjlighet att ”tidigt identifiera barn och unga i riskzonen för droger och kriminalitet”. Den största farhågan hos dessa är att det blivit för lugnt i Gottsunda, att man ska avföras från listan med utsatta områden och därmed få mindre resurser igen. ”Vi måste få fortsätta arbetet”, vädjar Hilde Wiberg, chef för ungdomsjouren.”

https://unt.se/ledare/kronika/artikel/gottsunda-inte-mindre-utsatt-de-kommande-aren/jv396q1l

Eftersom skolan inte "bara" har en central roll för att bryta utanförskap och bidra till bättre integration är det illa att inte rikspolitiken kan ha ett ”nyktert” förhållande till alternativa skolor i Sverige. Anna Dahlberg, Expressen, skriver klokt om hur naiva många av våra rikspolitiker är. Vi behöver helt klart fler livserfarna och meriterade politiska företrädare som förstår vilkas bästa politiker ska företräda. För att framtiden ska bli bra krävs kvalité i våra skolor. Det har vi inte. Det drabbar enskilda elever och våra svenska samhällen hårt. Skälen till problemen är många. Det är dock orimligt att år efter år misslyckas med att täppa till problemen med skolor som löpande producerar dålig utbildningskvalité. Skolan är för viktig för att den år efter år efter år tillåts misskötas i Sverige. Det är ett stort samhällsmisslyckande. Självklart ska privata skolor som levererar kvalité till våra elever, och som inte enbart väljer de bästa eleverna, får tjäna pengar. Ständigt bristande förmåga att skapa en god arbetsmiljö och framgångsrikt lärande är allvarliga samhällsproblem.

"Det intressanta är att detta förslag har tolkats som en eftergift från friskolesektorns sida. I framtiden ska det inte längre vara möjligt att ställa barn i kö från BB och fylla friskolorna med barn från högutbildade familjer! I själva verket är detta en seger för friskolelobbyn. Det som slog mig i det där Almedalstältet var att ett obligatoriskt skolval, där även privata aktörer ingår, är en perfekt marknadsplats för friskolor. De stora koncernskolorna kommer att exponeras för alla vårdnadshavare, och kan öka sitt genomslag ytterligare genom att pumpa ut riktad reklam och dela ut glassiga magasin. Den närmaste kommunala skolan kommer inte längre att var det självklara valet för flertalet, utan bara ett grått alternativ bland tiotals andra."

"Det räcker ju att titta på hur det ser ut inom gymnasieskolan. Där anordnas stora mässor där eleverna går runt bland montrarna och bildar sig en uppfattning om vilken skola som verkar häftigast. Det är ingen slump att nästan var tredje gymnasieelev har valt en friskola, att jämföra med bara 16 procent inom grundskolan."

"Målet är förstås att vinna marknadsandelar. Det är inte konstigare än så. Om friskolorna dessutom kan behålla kötid som en möjlig urvalsmetod får de det bästa av två världar."

"Men det överhängande problemet är ett annat. Alldeles för många friskolor – i synnerhet på gymnasiesidan – har systematiska kvalitetsbrister. De sätter glädjebetyg och snålar på lärarbehörigheten och undervisningstiden. Bara den senaste tiden har man kunnat läsa om hur skolor inom skojarkoncernen Thorengruppen uppvisar chockerande brister, såsom att elever inte har fått geografiundervisning på två år. Det är samma koncern som jag ondgjorde mig över redan för många år sedan."

"Målet måste vara att täppa igen så många kryphål som möjligt och att minska skolkoncernernas aptit på att expandera. Det ska helt enkelt inte gå att bedriva skola med låga ambitioner."

https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/lat-inte-friskolorna-lura-brallorna-av-er-igen/

Kampen mellan systemtänkanden

Värderingar inklusive människosyn

Du som lärt känna mig genom att följa min blogg har lärt dig att jag kallar en spade för en spade och att jag tydligt försöker förstå sanningar i det jag betraktar. Oavsett om det är positivt eller negativt. Du har sannolikt också lärt dig att jag tycker att det är viktigt att ha både historiska kunskaper om människans tid på jorden och om beteendevetenskapen om människan. Du som läst min bok, "En stund på jorden", har garanterat förstått ovan. 

Runt om på vår jord har olika civilisationen skapats och försvunnit. Nya har växt fram. Vissa har dominerat och andra har levt i sin litenhet. Många av de dominanta har blivit så fulla av sig själva att de fallit, men dess kulturella inslag har övergått i nya varianter av civilisationer. Kalla det gärna människans kollektiva utvecklingsfaser. I botten i dessa civilisationer hittar vi värderingar och människosyn som format dess styrande innehåll. Därför har också olika religioner haft stor betydelse för många samhällens utveckling. Och, precis som jag beskriver i "En stund på jorden" finns tydliga beteendevetenskapliga skäl till varför framförallt kristendomen och islam fått så många anhängare. 

Kriser i olika former brukar leda till påtagliga förändringar. Så har det alltid varit. Ofta är det stora kriser som leder till att maktbalanser kraftigt förändras. Varför är vi inne i en stor ekonomisk kris i nuläget? De huvudsakliga skälen skrivs det väldigt lite om. Det första skälet är att penningpolitiken under allt för länge varit sjukligt expansiv. Det andra skälet är handelskriget mellan framförallt USA och Kina. För mig är det intressant att så få "förståsigpåare" bland skribenter inte fattar vilken enorm förändring ovan har skapat och skapar jämfört med bara för 14 år sedan.

Adam Cwejman, GP, har förstått vår mänskliga historia. Han har också börjat förstå att ett kraftigt maktskifte är på gång. Västvärldens egenintressen, värderingar och människosyn kommer kraftigt att minska i inflytande på vår jord under många kommande år. Ett av skälen till detta är att demokratiernas utveckling hade gått mycket bättre om inte västvärlden i stor utsträckning, genom åren, tillämpat hyckleri. Det är inte bara kineserna som till exempel är förbannade, och minns, vad brittiska intressen skapade för problem i Kina under lång tid. 

"Är man född under 1900-talets sista decennier så har man inte genomlevt något annat än en av USA dominerad västerländsk världsordning. I en tid då det det europeisk-amerikanska inflytandet över världen har varit en så självklar utgångspunkt är det inte konstigt att många tagit det för en naturlag. Men det har visat sig inte stämma. En som tidigt insåg att vi i väst levt med en bekväm illusion om hur världen är beskaffad var den amerikanska statsvetaren Samuel Huntington. 1996 utkom han med boken Civilisationernas kamp: mot en ny världsordning. Boken var en längre version av en mycket omdebatterad artikel som han skrev 1993."

"I Civilisationernas kamp delade Huntington upp världen i ett antal, rätt grovhuggna, civilisatoriska block. På gränserna mellan dessa civilisationer, hävdade han, skulle vår tids stora konflikter utspelas. Väst var ett block, den muslimska världen ett annat, det ortodoxa Ryssland ett tredje och så vidare. Något profetiskt uppmärksammade Huntington redan då den lingvistiska och historiska skillnaden mellan västra och östra Ukraina. Där fanns ett frö till en framtida konflikt, menade Huntington."

"Huntington påpekade även att vi i väst hade blivit mindre uppmärksamma på skillnaderna i världen. Religiösa och kulturella skillnader mellan länder och civilisationer hade underskattats. Vi hade invaggats i en falsk föreställning att vårt västerländska samhällssystem – och dess universella anspråk på mänskliga rättigheter och ömsesidigt gynnsam handel – skulle ta världen med storm. Men vi överskattade omvärldens intresse för våra värderingar och politiska system. I takt med att vår civilisation försvagades relativt de andra blocken skulle de andra, menade Huntington, hävda sin särart."

"Mycket i samtiden gav stöd till övertygelsen om att väst skulle utgöra en modell för hela världen. Gårdagens ideologiska, kulturella och religiösa konflikter tycktes falla passé. Osloavtalen av förhoppningar om fred i Mellanöstern mellan Israel och Palestina. Iraks invasion av Kuwait slogs tillbaka av en internationell koalition. Den seglivade konflikten på Nordirland kunde läggas till handlingarna 1998. Antalet mellanstatliga krig minskade. Kanske hörde stora krig och konflikter det förflutna till?"

"Snart övertygade vi oss i väst även om att den gamla tidens materiella konflikter helt kunde upplösas. Ekonomier skulle vara globala och obesvärade av nationella intressen. Det fanns inga nollsummespel, bara vinnare. IT-miraklet skulle frälsa vår ekonomi och världen bli alltmer sammankopplad. En ny era för demokrati och medborgardeltagande väntade. Äntligen kunde vi hänge oss åt handel, internationella samarbeten, miljöpolitik, jämlikhet och minoriteters rättigheter."

"Men eran 1991-2021 är nu avslutad. Krig och spänningar, precis där Huntington förutspådde att de kunde uppstå, är det nya normala. Kina håller på att nå kulmen av sin ekonomiska och politiska makt. Landets militära och ekonomiska tillväxt är en av de största i mänsklighetens historia. Xi Jinping är den mest offensive, mest auktoritäre och mest självsäkre kinesiske ledaren på länge. Samtidigt går Indien sin egen väg, utan att ansluta sig till den västerländska gemenskapen. Den internationella handeln är satt i gungning och det våras för krigsindustrin."

"Vad hände med 1990-talets löfte om globalt samförstånd?"

"En viktig observation som Huntington gjorde var att när gamla civilisationer, som den kinesiska, blir rikare genomlever de något han kallade ”modernization without westernization”. Bara för att de köper moderna konsumtionsvaror och lever ett medelklassliv blir de inte ”som vi”. Detta var annars den västerländska förhoppningen: Konsumtionskultur, handel och Internet skulle knyta ihop världen. Vi skulle, när inkomsterna jämnades ut mellan länder, vilket också skedde, bli mer lika som människor. Vilket skulle borga för ömsesidig förståelse."

"Men den envisa styrkan hos våra grupplojaliteter har visat sig kunna övervintra även ekonomisk globalisering och modernisering. Men den kanske viktigaste förskjutning han satte igång var skilsmässan från Kina. Den bristfälliga handelsbalansen mellan Kina och USA spelade roll. Det är inte oväsentligt att västvärlden har gjort sig ekonomiskt beroende av Kina, menade han. Något som ofta glömdes bort var att Trump också varnade för det europeiska beroendet av rysk gas. Trumps manér var dock så frånstötande att etablerade politiska eliter inte förmådde lyssna på honom. Men Trump hade, som krass maktrealist, ett par viktiga poänger som ingen riktigt kan bortse ifrån: Övertron på handel och ömsesidig respekt för internationella regelsystem var väldigt ensidig. Väst trodde att omvärlden skulle spela med, när den i själva verket främst tjänade sina egna nationella intressen."

"Tecknen på att det som påbörjades under 2016 nu börjar anta en fast form ser vi överallt. Joe Biden har i stora drag behållit Trumps utrikespolitik. Europa har också svängt och insett att det inte är hållbart att vara ekonomiskt beroende av despotier. Det håller på att ske en omfattande ekonomisk separation mellan USA och Kina. Handelstullar, hemvändande företag och byggande av halvledarfabriker – alla dessa åtgärder har samma syfte: Beroendet av Kina ska minska."

"De två supermakterna, USA och Kina, gör sig redo för en, tycks det, oundviklig konflikt om önationen Taiwans öde. Vem vill i ett sådant läge se stora delar av sin ekonomi konfiskerad av motståndaren?"

"Den svenska idén om att vårt land är en oberoende, moraliskt högstående, neutral kraft mellan maktblocken har slutligen grusats för gott. För vi ingår i en tydligt avgränsad civilisation förenad av vissa normer, politiska system och gemensamma intressen, vare sig vi vill eller inte. På den insikten kan vi bygga ett mer realistiskt försvar för våra frihetliga värderingar. Drömmen som varade mellan 1991 och 2021 var vacker men ohållbar. Världen måste hanteras såsom den är, inte på det sätt vi hoppas att den är."

https://www.gp.se/ledare/civilisationernas-kamp-%C3%A4r-h%C3%A4r-1.85321138

De okunnigas och naivisternas tid är ute. Under många framtida år kommer realpolitik att gälla för dem som vill "överleva" i en värld beskriven väl av Darwin. Svårt att hänga med? Vet du varför en hyfsat demokratiskt vald regim i Iran 1953 avsattes och ersattes med en diktator, Shahn av Iran? Vet du vilka två länder som drev på att det demokratiska styret skulle falla? Jag gillar västvärldens fina idéer om hur samhällen ska byggas upp. Jag ogillar skarpt hyckleri, i alla dess former. Nu ändras maktbalanserna i världen på ett starkt sätt. Ska den demokratiska utvecklingen i världen gå en bättre framtid till mötes måste dess demokratiska företrädare sluta att hyckla. Det är dåligt att låta egenskapade problem kraftigt gå ut över andra. Hyckleriet har försvagat den globala demokratiutvecklingen mycket. Om systemtänkandet runt demokrati ska växa måste länder som står för det stå upp för dess grundläggande principer även när det inte gynnar egna kortsiktiga intressen. Jag tror på demokratin som styrskick över ett samhälle. Jag vill leva i en värld där toppstyrning, fascism och kommunism hör till små undantag. I vilket system vill du leva i?

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/cia-erkanner-inblandning-i-iran-kupp

https://fib.se/antiimperialism/ny-dokumentar-om-kuppen-1953-i-iran/

Rimliga rättigheter

Helhetstänkande

Ett dilemma i en demokrati är att allt för många partier lockas av att sälja politik som kortsiktigt kan ge valröster men som leder ett samhälle mot en sämre framtid. Att till exempel uppmuntra barnafödande genom att ständigt förbättra villkoren för föräldrar kan vara mycket positivt om de rättigheterna inte skapar negativa effekter för hur vårt samhälle fungerar. Varför ska till exempel ett samhälle som tar klimatutmaningarna på allvar ge några fördelar för fler barn än tre? De allra flesta borde ha insett att det är antalet människor, volymen, som är klimatkrisens ”elefanten i rummet”. Hur vi människor lever tillsammans, och hur vi skapar de värden som samlat medger ett högt välstånd, varierar kraftigt på jorden.

Det är hög tid att begränsa barnbidraget till tre barn. Det är hög tid att aldrig tillämpa flerbarnstillägg kopplat till några bidrag. Jag tycker också att barn som föds in i kända grovt kriminella familjer ska adopteras bort och räddas ifrån att fostras in i en kriminell miljö. Och efter två års ålder är det väl rimligt att föräldradagar måste användas efter överenskommelse med arbetsgivaren? 

Kajsa Dovstad skriver läsvärt i Expressen nedan om hur dagens rättigheter för föräldrar att utnyttja allt längre möjlig föräldraledighet slår negativt mot medarbetare, förmågan för arbetsgivare att lösa sina uppgifter och inte nödvändigtvis leder till något bättre för barnen. Som vanligt är våra Nordiska grannar mycket klokare än svenska rikspolitiker om syftet med politiken är att säkerställa ett långsiktigt välmående unikt samhälle. Och glöm aldrig att egenföretagare har väldigt begränsade möjligheter att ha semester som anställda! De måste alltid stå på tå för att tillfredsställa sina kunder för att ha några inkomster alls. Även kopplat till föräldraförsäkringens utformning har vi mycket att lära av våra grannländer. Jag har stor respekt för människor som Dovstad som vågar se de större perspektiven som man alltid hoppas att våra så kallade förtroendevalda skulle klara av att se.

"Att arbeta inom vården om sommaren är ett gissel. Operationer ställs in, undersökningar skjuts på framtiden och mottagningar pausas. Allt som inte måste göras får vänta. Ändå räcker personalen inte till. Antalet sjukhussängar minskar. Som läkare får man trolla med knäna, fixa och trixa för att hjälpa patienterna.

I år ser läget minst lika ansträngt ut som tidigare. Fyra av fem förlossningsavdelningar saknade i slutet av maj fortfarande semestervikarier, enligt TT. Regionerna larmar om neddragna vårdplatser på sjukhus."

"Varför blir det så här varenda sommar? En förbisedd anledning är att många passar på att förlänga semestern med föräldraledighet. Nog går det att säga mycket om vårdens funktionssätt under resten av året, men att bara skylla på kronisk personalbrist håller inte.  Trots att sjukhusen jobbar med både piska och morot – ställer in semestrar, erbjuder sjuksköterskor bonus på upp till 15 000 kronor per flyttad semestervecka – går de bet. I år räcker inte ens hyrpersonalen till, vilket visar att lösningen inte bara stavas höjda ersättningar. Det finns också andra tydliga tecken på systemfel. Bland annat Region Halland betalar extra till den som bryter sin föräldraledighet för ett jobbpass. Att marknaden finns innebär två saker: För det första skapar föräldraledighet bemanningsproblem, och för det andra kan en hel del föräldralediga uppenbarligen arbeta. Ursprungligen var syftet med föräldrapenningen att mammor, och pappor, skulle kunna ta hand om sina barn när de föddes och en tid därefter. Den funktionen har föräldradagar fortfarande i våra nordiska grannländer. Danskarna får drygt 340 dagar, och merparten måste tas ut det första året. I oljelandet Norge erbjuds 320 till 390 dagar, beroende på ersättningsnivå. Ännu i slutet av 1980-talet hade svenska föräldrar 360 dagar. I dag har de rätt till hela 480 dagar. De fyra månader som lagts till är inget annat än skattesubventionerat familjemys.  

"Jo, visst är det tufft att ha barn. Men det är också påfrestande att vara den som stannar kvar på arbetet när de föräldralediga går hem. Unga, barnlösa och äldre som redan gjort familjebildandet – kanske med färre än 480 föräldradagar – drar ett tungt lass. De som jobbar, måste jobba hårdare. Ibland räcker inte ens det. Är för många borta, går en verksamhet helt enkelt inte runt. I sjukvården drabbas patienterna. Ofta är de pensionärer, som själva klarade småbarnsåren utan att ta ledigt det mesta av somrarna. Exakt hur mycket föräldraledigheten påverkar vård och omsorg visade jag för två år sedan i rapporten ”Föräldraledigheten och personalbristen i välfärden” för tankesmedjan Timbro. Även privat sektor påverkas negativt. Arbetsgivare har små möjligheter att neka föräldradagar, även när barnen är äldre. Det är helt enkelt inte rimligt. Varje sommar undrar jag varför inte fler skriver om och räknar på vilka konsekvenser den långa föräldraledigheten får. Det är som att förmåner för barnfamiljer inte får ifrågasättas. Eller som att ingen tänker på att kostnaden för föräldrapenningen är större än den summa staten budgeterar." 

"Kollegerna till dem som tar ledigt hela somrarna betalar kanske det högsta priset."

https://www.expressen.se/ledare/kajsa-dovstad/foraldraledigheten-ar-inte-till-for-vuxen-sommarlov/

I ett urspårat Sverige är vi verkligen inte bra på att säkerställa barnens bästa. När en 12 åring skjuts till döds och 5 och 6 åringar skottskadas borde även den mest ”blinde” inse hur urspårat Sverige blivit. Mitt hjärta gråter över hur illa Sverige styrts de senaste åren. Barn till föräldrar som inte rimligt kan fostra dem måste mycket fortare räddas från destruktiva familjeförhållanden.

”Två personer skadades – en femårig flicka och en sexårig pojke. Enligt uppgifter till Expressen träffades barnen i benen av kulor när de var ute och lekte på en gård tillhörande flera lägenhetshus.”

https://www.expressen.se/nyheter/nio-gripna-efter--skottlosssningen/