Kreativitet och snabb anpassning

Tar intelligenta maskiner över?

Jag har flera gånger lyft möjligheter och hot med utvecklingen inom artificiell intelligens och därtill kopplad robotik. Intressant att nu bland andra Mats Tegmark och Elon Musk tillsammans går ut och uttrycker sin rädsla för att ett riktigt ”framgångsrikt” AI-system faktiskt kan ta kontrollen och bli ”högst i näringskedjan”. Ett riktigt smart AI-system behöver inte ens vara i form av en robot utan kan snabbt sprida sig och ta över en digitaliserad värld. Vilka ska vi anfalla för att försvara oss om det är ett smart IT-system som anfaller och tar över? Läs gärna CNBCs budskap nedan.

”"Contemporary AI systems are now becoming human-competitive at general tasks, and we must ask ourselves: Should we let machines flood our information channels with propaganda and untruth?" the letter read.”

"Should we automate away all the jobs, including the fulfilling ones? Should we develop nonhuman minds that might eventually outnumber, outsmart, obsolete and replace us? Should we risk loss of control of our civilization?"

”The letter added, "Such decisions must not be delegated to unelected tech leaders."”

https://www.cnbc.com/amp/2023/03/29/elon-musk-other-tech-leaders-pause-training-ai-beyond-gpt-4.html

https://www.nyteknik.se/tech/elon-musk-och-andra-techprofiler-uppmanar-till-paus-i-gigantiska-ai-experimentet/2018603

Nedan BBC-reportage ger ett visst hopp om att vi människor inte allt för fort kommer att helt tas över av intelligenta maskiner. ChatGPT och Bard är exempel på allt intelligenta system. Lyssna på nedan korta reportage.

https://www.bbc.com/reel/video/p0fc9tlx/chatgpt-why-we-re-still-smarter-than-machines

Det är med stolthet jag konstaterar att min första riktiga arbetsgivare, IBM, tillhör de företag som kommit längst både med artificiell intelligens och kvantdatorer. Det känns häftigt att ha arbetat i världens enligt mig skickligaste IT-företag (IBM), världens skickligaste nätverksföretag (Ericsson) och ett tidigare världsledande mjukvaruföretag inom logistik (Industri-Matematik). Läs gärna nedan korta artiklar som kan lära dig lite om några av dagens allt mer tillämpbara tekniker som snabbt förändrar vår tillvaro på jorden. IBMs Watson är ett fantastiskt AI system som är smartare än alla världens läkare tillsammans. Och på extremt snabb tid kan den ge förslag på sannolika diagnoser och komma med förslag på bästa kända behandlingar. Den kan säkerligen föreslå de mest ekonomiskt försvarbara behandlingarna också. Fantastiskt att IBM hedrar sin grundare genom att kalla detta fantastiska system, i ständig utveckling, för Watson.

https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-030-64573-1_338

https://ieeexplore.ieee.org/abstract/document/9259943

https://ieeexplore.ieee.org/abstract/document/8859302

https://publichealth.jmir.org/2016/2/e157/

Det är dags för ansvarsfulla politiker att ta AI-utvecklingen på stort allvar. Nedan artikel i Wall Street journal är läsvärd i sammanhanget.

https://www.wsj.com/articles/chatgpt-sam-altman-artificial-intelligence-openai-b0e1c8c9?mod=hp_lead_pos8

Grupptillhörighet

Nationalstater
Vad är en stat och varför finns de? En kompis skulle uttrycka det såhär "någon djävla ordning måste man ha". Det är en bra sammanfattning.. I takt med att mänskligheten spridit sig runt jorden, blivit fler och krigat om territorier enades våra förfäder om att definiera en nation som ett geografiskt område inom vilken någon/några hade makten. Inom ramen för de gränserna fick människor utveckla sin nationella kultur så gott de kunde. Självklart fanns gott om interna subkulturer och konflikter mellan olika grupper av människor. Gott om konflikter mellan ledare för nationer med olika ambitioner kan vi läsa om i våra historieböcker. Så har det alltid varit. Så kommer det alltid att vara.


En nation är alltså ett juridiskt begrepp. Till en nation kopplas ett medborgarskap. Till medborgarskapet kopplas skyldigheter och rättigheter. Beroende av hur utvecklad en nation är har ett lands folk lyckats koppla olika skyldigheter och rättigheter till just sitt medborgarskap. Vilken ordning skulle vara alternativet till organisationsformen nationer? Anarkisternas inga regelverk alls? Nationerna är nog som med demokratin, tills någon kommer på något bättre så är nationsbegreppet och dess internationella regelverk det bästa vi har för att definiera ett territorium inom vilket dess invånare bestämmer hur de vill utveckla sin plats som de kallar hemma. Precis som en bygd har stor betydelse för de som bor där har ofta det land man känner sig som en del av stor betydelse för oss människor. Landet ska helst förknippas med en massa positiva saker. Inte minst är positiv nationskänsla viktigt för att ett lands tillväxt ska vara framgångsrik. Idrottens nationella framgångar har betydelse för hur stolta vi är för vårt land.


Igår förlorade Sverige mot Turkiet med 1-2 i fotboll. Kan inte ett land som Sverige ha ett bättre herrfotbollslag än det vi har? Det är klart att vi kan! Om du tittar på världsrankingen så är Belgien idag bäst i världen! De har bara något fler invånare än Sverige. Portugal och Tjeckien med liknande befolkningar som oss är bättre. Uruguay, Kroatien, Slovakien och till och med Kap Verdeöarna med endast 500.000 invånare är bättre rankade än Sverige. Det är dags för vårt landslag att skärpa till sig! Vi behöver tillbaka till 1994 då vi i VM blev tredje bäst i världen. Det skulle bidra till både stolthet och bättre integration. Visst är det väl så? Vår svenska flagga står för värdegrunder som kan inkludera alla. Våra värdegrunder är sekulära, mycket jämlika och demokratiska. Sveriges flagga är något att vara stolt över. Vi måste tydligare stå upp för de grundvärden flaggan representerar. Då kan vi lämna något bra efter oss till kommande svenska generationer. När svenska landslag når framgångar stärks det svenska varumärket och vi går man ur huse för att i gult och blått vara glada och stolta. Den känslan kan inkludera både gamla och nya invånare.
http://www.synonymer.se/?query=nationalstat
http://www.fifa.com/fifa-world-ranking/ranking-table/men/index.html
http://www.dagen.se/kultur/finns-det-en-framtid-för-nationalstaten-1.97949
https://www.bisnode.com/sverige/nyheter-inspiration/nyheter/framgangsfaktorer-for-tillvaxt/


Grupptillhörighet
Det är runt minsta gemensamma nämnare som man skapar grupptillhörighet. Grupptillhörighet skapas genom ett målmedvetet arbete. Det är dumt att ta det för givet att människor i Sverige gillar Sverige oavsett om man är född och uppvuxen här eller inte. Runt värdegrunder och runt symboler som kan inkludera gamla och nya klubbmedlemmar skapas grupptillhörighet. Alla tillhör olika grupper som man förhoppningsvis med stolthet är med i. Uppsala, Apple, Nike, IBM, Ericsson, Sverige, Kina, USA, Norge, Schweiz, Rotary, JCI, Arsenal, Sirius etc är exempel på verksamheter som mer eller mindre bra jobbar med att fylla sina varumärken med positiva känslor. Nästan alla människor vill vara med i olika grupper. Nationstillhörigheten väljer man inte utan föds in i. Därefter får man försöka byta till något annat medborgarskap om man vill, av en eller annan anledning. En bättre inkluderingspolitik kräver ett mycket varumärkesbygge kopplat till namnet Sverige. Håller du med?
http://www.synonymer.se/?query=grupptillh%F6righet
http://www.uppsatser.se/uppsats/ec4e2ada3b/
http://www.uppsatser.se/uppsats/3fb3638771/
http://www.uppsatser.se/uppsats/712e2784a9/

Molnet

Ständiga skiften
Tro det eller ej men jag har varit med om massor de senaste 33 åren kopplat till hur informationsteknologin utvecklats och de samhällsförändringar det medfört.

Jag kan minnas som igår när jag och en kär vän startade upp vårt första företag under gymnasietiden där vi med hjälp av mycket energi, ambition, nya kunskaper och en ABC800 hjälpte mindre och medelstora företag samt föreningar att sköta kund samt medlemsregister och verksamheternas bokföring. Kraften i den datorn var mindre än i den dummaste mobiltelefonen som idag säljs. Med få undantag gällde då IT-lösningar där en dum terminal kopplades upp mot en stordator. Som nyanställd på IBM hade vi en svart-vit dum terminal som arbetsverktyg och vi var tvungna att kunna skriva kommandon för att använda ordbehandlaren. Därefter exploderade utvecklingen och jag fick vara i dess centrum. Inte minst på Ericsson som främst varit den kraft som gjort världens informationssamhälle mobilt.

Idag har vi smidiga, intelligenta och portabla terminaler som återigen kommunicerar med och via gigantiska nätverk, stordatorer och kluster av datorer. Dessa gigantiska nätverk och dataparker kallas idag för "molnet". Idag är det hype runt "molnets" logik, smarta tillämpningar i klienterna (t ex en mobiltelefon) och kraften kopplat till sensorer. Möjligheterna till nya smarta lösningar är enorma. Affärschanserna för hungriga, kreativa och hårt arbetande personer fantastiska. Och som alltid krigar marknadens aktörer om vilken teknisk väg framåt som är bäst. IBM krigade främst mot Digital (DEC) och MicroSoft. IBM fick massor av problem för att man inte i tid insåg att både DEC och MicroSoft hade en ny berättelse och en ny affärsmodell. DEC klarade inte av att förnya sig och blev uppköpta. IBM ömsade skinn och är idag ett gigantiskt IT-lösningsföretag med fokus på tjänster. Och idag krigar främst Google och Apple om vilken den smartaste vägen framåt är för teknologin.

Apple vill att våra terminaler ska fyllas med appar för det gynnar deras affärsintressen mest. Google arbetar kraftigt för att web-applikationer ska segra eftersom hela Googles monopolliknande upplägg kopplat till sökstyrda annonser är beroende av weblogiken. Giganterna "krigar" om marknadsandelar och världsherravälde. Det är roligt. Samtidigt är jag helt övertygad om att det kommer helt nya aktörer som i framtiden blir de dominerande spelarna. Personligen vill jag se en omfattande konkurrens och ett bättre försvar av ett öppet Internet. Det gynnar alla förutom några få. Den globala informationsåldern är en fantastisk möjlighet för företagsamma personer. Alla som inte politiskt vill vara med och forma framtiden borde ta chanser på informationsteknlogins spännande hav!
http://www.nytimes.com/2015/10/19/technology/publishers-straddle-the-apple-google-app-web-divide.html?hp&action=click&pgtype=Homepage&module=second-column-region&region=top-news&WT.nav=top-news&_r=0

En ambition om framtiden

Politik är att vilja
Att ha ambitioner är att vilja något. Världen är ett fantastiskt smörgåsbord fullt av möjligheter för ambitiösa människor. I samhällen som de västerländska är det möjligt för alla att testa sina vingar och försöka förverkliga idéer och ambitioner utifrån egen upplevd förmåga. Vi begränsas inte av att vi inte är födda in i en familj som badar i pengar och användbara kontakter. Den som vill och som är beredd att satsa massor av tid på att försöka uppnå sina ambitioner kan utan tvekan klara av det. Visst är det fantastiskt! Så har det sannerligen inte varit under särskilt lång tid under vår mänskliga historia. Många saknar fortfarande denna underbara jordmån för maximal blomning under en individuell livsresa. Grattis! Du är en av de priviligierade.

Som politiker ser jag som min främsta uppgift att leda Uppsalas invånare mot en framtid som fortsätter att erbjuda massor av individuella möjligheter. Samtidigt som vi säkrar en social stabilitet genom en ok lägsta levnadsnivå för alla Uppsalabor. För att vi ska lyckas är det viktigt med en tydlig framtidsvision för närsamhället och symboler som kan samla invånarna trots alla individuella olikheter. Det politiska ledarskapet måste också våga vara väldigt tydligt med att rättigheter också måste matchas mot individuella skyldigheter. Lagframgång byggs inte ensidigt på rättigheter utan måste också tydligt matchas mot skyldigheter. Som Uppsalabo får du många rättigheter men du förväntas oxå bidra i vårt välståndsbygge och har skyldigheter för att vi ska lyckas. Jing/Jang. Särskilt tycker jag det är politikernas skyldighet att ta i de stora och svåra frågorna. Vi ska våga göra det som folkrepresentanter! Annars behövs inte politiker. Med dagens informationsteknologi kan invånarna lätt inkluderas i de enkla frågorna som till exempel: vill du för en miljon kronor ha diktaturskonst i vårt offentliga rum? Ja eller nej. De svåra frågorna som till exempel om hur nya Uppsalabor, och Uppsalabor som länge levt i utanförskap, bättre ska inkluderas och bidra i välståndsbygget kräver mer än att tycka JA eller NEJ. Politikerna, folkets företrädare, ska öppet och respektfullt debattera bästa vägval främst kopplat till de stora frågorna. Politiker ska använda både hjärta och hjärna vid beslutsfattande genom att ta del av relevanta fakta och vetenskap. Det är de stora frågorna och deras lösningar som skapar infrastrukturen för alla viktiga men betydligt enklare vardagsfrågor.

Jag kommer alltid att känna mig som en Ericsson och IBMare. Två företagskulturer och företag som skapar värde runt hela världen och som erbjuder infrastrukturer som gör jorden till en bättre och mer spännande plats. Två globala företag som fattar att vi människor i grunden är väldigt lika varandra, att våra olikheter är en skatt men också att en gemensam värdegrund och tydliga målsättningar är av avgörande betydelse för att framgång ska skapas av många människor med väldigt olika bakgrunder. Uppsala och Sverige behöver ledas mer visionärt och vi behöver politiska ledare som förstår hur vi framgångsrikt måste jobba med integrationen och inkluderingen i ett geografiskt perspektiv. Uppsala är en plats med människor som har väldigt olika bakgrunder. Uppsalas och Sveriges politiker har inget annat uppdrag än att maximera nyttan för de människor som geografiskt är röstunderlaget vi företräder. Är det svårt att förstå?

Trots att mitt inlägg är långt tycker jag att du även ska läsa Alice Teodorescus och Hjörnes bifogade artiklar. Det är två viktiga debattinlägg. De höjer blicken och sätter fokus på det viktigaste. Du kan inte lösa problem på ett framgångsrikt sätt om du inte vet eller är tydlig med vad du försöker åstadkomma. Sverige har på flera fronter stora problem. Politikens uppgift är att förändra det som måste förändras för att lösa problem och förstärka möjligheter. Även bland politiker finns olika förmåga att bidra till om vi lyckas eller ej! Det är dags för fler att använda möjligheten att kryssa de enskilda politiker man tror bäst kan bidra till att vi alla får en bättre framtid. Politiken ska säkra samhällsinfrastrukturen som jämlikt frigör alla människors möjligheter att blomma ut i sin fulla potential. Politiken är infrastrukturen för frihet och välstånd när den gör det den ska.

Ericsson jobbar med att säkra teknisk infrastruktur som frigör och berikar mänskligheten och enskilda människor. Det är stort! Ericsson säljer inte läsk som bryter ner oss om vi konsumerar det oftare än ibland. Ericsson möjliggör "The Networked Society - a Society in which every person and every Industry is empowered to reach their full potential." Visst förstår du att jag är en stolt Ericssonare. Jag har varit bidragande till Ericssons framgångar att skapa dessa fantastiska möjligheter för alla. Nu arbetar jag med att försvara och utveckla det generella välfärdssamhället i Uppsala och Sverige. I det samhället är "every person empowered to reach her full potential"! Gambatte! Uppsala och Sverige kan mycket bättre än nu! Mycket bättre! Hör gärna av dig till mig om du vill hjälpa till!

http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.2860466-peter-hjorne-vad-bryr-jag-mig-om-framtiden-

http://www.gp.se/nyheter/ledare/ledarkronika/1.2859842-alice-teodorescu-integration-ar-vagen-ut-ur-granslandet

Världsklass

Vilka lag blir världsbäst?
Vill du tillhöra ett världsledande lag eller ett medelpresterande lag? De allra flesta vill nog tillhöra ett vinnande lag. Och visst är det tråkigt när till exempel det svenska herrlandslaget förödmjukas i fotboll mot t ex Österrike! Många av oss tillhör olika arbetslag, föreningslag och andra lag. Få av oss tillhör de mest framgångsrika lagen. Men alla kan lära av de bästa och försöka hitta sitt eget unika recept mot framgång. Helt klart är att ord och retorik inte räcker för att nå ordentliga framgångar. En verksamhets ledning är alltid avgörande för om det går bra eller dåligt. Hårt och målmedvetet arbete en självklarhet. Och förmågan att attrahera och behålla de för verksamhetens syfte bästa medarbetarna har central betydelse.

Alla människors lika värde är i bästa fall ett politiskt perspektiv. Bland dem som vill vara bland de bästa är värdet på enskilda människor som bäst anses kunna bidra till lagets framgångar mycket högre än för andra människor. Så krasst och enkelt fungerar det. Men hur ska man löpande följa upp hur bra olika medarbetare presterar? På IBM och Ericsson hade vi årliga omfattande individuella resultatuppföljningar och uppdateringar av individuella utvecklingsplaner. Världsledande företag som jobbar väldigt professionellt. Och i en rad förmågor betygsätts alla. Personligen tyckte jag bl a att det var en utmärkt metod som stöd för det årliga längre medarbetarsamtalet mellan chef och underordnad.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Människovärde

I en snabbrörlig värld där förändringstakten är mycket hög krävs ständiga anpassningar för den verksamhet som vill vara bland de bästa. Och verksamheter som vill vara bland de bästa måste klara av att attrahera och behålla även människor som inte är duktiga i det mesta utan "enbart" inom ett eller några särskilda kunskaper. För att inte riskera att tappa dessa värdefulla lagkamrater går nu allt fler framgångsrika företag ifrån att hårt betygsätta det mesta medarbetarna gör. Jag håller med om att det är en klok väg framåt. Man kan ändå vara tydlig i uppföljningen samtidigt som duktiga lagspelare inte behöver få låga betyg inom färdigheter som för den medspelarens roll i laget är irrelevant. Vad tycker du, är det bra med tydliga medarbetarutvärderingar? Jag önskar att alla fick chansen att under sina liv få tillhöra ett världsledande lag. Det är enormt stimulerande.
https://hbr.org/2015/09/why-more-and-more-companies-are-ditching-performance-ratings

Vilket halvt sekel

50 ytterligare utvecklande år
Jag föddes med stora blå fötter, statslös och med studerande föräldrar med ont om pengar. Så startade mitt liv för femtio år sedan. Min första utlandsresa utanför Norden gick till Kanarieöarna, jag var tolv år gammal och det var en stor upplevelse. Jag gillade känslan av det internationella och mötet med människor från alla delar av främst Europa. Därefter har semestrar och jobb fört mig runt om i hela världen. Jag har även haft förmånen att uppleva att bo i helt olika kulturer. Den mångkulturella amerikanska i Kalifornien och Texas. Den mångkulturella i Malaysia. Det homogena Japan. Och det allt mer mångkulturella Sverige. Jag har gillat alla mina platser jag under en tid kallat hemma. Framförallt har jag gillat alla möten med människor. Det är möten med människor med olika bakgrunder och ambitioner som gör mitt liv mest intressant. Varje enskild människa är nästan alltid en härlig källa av känslor, tyckande och erfarenheter som är intressant att lära av. I grunden är vi så lika men ändå så olika. Arv och miljö har stor påverkan på hur våra liv utvecklas. Men framförallt ambition.


Är det bästa tillräckligt bra
Efter mitt första företagsprojekt, och färdig civilekonomexamen, flyttade jag från Uppsala till Stockholm. Mitt första jobb blev på IBM och det var en fantastisk start på det praktiska arbetslivet. Jag fick möjligheten att utveckla mitt affärsmannaskap i en världsledande miljö. Tekniken var tidig för privatpersoner och själva hade vi dumma terminaler. Stordatorer var fortfarande i fokus. Det fanns inga browsers till Internet och mobilitet var noll. Kollegorna var en fröjd att jobba med. IBM andan var fantastisk. Vi kan, vi vill och vi vågar vägledde oss. Lika häftigt som det var att få vara en del av detta världsmästarlag var det fostrande att få vara med när företaget för första gången fick stora ekonomiska problem. Under min sista tid på IBM var jag både förändringsledare och ansvarig för ett projekt som hette Teleguide. Det var ett försök att bygga det som sedan helt togs av Internet när den första användarvänliga browsern Netscape lanserades. Projektet var ett samarbete mellan IBM (smartcard, terminaler och annat), Televerket (X400) och Esselte (innehåll). Allvarliga sjukdomsproblem i familjen fick högsta prioritet ett tag och ledde mot uppdrag inom Industri-Matematik. System ESS var ett världsledande logistiksystem och även där var arbetskamraterna imponerande och stimulerande att jobba med. Bolaget introducerades på Nasdaq och världen skulle erövras. Det gick tyvärr inte att kombinera med min familjesituation så jag fick under några år jobba mer lokalt i Norden och väldigt mycket med bolagsförvärv och integration av bolag inom Enator. Familjesituationen blev bättre och jag kände suget efter internationella affärer igen. Började på Ericsson och var med att bygga upp mobila applikationsverksamheten och bolagets tjänsteverksamhet. En fantastisk resa och återigen med väldigt intressanta och duktiga medarbetare.


Infotainment
när jag bodde i Japan fick jag chansen att studera informationsålderns epicentrum ur ett användarperspektiv. Japan och Sydkorea var och är fortsatt väldigt avancerade marknader för nätbaserade tjänster. Jag ville prova på att ta risken att bygga ett eget företag inom Infotainment och startade HannaFun och WFun för att bygga plattformar för interaktiva spel och communities. Resan blev mycket lärorik.


Nu tjänar jag folket i Uppsala som politiker. Det känns fantastiskt viktigt i en brytpunkt då vi behöver anpassa oss och kapitalisera mer på att vi befinner oss i Informations och tjänstemannasamhället. Jag tror min profil är utmärkt för att kunna bidra till att Uppsala och Sverige klarar denna omställning väldigt bra. Därför kommer jag att fortsätta att tjäna folket i denna roll ett tag till. Jag hoppas invånarna uppskattar det jag gör. Jag tjänar också näringslivet genom att stötta olika bolag i deras utveckling. Det mesta gör jag ideellt. Jag ser väldigt mycket fram mot de kommande femtio åren. De kommer säkerligen bli minst lika utvecklande och spännande som åren hittills i mitt liv.

Sist på dansgolvet

Ett starkt varumärke
Igår var jag på en mycket trevlig 100 års fest. Stämningen var hög, maten och drycken god. Festen var i mina tidigare hemtrakter Täby. Det var många Uppsalabor och föredetta Uppsalabor som var med. Och många föredetta och endast en fortsatt IBMare.

Jag är så tacksam och glad över att jag fick och tog chansen att starta min karriär på just IBM. Det var en enormt professionell fostran med 14 veckors inackorderad dygnet runt träning i ett rasande tempo och tuffa krav. Inackordering på IBM Nordic Education Center och på det Europeiska utbildningscentret i LaHulpe. Alla klarade inte trycket. Vi som gjorde det matades med budskapet att vi tillhörde en unik skara människor och att det förpliktigade både i affärslivet men också att vara generella förebilder. Watsons ande svävade över oss. Och överallt på IBMs kursgård, på Lidingö, stod "Think"! Så trots det mycket professionella drillandet uppmanades vi alltid att tänka. Och att använda både hjärna och hjärta.

Jag behöver väl inte tala om att vi som varit IBMare innan 2000 känner rätt starka band till varandra. Kanske inte så konstigt eftersom urvalsprocessen då var väldigt tuff och trots våra olikheter var vi alla väldigt lika. Alla var och är t ex tävlingsmänniskor. Alla var och är väldigt utåtriktade och sociala. Alla ville och vill vara med och bestämma. Därför är det inte så konstigt att nästan alla sitter i olika ledningar inom framförallt IT och Telecomvärlden. Därför var det heller inte så konstigt att vi fd IBMare var sist att lämna dansgolvet. "Work hard, play hard". Tack Tobbe och Maria för en mycket trevlig fest!

Klok ledare i UNT
Ja, det politiska landskapsförändringarna måste tas på större allvar. Alliansen är inte ett parti. När kompromissförmåga finns så finns, och måste oxå finnas, särskillnader som lockar olika människor. Ett samarbete mellan partier ska stärka helheten inte tvärtom. Ett samarbete måste vara positivt för alla, inte bara ett parti.
http://www.unt.se/start/inget-hot-mot-alliansen-3193231.aspx

Pyramid spel

Långsiktighet är en hållbar väg
Det trycks pengar som aldrig förr i västvärlden. När vi haft liknande situationer genom vår historia har det sällan slutat roligt. Kortsiktigt försöker politiker och riksbanker att hålla trötta ekonomier i behov av reformer under armarna. Enligt mig är det framförallt all sedeltryckning som nu pressar upp börserna. Det är i vart fall inte vinstutvecklingen i de allra flesta företagen.

Lyssnade igår till två nationalekonomer som talade om det som händer i framförallt USA och England. De var inga muntergökar utan såg väldigt negativt på nuläget. Militären får fortsatta anslag trots att flera ledande militärer tydligt markerat att det är att kasta pengarna i sjön att fortsätta med stor militär närvaro i vissa länder. Samtidigt skärs de sociala förmånerna ner ytterligare. Skillnaderna mellan dem som har och dem som inte har ökar eftersom tillväxten inte längre finns och då ökar skillnaderna genom att det blir lönsammare att arbeta i förhållande till att leva genom socialförsäkringssystemet som står på allt bräckligare grund. Möjligen kan denna verklighet vara en lärorik läxa för vänstern och MP som inte fattar varför tillväxt är viktigt.

En ytterligare åtgärd för att få stopp på det negativa makro läget i England är att man säljer av och försämrar villkoren för studielån. Det mest intressanta med upplägget när studielånen ändras är att man, om jag fattade rätt, säljer av vår motsvarighet till CNN för att kortsiktigt få pengar samtidigt som låntagarna och framtida ledande politiker sannolikt får ta smällarna av betydligt sämre villkor. Istället kanske de skulle höja kraven för studielån och minska antalet som får möjlighet till högre utbildning. Redan idag har de i England tydligen 800.000!!!! personer som inte kan betala tillbaks på sina studielån för att de tjänar för lite eller inte alls.... Kortsiktighet, kortsiktighet och åter kortsiktighet tycks styra den anglosaxiska systemlogiken. Inte minst på energiområdet. Det är dax att vi lär lite av kineserna och börjar bygga om, reformera, våra system att bli mer långsiktigt belönande! Det kanske är dax att upphandla färre pensionsförvaltare som erbjuds väldigt mycket lägre avgifter. Då kanske vi får lite konkurrens på riktigt och betydligt rimligare kostnader kopplade till våra pensionssparanden.

Det finns konstigt nog människor som inte förstår hur viktigt det är med systemtänkande. Det är hög tid att bygga system som belönar långsiktighet. IBM sägs idag ha ett bra belöningssystem som inte belönar kortsiktiga affärsresultat. Resultaten måste vara långsiktigt hållbara. Den svenska Handelsbanken är i min mening världsbäst på att bygga belöningssystem till medarbetare som uppmuntrar långsriktigt ansvarstagande. Deras system kallas oktagonen. Det är inte så förvånande att när man har ett liknande system är Handelsbanken det enda svenska äldre finanshus som inte varit tvunget att få hjälp från oss skattebetalare för att överleva. Dagens situation på bostadslånesidan är återigen farlig! Varför får vissa bonus på att elda på dyra skulsättningar? De är mycket dyra för den enskilde när nettoräntan bara blir lite högre... Och du och jag som skattebetalare får vara med och betala all nödvändig skuldsanering efter kortsiktigt bonustänkande. Jag börjar lessna på statligt uppmuntrade pyramidspel! Dax för lite sunda reformer!
http://sv.wikipedia.org/wiki/Oktogonen

Dax för nya reformer
Det är hög tid för nya reformer. Om Reinfeldt växlar upp snart finns en liten chans att vi slipper oprövat och vänsterorienterat ledarskap i Sverige. Titta på vad som händer i Frankrike! Reformer som bättre integrerar nya svenskar in i det svenska samhället. Reformer som fixar till problemen med det som inte blev så bra när skattefinansierade tjänster konkurrensutsattes. Reformer som fördyrar kortsiktighet och belönar långsiktighet. Vad väntar du på Fredrik?
http://www.di.se/#!/artiklar/2013/6/28/majoritet-tror-pa-regeringsskifte/

Lagkänsla

Framgång
Går det att skapa framgång utan lagkänsla? Vad är framgång? För vissa är det att bli rik. För andra att bli känd. För vissa att ha mycket makt. För andra att nå bra resultat tillsammans med ett lag. För vissa att leva här och nu osv. Personligen anser jag att det är omöjligt att skapa stor framgång utan att klara av att bygga en stark lagkänsla. Framgångarna jag upplevt inom t ex GUSK (fotbollslag), IBM, Industri-Matematik och på Ericsson skapades tillsammans med andra. Vi hade tydliga mål, alla var motiverade och alla hjälptes åt för att skapa bra resultat och gemensamma framgångar. I en klubb eller i ett företag kan man vara väldigt selektiv med vilka som får vara med i laget. Då är det lättare att skapa en stark kultur som bygger på de värderingar och den ambition som enar lagets medlemmar. I samtliga lag jag haft förmånen att verka inom har alla varit väldigt motiverade och satsat mycket tid för att resultaten ska bli bra. Det är betydligt svårare att bygga lag inom en kommun eller inom ett parti. Skillnaderna mellan människor inom en kommun är mycket stora. Skillnaderna mellan människor i ett parti är också ofta väldigt stora. Går det då att bygga en tillräcklig laganda för kontinuerlig framgång kopplad till en kommun eller ett politiskt parti? Klart det gör men man måste i så fall formulera väldigt tydliga, engagerande och enande målsättningar som förenar. Inget lag är heller starkare än dess svagaste länk. Inget lag blir ledande som inte klarar av att bidra till att lagets alla delar har en bra självkänsla och där varje individ ges utrymme att blomstra inom lagets ramar. Hur svårt kan det vara?
http://img.laget.se/2233819.doc