Den digitala tiden
Nu är paradigmskiftet in i den digitala tiden ett faktum. Coronapandemin har motiverat även våra äldsta invånare att bli tillräckligt digitala för att klara av att använda allt enklare digitala hjälpmedel. Och med hjälp av ständiga teknikframsteg blir tekniken mer och mer användarvänlig. Snart fungerar till exempel talstyrningen av våra digitala system perfekt. Även med inbyggd funktionalitet som kan avläsa vår stressnivå och därför till exempel vägra en överföring av pengar om vår stressnivå är för hög. Jag älskar människans utvecklingsförmåga även om den börjar göra oss farligt teknikberoende.
I denna högteknologiska tid finns gott om teknologiska aktivistgrupper. De bästa av dem är inte teknikfokuserade utan fokuserade på det tekniken ska lösa. Elon Musk är en spännande digital aktivist. Först blir han miljardär på att tillsammans med några kompisar bygga Paypal, en digital betalningstjänst. Därefter har han blivit ännu rikare på att kombinera sin digitala övertygelse med en tydlig vision om det elektrifierade samhället. Hans senaste drag att för egen vinning driva upp Bitcoinkursen exemplifierar väl att vi är i en ny tid. För mig indikerar också värderingarna av cybervalutor att förtroendet för överbelånade nationsvalutor blir allt lägre.
The Economist skriver intressant om hur digitala folkrörelser nu börjar hitta sina fungerande former för att på allvar störa gamla maktstrukturer. På finansmarknaden och inom de demokratiska systemen börjar folkrörelser hitta metoder för att på allvar förändra spelreglerna. Om styrkan i denna rörelse ökar kan det tveklöst betraktas som vår tids revolutionära metoder i vår del av världen. I vår del av världen är i huvudsak den geografiska yta vi talar om eftersom det bara är inom rimligt fungerande rättssystem som den moderna formen av revolution kan genomföras. USA har under många moderna år varit föregångare. Politiskt har vi sett hur sociala medier kraftigt förändrat det demokratiska spelets dynamik. Tidigare relationer mellan den politiska, den ekonomiska och den mediala makten har kraftigt tappat i styrka. Den är fortfarande stark men inte i närheten så stark som förr. Idag kan stora opinionsskiftningar ske snabbt och genom lättillgängliga digitala aktivistgrupper kan storfinansen möta tufft motstånd från aktivistiska ”vanliga” invånare. Som alltid genom historien håller de som idag har mycket makt emot. Vilka kommer att vinna maktkampen? De som mest står på rättvisans sida och som är positiva till modern teknologi. I vart fall i de demokratiska delarna av världen. I Myanmar och i Ryssland kan vi i nutid studera hur vår digitala tid påverkar totalitära regimers möjligheter att kontrollera och kuva sitt folk. Jag tror digitaliseringens kraft kommer att segra om en maktstruktur, oavsett om den är demokratisk eller totalitär, om inte rimlig och uppfattad rättvisa upprätthålls. Ett problem i många västländer idag är att allt fler invånare upplever att orättvisorna ökar. Då är inte heller en demokrati befriad från starka konflikter mellan dess invånare. USAs polariserade retorik och allt ruttnare politiska system vittnar om det.
”Information technology is being used to make trading free, shift information flows and catalyse new business models, transforming how markets work (see article). And, despite the clamour of recent weeks, this promises to bring big long-term benefits.”
https://www.economist.com/leaders/2021/02/06/the-real-revolution-on-wall-street
Inom samhällsplaneringen är det dags att de som påverkar den mest börjar fatta vad teknikens möjligheter redan möjliggör idag, och inom snar framtid. Nuvarande planering är på många sätt korkad och tar väldigt lite hänsyn till de kraftiga förändringar som digitaliseringen och automatiseringen innebär. Dessa stora misstag kommer bli mycket dyra för till exempel Uppsalas skattebetalare. Adam Cwejman skriver läsvärt om butiksdöden i många stadskärnor. Många av mina kommunalrådskolleger i Uppsala vägrar inse den utveckling som sker, eller saknar förmågan att inse vad som händer. Det är mycket allvarligt för Uppsala city eftersom en kommun på allvar bara har stor makt inom ett område, stadsbyggnadsområdet. Det vill säga om var, när och hur det får byggas ut fler bostäder och verksamhetskapacitet i en kommun. Om vi vill ha attraktiva och livfulla stadscentrum måste man till exempel inse näthandelns och distansarbetets stora förändringstryck på butiker och kontorsplatser. Då måste man skyndsamt inse att vi under flera år ska avstå från att tvinga fram fler shoppingområden, utbyggda shoppingområden utanför stadens centrum och fler butiks och kontorslokaler när nya centrala bostadshus byggs. Inte minst för folkhälsans skull kan vi med fördel promenera eller cykla tusen meter till och ifrån attraktiva kommersiella nöjescentra. Teknikutvecklingen går våldsamt framåt. Inte minst 5G innebär nya fantastiska, användarvänliga och klimatvänligare digitala tjänster för oss människor. Inte minst bättre förutsättningar för en modern demokrati. Om demokratin inte moderniseras kommer totalitära system snart vara ännu mer dominanta. Gör om! Gör rätt!
” Gotland och Jämtland saknar också helt så kallade utsatta områden. Flest antal särskilt utsatta områden eller områden som befinner sig i farozonen för att kategoriseras som sådana har inte oväntat Stockholms län. Det sambandet är inte en slump. Problemet med våld, hot, stölder (både av ringa och allvarligare natur) är betydligt värre i utsatta områden än vad det är i det omkringliggande samhället.”
” Det blir en ömsesidigt förstärkande effekt: Hög andel utrikesfödda, lågt socialt kapital och hög arbetslöshet är en stadig grogrund för rekrytering till kriminella nätverk eller småbrottslighet i allmänhet. Detta går ut över företagare i närområdet vilket i sin tur minskar framtida chanser för arbetstillfällen. Därmed blir gängens löften om snabba och oskattade pengar än mer lockande för vissa.
Utanförskap, om det når en tillräckligt allvarlig grad, verkar självförstärkande. Uppfattas livsutsikterna som låga flyttar först infödda. Sedan flyttar utrikesfödda och deras barn som inte ser någon framtid i området. Skolor belastas i takt med att eleverna behöver alltmer hjälp. I sin tur försvagas de ekonomiska förutsättningarna för företagsetableringar i området.”
” Dålig tillgänglighet, brist på parkeringar och trängselskatter blir i sammanhanget enbart grädde på moset: Det är tryggare, innebär färre säkerhetsutgifter och mer inkomster att omlokalisera butiker dit den välmående medelklassen flyttat.
Se bara den explosiva utvecklingen av externa handelscentra och de nya ministadskärnorna i Göteborgs kranskommuner. Vad som för några decennier sedan var sömniga sovstäder, som Hovås, sjuder nu av liv. Inte minst i Göteborg har ett flertal butiker, inte bara från utanförskapsområden, flyttat till kranskommuner bara under de senaste åren. Orsakerna är visserligen många, men otryggheten är en bidragande ett bidragande skäl, vilket Svenskt Näringslivs återkommande företagarenkät vittnar om (GP 30/1 2021).”
” Detaljhandelns problem med brottslighet är ännu en pusselbit i kartan över det samtida segregerade Sverige. Och medan medelklassen och butikerna flyttar till tryggheten och trivseln står offentligheten kvar med ansvaret att reda ut problemen i utanförskapsområdena.”
