Diagnosbarnen

Hur mycket får det förebyggande arbetet kosta?

Hur utvecklas ett samhälle där allt fler av invånarna är över 60 år och allt fler av dem som är unga har mer eller mindre beteende diagnoser? Vissa säger att vår framtid är förlorad på grund av detta faktum. Bland dessa finns de som säger att det är i det unga Afrika och arabländerna som framtiden finns. De menar att en ung befolkning är kritisk för framtida segrar. Vi får se. Personligen tror jag inte på Afrika. Afrika är en kontinent förstörd av klantänkande, ständiga konflikter mellan olika grupper och mycket korruption. Arabländerna har mycket svårt att samarbeta på riktigt och de kan inte klassas som demokratier. Oavsett om det är Sverige, Afrika eller Mellanöstern finns människor med diagnoser överallt. Det är fakta. Det är också fakta att många av de unga män som kriminella nätverk låter mörda genom skjutningar och sprängningar är rekryterade för att de har beteenden som idag klassas med till exempel ADHD som diagnos. Våra fängelser är fulla med människor som har bekräftade beteendediagnoser. 

Det är dags för svenska politiker att bli ”vuxnare i rummet”. Det viktigaste för att skolan åter ska bli en framgångsrik arbetsplats för elever och lärare är att:

- Barn med mycket särskilda behov måste redan tidigt matchas mot ett individualiserat stöd.

- Resursskolorna måste kraftigt förstärkas och incitamenten för rektorerna att inte föreslå förflyttningar från en generell skola till en resursskola måste minskas.

- Stärk de praktiska studieprogrammen, bland annat genom bättre lärlingsupplägg. Många av eleverna med diagnoser har stora behov av mindre sammanhang och mycket tydliga rutiner för att fungera väl. Den studiemiljön måste garanteras både i teoretisk och praktisk undervisning.

https://sverigesradio.se/artikel/funktionsnedsattning-vanligt-bland-unga-som-doms-for-sprangdad

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/uppgifter-fyra-sprangdad-under-senaste-veckan-kopplade-till-foxtrotnatverket

Nu är sprängningarna runt om i Sverige igång igen. Korkad migrationspolitik och mesig ordningspolitik har gjort Sverige otryggt för många. Nedan SR-reportage om den kraftigt ökade grova ungdomsbrottsligheten talar för sig själv. Gör om, gör rätt säger jag. 

”Antalet minderåriga som dömts för inblandning i sprängdåd har ökat kraftigt de senaste åren. En unik kartläggning som Ekot gjort av de 26 ungdomar som dömts för brott kopplat till sprängdåd de senaste fem åren visar att flertalet har olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det här gör det lättare för gängen att rekrytera dem menar kommunpolisen Nadim Ghazale: ”De erbjuder väldigt tydliga ramar för de här barnen”.”

”Nadim Ghazale, kommunpolis i Borås, tror att det har en stor betydelse. 

– Barn växer upp utan rätt vård och utan hjälp och då är de ett enkelt lockbete för kriminella.

De är till exempel dömda för att ha sprängt hemmabyggda termosbomber, kastat handgranater och hållit i avtryckaren för fjärrstyrda bomber – som skrämt och skadat familjer.”

”Vi har gått igenom en rad myndighetshandlingar för de 26 personer under 18 år som under de senaste fem åren dömts för brott kopplat till genomförda eller planerade sprängdåd. Nästan alla har haft problem i skolan. En majoritet har, eller misstänks ha, någon form av ADHD-diagnos som påverkar deras impulskontroll.”

https://sverigesradio.se/artikel/funktionsnedsattning-vanligt-bland-unga-som-doms-for-sprangdad

”Diagnosbarnen” finns överallt. I de ”fina” bostadsområdena får de ofta ett bra stöd. Det är hög tid att få stopp på idiotin i våra skolor. För alla elevers bästa behöver vi kraftigt förstärka resursskolorna och praktiska skolor.

Den rätta frågan är inte ”hur mycket får det förebyggande arbetet kosta”, den rätta frågan är ”hur undviker vi alla individuella problem och samhällskostnader som varje urspårat barn leder till?” Det är mycket bättre och billigare att förebygga. Identifiera dem med särskilda behov tidigare, stärk resursskolorna och stärk de praktiska utbildningsprogrammen.

Det är hög tid att satsa på resursskolor! Hur kan man inte förstå det? Det är hög tid att öka mängden fysiska aktiviteter kopplat till skolgången. Hur kan man inte förstå det?

Inte för alla

Misslyckad skolpolitik

Skolan är misslyckad. Förstatligande är inte lösningen på problemen. Skolan styrs nästan helt av staten redan som det är via lagstiftning, Skolverket och Skolinspektionen. Organisatoriskt är lösningen för skolan att reducera antalet kommuner från 290 till max 100. Lägger vi dessutom ner Regionerna som egen politisk lekplats frigörs stora resurser till skolan och sjukvården. 

I Utvecklingspartiet demokraternas Hållbarhetsöverenskommelse med Socialdemokraterna är skolan prioriterad. Det märks också i den budget som minoritetsstyret lagt fram i Uppsala kommun.

Nedan debattartikel är bra. Det är dock dags att faktiskt fatta att säg 25 procent, var fjärde elev, har begränsade inlärningsförmågor eller behov av studiemiljöer som inte "vanliga" skolor kan erbjuda. Det är så. Det vet de flesta. Ändå ska vi ur någon form av "fin medmänsklig ambition" tvinga dessa 25 procent att inte få utvecklas bättre utifrån sin förmåga och sina särskilda behov. Det är ett stort skolmisslyckande. Flera av dessa 25 procent klarar till exempel inte av att vara i skolmiljöer med massor av elever och klasser på runt 30 elever. Många av dessa 25 procent skulle utvecklas bra och bli självförsörjande fort om de redan från 8:an kan välja praktiskt inriktade utbildningar. Usch hur illa vi sköter det viktigaste vi har, våra barn och unga. Och den plats där de enligt lag är tvingade att gå, våra skolor. Enligt mig är det som vanligt brist på klokt ledarskap som är huvudproblemet.

Du som bryr dig om skolfrågor, läs nedan debattartikel i DN-debatt.

"Skolorna klarar inte att kompensera för elevernas olika förutsättningar, och socioekonomisk bakgrund har blivit allt viktigare för resultaten. Stödjande åtgärder sätts in för sent och ibland inte alls. Det finns betydande skillnader i tillgången på behöriga lärare, och läromedel saknas i stor utsträckning, skriver Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson."

https://www.dn.se/debatt/svensk-skola-ar-inte-en-skola-for-alla/

Sluta pladdra om ”barnens rätt” och ”barnfokus” när år efter år går utan att skolan säkras som den kompetenta plattform för lärande och ambition om jämlika möjligheter som skolan ska vara.

Praktikplatser och lärlingssystem

Kunskapens vägar

Ett mycket viktig förbättringsbehov i Sverige är att stärka de praktiska gymnasieprogrammen och att kraftigt förbättra möjligheterna till verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Ett väl fungerande KOMVUX är också viktigt för nya studiechanser för dem som var studietrötta under sena tonåren. I en ständigt föränderlig värld är ständig bildning avgörande för konkurrenskraft. Det gäller oss alla.

Inte minst svenskt näringsliv har stora förbättringsmöjligheter inom VFU-området. Tyskland och Danmark är samhällen som bär på många kloka arbetssätt för att lyckas med denna viktiga förbättring för att få fram många fler skickliga som bättre kan matcha det både näringslivet och offentlig sektor behöver. Sven Salins analys, på uppdrag av Skolverket, av hur fyra andra länder arbetar med lärlingssystem bifogas nedan. Förbättringspotentialen i Sverige är stor. 

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a655a4f/1553958988304/Bilaga%204:%20L%C3%A4rlingsutbildning%20i%20fyra%20l%C3%A4nder.pdf 

Gunnar Wetterberg, Expressen, har rätt. Verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, säkerställs inte på ett acceptabelt sätt. Det håller inte och styrande politiker måste bättre förstå att det späder på allvarlig kompetensbrist.

"Det är ett verkligt moment 22. När bristen slår till blir det ont om erfarna lärare och syrror. Arbetsbördan för dem som är kvar blir tyngre och tyngre – och då får handledningen av praktikanter stryka på foten. Nyanställda har varken tid, ork eller erfarenhet nog att handleda. Om handledningen blir för dålig är praktiken ingenting värd." 

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/den-har-vardfragan-maste-ni-bara-losa/

En sak jag inte kan förstå är hur det möjligt att väldigt många arbetsgivare säger sig skrika efter människor att anställa utan att hitta någon. Jag förstår självklart matchningsproblematiken när kvalificerade utbildningar krävs för uppgifterna. Samtidigt är det väldigt många "enkla" jobb som efterfrågas och där arbetsgivarna inte säger sig hitta personal. Hur är det möjligt när hundratusentals ”arbetsföra” människor i Sverige är arbetslösa? Det ska inte vara möjligt om man lever helt på försörjningsstöd. Det måste finnas effektivare sätt att få in många av dessa arbetslösa i något jobb. 

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/arbetskraftsundersokningarna-aku/

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/arbetsloshet-i-sverige/

Vad är det nya som regeringens aktivitetskrav ska ge kommunerna som verktyg för att enbart ge försörjningsstöd till fullt arbetsföra personer som inte kommuner mätbart kan sätta i skolbänken eller i arbete. Är det något nytt alls? De arbetsuppgifterna måste få vara rättvist och finnas som en möjlighet även hos privata leverantörer av tjänster som det offentliga är tvingade att vara "last resort" av.

P.S Och arbetsmarknadsåtgärder får inte handla om att olika offentliga verksamheter skyfflar ”svarte-Petter” mellan varandra för att den egna verksamhetens statistik ska se bra ut. Dessutom måste också alltid människor lämplighetsprövas. Till exempel är långt ifrån alla lämpliga att arbeta bland våra barn och svaga äldre. 

Kunskapslyftet

Tillsammans

Visst är tillsammans ett fint ord. Det är nästan lika vackert som lagom. Tillsammans och lagom kan som ord beskriva en del av den tidigare svenska kulturen. En klok tanke om rimlig fördelningspolitik leder till ett samhälle där vi kan leva tryggt tillsammans. Lagom är en insikt om att harmoni i en grupp kräver ständiga kompromisser och därför är det ofta klokt att landa i "lagom" istället för att köra över en del av familjen, de anställda eller invånarna. En sak är säker och det är att Boris Johnson, premiärminister i Storbritannien, inte gillar ordet "lagom". Inte heller Pelling i Uppsala gillar "lagom" när Uppsala hårt ska bebyggas fort.

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svart-att-se-hur-boris-johnson-ska-ta-sig-ur-skitstormen

Sverige har omfattande problem idag. Det är ett faktum oavsett vilka som försöker styra landet eller delar av landet. Det handlar om allvarliga strukturella problem. Rättsväsendet är inte tillräckligt för sin uppgift. Försvaret behöver återuppbyggas. Sjukvården är ineffektiv. Skolan har stora problem att ge våra barn den utbildning som krävs för att de ska nå sin bildningsförmåga och kunna bidra till svensk konkurrensförmåga, integrationen av invandrare går mycket dåligt, viktig infrastruktur som tågspår är risiga, nya invandringsregler hindrar universitet och företag från att rekrytera högt eftertraktade specialister och så vidare. Enligt mig är Sveriges situation så allvarlig att en samlingsregering skulle tjäna oss invånare bra under en tid. Det är bara att inse att vi inte kommer att få starka regeringar på något annat sätt. Nu är tider som kräver starka regeringar om svenskarnas bästa ska få genomslag. Att fortsätta att ge till exempel en avhoppad politiker stor faktisk påverkan på Sveriges politik är oansvarigt.

Malin Siwe skriver klokt om hur arbetsgivare behöver arbeta mycket mer strategiskt med sin kompetenssäkring. Gång efter gång när jag deltagit på möten med ledningen för Uppsala universitet har jag lyft frågan om hur Region Uppsala och Uppsala kommun säkerställer tillräckligt med praktikplatser för till exempel sjuksköterskor.

"”Det råder stor brist praktikplatser för studenter som utbildar sig till sjuksköterskor och lärare.” Citatet kunde ha stått i dagens tidning. Men det är hämtat från en Eko-sändning i maj - 2002. Problemet har funnits i över tjugo år, och har bara blivit värre. Och förstås katastrofalt under pandemin. Men den stränga ransoneringen av praktikplatser fortsätter. Till exempel har region Skåne en priolista som gäller till 1 juli. Specialistsjuksköterske- och barnmorskestuderande går före grundstudenter. Vård- och omsorgsstudenter på gymnasienivå går före dem som läser på yrkeshögskolan."

"Rektorer som har brist på legitimerade lärare resonerar likadant. De utbildade lärarna som finns på skolan måste undervisa eleverna och hjälpa de oexade kollegerna. Då går det inte att lassa på dem handledning också. Men vilket slit blir det då inte senare när fler och fler som inte fått VFU, verksamhetsförlagd utbildning, måste anställas trots allt? På skolor och i vården."

"I det privata näringslivet är det näskorta tänkande också utbrett. Arbetgivareförbunden klagar i högan sky över att yrkesvägledare inte lyckas övertyga högstadieelever att välja praktiska program."

"Praktiken är den stora vitsen med yrkesprogrammen på gymnasiet. Liksom yrkeshögskolan och flera högskoleutbildningar. Grundskolarna har länge haft svårt att få fram praoplatser. Ändå lobbade Svenskt Näringsliv för att två veckors prao ska vara obligatorisk. Det gäller sedan höstterminen 2018."

"Fyra elever hade ”prao” på Göteborg Energi i våras. Veckan innehöll också studiebesök på gymnasieskola, möten med politiker, test av digitala verktyg för gymnasievalet och skattjakt. Alltså det mesta – utom rejäl praktik. Men det är riktig sådan som lönar sig, för arbetsgivarna som slipper senare utbildningskostnader och kan rekrytera. Och för studenterna som får de faktiska kunskaper som ger jobb."

"Praktik kostar en del nu, men det är i längden mycket dyrare att avstå. För alla arbetsgivare. Och för alla önskar möta kunnigt yrkesfolk i lust och nöd." 

https://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/utan-praktikplatser-stannar-sverige/

I sammanhanget kan jag inte låta bli att lyfta behovet av att motivera de flesta invandrare att inte skaffa fler barn än de klarar av att uppfostra väl. Nackdelarna med många barn om man inte har råd och tid att sköta om dem är mycket stora. Läs gärna bifogad artikel om det från Kvartal. Sverige behöver fler som efterfrågas på den lagliga arbetsmarknaden och färre som har mycket svårt att försörja sig själva. Sverige behöver fler barn som har goda möjligheter till en god studiemiljö även i hemmet.

https://kvartal.se/artiklar/manga-unga-en-riskfaktor/

I dagens UNT sågar tre företrädare för Utvecklingspartiet demokraterna Uppsala kommuns sätt att sköta skolorna. Det är med stor sorg jag konstaterar att bristerna i våra skolor är så omfattande idag. Det är tragiskt för många elever som inte får den utbildning de har rätt till och det är illa att lärarna har en så bristfällig arbetsmiljö. Och Pelling och alla partier som röstat för det ansvarslösa Uppsalapaketet bidrar inte till att vår skola stärks. Uppsala och Sverige i övrigt behöver ett stort kunskapslyft, det brådskar.

"Det är tydligen inne att vara i opposition mot sig själva för dagens partier som sitter vid makten. Den 30/5 kunde vi läsa en debattartikel av Jennie Claesson från Liberalerna och ansvarig för Uppsala kommuns skolor. Artikeln är full av vackra ord om hur skolan måste vara och hur den ska bli bara Liberalerna får styra. 

"Nu är det så att Liberalerna ingått i Uppsala kommuns styre under snart fyra år. Samma parti har varit och är i ledarställning för skolverksamheten i Uppsala kommun. Möjligen är det så här illa det går när makten går före förmågan att göra positiv skillnad för de invånare man ska tjäna."

"Uppsalas skolverksamhet är idag inte en framgångssaga. I Lärarförbundets rankning ”Bästa skolkommun” 2021, kom Uppsala kommun på plats 261 av 290 kommuner. I den senaste öppna jämförelsen mellan kommuner rankas Uppsalas elevresultat på plats 141 av 290 kommuner. Ja, du läser rätt. I lärdomsstaden, och i en kommun med mycket goda förutsättningar, misslyckas det politiska ledarskapet att säkra en god utbildningsmiljö och goda studieresultat för våra elever."

"Nej, Claesson, vi tycker en spade ska kallas för en spade. De senaste årens ledarskap över Uppsalas skolor får F."

https://unt.se/debatt/replik/artikel/vi-ger-f-till-kommunens-skolledarskap/lqdzqnpr

Våga förbättra

Misslyckad integration

Problemförnekelse är en diagnos som många utländska analytiker säkert ger svensk generell oförmåga att politiskt effektfullt bryta negativa utvecklingar. Inte minst alla turer med Liberala ministrar kopplade till utanförskapsproblem beskriver väl oförmågan, inkompetensen och allt större problem. Birgit Friggebo försökte bli av med problemen genom att sjunga ”We shall over come”. Det var 1992 det. Nyamko Sabuni, som biträdande utbildningsminister och jämställdhetsminister, visade först sina exekutiva egenskaper och sparkade sin statssekreterare. När hon tidigt 2013 avgick var det inte svårt att tolka in att hennes idéer ansågs för hårda, icke liberala. Det hade varit toppen om hon fått uppbackning för rimliga integrationsåtgärder redan då. Sedan kom Erik Ullenhag som integrationsminister och ägnade mycket energi åt att försöka gömma och förminska utanförskapsproblemen, något han senare beklagade…. Nedan bifogar jag nyhetsinslag kopplat till ovan personer. Sabuni fattade i varje fall problemen och försökte ta i dem.

https://youtu.be/mQakZce3GhQ

https://www.svd.se/jag-slutar-pa-mina-villkor

https://www.fokus.se/inrikes/erik-ullenhag-vi-tog-inte-utanforskapet-pa-allvar/

Även det högprofilerade kommunalrådet Boel Godner, S, i Södertälje har under många många år vågat beskriva allvarliga invandrarrelaterade problem, och kommit med förbättringsförslag. Har hon fått stöd i ändrad lagstiftning, till exempel hävd fri bosättningsrätt för människor under uppehållsprocessen? Nej. Nu kanske det snart kan bli verklighet. På tok för sent!

https://www.google.se/amp/s/amp.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/detta-ar-ebo-lagen

Redan 2012 förde jag förhandlingar om extrajobb inom Uppsala kommun för långtidsarbetslösa. Både kommunala tjänstemän och facken var inte positiva till försöken. I Gatu- och samhällsmiljönämnden till och med garanterade vi nivån på anställda för att öppna upp för det vi kallade Inkluderingsjobb, jobb för långtidsarbetslösa och som leder många mot självförsörjning. Långt senare introducerades extrajobb. Det är bättre än långtidsarbetslöshet men för att i högre andel leda till självförsörjning på den ordinarie arbetsmarknaden måste dessa arbetsuppgifter tydligt kopplas till rättigheter och skyldigheter. Skyldigheter som påverkar försörjningsstödet om uppgifterna sköts dåligt.

Inom Centerpartiet kämpade i princip bara jag och Staffan Danielsson för en hållbar och ansvarsfull migrationspolitik, och för en nödvändig integrationspolitik. Inga andra vågade stå upp för det nödvändiga och rätta eftersom team Lööf, Federley och Ahlsalani gick på stenhårt motangrepp. Ahlsalani ägnade sig gärna åt idiotisk brunsmetning istället för att argumentera i aktuella sakfrågor. Personer som dessa bär en stor skuld för Sveriges omfattande och allvarliga utanförskapsproblem.

Innan folkvandringskrisen 2015 genomförde jag en utanförskapsturné i Malmö, Göteborg, Södertälje och Stockholm. Det går att kalla det att jag var chockad över problemens omfattning och om att vi har stora parallellsamhällen i Sverige där väldigt många försörjs av svenska hårt beskattade skattebetalare. En ohållbar ordning. Och stadsdelar plågade av klanstrukturer och organiserade brottsgrupper. 

Även Uppsala har omfattande integrationsproblem. Därför lyfte jag Gårdstenexemplet från Göteborg i samband med att S, L, M och flera drev på dyra försök att sälja Gottsunda centrum och kringliggande bostäder i Uppsala. I sak håller jag med om att en kommun inte ska driva köpcentrum. Det finns många väldigt mycket mer kompetenta och rika fastighetsägare som kan drifta köpcentrum bättre än en kommun. Samtidigt måste en kommun enligt mig inte ständigt göra usla affärer med invånarnas tillgångar. Och Gottsunda är en liknande stadsdel som Gårdsten i Göteborg. I utvärderingarna av hur integrationen kraftigt förbättrades och problemen kraftigt börjat minska ansågs det centralt att kommunen under ”städtiden” hade kontroll över centrumet. Och värdet på fastigheten ökar som en bonus och kan därefter med fördel säljas. Jag är stolt över att Utvecklingspartiet demokraterna har en mycket tydlig integrationspolitik som snabbt kommer att göra Uppsala attraktivare och rikare för alla dess invånare. Den integrationspolitiken inkluderar Nolltolerans mot brott, oavsett ålder på den kriminella.

https://stadsutveckling.goteborg.se/projekt/gardsten/nyheter/i-gardsten-byggs-det-for-att-astadkomma-forandring/

Stefan Fölster skriver en läsvärd debattartikel i Expressen som jag bifogar nedan. Det går att vända Sveriges negativa utveckling! Vi behöver bara rösta fram ansvarsfulla, seriösa och handlingskraftiga politiska ledare som gör det som krävs! Det går! Jag och många UPare är redo att leverera framgång till Uppsalaborna! Vi mörkar inte problem, vi löser dem. Vi ser möjligheter och förstärker dem! 

”En stad som München illustrerar vad som fungerar enligt internationell forskning. Där finns fler invandrare än i många svenska städer, 28 procent varav många flyktingar. Samtidigt är brottsligheten i München på den lägsta nivån på 40 år. Polisen löser två tredjedelar av alla brott, och vissa år 100 procent av alla mord. Hur gör de?”

”En första förklaring till framgången är aktiv stadsutveckling. Internationell forskning är tydlig med att just yngre barn har en mycket ljusare framtid om de inte föses ihop i utsatta områden. Ett tidigare ”utsatt” område i München, Westend, har vänt genom att renovera till en blandning av dyrare och billigare bostäder samt rikligt med lokaler för små och medelstora företag. Staden har ett bolag för stadsutveckling och gör överenskommelser med fastighetsägare och byggföretag så att resurssvaga småbarnsfamiljer inte koncentreras.”

”Av en händelse drivs också ett av de få tidigare utsatta områdena i Sverige som lyckats lyfta, Gårdsten utanför Göteborg, av ett bolag med helhetsansvar. Gårdstensbostäder renoverar och reserverar hälften av lediga lägenheter till familjer som har egen inkomst för att skapa social blandning.”

”En andra förklaring är jobben. I Tyskland kommer flyktingar i arbete dubbelt så snabbt som i Sverige. Efter 14 år har de samma sysselsättningsgrad som inrikes födda. I Sverige förblir sysselsättningsgraden 20 procent lägre livet ut. Ett skäl är att fackföreningar är mycket positiva till lärlingsjobb, även för ungdomar som passerat gymnasieåldern. Många unga flyktingar får lärlingsplats med lärlingslön. I Sverige har fackföreningar tvärvägrat lärlingslöner för unga över gymnasieåldern.”

”Den tredje förklaringen är skolan. Tyskland har lyckats lyfta PISA-resultaten från en låg placering till närmare toppen (utan att fuska genom att exkludera så många invandrarbarn som Sverige). En tysk pojke med invandrarbakgrund har bättre PISA-resultat i matematik än en genomsnittlig svensk pojke. Tyska skolor har satsat på mycket extrahjälp till de yngsta barnen, lugn och ro i klassrummen och följt forskningsrönen om vilken pedagogik som verkligen fungerar.”

”Den fjärde förklaringen är ordningsmakten. Tyskland har i snitt 50 procent fler poliser än Sverige, men tar igen kostnaden genom att inte behöva lika många vakter. Metoderna är inga hemligheter. Många städer i världen har faktiskt lyckats minska brottsligheten med en kombination av fokuserade insatser, tydligare rättsskipning, och färre inskränkningar i myndigheters rätt att spana.” 

”Dylika framgångar ter sig avlägsna i Sverige. De skyldiga är du och jag och vi alla. Allt för många av oss vill inte att invandrade småbarnsfamiljer sprids ut i våra bostadsområden. Vi vill inte att invandrarlärlingar konkurrerar med oss med lägre löner. Vi vill inte kritisera offentliga skolor. Och vi värnar om vår egen integritet så mycket att rättssystemen inte får de verktyg de behöver. Eftersom vi väljare inte vill, törs inte partierna lansera förslag som fungerar. Och därför finns de utsatta områdena kvar.”

https://www.expressen.se/debatt/sverige-lever-i-fornekelse-sa-loser-vi-integrationen/

Om du tillhör dem som vägrar inse utanförskapsproblemens dignitet kan med fördel läsa Svenskt Näringslivs nedan bifogade rapport ”Utanförskapet - Sveriges största utmaning”. Det är hög tid att på allvar vända på dessa problem och skyndsamt göra minst 80 procent av dessa människor till inkluderade och välståndsbidragande krafter. Jag vet att det går! Jag vet att de flesta av dem som lever i utanförskap vill det. Rösta klokt 2022!

https://www.svensktnaringsliv.se/regioner/vastra-gotaland/utanforskapet-sveriges-storsta-utmaning_1176164.html

Fler ingenjörer och naturvetare

Välståndsbygge

I alla tider har det varit filosofer och varianter av ingenjörer som utgjort basen för vår välståndsutveckling. En av mänsklighetens stora var Leonardo Da Vinci som inte ”bara” var en enastående konstnär och filosof utan också en självlärd ingenjör i unik världsklass. På många sätt har det visat sig att han var minst 250 år före sin tid. På ett metodiskt och vetgirigt sätt ville han förstå hur saker och ting fungerade och använde bland annat metodiken ”Så här fungerar det, varför då?” för att metodiskt klura ut varför olika naturfenomen fungerar som de gör. Lärdomar som omsattes i ingenjörskonst och ritningar som i mänsklighetens framtid kom att förverkligas av andra mänskliga storheter. Lärdomar som också gjorde honom till en enastående konstnär. Da Vinci var ett original. Det påstås att han också hånades av dåtidens elit för att han saknade akademisk skolning. Om någon så exemplifierar han att en människa med ett personligt uppdrag och starka ambitioner kan komma mycket långt genom att studera verkligheten och lära av den för att också förändra den verklighet inom vilken vi verkar. Stor respekt för filosofi, vetenskap och konst är sannolikt en klok väg framåt för det samhälle som vill bygga ett starkt välståndsbygge.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Leonardo_da_Vinci

Konkurrenskraft

Idag är en mycket mer komplex värld än under Leonardo Da Vincis tid. Dagens samhälle är också väldigt konkurrensutsatt. Människor och samhällen tävlar i realtid om att komma på nya spännande sätt att lösa problem på. Lösningar som till exempel förenklar och förlänger våra liv. Samtidigt görs flera av de nya stora vetenskapliga upptäckterna idag genom tvärvetenskapliga samarbeten. Även ur ett tvärvetenskapligt perspektiv var Da Vinci före sin tid då hans vetgirighet gjorde att han förkovrade sig inom många vetenskapliga områden för att bättre förstå helheter. Alltid med naturen och dess beteenden som självklar inspirationskälla. 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tv%C3%A4rvetenskap

De samhällen som är bäst på att stimulera och uppmuntra sina invånare att lära sig så mycket som möjligt har också störst möjlighet att utveckla ett generellt högt välstånd för sitt folk. Sverige lever farligt när vi slarvar allt mer med hur vi satsar på våra mycket viktiga lärosäten och vår förmåga att erbjuda praktiska lärlingsplatser. Särskilt allvarligt är det när vi slarvar med våra tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Den som tar en snabb titt på vad vår handelsbalans består av inser fort att svenskt välstånd står och faller på god teknisk förmåga. Det är därför självklart mycket viktigt att Sverige har utbildningar av högsta klass inom teknik och naturvetenskap för att säkra vår konkurrenskraft. Även om jag i de flesta fall är väldigt övertygad om att decentralisering är den smartaste vägen mot framgång är högre studier ett undantag. Hur mycket decentralisering tål vår begränsade ekonomi för att säkerställa universitet med tillräcklig förmåga?

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Handelsbalans-och-tjanstebalans/

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.232360!/Menu/article/attachment/Teknik%20och%20teknisk%20f%C3%B6r%C3%A4ndring.pdf

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.232360!/Menu/article/attachment/Teknik%20och%20teknisk%20f%C3%B6r%C3%A4ndring.pdf

Volym har alltid betydelse

Precis som inom all verksamhet har volym betydelse för vilken kvalitet man klarar av att erbjuda inom givna ekonomiska och kompetensramar. Modern teknologi som verktyg för E-lärande och nya metoder för inlärning är utmärkt för att öka konkurrenskraften och bättre individanpassa våra utbildningar. Samtidigt är det centralt med skickliga lärare och även praktiska inslag under en utbildning som kan göra våra ingenjörer och naturvetare till de bästa i världen. Det är mycket oroande att våra lärosäten allt oftare höjer rösten och skriker ”varg”. Varningsklockorna ljuder allt oftare och det handlar inte bara om gnäll för egen vinning skull. Vi måste ta dessa rop om bot och bättring på större allvar! Att urvattna de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna kommer garanterat leda mot att snabb försämrad internationell konkurrenskraft. Administrationen måste minska, lärarkapaciteten öka, samarbeten med relevanta arbetsplatser öka och anslagen till de senaste tekniska hjälpmedlen säkerställas. Den akademiska forskningens frihet måste också bättre säkras än idag. Våra barn och barnbarns välstånd står på spel. Visst bryr vi oss om mer än vår kortsiktiga tillfredställelse? Det gör i varje fall jag. Ta bifogad artikel på största allvar! 

http://www.unt.se/asikt/debatt/smartgransen-snart-nadd-4284149.aspx

Förnekelse och naivt

Från ideologi till praktisk verklighet
Precis som inom politiken finns det en mångfald av ideologier på jorden. Bara det faktumet talar för att ett ideologiskt enfald är praktiskt omöjligt att göra till långsiktig norm. Den kloke använder ett ideologiskt eller religiöst kompass men tar en praktisk väg framåt i livet. En del av det praktiska inom politiken är att för det mesta kunna kompromissa. Lena Andersson, DN skribent, tillhör en naiv ideologiskt fanatisk skara. I dagens DN beklagar hon sig över alla som är främlingsfientliga och dem som inte anser att det är praktiskt hållbart, ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv, med fri migrationsrörlighet. Jag gillar inte heller främlingsfientliga och protektionister. Samtidigt vill jag gärna veta vem eller vilka som Andersson anser ska betala för kostnaderna som kan uppstå under lång tid för människor som t ex kommer till Uppsala? Hennes logik med att t ex hon själv borde få bestämma vilka hon bjuder in till sitt hem klingar falskt eftersom vi har lagar som väldigt fort innebär att kollektivet får åtaganden som hon enskilt initierat. Ohållbart och naivt. I vart fall om vi vill leva i ett välmående samhälle. Ja, lite regler måste man ha om man vill skapa ett samhälle med en viss prägel.
http://www.dn.se/ledare/kolumner/i-vardagsrummens-sverige/

Våga prata om konsekvenserna
Jag skulle uppskatta om de som propagerar för fri invandring också kan beskriva hur de anser att det ska organiseras. Vilket ansvar ska kollektivet, det offentliga, ha? Vilka krav ska i så fall ställas på dem som finns på en yta som accepterar fri invandring? Utan att tala om detta är visionen om fri invandring inget annat än en ideologisk utopi. Jag delar önskan om en värld där alla fritt får röra sig på jorden. Samtidigt inser jag att det helt skulle förändra t ex det svenska samhället så som vi känner det idag. Vilka reformer vill Andersson matcha sin fria rörlighet med? En halvering av det lagstadgade sociala skyddsnätet? Acceptans för kåkstäder/slumområden? Kraftig lönedumpning för enkla jobb? Att inte erkänna att detta är sannolika konsekvenser av fri invandring är ideologiskt styrd förnekelse.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/eu-invandrare-protesterar-mot-hardare-krav/
http://www.dn.se/debatt/plusjobben-klokaste-sattet-att-forhindra-utslagning/

Sjunkande Europa och ungdomskris

Ett splittrat Europa
I dagens DN kan vi läsa hur Wolodarski åter tycker att folket i Europa samt många landsledare destruktivt bidrar till Europas sönderfall. Det EU som byggts upp under många år håller på några få år att raseras. De åsikter han framför som jag delar är att marknadsekonomins grunder bygger på att de som satsar också skall ta riskerna och eventuella vinster. Det är inte ok att banker och finansföretags risktaganden i huvudsak har fått drabba skattebetalarna. De som inte skött sig borde alla rekonstrueras, i värsta fall förstatligas, och så fort som möjligt privatiseras igen. De som säger att de förespråkar marknadsekonmi är inte seriösa om de tycker något annat. Det jag inte delar av hans synpunkter är att folket och många ledare som är skeptiska till olika Europeiska länders ageranden har fel. Jag tycker inte solidaritet handlar om att några skall betala för att andra skall leva långt över sina tillgångar eller det värde de själva kan skapa. Solidaritet är att se till så att alla i laget har det drägligt men inte mer. Jag vill inte betala för att vissa länder har ansett att deras medborgare kan pensioneras väldigt tidigt. Jag vill inte betala för att vissa länder inte har en egen förmåga att driva in beslutade skatter. Jag vill inte betala för att länder som tidigare kortsiktigt byggt upp sin framgång på extremt låga företagsskatter nu ändå försatt sig i desperata behov av stöd från andra medborgare då deras ekonmi grovt misskötts. Jag vill inte betala för att vissa länder har en fantastisk ny infrastruktur och bostäder som de inte kan betala för.
http://www.dn.se/ledare/signerat/peter-wolodarski-berattelsen-om-krisen-driver-europa-mot-splittring

Folkpartiet har varit den mest positiva Europarösten och fortsätter att driva att Sverige skall vara med i EMU..... Jag vet inte om det är en uthållig inställning eller om det är dumt. En nytt smartare Europeiskt valutasamarbete är sannolikt nödvändigt i framtiden. Jag tycker att ett nytt valutasamarbete bör eftersträvas men jag är absolut inte för en anslutning till EMU. ´

Ungdomsarbetslösheten
Det fortsätter att komma olika tolkningar av hur ungdomsarbetslösheten ser ut. Helt klart är att den är för hög och att den måste ner om Sverige skall fortsätta att vara ett generellt välfärdsland. Hela vår samhällsekonomi är uppbyggd på att vi är försörjda fram tills vi är klara med våra studier, därefter förväntas vi 1) betala tillbaks det vi kostat under våra första cirka 23 år  2) även göra avsättningar för att finansiera tiden efter att vi inte arbetar längre. Som pensionärer finns förhoppningsvis tillräckligt många som jobbar och därigenom kan betala för de som inte börjat arbeta och för dem som av olika skäl är pensionerade. I takt med att allt fler gammelsvenskar (kallades etniska svenskar av statsministern) och nysvenskar inte jobbar så håller inte detta system! Det är enkel matematik. Är det inte dax för ett blocköverskridande förändringsarbete? Vi har trots allt en komplex minoritetsregering. Vad tycker du att vi skall göra? Sluta tvinga elever utan teoretisk studiemotivation att studera tre år. Se istället till att de får krävande praktiska utbildningar under två år där de kan matcha arbetsmarknadens efterfrågan. Inför ungdomslöner som är kopplade till praktikantprogram hos potentiella arbetsgivare. Varför inte återinföra gesällbrev för alla yrkeslinjer? Inför invånartjänst så att alla bidrar och inte faller ner i destruktiv passivitet. Öka ansträngningarna att locka efterfrågad arbetskraft till Sverige. Erbjud alla arbetslösa utbildning som matchar de krav som arbetsmarknaden ställer och de kunskaper de efterfrågar. Hur svårt kan det vara?
http://www.dn.se/debatt/felmatchad-arbetsmarknad-lamnar-manga-unga-utanfor 

Reinfeldt har rätt

Lärlingsjobb eller praktik

Fredrik Reinfeldt har helt rätt tycker jag! Det är inte rimligt att kräva att svenska ungdomar bara utifrån ålder skall diskrimineras och erbjudas mindre betalt per timme än någon som är äldre. Som alltid anser jag att duglighet och prestation skall vara avgörande för ersättningsnivåer. I kampen om att bekämpa utanförskapet och problemet med att vissa samhällsgrupper har det särkskilt svårt på arbetsmarknaden är det särskilt viktigt att komma med idéer om hur deras situation kan förbättras. Den generella vägen är självklart, oavsett ålder, lärlingsjobb och praktikjobb med lägre ersättningar än idag. I utbyte mot ett program för en lärling eller en praktikant får relevant person en lägre ersättning än idag. Varför är det så svårt för vissa att förstå att den logiken är den bärkraftiga framåt
http://www.dn.se/nyheter/politik/reinfeldt-underkanner-sankta-ungdomsloner
http://www.dn.se/nyheter/politik/bjorklund-uppmanar-kommuner-infora-ungdomsloner