Ofrivillig ensamhet

Vuxendagis

För allt för många har högre utbildning blivit som ett "vuxendagis". Som jag skrev i ett blogginlägg nyligen anser jag det samhällsekonomiskt oklokt. Då exkluderar jag konceptet ”Senioruniversitetet” som är utmärkt för dem som gärna deltar på deras utmärkta erbjudanden. Med det sagt, kan det finnas ett behov av ett "vuxendagis"? Varför inte om vi vill höja många människors mentala välbefinnande och minska trycket på sjukvården. Det behöver inte kosta särskilt mycket heller. Vuxna kan roa sig själva bara mötesplatser och lite alternativa aktiviteter erbjuds.

Ett sätt att bli ensam på, eller i vart fall känna sig ensam även om man har massor av människor runt sig, är att inte kunna det språk som gäller där man är. Jag vet hur det känns. Under nästan tre år var jag tvungen att en gång per månad gå på ett JCI Tokyomöte (i Japan). Jag fattade ingenting och kände mig bland ett tusental väldigt ensam. I bifogat SR/P1 reportage kan du både lyssna på samtal om ensamhet med en forskare och samtidigt imponeras över hur snabbt han lärt sig bra svenska.

https://sverigesradio.se/avsnitt/george-pavlidis-lamnade-proffsbasketen-for-att-bli-aldreforskare-repris

Ensamhet är ett stort socialt problem. Och i takt med att människor i välbärgade delar av världen blir generellt allt äldre ökar också känslan av ensamhet. Det är ett faktum som kräver ett klokt förebyggande hälsoarbete.

Det är ständigt svårt inom politiken att satsa på förebyggande hälso- och trygghetsåtgärder. Det är ett politiskt otyg då det kommer att bli allt dyrare med äldreomsorg och sjukvård om vi inte blir bättre på att förebygga ohälsa. Av naturliga skäl är det mest äldre inom befolkningen som är i behov av omsorg och sjukvård. Och generellt är fakta att det är kvinnor som i mycket större utsträckning än män som besöker sjukvården. Kvinnor är samtidigt generellt också mycket mer sjukskrivna än män. Samtidigt toppar äldre män andelen av åldersgrupper som tar livet av sig. 

https://ki.se/forskning/ensamhet-ett-hot-mot-var-halsa

Väldigt många av våra äldsta invånare upplever sig som mycket ensamma. Många är det också. Särskilt de som inte har vänner kvar i livet och saknar barn samt barnbarn som har en väluppfostrad förmåga att då och då höra av sig samt hälsa på. Många av dessa allt fler ensamma äldre behöver mer omsorg och vårdinsatser än nödvändigt. Bristen på sociala sammanhang påverkar hälsan. Att utveckla bättre metoder för äldre att känna meningsfullhet och social tillhörighet är inte bara bra för en berörd medmänniska. Det är samtidigt ekonomiskt klokt. En betydligt bättre inkludering av många av våra äldsta invånare leder mot en bättre social- och ekonomisk hållbarhet. Lyssna gärna på nedan SR reportage. Dels är det intressant ur ett ”ensamhetsperspektiv” men också hur snabbt han lärt sig bra svenska. 

Livslångt välbefinnande

En kropp och själ i balans

Vem vill inte leva ett friskt och välmående liv? Helt klart är att de flesta vill det. Själv uppskattar jag att unna mig lite av varje av livets goda trots att jag vet att det inte är så bra i allt för stora mängder. Volym har som alltid stor betydelse för det mesta. Ett av huvudskälen till varför jag tränar regelbundet är för att jag vill balansera mina ohälsosamma mat- och dryckesstunder med träning. Det andra skälet är för att jag vill få ur mig frustration som då och då äter sig in i min hjärna över dumhet i min omvärld. Helt klart är att regelbunden träning har en mycket stor betydelse för människors välbefinnande. Helt klart är också att vår mentala inställning till lusten att träna har stor påverkan på vår motivation att prioritera tid för träning. Det är också mycket vetenskapligt bevisat att regelbunden fysisk träning kraftigt förbättrar alla människors förmåga att lära sig nya saker och att koncentrera sig. Inte minst i ljuset av det är det galet att inte fysiska aktiviteter får mer utrymme i våra skolors metoder för att uppnå goda studieresultat. Jag kämpar med min dotter för att hon ska se ”träningsljuset” där hon av egen kraft vill träna. Hon har inte funnit det än…

Eftersom jag vet hur stor betydelse regelbunden träning har både för inlärningsförmågan och den livslånga hälsan är jag ständigt på min dotter om hur viktigt det är. Steg för steg börjar hon röra sig åt rätt håll. Hennes drivkraft är möjligheten att komma in på det universitet hon i framtiden ser som bäst. Oavsett vilken din drivkraft kan vara är det viktigt att hitta den. Som sagt är min mest att balansera för dåliga mat- och dryckesvanor. Hur kan du motivera dig bättre att fysiskt träna oftare?

Nedan två BBC-reportage om hälsa, och om hur man kan förbättra sitt välmående, är intressanta. Särskilt exemplet med två identiska tvillingar som får äta olika för att se vem som utvecklar bäst hälsotillstånd. Är det bättre för hälsan att vara vegan än att äta mer varierad mat? Titta får du se.

https://www.bbc.com/reel/playlist/the-science-of-fitness?vpid=p0b5x2zw

https://www.bbc.com/reel/video/p0brtrb1/why-pleasure-is-key-to-losing-weight

Realpolitiskt är kriserna inom svensk sjukvård ett stort hälsoproblem för många människor som blir sjuka. Den dåliga tillgängligheten, de långa vårdköerna, skapar onödigt lidande och människor hinner dö i väntan på behandling. Ett väl fungerande sjukvårdssystem är viktigt för att bidra till ett livslångt välbefinnande. En kraftig och snabb befolkningsökning parallellt med en dåligt organiserad sjukvård har skapat oacceptabla vårdproblem. Dessa problem går att lösa om politiken driver fram nödvändiga förbättringar. Det inkluderar att kraftigt reducera den administrativa belastningen för vårdpersonalen. 

Ibland går vi människor sönder. När det är möjligt att laga ska det också skyndsamt med kvalité lagas. Utvecklingspartiet demokraterna, UP, erbjuder ett konkret program för att laga det som gått sönder inom svensk sjukvård. Nedan bifogas två debattartiklar om UPs lösningsförslag som publicerats i UNT. UPs politiska program är väldigt konkret. Jag bifogar också en länk till partiets politiska program där det tydligt beskrivs hur vi kan lösa stora delar av sjukvårdens problem. Om du är aktiv i ett annat parti, kopiera gärna vår politik! Det är bråttom att förbättra svensk sjukvård.

”Alla kan drabbas av en olyckshändelse eller en allvarlig sjukdom som snabbt kräver god vård. Allt fler efterlyser en mycket bättre sjukvårdspolitik som på allvar ökar tillgängligheten till sjukvård när den behövs och som mycket bättre organiserar vården så att kvaliteten kraftigt stärks. Vägen mot en betydligt bättre sjukvård nås genom att lyssna på sjukvårdspersonalen, decentralisera mer makt nära patienterna, stoppa användandet av extern stafettpersonal och genom att öka antalet vårdplatser inom akutsjukvården.”

”Personalen är sjukvårdens viktigaste resurs. Personalens kompetens, samarbetsförmåga och trivsel avgör hur bra den utförda vården blir. De som är bäst lämpade att inom givna ramar avgöra hur man ska lösa sina uppdrag är personalen.”

”Enligt UNT 17/4 kommer Akademiska att stänga 74 vårdplatser, ytterligare 15-20 vårdplatser fler än förra sommaren. Det innebär, enligt UNT, en stor risk för ett tiotal cancerpatienter att avlida, eftersom det tar för lång tid innan tumörerna kan behandlas. Uppsala läns prostatapatienter har extrema väntetider, vilket innebär att många män kommer för sent till behandling. Tid mellan remiss och behandlingsstart för högriskpatienter är i Uppsala 107 dagar, jämfört med snitt för riket som är 92 dagar.”

”Vad gäller bröstcancer anger Standardiserat vårdförlopp ledtiden från välgrundad misstanke, till primär operation som 28 dagar. På Akademiska är ledtiden 46 dagar till operation. Akademiska hade 2020 och 2021 längst ledtid i landet av de sjukhus som hade ett statistiskt tillräckligt stort antal patienter.”

https://unt.se/debatt/artikel/nu-racker-det-med-dumheter-/lz21m8zl

https://unt.se/debatt/artikel/inga-fler-kortsiktiga-losningar-for-att-klara-sommaren/re54kgyr

https://updem.se/wp-content/uploads/2022/04/Utvecklingsparitet_demokraternas_politiska_program_2021-2028.pdf