Du vet inte hur det blir

En ny politisk verklighet

Allt fler invånare i Uppsala och runt om i landet börjar förstå att den tidigare ordningen då så kallade borgerliga partier och Socialdemokraterna var alternativen att styra i en kommun, region och nationellt inte längre gäller. I allt fler kommuner och i regioner krokar Moderaterna och Socialdemokraterna arm. I Uppsala kommun valde Liberalerna 2018 att gå in i ett styre tillsammans med Miljöpartiet och Socialdemokraterna med stöd av Vänsterpartiet. I region Uppsala lyckades inte minoritetsstyret Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna hålla ihop sitt styre beroende av stöd från Sverigedemokraterna. Centerpartiet valde att istället regera med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. 

Ur led är tiden tycker många. Det spelar ingen roll vad vi tycker. Den politiska verkligheten har kraftigt förändras och ingen väljare vet vilka partier som kommer att samarbeta efter valdagen den 13 september 2026. Det är därför det är klokt att i kommun- och regionval rösta på ett 100% lokalt och regionalt parti om man gillar det sakpolitiska program som ett sådant parti företräder. Om man som väljare i Uppsala kommun och region Uppsala röstar på Utvecklingspartiet demokraterna kan man vara säker på att UP maximerar sina möjligheter att uppnå tydlig sakpolitik. Tydlig sakpolitik tydligt kommunicerad i valrörelser. UP ingår aldrig i styren om vi inte helt kan ställa oss bakom den sammanvägda politik som ett block av partier företräder. UP ingår inte heller i styren som inte har rimliga förutsättningar att överleva och inte drabbas av det som hände i Region Uppsala då Centerpartiet valde att gå över till Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna istället för att fortsätta att styra med sina "borgerliga vänner".

Karl Rydå, UNT, lyfter upp den nya verkligheten i sin ledare idag. Han varnar för riskerna att Moderaterna och Socialdemokraterna krokar arm i Uppsala kommun efter valet 2026. Varningen är kopplad till att just Moderaterna och Socialdemokraterna allt mer krokar arm och styr tillsammans runt om i Sverige. Nedan Rydås ledare.

"Att Socialdemokraterna och Moderaterna går ihop och styr kommuner tillsammans har blivit vanligare och vanligare – det finns många exempel runt om i landet. Ibland tillsammans med andra partier, som nu i Håbo, men oftast ensamma. Anledningen är enkel. I takt med att Sverigedemokraterna har växt har det blivit svårare och svårare att bilda traditionella rödgröna eller borgerliga majoritetsstyren. Partierna till vänster har svårt att locka en majoritet av väljarna, samtidigt som det både praktiskt och principiellt är svårt för borgerligheten att ta stöd av Sverigedemokraterna. Och det är då som de bägge maktpartierna allt oftare krokar arm."

"Det kommer sannolikt inte bli lättare att bilda ett stabilt styre i Uppsala efter nästa val. Är det då som Erik Pelling och Therez Almerfors skakar hand, ler mot kamerorna och förklarar att nu ska de styra staden tillsammans? "

"När väl S och M skakar hand tenderar de att bli kvar vid makten – just för att det inte finns några alternativ. Så: förutsägbart, skönt för kommunalråden, men bra för Uppsala?"

https://www.unt.se/ledare/artikel/kommer-pelling-och-almerfors-le-och-skaka-hand-2026/r5vpnk1j

Jag tror du är en klok person. Kloka personer fattar att i dagens svenska politiska system måste flera partier samarbeta vare sig de vill eller inte om de ska få styra en kommun, region eller staten. Allt fler kloka personer inser då att det bästa alternativ man har är att rösta på det lokala och regionala parti som har den bästa sakpolitiken, erfarna och meriterade företrädare samt ett pragmatiskt arbetssätt. Uppsalaborna i kommunen och regionen har turen att vi idag har ett sådant alternativ i Utvecklingspartiet demokraterna. 

Tråkigt beteende

Dåligt politiskt spel

Jag har sedan ungdomen insett hur viktigt näringslivet och företagandet är för ett samhälles välfärdsbygge. Genom åren har jag både varit egenföretagare, anställd direktör inom större företag och engagerad i ideella föreningar som kämpar för bättre företagsvillkor. Ideellt har jag bland annat varit aktiv inom Näringslivets Framtidsforum, Connect Uppsala, Företagarna Uppsala och Uppsala universitets innovations advisory board. Jag har också aktivt jobbat i företagsstyrelser för att bidra till företagsframgångar. Det är få politiker jag träffat, om någon, med en liknande bakgrund.  

Efter att Utvecklingspartiet demokraterna, UP, bestämde att det var bättre för Uppsala och UP att teckna ett Hållbarhetsavtal med Socialdemokraterna har de politiska förlorarna surat och surat. Att de ägnar energi på att skapa konflikter som inte finns är inte särskilt klokt. I vart fall inte om man vill bidra till ett bättre framtida Uppsala. Jag har sagt det förr, jag säger det igen. I en kommun och region handlar de politiska uppdragen om väldigt många praktiska frågor. Och även om ideologin har betydelse kopplat till budgetprioriteringar är det som skiljer de flesta partier åt småpengar. Det viktigaste för oss invånare när vi röstar lokalt är vilket lag av företrädare ett parti erbjuder och deras viktigaste lokala vallöften, övrigt är av marginell betydelse.

En del av Hållbarhetsavtalet med Socialdemokraterna var att kraftigt förbättra Uppsalas företagsklimat. Metoden för att växla upp detta viktiga arbete var att kopplat till kommunstyrelsen bilda ett Näringslivsråd. Det är med andra ord ett råd med ett operativt uppdrag från kommunstyrelsen, det är inget annat. Rådets uppdrag beskrivs nedan länk. Rådets föreskrifter fastställdes enhälligt av kommunstyrelsen. Det första rådet ska göra är att bemannas upp och att arbeta fram en konkret handlingsplan för att säkra önskade förbättringar. Som en del av bemanningen gick jag ut till några av näringslivsorganisationerna, och andra organisationer med stora nätverk i Uppsala bland företagare, och bad om förslag på kandidater. Jag valdes att leda rådets arbete och tyckte det var naturligt att be så många som möjligt att nominera utifrån en kravprofil. Kravprofilen: Delägare, ledande uppdrag, att bolaget är medlem i kommunen och helst kopplade till fyra fokuserade ”branscher”. Branscher där Uppsala kommun har både en bas av spetsföretag och världsledande forskningsförmåga. 

För mig är Näringslivsrådet en av kommunstyrelsen utsedd styrgrupp som ska bidra till att Uppsala kommun inom några år kraftigt och mätbart förbättrar det lokala företagsklimatet. Genom rådet växlar Kommunstyrelsen ordentligt upp sitt engagemang för att vackra ord ska omsättas i praktiska och framgångsrika handlingar. För den som tycker det är viktigt finns inga konfliktytor. Att skapa sådana konstruerade konflikter kan inte syfta till annat än att förstöra för Uppsala. Läs gärna nedan beslut om formerna för Näringslivsrådet:

https://www.uppsala.se/kommun-och-politik/organisation/ledning/kommunstyrelsen/moten/2022/23-november/15.-inrattande-av-naringslivsradet/

Jag har självklart lärt mig att det finns mycket fult spel inom politiken. Jag har ett antal gånger genom åren varit utsatt för partisters politiska rävspel och olika falangers egenintressen. Jag har aldrig brytt mig särskilt mycket. Att de nu försöker insinuera att jag inte verkar för alla medlemmar i kommunens bästa, i Uppsala, blir jag dock förbannad över. Medlemmar i en kommun är både enskilda invånare och juridiska personer registrerade i en kommun. Det enda skälet till varför jag är politiskt engagerad är för att alla Uppsalabors framtid ska bli mycket positiv. I den framtiden är alla medlemmar glada över att de är en del av Uppsala.

Det finns ingen annan agenda än att göra det som framgår av kommunstyrelsens enhälliga beslut om föreskrifter för Näringslivsrådet. Att flera kvinnor som matchade önskeprofilen bland företagare tackade nej till att nomineras att ingå i rådet var tråkigt. Många har uppmuntrats att bidra med förslag på kandidater. I ett läge fanns 12 företagare nominerade som matchade önskade profiler. Tyvärr då bara två kvinnor. Inga hade valts än, de hade efter nomineringar ställt sig till förfogande. Tack vare den intressanta mediala cirkus som drogs igång finns nu fler nominerade och fler kvinnor som matchar önskad kravprofil. Tyvärr valde några tidigare nominerade med rätt profil att hoppa av då de skarpt ogillade att det viktiga uppdraget politiserades. 

Vissa debattörer tycker till om hur dåligt igångsättandet av Näringslivsrådet är. Inte minst Sakine Madon sjunger i den kören. Tror du de sjöng om hur illa det var när Liberalerna drev på för att ett Upphandlingsråd skulle bildas? Nej. Ja, ja det är som vanligt. Det är bara hårt arbete och resultat som räknas. Jag fokuserar på det hårda arbetet som krävs för att få till förbättringarna. Den som lever får se hur det går. Jag har inte prioriterat min tid för att bidra till Uppsalabornas bästa för att tappa energi av fel skäl.

Näringslivsrådets fokus är till 80 procent på att internt genomföra kommunens egna förbättringsarbete som bidrar till ett bättre företagsklimat. Övriga 20 procent på att externt bidra till ett starkare lokalt näringsliv. Denna ”storm” om Näringslivsrådet visar vilken typ av debattklimat vi fått i Sverige. Den verkliga verkligheten är inte i fokus, allt handlar om narrativ och positioneringar. I den verkliga verkligheten jobbar kommunen med den befintliga handlingsplanen och nu även med det utökade uppdraget. Förbättringsbehovet kräver uppväxlad handling redan nu och det sker. Det nya rådet ska bland annat föreslå kommunstyrelsen en ny handlingsplan eftersom den tidigare faller 2023. Självklart återanvänds mycket av det tidigare om det inte nått sina mål.

"I ett inslag i P4 Uppland (31/2) säger Stefan Hanna att näringslivsrådet kommer att bli "jättelyckat" och "kraftigt förbättra" företagsklimatet i Uppsala. Om det är ännu en tillspetsad meny, på ett ställe som i stället borde ta tag i sin service, blir det garanterat jättemisslyckat."  

https://unt.se/ledare/kronika/artikel/foretag-behover-inget-symboliskt-naringslivsrad/r93x5q5r

"Enade vi stå, söndrade vi falla". Politik handlar ofta om konflikter om vad som är rätt eller fel att göra. När politiken är enig kan mycket positivt hända. Vad gäller ett förbättrat företagsklimat tycker jag att det nu är ett fantastiskt läge att faktiskt lyckas göra företagsklimatet mycket bättre i Uppsala när inte minst Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna är helt inställda på att det måste göras. Näringslivsrådet blir den operativa plattformen för kommunstyrelsens förbättringsarbete. Så enkelt är det.

Ledarskapsträning

Svenska framgångsfaktorer

Svenskt näringsliv är fortfarande på många sätt imponerande. Det finns gott om mycket framgångsrika företag runt om i vårt land. Väldigt många av dem är också duktiga på att expandera utomlands. Uppenbarligen visar det att det finns skickligt ledarskapsmaterial inom svenskt näringsliv, det är hoppingivande för svensk framtid. 

Inom Utvecklingspartiet demokraterna får enbart personer som har minst tre års yrkeserfarenhet ledande politiska uppdrag. Vi tror på en ordning att de som är bäst att företräda invånarna har en god verklighetsförankring från minst tre års riktiga jobb. I ljuset av att allt fler unga icke vänsterorienterade Centerpartister hoppar av som riksdagsledamöter är det intressant att höra att de själva anser att de behöver bättre livserfarenhet. Håll med om att det är en sjuk ordning att människor som ska företräda och leda andra helt saknar en rimlig meritförteckning för uppdraget! Sverige skulle tveklöst utvecklas mycket bättre om våra främsta politiska ledare också har en omfattande meritförteckning utanför politiken innan man kan få liknande uppdrag. Om näringslivets ledarförmåga bättre kan spridas även inom vår offentliga sektor kan vi tjäna mycket. 

Emil Källström, Kristina Yngwe och Magnus Ek är tre duktiga personer som annonserar att de inte längre ställer upp som riksdagsledamöter för Centerpartiet. Det kan jag verkligen förstå eftersom jag själv hade lämnat redan när de gjorde Januariavtalet. Vare sig Yngwe, Källström eller Ek är vänsterorienterade. Självklart säger de inte att skälen till deras avhopp är Centerpartiets vänsterkramande. När Yngwe, Källström och Ek förhoppningsvis haft riktiga jobb (inte lobbyister) under några år hoppas jag att de på allvar kan företräda oss svenskar bra. Jag hoppas att de får några års ordentlig chefsträning ute i vårt kompetenta näringsliv. Den stora frågan är om de återvänder? Vad krävs för att livsmeriterade som haft svåra uppdrag ska välja politiken istället för andra möjliga uppdrag? Den ordning vi har nu att politik blivit en karriär från ungdomsförbund till minister, utan jobb utanför politiken, är mycket dålig för Sverige. Utvecklingspartiet demokraterna hoppas kunna förändra detta. Vi vill hitta sätt som motiverar erfarna att ställa upp och också företräda oss invånare dugligt.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/c-toppen-emil-kallstrom-lamnar-sina-uppdrag 

https://www.ystadsallehanda.se/ystad/hon-lamnar-politiken-efter-tva-intensiva-mandatperioder-599a0af3/

Den kloke Gunnar Wetterberg skriver läsvärt om hur viktigt det är med kompetenta chefer och ledare för att verksamheter ska utvecklas positivt. Att våra ledande rikspolitiker inte fattar hur viktigt detta är förstår jag eftersom få av dem någonsin varit linjechefer som egenföretagare eller i andra organisationer. Ledarskap handlar om mycket mer än att ha talets gåva. Våra svenska samhällen skulle utvecklas mycket mer konkurrenskraftigt och bra om vi blir mycket bättre på att säkerställa mycket bättre möjligheter till ledarskapsträning för våra ambitiösa invånare. En stor konkurrensfördel är dock att de som är väl tränade för sina ledaruppdrag i Sverige inte är så hierarkiska som de är i många andra länder. Det är mycket positivt ur många perspektiv sett. Inte minst för att med framgång kunna leda våra yngre generationer som ställer nya krav på sina chefer och ledare. Särskilt viktigt blir det med god ledarskapsträning inom verksamheter där en chef har väldigt många direkt underordnade medarbetare. För att förstå alla de ledarutmaningar som chefer löpande brottas med är det också viktigt att sådana kunskaper finns även inom verksamheternas högsta ledning. Inom det offentliga är det politiker som utgör en verksamhets högsta ledning.

”Förlåt den hädiska tanken, men hade hon inte gjort större nytta där hon var? Många av dagens problem i arbetslivet handlar mycket om hur bra chefer vi har. Produktiviteten beror på arbetsorganisationen, som beror på cheferna; sjuktalen kan se mycket olika ut på arbetsplatser med lika förutsättningar, beroende på hur ledningen fungerar; och hur länge vi orkar och har lust att jobba beror på vår kontakt med chefen.”

”Det gäller i den offentliga sektorn lika väl som i den privata. Men där är organisationen ofta snål mot cheferna. I skolan och äldreomsorgen är det inte ovanligt att chefen har personalansvar för 50–60 medarbetare. Sjukvårdens hierarkier är ofta labyrintiska. De dåliga arbetsvillkoren för offentliga chefer gör det inte lättare att få verksamheterna att fungera.  Och hur bra vaccinationen går kommer till stor del att bero på hur väl cheferna organiserar kedjor och mottagningar.”

”Håller vi på att utarma det svenska arbetslivet på goda chefer? Visst, det lönar sig ofta bättre att driva egen firma än att vara löneanställd chef. 3:12-reglerna har blivit mer och mer förmånliga. Om konsulten dessutom själv kan välja sin arbetstid (vilket dock inte alla konsulter kan, det är ofta mer slitsamt än att röra sig i en stor organisation), så blir frestelsen stor att lämna linjen och bli sin egen. Åt samma håll drar många andra regelverk. För företaget kan det ofta te sig bekvämare att ta in en konsult på några månader eller rentav år, snarare än att anställa honom eller henne. Den anställde chefen drar med sig ett arbetsgivaransvar och är inte så lätt att bli av med, om det inte skulle fungera. Men det innebär också en utarmning. När konsulten lämnar företaget tar hon med sig den aktiva kunskapen och går. Hon har säkert rapporterat av och gjort sitt i god ordning, men vid fikabordet bleknar minnet snabbt bort. Om hon i stället hade varit fast anställd skulle projektets erfarenheter och insikter levt kvar i organisationen långt efter att det formellt avslutats, som en del i den där svårgripbara kulturen som ofta är så värdefull.”

”Den svenska chefskulturen hör till vårt arbetslivs starkaste sidor. Överlag är svenska chefer duktiga på att leda prestigefritt och lyhört; de goda idéerna tas bättre till vara än i andra, mer hierarkiska chefskulturer. Kanske är det förklaringen till de svenska storföretagens remarkabla förmåga att förnya sig. Ericsson har gått igenom fyra-fem stora teknikskiften, som kostat många konkurrenter livet. Men hur ska vi klara av att behålla den styrkan, om våra egna system lockar duktiga människor att välja bort ansvaret och ledarskapet?”

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/vi-maste-bli-battre-pa-att-ta-hand-om-chefen/

Lena Melin, Aftonbladet, skriver läsvärt om hur Centerpartiet under Annie Lööf kraftigt kört i diket. Det inriktningsbygge som gjordes under Maud Olofssons tid har kraftigt krackelerat de senaste åren. Hade fler vågar säga vad de tyckte i viktiga sakfrågor hade det kanske inte gått så snett. Runt 9 procent är ett misslyckande. Och allt mer förstår allt fler att huvudagendan är att Lööf vill bli Sveriges första kvinnliga statsminister. Inget fel med höga personliga ambitioner. Inte heller fel att människor väljer att efter att ha tjänat sina väljare under en mandatperiod lämnar sina uppdrag när personliga agendor blir viktigare än den övergripande politiska inriktning man vill driva.

”Men i praktiken har Centerpartiet målat in sig i ett hörn och kan bara samarbeta med två partier, S och MP, så alla står fast vid sina nuvarande ståndpunkter. S och MP stöds i dag av mindre än 28 procent av väljarna. Inte ens tillsammans med Centerns 9,9 procent enligt senaste Aftonbladet/Demoskop, blir det särskilt imponerande.”

https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/PRJQXb/loof-skakas-av-stromhopp-fran-c-toppen?fbclid=IwAR1YgqEiITY3KDxhysG0osZXvkSW1H3dhONbz9KXJf4dCtJ73t53kR1XUFI