Volym och kvalité har betydelse

Vem som säger det är viktigt, inte vad som sägs

Ygeman har tydligen inom EU varit mycket tydlig med att typ sägs "Sverige är fullt" efter 2015 krisen. Jösses, får man säga så om man representerar världens humanitära stormakt....? Ja, som ofta i Sverige är det inte vad som sägs, och argumenten för det, som är viktigt utan vem som säger något. Vem är viktigare än vad. En socialdemokrat är väl finare än en kristdemokrat eller sverigedemokrat? En socialdemokrat har väl en finare grundinställning än till exempel Moderaterna och får därför säga "stopp" utan att vara hjärtlös. 

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ygeman-vi-kommer-inte-vara-en-del-av-en-omfordelningsmekanism

Peter Esiasson skriver en läsvärd krönika om den svenska asylprocessen i GP. Tre viktiga perspektiv att reflektera över är att de allra flesta riktiga flyktingar initialt alltid vill tillbaka varifrån de flytt. Det andra är att en lång asylprocess utan att personen meningsfullt aktiveras i något annat snabbt bidrar till problem. Det tredje är att om man inte har som i många flyktingländer separata och minimala rättigheter för flyktingar blir det väldigt påfrestande för hela befolkningen dit människor flyr om det rör sig om stora volymer.

"Kriget i Ukraina påminner oss: Att söka asyl är en omskakande livshändelse. Omkring en miljon personer i Sverige – var tionde invånare – har erfarenheten eller har kommit hit som anhörig till en asylsökande. En erfarenhet som delas av så många behöver diskuteras, även av oss som inte delar upplevelsen. Notera att en asylsökande inte finns med i folkbokföringen. Det är först när man fått uppehållstillstånd som man registreras som boende i Sverige. Det är därför Migrationsverkets begrepp ”nyanländ” står för en person som beviljats uppehållstillstånd och som kommunplacerats."

"Historien om uppehållstillstånd är obehaglig för alla som ogillar tvång och tvångsmakt. Regelverket finns utvecklat i Utlänningslagen. Namnet andas exkludering. En särskild lag för ”utlänningar”, ska det behövas på 2020-talet? Jo, om man funderar en stund. Betänk situationen. Den asylsökande har lämnat sitt gamla land och ber om tillstånd att få leva i Sverige. Hens existens är beroende av statsmaktens beslut om att bevilja eller avslå ansökan om uppehållstillstånd. I en ofta utdragen väntan på beslutet är tillvaron präglad av risk, osäkerhet och knappa resurser. Att tillvaron är svår märks bland annat i den självskattade nöjdheten med livet. Asylsökande som tillfrågas rapporterar mycket låga nivåer på en skala, mycket lägre än invånarna i Sverige och även klart lägre än invånarna i ett stort konfliktfyllt emigrantland som Irak."

"Tvärtemot vad man skulle kunna tro verkar händelserna i mottagarlandet ha större direkt inverkan på de asylsökande än allt vad som hänt innan man kom fram. Det viktigaste skälet till de asylsökandes missnöje med livet är den limboartade existensen, mitt emellan och utan att höra hemma varken här eller där."

"Konkreta bidragande faktorer till att man mår dåligt är hemlängtan och missnöje med de materiella villkoren vad gäller pengar och boende."

"Tillvaron som asylsökande är så destruktiv att alla rekommenderar att den skall göras så kort som möjligt. Men det finns ett dilemma. Asylsökande vill mer än allt annat få uppehållstillstånd. Så gott som samtliga asylsökande anser också att man har rätt att stanna i landet. Den mottagande staten har dock ett annat mål: att fatta korrekt beslut utifrån lagstiftningen. Att fatta rätt beslut om något så viktigt att ta upp en ny medlem i gemenskapen tar tid och kräver resurser."

"För den asylsökande, liksom för de allra flesta som vill ha generösa regler för flyktinginvandring, är kraven på ökad rättssäkerhet en omskrivning för att fler (de flesta) skall beviljas uppehållstillstånd. Svårt alltså. Diskussionen behöver föras. Med både medkänsla och realism."

https://www.gp.se/ledare/flyktingpolitikens-stora-dilemma-1.69768709

Tyvärr har vi nu ett proxykrig i Europa. Ett proxykrig mellan framförallt USA och Kina. Geopolitiskt och värderingspolitiskt är det vad mycket av striderna som ukrainarna tar handlar om. Nu får vi européer uppleva proxykrig som under lång tid förts i andra delar av världen. Vad är ett proxykrig? Inte minst handlar dessa krig om tillgång till viktiga råvaror. Inte minst kopplat till klimatförändringar och omställningen från olja till olika elsystem. Har Ukrainakriget startat ett nytt "kallt krig" mellan dagens supermakter? Eller bryter det ut först när Kina försöker återta Taiwan? 

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ombudskrig

https://sv.alphahistory.com/kalla-kriget/kupp-proxy-krig/

https://www.oph.fi/sv/laromedel/zooma-in-pa-historia-7-9/del-2/11-krig-och-konflikter-under-kalla-kriget

Nu lyfts orättvisor för ukrainska flyktingar kopplat till vilken vård de kan få beroende av vilken region de har kommit till.... Det kan man tycka. Det mest orättvisa är att vi inte har en specialistsjukvård som är nationell. Det finns massor av behandlingsorättvisor mellan regioner och slöseriet på olika administrativa IT-system, överkapacitet på medicinska utrustningar och outnyttjade vårdlokaler är stort. 

Konsekvenstänkande

Rösta på politiker och partier med svar på Vad, varför, hur och när!

När politiker pratar ska vi alltid fråga oss ”vad” de föreslår och ”varför” kopplat till exempelvis skolan, sjukvården och omsorgen. Låt oss alltid förvänta oss ett intelligent svar. Vi ska också fråga ”hur” de tänkt sig lösa allvarliga problem. Och ”när” de anser att problemen kan vara lösta. ”Hur” sägs ofta vara tjänstemännens uppgift. Det duger inte! I det politiska tänkandet, särskilt i kommuner och regioners praktiska verklighet, måste man kunna svara på vad?, varför?, hur? och när? eftersom alla lite erfarna väljare vet att inget parti helt får bestämma själv. Då är det viktigt att bl a veta vilka ingångsvärden ett parti går in med om de försöker ingå i en lokal eller nationell regering. Tillsammans svarar ”varför” och ”hur” på frågor kopplade till konsekvenser av ”vad”. 

Migrationspolitiken har länge varit oansvarig. Konsekvensen av det har blivit kraftigare segregation, mycket mer utanförskapsproblematik och en oförmåga att på allvar driva en vettig integrationspolitik. En tydlig negativ konsekvens av denna misslyckade migrationspolitik är dagens omfattning av hederskultur och dess negativa konsekvenser. Negativa både för de enskilda individerna men också för samhället kollektivt som drabbas av höga sociala kostnader. SVT beskriver i nedan bifogade reportage hur omfattande den synliga hedersproblematiken är i dagens Sverige.

https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/15-procent-av-lvu-barnen-hedersutsatta

Den frispråkige samhällsdebattören Jan-Emanuel Johansson skriver en läsvärd krönika om behovet av konsekvenstänkande inom politiken i GP, bifogas nedan.

”Men inte desto mindre måste vi tillbaka till ett läge där man får prata om konsekvenser. Samhällets långsiktighet, där medborgaren ställs i centrum måste prioriteras före ideologisk aktivism, dogmatism och risken att kränka någon. Oavsett vilket kön personen upplever sig ha.”

https://www.gp.se/ledare/social-ingenjörskonst-är-bättre-än-känslor-i-samhällsbygget-1.60733779

I Uppsala finns ett lysande stort exempel på bristande konsekvenstänkande inom politiken. Byggplaner i södra Uppsala stad och drömmar om spårväg saknar rimliga konsekvensbedömningar. Några partiers syn på hur man bygger klimatsmart och bygger efter önskemål om bostad styr. Jag utgår ifrån att tjänstemännen bara lydigt följer en majoritets färd i fel riktning. Utvecklingspartiet demokraterna erbjuder erfarna kandidater i kommun- och regionvalen 2022. Nedan en kort UP-video om hur korkat ett ärende om extrem bebyggelse i Uppsala stads södra delar är. Gör om! Gör rätt! Konsekvenstänkandet lyser tydligt kopplat till dessa planer med sin frånvaro.

https://m.youtube.com/watch?v=UhHHyOQJXU4

Värst av allt har varit, och är, hur skolan tillåtits haverera för väldigt många elever. Återigen ett tragiskt exempel på bristande konsekvenstänkande. Skolor ska inte ha religiösa huvudmän. Skolor ska inte ha ägandeformer som bygger på principer om att berika aktieägare. Det går att skapa en mångfald av huvudmän ändå genom till exempel stiftelser. Alla skolor ska ha full offentlig insyn. Självklart måste skolor både vägras starta och kunna stängas fortare om kvalitetsproblemen är för stora. Enskilda människor och samhället i stort är förlorare på hur korkat skolan tilläts bli en marknadsplats istället för en läroplats med olika specialinriktningar. Ingen borde rösta på partier som inte fattat att skolan inte kan vara en marknadsplats som nu. För Utvecklingspartiet demokraterna är det en självklarhet. Vi måste få stopp på dessa dumheter som slår stenhårt mot många människor tidigt i deras liv. Nedan två färska ledare från Expressen som belyser allvarliga konsekvenser av hur skolan gjordes till en dåligt fungerande marknadsplats. 

”Friskolan Kunskapsljuset i Norrköping har fått sitt tillstånd indraget. Det sker efter åtta år av återkommande, allvarlig kritik från Skolinspektionen. Redan 2013 fick Kunskapsljuset kritik inom vitala områden som: undervisning och lärande, trygghet och studiero, bedömning och betygssättning, pedagogiskt ledarskap och utveckling samt uppföljning av elevernas närvaro.”

”Det borde vara en självklarhet att skolledningar står bakom sina lärare när föräldrar försöker fula upp betygen. Oavsett om mamma och pappa minsann ”känner tjänstemän på skolförvaltningen” eller är höjdare i näringslivet. Betygssättning är myndighetsutövning, det ska inte gå att utpressa sig till ett A och en inträdesbiljett till drömutbildningen på någon flitigares bekostnad. Men i stället vittnar lärare om att rektorerna tar föräldrarnas parti, och säger saker som att läraren borde tänka på ”att det snart är lönesamtal” om ett F inte förvandlas till ett godkänt.”

”Att underkänna elever är nämligen en otroligt dålig affär. Eftersom alla elever har rätt att klara kunskapskraven och annars få särskilt stöd, enligt skollagen, betyder ett F massor av merarbete för läraren som måste erbjuda omprov och tilläggsuppgifter. Ännu värre – ur en snöd ägares perspektiv – är att underkända betyg dels försämrar skolans statistik, som man använder i marknadsföringen för att locka nya elever, och dels kan leda till att föräldrarna flyttar sitt barn till en annan skola och tar skolpengen med sig.”

”Kundskolan har urholkat lärares auktoritet och gjort kravmaskiner av vårdnadshavare. Det är en mardröm.”

https://www.expressen.se/ledare/annu-en-skandalskola-har--stangts-pa-tok-for-sent-/

https://www.expressen.se/ledare/linda-jerneck/det-ar-foraldrarna-som-ar-fucking-javla-5-aringar/

Vem som säger det

Lyssna på vad som sägs

I kommunikationen mellan oss människor är det alltid viktigt att på allvar lyssna på vad som sägs. Att alltid lyssna ordentligt på varandra. Särskilt viktigt är det att lyssna på vad meningsmotståndare säger då det är centralt om man fredligt vill ge framgångsrik övertalning om bättre tankar en chans. I det svenska debattklimatet har det särskilt kopplat till invandringsfrågor funnits massor av tabun som fördummat viktiga debatter för att snabbare landa i problemlösningsfokus. Varför Sverige uppvisat en av de sämsta debattmiljöerna för dessa viktiga frågor hoppas jag att några historiker kan försöka beskriva i framtiden. Då kanske vi under några år kan slippa uppleva det igen. År efter år efter att SD växte sig allt starkare har brunsmetningskorten haglat från vänsterdebattörer, naivister och nyliberaler. Vad blev resultatet av deras idioti? Att Sverige har väldigt stora migrations- och integrationsproblem som är mycket svårlösta samt att SD idag har ett mycket starkt väljarstöd. Undrar om de någonsin reflekterar över vad de ställt till med. Det tror jag inte. Vi har också ett korkat debattklimat när det är viktigare vem som säger något än vad som sägs. Självklart ska sakfrågor och olika perspektiv på det stå i fokus och inget annat. 

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson intervjuades nyligen i SVTs ”30 minuter”. Jag bifogar intervjun som är en pinsam upplevelse om politik när den är som sämst. Jag avskyr folkrepresentanter som inte alltid står upp för vad som är rätt och fel att göra för folkets bästa. Sverige är inte synonymt med Socialdemokraterna. Socialdemokraterna är inte synonymt med det kinesiska "kommunistpartiet" som många kineser ser som systemet inom vilket kineserna har sin variant av demokrati. SVTs reporter gör ett mycket bra jobb med att mycket tydligt visa vilken hycklare Johansson är.

https://www.svtplay.se/video/32517855/30-minuter/30-minuter-sasong-2-avsnitt-2?id=89JVwyn

Alice Teodorescu skriver läsvärt i Expressen om att den som lyssnar på Socialdemokratiska företrädare idag hör många förnekelser om gamla oförmågor och säger nu liknande saker som ansvarsfulla gjort länge. Förr kallades man då ”brun”. Socialdemokraterna spelar bara maktspel och gör inte i tid det som är rätt att göra utifrån det representativa uppdrag de har för Sveriges befolkning. Jag är helt säker på att de inom några val samarbetar med SD. På många sätt ligger SD och S politiskt närmare varandra än SD och M. Att kalla S hycklare är inte att överdriva. Nu kanske jag hamnar i en rättsprocess.......  

"När min artikel publicerades i januari möttes den med tystnad av Johansson, trots det uppenbart olämpliga i att en justitieminister först brunsmetar sina meningsmotståndare, för att sedan kopiera deras förslag, och därutöver sopa igen spåren efter åsiktsbytet."

"I intervjun med Holmberg serverades en ypperlig chans för Johansson att be om ursäkt, att förklara sitt agerande och att deklarera att han nu, vis av erfarenhet om sin egen konsekvensanalytiska oförmåga, avsåg att upphöra med smutskastningen och verka för att också andra skulle upphöra med sina." 

"Men icke. I stället försökte minister Johansson få det till att hans skäl – att ställa språkkrav, att genom lagändringar försvåra för människor på flykt att söka sig till Sverige, att påtala att migrationen påverkar integrationen, varför integrationen behöver avgöra hur stor migrationen kan vara – grundar sig i andra, ädlare motiv än andras. Därmed lär den politiska farsen fortsätta, inför en publik som numera är väl medveten om att det som brunstämplas i dag, om sisådär 13 år, kommer vara att betrakta som klokskap signerad Socialdemokraterna."

https://www.expressen.se/ledare/alice-teodorescu/det-som-brunstamplas-i-dag-ar-s-politik-i-morgon/ 

Även Peter Hjörne, GP, skriver läsvärt om detta otyg att usla politiker och partiapparater när de inte fattat allvaret i en situation kastar en massa negativa "etiketter" på sina politiska motståndare men att när det är på tok för sent själva argumenterar på tidigare tabubelagda sätt. Vi väljare är korkade om vi vill företrädas på det sättet. Små problem är lätta att lösa. Stora problem är svåra att lösa.

"Göteborg behöver låg invandring i många år framöver om vi skall kunna besegra ojämlikheten och sätta punkt för segregationen, skrev fyra socialdemokratiska kommunalråd i Göteborg, med den socialdemokratiske gruppledaren Johan Attenius i spetsen i en debattartikel i Göteborgs-Posten. De skrev också att "det måste göras klart att invandringspolitikens restriktiva fundament ligger fast för lång tid framöver." För några år sedan hade det framkallat ett ramaskri. Debattörerna hade fått veta att de fiskade i grumligt vatten, att de gick rasistiska ärenden och att deras blåbruna budskap var rått främlingsfientligt." 

https://www.gp.se/ledare/fascism-i-g%C3%A5r-regeringspolitik-i-dag-1.55177515

Bawar Ismail, GP, skriver mycket läsvärt om vilket omfattande hyckleri vi har bland i detta fall socialdemokratin. Uppsala och Sverige behöver en ordentlig demokratisk reform. Vi företräds inte acceptabelt bra av dagens partiapparater. 

"Och för den som undrar vilken sorts demokrati de höga S-företrädarna vill försvara mot dunkla krafter så har statsministern förklarat att man står upp för den liberala demokratin. Men de principer om maktdelning och maktbegränsning som följer av den liberala demokratin har aldrig varit av verkligt intresse för Socialdemokraterna."

"Tvärtom, partiet har historiskt sett motarbetat sådana inslag. Och det är förståeligt. Socialdemokraternas demokratisyn är trots allt kollektivistisk, idén om folkviljan och folkstyret väger tyngre än konstitutionella rättigheter och maktbegränsningar."

"Det förklarar också varför partiet ignorerar svidande kritik från Lagrådet när regeringen vill gå vidare med undantagsbestämmelser för Cementa. Förvisso rör det sig om en nationellt angelägen fråga, Cementa måste få lov att bryta kalk på Gotland om en cementkris ska undvikas. Men regeringens hantering av frågan avslöjar ett socialdemokratiskt parti som hycklar i synen på maktdelning."

"Ett parti som verkligen värnar om den liberala demokratin hade tagit ovanstående juridiska bedömningar på allvar, framför allt vad gäller respekten för konstitutionella principer. Men Socialdemokraterna verkar inte vara bekymrade. De kör vidare med de sågade lagförslagen ändå. Maktdelning är intressant för Socialdemokraterna endast när det egna partiet gynnas."

https://www.gp.se/ledare/s-hycklar-om-demokrati-och-maktdelning-1.55549516

Ansvarsutkrävande

Vad och hur

Vem bestämmer vad inom den offentliga världen? Som vanligt "beror det på". I en kommun kan en "starke hen" både bestämma vad som ska göras och hur. Oavsett om det är lämpligt eller ej. Den makten kan ett kommunalråd ta sig. Det kan inte en minister göra, då kallas det ministerstyre. Statens operativa delar är myndigheter med generaldirektör som chef. Regeringen/ministrar styr sina myndigheter genom regleringsbrev, VAD. HUR ska förhoppningsvis dugliga tjänstemän lösa. I grunden en lämplig uppdelning då politiker sällan är experter inom de områden de styr. Som i övriga samhället får VAD-cheferna byta ut HUR-cheferna om de inte lyckas med sina uppdrag. VAD-människorna står till svars mot folket. HUR-människorna står till svars inför VAD-människorna. Vilken ordning skulle vara bättre?

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/utredning-fran-riksdagsforvaltningen/uppfoljning-av-riksrevisionsreformen_GWA5URF1/html

http://www.snsb.se/Global/Om%20Rymdstyrelsen/årrredovisningar/ÅRR2000MRA-Slutversion.pdf

Ansvarsfördelning och ansvarsutkrävande

Hur bra är kopplingen mellan olika myndigheters kompetenser, erfarenheter samt förslag och de politiska partierna? Vilar partiernas förmåga till rimliga förbättringsförslag enbart på olika representanter i utskott och nämnder? Till stor del är det så. Riksdagsledamöter har också RUT, Riksdagens utredningstjänst, till sitt förfogande. Och kvaliteten på Statens offentliga utredningar, SOU, har vi nu fått lära oss i Repalus bristfälliga utredning "Ordning och reda i välfärden". Är ansvarsutkrävandet för lamt i Sverige? Trots att till exempel Björklund varit ledare för ett parti, Liberalerna, som ständigt backat i väljarstöd får han vara kvar. Trots att Anna Ekström var generaldirektör under många år för Skolverket och skolresultaten sjönk, sjönk och sjönk så fick hon vara kvar. Kan det vara så att så länge som trovärdig meritokrati inte gäller inom politikens och tjänstemannaorganisationernas topp då får vi heller inget bra ansvarsutkrävande?

http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2016/11/sou-201678/

Operationell förmåga

Är ett av problemen för alla kvalitetsbrister vi har idag att skarpa och tuffa budskap är sällsynta? Kan det vara så? Om vi saknar högt i tak och tydliga uppdrag på många arbetsplatser, hur kan man vara förvånad över alla kvalitetsbrister? I det militära är befälsordningen mycket tydlig och ordergivningen kan av många upplevas som övertydlig. Är det möjligen "övertydlighet" som krävs för att säkra bättre operationell förmåga inom till exempel äldreomsorg, sjukvård, kriminalvård och stadsbyggnadsförvaltning? Och vad händer om politiken inte tydligt vågar prioritera bland begränsade resurser? Alla resurser är begränsade och Sverige står inför stora utmaningar att klara av samhällskontraktet mot oss invånare i ett land med världens högsta skattetryck!

http://www.synonymer.se/?query=order

http://www.synonymer.se/?query=kvalitet

https://sv.m.wiktionary.org/wiki/kvalitet

 

Operationell förmåga, ledarförmåga, lär man sig främst genom träning, träning och åter träning. Precis som med alla andra färdigheter med andra ord. Är avsaknad av ledarskapsträning i olika roller skälen till politikens och det offentligas mindre bra förmåga att lösa uppdrag och att prioritera bland begränsade resurser? Om vi jämför med näringslivet så har alla högre chefer tränats i olika tidigare chefsroller innan de får en chans till toppjobbet. Tror du att det gör dem bättre lämpade för att klara ett svårt och hårt konkurrensutsatt ledaruppdrag? Det tror jag. Visst vill vi ha bra tränade ledare även för Uppsala och Sverige, eller? Uppenbarligen är regeringens företrädare odugliga på att operationellt få fram reformer till riksdagen som kan genomföras. Urdåligt! Är det demokratiska huvudproblemet att vi idag saknar operativ förmåga både inom de politiska och tjänstemannaleden? Vad krävs för att ändra på det i så fall?

http://sv.bab.la/lexikon/svensk-engelsk/operativ-förmåga

http://www.foi.se/rapport?rNo=FOI-R--3632--SE

http://kkrva.se/hot/2013:3/sjovall_forsvarsmaktens_operativa.pdf

http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/18998/Bilaga%208%20Regeringens%20bedömning%20av%20operativ%20förmåga.pdf

http://www.kfsh.se/page.php?catID=1&pageID=46