Många miljardärer

Fantastiskt många rika

Det är fantastiskt bra att Sverige har många miljardärer. Jag är inte en av dem tyvärr. Hade jag varit det hade jag gjort ännu mer nytta för Uppsalaborna. Kanske hade jag sponsrat ett modernt konstens hus kombinerat med bildande historiska berättelser förpackade i den senaste berättartekniken. När jag tänker på det kanske jag behöver bli miljardär. 

Att Sverige har många mycket rika är en stor tillgång OM många av dem också på allvar brinner för konceptet Sverige och bidrar till den geografins positiva utveckling. Gör många av dem det? På tok för få. Henry Dunker har gjort och fortsätter att göra det efter sin död, till stor glädje för många Helsingborgare.  Alfred Nobels arv gör stor nytta för människan i världen. Knut och Alice Wallenberg gör efter sin död stor nytta för Sveriges utveckling. Man måste inte vara barnlös för att låta stora delar av sitt arv gå till allmänheten. Sverige har allt fler miljardärer. De borde lära sig mer av Dunker, Wallenbergarna och Nobel.

Många har det knapert med pengar. Och går det att räkna med pensionssystemets hållbarhet? Gunnar Wetterbergs krönika i Expressen nedan är läsvärd. Den stora frågan är hur pensionerna ska säkras när de äldsta blir allt fler och de yngre färre…

”Piketty hävdade att kapitalet normalt sett koncentreras allt mer och gör några få människor allt rikare. Utjämningen under 1900-talet var en parentes, som berodde på världskrigen, depressionen på 1930-talet och de progressiva inkomstskatterna. När marknaderna avreglerades på 1980-talet och skatterna sänktes alltmer återtog koncentrationen herraväldet över utvecklingen. Vi har gått in i de superrikas tid, och de blir bara fler.”

”Den långa trenden är att människorna tjänar mycket mer och blivit mycket rikare än de var när mätningarna började. Produktiviteten har höjt reallönerna, så att allt fler kunde spara de pengar de fick över. Förmögenheterna är mångdubbelt större än på 1800-talet, och de är mycket jämnare fördelade ändå. De allra rikaste äger fortfarande mycket mer än de flesta andra tillsammans, men deras andel av de samlade förmögenheterna är långt mindre än för hundra år sedan.”

”Visst, de 542 svenska miljardärerna är en påminnelse om hur lyckosamma några varit under de senaste årtiondena. Skillnaderna i det svenska samhället har ökat sedan 1980. Men det är ett lömskt år att jämföra med, menar Waldenström – då var ekonomin som mest pressad efter oljekrisen, samtidigt som kapitalmarknaden fortfarande var hårt reglerad och marginalskatterna höga. Kanske var Sverige då det mest jämlika landet någonsin i modern historia, men till vilket pris?”

”Stora delar av de offentliga pensionssystemen bygger inte på fonder, utan på löftet att varje tids skattebetalare ska betala för de samtida pensionärerna. Om man tar med dessa pensionsrätter i beräkningen blir fördelningen ännu jämnare. På samma sätt fungerar de offentliga tjänsterna. Alla har tillgång till skola, vård och omsorg, men skattefinansieringen innebär att de rika betalar mer än de fattiga.”

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/542-svenska-miljardarer--ar-inget-att-oroa-sig-for/

Även rika dör förr eller senare. Ni unga vet inte vem PG Gyllenhammar var. Han var en storrökande karismatisk och visionär politisk affärsman. Först tog han över som VD efter sin pappa på försäkringsbolaget Skandia och därefter tog han över VOLVO efter sin svärfar. Hans sista maktkamp i Sverige förlorade han mot en annan tidigare JCI medlem, Sören Gyll. Oavsett vad man tyckte om honom och hans maktspel saknar jag visionära ledande företagsledare som vill och vågar ta utrymme i samhällsdebatten. Det räcker inte att Musk gör det i USA. Di bjuder nedan på ett reportage om PG.

https://www.di.se/nyheter/det-stod-ett-skimmer-over-pg-gyllenhammars-dagar/ 

Altruistisk samhällsnytta

Allt sköts inte bättre för att vinstintresset finns 

Min starka övertygelse är att marknadsekonomin är den bästa samhällsmodellen som bidrar till ett samhälles positiva utveckling. Det innebär dock inte att all verksamhet med fördel ska drivas med vinstintresse. Att marknadsekonomin är den bästa modellen för att bygga ett högt generellt välstånd har väl de flesta trots allt lärt sig av de senaste extrema ekonomiska framgångar som till exempel tidigare kommunistiska länder som Kina och Vietnam exemplifierar. Från värdelösa planekonomier, där allt styrdes av politrucker och politiskt styrda tjänstemän, till mycket av marknadsekonomins individualiserade och fria kraft att skapa lösningar på olika delar av de behov som människor och verksamheter har. Som sagt, resultaten i dessa två mycket befolkningsrika länder talar för sig själv. Att dessa exempel på länder politiskt är uppbyggda på sätt som inte matchar västerländskt liberalt tänkande är något annat. 

https://www.so-rummet.se/kategorier/ekonomiska-system

Grundläggande för att fri konkurrens i en marknadsekonomi ska vara samhällsnyttig är att det finns en bra konkurrens mellan alternativa leverantörer. I en konkurrensutsatt miljö frodas ständig utveckling och samhällsnyttan av det som produceras blir garanterat bättre än om ett offentligt monopol har uppdraget att möta uppgiften att lösa olika uppgifter. När inte rimlig konkurrens kan säkerställas är det dock klokt att inte låta organisationer med vinstintresse få monopol, ensamrätt, att möta ett behov. Samhällsnyttan av det blir bara sämre jämfört med ett bra styrt offentligt monopol. 

Till exempel dricksvattenförsörjningen i ett samhälle lämpar sig av många skäl dåligt att skötas av ett privat monopol. Bland annat för att basinfrastrukturen är väldigt investeringstung och alla monopol blir tröga oavsett huvudman. Ett annat område som jag anser lämpar sig dåligt för den fria marknaden är organiseringen av arbeten för människor som står långt ifrån den reguljära arbetsmarknaden. Vissa verksamheter lämpar sig tveklöst bättre att drivas av altruistiska ideal än av vinstintressen. Men även sådana verksamheter måste styras med mätbara effektivitetsmål.

https://www.synonymer.se/sv-syn/altruism

Konceptet Samhall är mycket viktigt för att människor som inte har en chans på den reguljära arbetsmarknaden ska få möjligheten att jobba. Också för att samhället ska kunna kräva arbetsprestationer i stället för livslånga bidragsstöd. Detta koncept behöver nutidsanpassas och byggas ut. 

Expressens ledare adresserar något väldigt viktigt i nedan artikel. Att Johan Pehrson adresseras i sammanhanget är relevant då det i Liberalernas partistyrelse finns minst en av de få personer som propagerar för att Samhalls uppgifter bör läggas ut på näringslivet. Det är en dålig idé. Att driva på för att en verksamhet som Samhall och Arbetsförmedlingen måste lösa sina uppdrag bättre är något helt annat.

"Det finns enstaka röster som vill lägga ner Samhall, och i stället ge bidrag till privata företag som anställer dem som inte kan jobba 100 procent. Sådana lönebidrag finns redan. Och det fuskas rejält. Så det är inte ett bättre alternativ."

"Att få lön och känna att man gör nytta, det är vad man kan begära på varje arbetsplats."  

https://www.expressen.se/ledare/samhall-behover-fler-chefer-johan-pehrson/ 

Att politiker och ledande tjänstemän hittills gjort ett dåligt arbete kopplat till Samhall innebär inte att det inte går att göra bättre. Förbättra Samhalls regleringsbrev! Byt ut de politiskt tillsatta styrelsemedlemmarna! Byt ut den verkställande ledningen! Jag delar inte alls nedan debattörers syn på hur människor långt ifrån den reguljära arbetsmarknaden bättre ska kunna göra arbetsinsatser än nu. 

”Av rapporten (Arbetsförmedlingen 2023) framgår Samhalls oförmåga att erbjuda anpassade arbetstillfällen för en bred målgrupp. I stället styrs ­arbetsuppgifterna av bolagets befintliga kunduppdrag. Rapporten slår även fast att Samhall måste erbjuda fler och mer varierande uppdrag för de ­anställda, vilket även Samhall har tillstått och Riksrevisionen nu bekräftar.”

https://www.dn.se/debatt/samhall-har-spelat-ut-sin-roll-pa-arbetsmarknaden/

Jag anser att det offentliga betydligt bättre än nu måste växla upp inkluderingskraften som Samhall representerar. Samhall behöver stärkas. Sannolikt behövs fler liknande offentliga initiativ för att bidra till att det växande utanförskapet bryts. Det går. Det är viktigt. Det är konkret. Det kan ge snabba positiva effekter. Självklart kan Samhallsliknande uppdrag kompletteras med insatser från andra mer välgörenhetsorienterade verksamheter.

”Aktörer som arbetar med individuella lösningar, särskilda stödpersoner och anpassade anställningar lyckas alltså bättre med att få ut personer till ”vanliga” arbetsplatser.”

Nedan är helt oacceptabelt och kommunerna borde tvingas att ge alla dessa personer arbetsuppgifter och därtill nödvändig arbetsledning. Den arbetsledningen bör staten finansiera. 

”Sverige tampas med allt fler långtidsarbetslösa som saknar insatser och stöttning.”

P.S Härligt att våra konkurrensutsatta fotbollskvinnor vann premiärmatchen i VM. Jag hoppas Gerhardsson får avsluta med att ta hem ett VM guld med sin VM-trupp 2023 ✊🏆

Farliga investeringar

Vad lämnar vi efter oss till våra barn

"I fäders spår för framtidens segrar" är visdomsord som finns vid målgången när Vasaloppet körs. Hur galet det än kan låta tror jag de flesta politiska ledarna i världen, inklusive diktaturer, inte bara ser till personliga vinningar. Arvsperspektivet finns ofta med i spelet. Det innebär självklart inte att ”fäders spår” blev något som de nya generationerna uppskattar. Personligen tror jag många generationer ryssar kommer att få lida för hur dagens styre av Ryssland agerat och agerar. Personligen tror jag många bland kommande generationer Uppsalabor kommer att vara besvikna om spårvägsprojektet inte avbryts under 2022. Det är mycket mer ansvarsfullt att bygga ut Uppsala längs redan befintliga spår som kan kompletteras med stickspår. Det leder mer sannolikt mot framtida segrar. Investeringar innebär alltid risker, mer eller mindre. Inget konstigt med det. Det är dock alltid fel att slösa med mer pengar än vad man hållbart har råd med.

Investeringar innebär alltid risker. Särskilt i en värld med fungerande världshandel ökar riskerna att några andra gör liknande investeringar och sköter dem mycket bättre och därför konkurrerar ut andra leverantörer. Konkurrens är dock enligt mig alltid positivt ur ett generellt utvecklingsperspektiv. 

Patrik Kronquist, Expressen, skriver mycket läsvärt om hur illa det ofta går när politiker tror sig veta bäst om vad som är rätt att göra på den mycket konkurrensutsatta affärsmarknaden. När politiker tar för mycket pengar av oss invånare, och lättsamt gärna slösar med dem på olika symbolprojekt, dånar varningsklockorna för invånare som bryr sig om en hållbar ekonomisk hushållning.

"När världen skrek efter produkter igen var Sverige ett av få länder vars fabriker och gruvor inte var sönderbombade. Men här tolkades inte framgångarna som en följd av tursamma omständigheter. I stället skapade den ekonomiska boomen en massiv hybris. ”Den närsynta självbelåtenheten har sannolikt varit Sveriges allra största problem under hela det senaste halvseklet”, skriver Jan Jörnmark i bokens nyckelmening. Plötsligt fanns det pengar att plöja ner i de mest vansinniga projekt. Under 1960-talet investerade bolaget Gränges exempelvis motsvarande en miljard kronor i gruvan i Stråssa i Västmanland – trots att malmen hade låg järnhalt och brytningen var kostsam. Bara 20 år senare dukade gruvan under för konkurrensen från de effektiva dagbrotten i Brasilien och Australien. Det påkostade anrikningsverket i Stråssa används numera som ett slagfält för paintball."

"Men i Sverige drogs fel slutsatser även när tiderna blev bistrare. Många företag försökte gömma sig bakom nationella tullar och valutaregleringar i stället för att rusta sig för den globala konkurrensen. Skattesystemet bidrog till att det blev viktigare för Volvo och Saab att blidka svenska politiker än att göra kunderna nöjda. Investeringarna styrdes av regionalpolitik – inte av vad som var ekonomiskt rationellt. I Malmö och Kalmar byggdes nya, lågproducerande fabriker där det tog fem gånger så lång tid att skruva ihop en bil jämfört med i Japan. Jan Jörnmark hann fota även dem innan de revs."

"Under de senaste åren har det svenska självförtroendet fått sig en rejäl törn. Numera toppar Sverige rankningar över gängskjutningar – inte över OS-medaljer. Men på åtminstone ett område är självförtroendet fortfarande skyhögt: klimatet. Och visst har svenska politiker gjort kloka val – som att bygga ut kärnkraften och se till att hushållen skrotade oljepannorna. Men de låga svenska utsläppen beror också på en rejäl dos tur. Bristen på stenkol i marken innebar att Sverige aldrig började bränna kol för att generera elektricitet. Och fjällen i väster gjorde älvarna optimala för vattenkraft. Ändå betraktar vi de kolkraftsberoende polackerna närmast som sämre vetande." 

"Den hybrisen kan bli grogrunden för framtidens felsatsningar. I Norrland pågår nu en enorm industrialisering som till stor del finansieras med offentliga medel. Northvolt ska tillverka batterier till elbilar i Skellefteå, Hybrit ska ta fram fossilfritt stål i Gällivare och H2GS vill göra samma sak i Boden. Skalan är svår att greppa. Två-tre industriprojekt kommer att behöva el motsvarande hela Finlands förbrukning. Och uppemot 100 000 människor ska på kort tid förmås att flytta norröver. Ändå debatteras satsningarna ofta som om de vore riskfria. Att metoderna ska fungera, företagen tjäna pengar och de svenska utsläppen minska betraktas närmast som en självklarhet. Men har man läst Jan Jörnmark blinkar varningssignalerna rött. Det finns en uppenbar risk att det om något decennium spelas paintball även i batterifabriken i Skellefteå."

https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/miraklet-i-norrbotten-kan-bli-framtidens-kollaps/

Klokt är bättre än oklokt

Samhällsnyttigt

Livets utmaningar är fulla av nödvändigt systemtänkande. Alla kloka lösningar kan beskrivas i ekvationer som leder till balanserade lösningar som över tid är hållbara. Det gäller även det svenska jordbruket. Ambitionen om ett 100 procent ekologiskt jordbruk är 100 procent korkat. Målet mot ett 100 procent ekologiskt jordbruk skapar en ekvation som inte fungerar. När man talar om fungerande ekvationer i byggandet av samhällen måste man alltid klokt balansera samtliga tre formella hållbarhetsperspektiv. De är social- ekologisk- och ekonomisk hållbarhet. Gör om! Gör rätt!

Malin Siwe, Expressen, skriver läsvärt om hur tokigt det är att som Uppsala kommun fortsätta med en ambition om 100 procent ekologiskt jordbruk. Det är uttryck för en plakatpolitik som är dålig för det samhälle som drabbas av sådana politiska idéer. Hon sätter in det ekologiska jordbruket beskrivande i den djupa kris Sri Lankas befolkning nu har.

"I slutet av april i fjol slog Sri Lanka till med totalt förbud för konstbgödning och bekämpningsmedel. På lång sikt skulle sjukvårdskostnaderna därmed minska. På kort sikt försvann utgifterna för konstgödsel. Risbönderna hade dittills fått den gratis, och andra odlare kraftigt subventionerad. Så gick det som det gick. Åt helvete. Risskörden blev bara hälften av den normala. Teskörden krympte och kvaliteten minskade."

"Men vi har nästan lika nippriga nationella mål om ekologisk mat. 30 procent av jordbruksmarken ska vara eko-certifierad år 2030, liksom 60 procent av offentlig sektors konsumtion av livsmedel. Uppsala kommun kör Sri Lanka-spåret - 100 procent. Detta är bort i tok. Eko-odling kräver mycket större arealer för att producera samma mängd livsmedel. Det innebär att Sveriges självförsörjningsgrad minskar."

"För klimatets skull är konventionellt lantbruk det bästa.  Det läcker mindre växthusgaser och näringsämnen sett till antal producerade kilon. Detta är ingen nyhet. Det har skrivits många gånger och få politiker har tagit intryck, utom de styrande i Lund. De har slopat sitt mål om 100 procent ekologiskt."

"100 procent ekologiskt leder med 100 procents säkerhet till högre inflation och ekonomisk kris. Prisökningarna i Sverige är illa nog som det är." 

https://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/100-procent-ekologiskt-ar-bevisat-vansinnigt/

https://www.bbc.com/news/live/world-asia-62144703

I Uppsala kommun har jag länge verkat för att målet på 100 procent ekologiskt jordbruk ska skrotas och istället sättas till 50 procent. Det är ännu inte ändrat. "Bara" ur perspektivet civilförsvarsförmåga är det hög tid att få stopp på Uppsalas ansvarslösa ambition om 100 procent ekologiskt. Det är dessutom oförsvarligt dyrt att driva på för 100% ekologiskt. Dessutom är delar av propagandan för ”ekologiskt” fake news. Om du bryr dig om vår livsmedelsproduktion och miljön, lyssna på nedan SR/P1 avsnitt av ”Studio ett” om hur klok jordbrukspolitik ska bedrivas.

https://sverigesradio.se/avsnitt/studio-ett-18-juli

Självklart ska vi jaga giftet inom livsmedelssektorn. Självklart ska vi ta ett ansvar för att den biologiska mångfalden försvaras. Ekvationen för att åstadkomma det måste dock, jag upprepar, klara samtliga tre hållbarhetsperspektiv. Adam Cwejman, GP, skriver läsvärt om bondeupproret i Nederländerna nedan. Även inom Nederländernas och EUs politiska församlingar finns för många aktivister som inte har förmågan att förstå konsekvenserna av sina beslut. Även i Nederländerna och inom EU finns gott om politiker som saknar förmåga att bidra till levnadsekvationer som är hållbara. Hållbara ur samtliga tre perspektiv socialt-, ekologiskt- och ekonomiskt. 

"Många av de ekonomiska problemen under 2022 riskerar nämligen att förvärras av krisen i Nederländerna. Ökade priser på bränsle, konstgödsel och fortsatta flaskhalsar i de globala logistikkedjorna snarast understryker värdet av en stabil livsmedelsproduktion i Europa. Kriget i Ukraina, som är världens åttonde största spannmålsproducent, påverkar Mellanöstern och Afrika där matbristen redan är akut. Även i svenska butiker märker vi av de höjda livsmedelspriserna och redan i slutet av 2021 varnade branschorganisationen Livsmedelsindustrierna för en prischock då produktionskostnaderna skjuter i höjden."

https://www.gp.se/ledare/d%C3%A4rf%C3%B6r-revolterar-de-nederl%C3%A4ndska-b%C3%B6nderna-1.76762814

I min bok ”En stund på jorden” beskriver jag varför jag är mycket engagerad i miljö- och klimatfrågor. Det handlar om att översvämningar, svält och brist på energiförsörjning alltid har skapat folkvandringar och konflikter mellan oss människor. Jorden kommer inte att dö ut. Miljarder människor kommer länge överleva på jorden. Kvartal skriver läsvärt om hur mediedreven klimathysterin är. Kan det ha att göra med att vi vet att oroväckande många journalister i vart fall tidigare sympatiserat med MP…. 

https://kvartal.se/artiklar/ar-extremvadret-har/?fbclid=IwAR00kYoU3uQL66f5DXvH1vRLjoOY1KTiMA3pDjszYIMxDn4aztXMHekqu4s

Nobelpriset i ekonomi

Samhällskraften i gratis
Gång efter gång tvingas jag konstatera att politiken och samhället i stort har svårt att förhålla sig klokt till förebyggande kloka insatser. Insatser som påtagligt ökar lägstanivåerna i våra skolor, förebygger riskerna för sjukdomar, minskar sociala oroskostnader eller undviker allvarliga kvalitetsbrister. Årets Nobelpristagare i ekonomi har bland annat bevisat styrkan i decentralisering, att lokalt anpassade lösningar är viktiga samt att helt skattefinansierade insatser för våra fattigaste invånare kan vara samhällsnyttigt. Även länder som Sverige har mycket att lära av dessa kunskaper.

”Årets pristagare har introducerat ett nytt angreppssätt för att få tillförlitliga svar på hur man kan bekämpa global fattigdom. I korthet handlar det om att dela upp den stora frågeställningen i mindre, mer hanterbara, frågor – till exempel vilka specifika åtgärder som är mest effektiva för att förbättra elevers skolresultat eller barns hälsotillstånd. De har visat att man vanligen kan besvara sådana mindre, mer väldefinierade, frågor med hjälp av noggrant utformade experiment bland direkt berörda människor.”

”Forskningsrönen från pristagarna – och de forskare som följde i deras fotspår – har dramatiskt förbättrat vår förmåga att bekämpa fattigdom i praktiken. Som ett direkt resultat av en av deras studier har mer än fem miljoner indiska barn fått ta del av effektiva program med stödundervisning i skolan. Ett annat exempel är de kraftiga subventioner till förebyggande hälsovård som flera länder infört.”
https://www.nobelprize.org/prizes/economic-sciences/2019/59752-press-release-swedish

I dagens nya Sverige har vi återigen behov av smarta insatser som kraftigt minskar utanförskap och som bryter segregation. Sveriges politiker kan lära ett och annat av årets Nobelpristagare för att hitta smarta konkreta metoder som snabbare kan inkludera väldigt många nya invånare in i vårt mycket särskilda Sverige. Kanske kan metoder för specialpriser på hälsosamma frukter och grönsaker hjälpa till. Och kostnaderna för kollektivtrafiken bör tveklöst omprövas. 

Politik handlar om syn på hur ett samhälle bäst utformas. Om vilka vägval som leder bäst mot det samhälle man eftersträvar. Även svenska partier har kopplat till detaljer många olikheter om vad de vill åstadkomma och hur mycket de tror på enskilda människors förmåga. Patrik Kronqvist, Expressen, skriver nedan läsvärt om en intervju med två politiska skribenter. Självklart ska oppositionen kämpa för att deras lösningar för en bättre framtid ska få prövas. De som inte tror på socialism ska självklart bekämpa liknande politik. De som inte tror på kapitalism ska självklart bekämpa liknande politik. Och Januariöverenskommelsen är ur ett väljarperspektiv en vidrig politisk maktlösning. Idag tar inget politiskt parti fullt ansvar för den politik som drivs. Vissa partier älskar gratis, andra hatar det. Vissa partier tror på politik som respekterar samstämmig forskning, andra gör det inte.

”I det absoluta toppskiktet i S finns en rejäl oro för vad som skulle hända om Löfven avgår under mandatperioden. Då krävs en ny statsministeromröstning och då måste man göra om hela den procedur som var så svår i regeringsbildningen och som ledde fram till Januariavtalet. Då ska man återigen få med sig L, med Nyamko Sabuni som egentligen inte tror på det här. Och Vänsterpartiet, som tycks göra analysen att det var ett misstag släppa fram Stefan Löfven, måste återigen blidkas - vilket V sannolikt kommer kräva bättre betalt för. Kretsen kring Löfven menar att det gör att han inte kan avgå, även om han skulle vilja, för då skulle S sannolikt förlora makten.”

”AD: - Under 2020 kommer vi nog att se att det nya konservativa blocket kommer att gå på offensiven och aktivt försöka undergräva januariavtalet. I ohelig allians med Vänsterpartiet kommer man att försöka knäcka regeringen, riksdagen kommer att flytta fram sina positioner på ett helt nytt sätt. Det lär bli turbulent.”

https://www.expressen.se/ledare/ledarsnack/oppositionen-lar-forsoka-knacka-januariganget/

Dagens besvikelse
Dålig ekonomisk hushållning med offentliga medel, skattemedel. Hatta inte med stora strukturella förändringar, det blir väldigt dyrt.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7370783

Dagens stjärnor
Elina Hultunen. Hennes spaning ger en bra beskrivning av några av de stora dragen i den nya verklighet vi lever i, eller inom snar framtid, men som många inte vill inse.

1. Takten i befolkningstillväxten
2. Världens tredje folkrikaste land år 2050.
3. Åldrandets ojämna fördelning.
4. Städernas extrema roll.
5. Robotar och ai stjäl inte våra jobb.
6. Slaveriet är inte avskaffat.
7. Hur effektivt vi förstör vår planet.
8. Vi kommer att få brist på sand.
9. Din kyl lyssnar på dig.
10. Allt hänger på fytoplankton.

https://www.va.se/nyheter/2019/12/17/10-framtidsspaningar-som-till-och-med-forvanar-en-futurist/?utm_campaign=VeckansAffärer_191218_Username10&utm_medium=email&utm_source=Eloqua&elqTrackId=1825574792b84727bda864aa51c693f0&elq=8d1713c117fa41c293a0d7d190a32252&elqaid=30589&elqat=1&elqCampaignId=22136

Spelbranschen

Spel om pengar
Vet du hur snabbt väldigt många svenskar har blivit spelberoende av poker och liknande på nätet? Väldigt många. Vet du att väldigt många hamnar i mycket svåra ekonomiska situation och stor familjetragedi? Vet du att dessa spelföretag tjänar så mycket pengar att de dagligen bombarderar oss med reklam i alla reklamkanaler. Vet du att det liberala Holland har förbjudit spelföretag att erbjuda spel för pengar på nätet i sitt land. Varför tror du att de gjort det? Det går tydligen att spärra ut liknande företag. De använder väl samma metod som kineserna gör när de spärrar Google, Facebook etc. Vilken är samhällsnyttan med liknande företag?
http://www.spelberoendecentrum.se/

Dagens kalkon
Bolaget Mr Green som igår rusade på Stockholmsbörsen. Maltaregisrerade tjänar de massor på människors drömmar om att snabbt och enkelt bli rika. Sannolikheten att vinna är nästan obefintlig. Sannolikheten att bli spelberoende och fattig är däremot hög! En usel samhällsekonomisk ekvation.
http://www.mrg.se/en

Dagens stjärna
Företagsamma människor som ser möjligheter och som vågar ge dem en chans. Det gäller även företagare inom penningspelbranschen. Det är inte deras fel att lagstiftare och rättsystemet i ett särskilt samhälle är dåliga på att snabbt åtgärda samhällsproblem effektivt. Fler företagsamma tack!

P.S Sverige är i strukturell kris. Nödvändiga reformer uteblir och förtroendet för både politik och myndighetsutövning minskar. Nu krävs ansvarsfullt och kompetent ledarskap i våra kommuner och för riket. På många platser saknas det. Läs särskilt sista stycket i bifogad ledarartikel skriven av Alice Teodorescu. Sverige är illa ute.
http://www.gp.se/ledare/teodorescu-dags-att-återinföra-ämbetsmannaansvaret-1.4465034

Ständiga förbättringar

Särskild kultur
Alla samhällen har sina möjligheter och sina problem. Olika platser lever med olika väder- och naturförutsättningar. Inget konstigt med det eftersom varje plats bär på en egen unik berättelse och den har styrts och bebotts av i huvudsak sina särskilda människor. Människor och ledare som som format just det närsamhällets särskilda kultur och olika länders särdrag.

När jag vaknade i morse hade jag haft en härlig dröm där jag var i Japan. Saknaden till Japan och känslorna i mötena med japaner och andra "ailiens" (vi som inte är japaner) var intressant stark. De år jag levde i Tokyo gjorde stora intryck och satte starka spår. Inte minst i form av nya fantastiska vänner. Professionellt är de starkaste spåren den träning jag fick i att arbeta metodiskt för att säkra ständiga förbättringar. Kaizen som metoden kallas. Ursprungsidén bakom filosofin och metoden kommer från en amerikan. Men det var japanerna som såg kraften och som byggt in den i många delar av sin organisationskultur. Japanernas implementation av Kaizen är ett tydligt exempel på hur vi ständigt kan lära av varandra runt om på jorden. Också ett tydligt exempel på hur framgångsrikt metoder kan tillämpas om man tar dem på allvar. En bärande idé i Kaizen är att alla medarbetare ska känna och vara en aktiv del av de nödvändiga och värdeskapande ständiga förbättringsarbetet. Om Kaizenmetodiken blir en del av en modern demokrati byggd utifrån folkrörelseideal kommer inte stora grupper inom samhället känna sig bortglömda. Då kommer inte heller "eliten" leva i sin bubbla utan bred reell känsla för vad "folk" verkligen tycker och känner men som vi av olika skäl väljer att inte säga öppet. Det demokratiska arbetet handlar om försök till ständiga förbättringar och om hur vi bäst ställer oss till nya situationer. Vill något parti vara en modern folkrörelse så går det, men det innebär att maktelitens makt minskar... Hur många partier inkluderar alla sina medlemmar reellt i beslutsfattande idag? Varför inte? Metodstöden saknas inte.
http://www.synonymer.se/mobil/?query=metod
https://www.kaizen.com/about-us/definition-of-kaizen.html

GW Persson tycker till
Som så många andra tycker även Leif GW Persson till om vår samtid. Till skillnad från vissa ledarskribenter, som raljerar över "folks oro" och försöker svartmåla det som populism, tar GW och många andra inom "eliten" lyssnauppdraget på allvar. I grunden handlar människors förhållningssätt om grundvärderingar, trygghetskänslor och ekonomisk situation. GW beskriver enkelt egoismens del av vår utveckling, "ett ganska enkelt räknestycke som handlar om den omsorg om sig själv och sina närmaste som grundar sig på hur man upplever sin egen situation.".
http://www.expressen.se/kronikorer/leif-gw-persson/en-farlig-psykopat-jag-tror-inte-det/

Peter Hjörne på GP gör också några kloka reflektioner som tar många människors oro och frustration på allvar. Trots att GPs ledarskribenter tillhör "eliten" sätter de sig inte ständigt på "höga hästar" och tittar ner på folket som inte "förstår sitt eget bästa". Tro mig, det finns ledarsidor som ska företräda liberala ideal men ständigt sätter sig på dessa höga hästar och uttrycker sitt förakt mot oliktänkande. Det är inte ett särskilt klokt agerande. Särskilt Hjörnes sista mening tycker jag är viktig att reflektera över. "Och politiken måste visa att den är folkets tjänare, inte dess herre." Vad innebär det att vara folkets tjänare? Vilka profiler har rimliga förutsättningar att tjäna sitt folk på ett ansvarsfullt och klokt sätt? Och vilka människor ska till exempel kommunpolitiker i Vetlanda företräda? Ska de kämpa för Uppsalabornas intressen? Och riksdagsledamöter från Jämtland, ska de kämpa främst för Jämtländska intressen eller för till exempel Skåne och Rumäniens? Håll med om att det mesta hela tiden kan bli lite bättre? Men för att åstadkomma det måste man fokusera på rätt saker. Om man lyssnar ordentligt och är öppen för andra människors idéer kan man utvecklas fantastiskt både enskilt och i grupp.
http://www.gp.se/ledare/politiken-måste-ut-ur-bubblan-för-att-motverka-populismen-1.3971708

Makt och pengar

Stötande förmåner
Är makt eller pengar viktigast? Sannolikt makten och pengar är för de flesta, oavsett hur mycket man har, ett medel för att kunna göra önskade investeringar och leva den livsstil man anser önskvärd. Att ledande näringslivsföreträdare tjänar gott om pengar är ingen nyhet. Och det är inget konstigt med det eftersom ersättningarna sätts på en fri marknad och i privata företag är ersättningarna en ägarfråga. Dock är det smakfullt om ersättningsnivåer och förmåner är rimliga ur ett allmänt perspektiv då allt större delar av de största företagen ägs av pensionsspararna genom pensionsförvaltande bolag. Att ersättningsnivåer och förmåner i liknande bolag också starkt avviker från pensionsspararnas uppfattning om rimlighet är också strategiskt dumt om vi vill skapa bästa möjliga jordmån för företagande i Sverige. Självklart påverkar stötande ersättningar och förmåner hur återhållsamma våra lönerörelser blir. Och varje "onödig" löneökning försämrar svenskt näringslivs konkurrensförmåga.

Ägarmakt
För de allra flesta med makt inom icke finansiellt fokuserade företag och inom politiken är pengar inte den största drivkraften. En framgångsrik företagare fokuserar på att bygga en verksamhet som syftar till att möta behov och efterfrågan. En framgångsrik politiker fokuserar på att bidra till den samhällsutveckling man vill se och till att det område man ansvarar för utvecklas framgångsrikt. Samtidigt vill alla som jobbar hårt, och som anser sig bidra till värdeökningar, få sin del av det mervärde som skapas.


I turerna runt Handelsbankssfären, där Industrivärden ingår, är exempel på att allmänheten och några av deras företrädare i fondförvaltningsbolag inte accepterar oansvariga ersättningar och förmånsupplägg. Och att Fredrik Lundberg nu tar över ordförandeklubban i Industrivärden är också ett uttryck för ägarmakt och maktspel i den högre skolan. Än en gång får vi bevittna hur höga direktörer faller tungt på grund av att de anses ha lättat för mycket från jordens yta. Anders Nyrén, Lars Ramquist och Percy Barnevik är exempel spektakulära krascklandningar för personer som i vår svenska värld varit väldigt mäktiga. Pengar har dessa personer i överflöd så att dom förlorar en del kommande ersättningar är knappast något som svider så mycket. Dock är det väldigt sannolikt så att deras självbild starkt försvagats och förlusten av makt och inflytande blir smärtsam. Kanske får vi se färre liknande kraschlandningar i framtiden eftersom de flesta borde lära sig att inflytande och statuspresentation blir så högt att det inte anses värt det. Vi får se....

http://www.di.se/artiklar/2015/4/27/de-koptes-ut-for-63-miljoner-kronor/

Vem vill bli partiledare?

Attraktivt för vem?
Vem vill bli partiledare i dagens globala informationssamhälle? Vem vill lägga massor av sin korta tid på oändliga möten och resor främst runt om i landet? För det krävs för att överleva 4% spärren, för att vända en negativ väljarutveckling och för att försöka förstå hela landets olika utmaningar. Och vem vill vara relativt känd i stora delar av vårt land? Och det till en ersättning som per timme är urdålig för en person som inte enbart gjort politiskt karriär. Den som är beredd att göra det är väldigt sannolikt mycket samhällsintresserad, extremt sugen på att synas i media och en partibroiler. Men hur bra är den profilen för vår demokratis utveckling? Och hur bra är det när beslut ska fattas i en värld där de få ledande yrkespolitikerna, pga att dom är just heltidspolitiker med mycket inflytande, ofta har en mycket bristfällig egen upplevd och bred verklighetsuppfattning?


Inom alla områden är ledare ofta erfarna personer som bevisat sin förmåga i olika sammanhang. Och i de världsdelar som nu tar över huvudrollen i världsutvecklingen, Asien, där är erfarenhet och livsår väldigt uppskattat hos ledare. Det är istort endast som egenföretagare, artist eller idrottare som unga självklart kan leda. Men skulle inte mycket bli bättre kopplat till politikens påverkan om regeln var att människor först gör samhällsnytta inom olika yrken och därefter, med förankringen i de erfarenheterna och ålderns erfarenhetsbygge, bli en engagerad politiker. Då kan engagemanget kläs i många egna upplevelser och inte endast eka som tomma ord. Och är det inte vettigare om man först är i "verkligheten" och därefter bidrar på politikernivå istället för som det idag är för många att de börjar med politik som en karriär och i 40-års åldern går dom ut i "verkligheten"..... Ungdomsförbundsengagemang är det inget fel på men kanske lite vanlig arbetsträning innan man går vidare inom politiken? Jag tror det skulle vara mycket bättre för vår gemensamma samhällsutveckling. Ja,ja, väljarna bestämmer.
http://www.dn.se/nyheter/politik/busch-thor-kandiderar-till-kd-ledare/
http://www.dn.se/nyheter/politik/falangstrid-i-kd-infor-partiledarvalet/

Är vi jämställda?

Lika möjligheter
Är vi jämställda om vi begränsar frågan kopplat till en generell analys av förutsättningarna för kvinnor och män i Sverige? I västvärlden? I världen? Under sommaren har jag bland annat tagit del av en jämställdhetsrapport från Booz & company, läst Ebba Lindsös bok "livet, makten och konsten att våga vara sig själv" samt Sheryl Sandbergs (toppchef inom Facebook) bok "lean in" där hon presenterar någon variant av feministmanifest. Hur sammanfattar jag mina intryck efter denna läsning? Enligt Booz & Co. Är Sverige bland de klart bästa vad avser jämlika möjligheter. Bl a Afganistan, Somalia, Sudan, Syrien och Iran bland de sämsta. Säger det något om var insatser för bättre jämlikhet i Sverige gör bäst nytta? Ebbas bok vittnar om att det finns gott om glastak för starka och duktiga kvinnor men att det går att av egen kraft bli mäktig och framgångsrik som kvinna i Sverige. Det gäller bara att jobba hårt och ha mycket skinn på näsan. Sheryls perspektiv är mycket intressant då hon inte gnäller utan fokuserar på samhällsnyttan med att bättre ta tillvara alla ambitiösa och duktiga kvinnors kraft. Det gör hennes budskap lättare att sälja in hos konservativa män. Hon vittnar också om att hennes karriär också varit starkt beroende av en man som tagit en mycket stor roll för att familjelivet också fungerat. Det finns ett talesätt som lyder att bakom varje framgångsrik man står en förvånad kvinna. Vi får förhoppningsvis fler motsatta talesätt i framtiden då jag delar Sheryls syn att det är samhällsekonomisk idioti att inte satsa på de bästa oavsett kön. Vad tycker du?

Jobb, jobb och jobb

De allra flesta kan göra något
Vi har inte råd att låta människor tappa sina självförtroenden och många gånger leva vid sidan av samhället. Alla som kan måste få chansen att bidra på något sätt. Det är möjligt. I Uppsala driver Centerpartiet på för att Invånartjänst skall bli obligatoriskt för människor med stora delar av sin försörjning från försörjningsstöd/socialbidrag. Arbetsuppgifter finns! Arbetsträning och former för bättre integration av delar av vår invandrade befolkning är nödvändig! Varför är det så svårt att få till? Det måste bli så och det måste hända inom kort! Debattartikeln uttrycker att långtidsarbetslösa i så kallad FAS 3 med fördel kan göra samhällsnytta inom vården med mindre krävande arbetsuppgifter. Det finns många arbetsuppgifter som kan utföras där den enskildes möjligheter till arbetsträning och integration kombineras med samhällets vilja att erbjuda så god servicenivå som möjligt samtidigt som våra finansiella resurser är begränsade! Vad väntar vi på? Arbetsmarknadens parter tycks inte kunna enas om former för detta. Då krävs andra vägar framåt.
http://www.dn.se/debatt/lat-deltagarna-i-fas-3-arbeta-inom-vardsektorn

Silvio Berlusconi
Det glädjer mig att inte Berlusconi tycks få utrymme inom italiensk politik inom kort. Jag hoppas att det aldrig sker igen. Jag hoppas också att han nu äntligen ställs inför rätta för det han sedan länge anklagas för och som han lyckats stoppa under många år. Inget land och Europa klarar av att ha oseriösa ledare som ser till sitt eget bästa och inte till samhällets bästa. Alla som har "rent mjöl" i sin påse skall tåla domstolsprocesser för att rentvå sitt namn. Uppenbarligen vill Berlusconi inte rentvå sitt namn i en domstolsprocess. Man kan alltid fråga sig varför. Vad tror du?
http://www.di.se/#!/artiklar/2012/10/9/berlusconi-ger-upp/