Klokt är bättre än oklokt

Samhällsnyttigt

Livets utmaningar är fulla av nödvändigt systemtänkande. Alla kloka lösningar kan beskrivas i ekvationer som leder till balanserade lösningar som över tid är hållbara. Det gäller även det svenska jordbruket. Ambitionen om ett 100 procent ekologiskt jordbruk är 100 procent korkat. Målet mot ett 100 procent ekologiskt jordbruk skapar en ekvation som inte fungerar. När man talar om fungerande ekvationer i byggandet av samhällen måste man alltid klokt balansera samtliga tre formella hållbarhetsperspektiv. De är social- ekologisk- och ekonomisk hållbarhet. Gör om! Gör rätt!

Malin Siwe, Expressen, skriver läsvärt om hur tokigt det är att som Uppsala kommun fortsätta med en ambition om 100 procent ekologiskt jordbruk. Det är uttryck för en plakatpolitik som är dålig för det samhälle som drabbas av sådana politiska idéer. Hon sätter in det ekologiska jordbruket beskrivande i den djupa kris Sri Lankas befolkning nu har.

"I slutet av april i fjol slog Sri Lanka till med totalt förbud för konstbgödning och bekämpningsmedel. På lång sikt skulle sjukvårdskostnaderna därmed minska. På kort sikt försvann utgifterna för konstgödsel. Risbönderna hade dittills fått den gratis, och andra odlare kraftigt subventionerad. Så gick det som det gick. Åt helvete. Risskörden blev bara hälften av den normala. Teskörden krympte och kvaliteten minskade."

"Men vi har nästan lika nippriga nationella mål om ekologisk mat. 30 procent av jordbruksmarken ska vara eko-certifierad år 2030, liksom 60 procent av offentlig sektors konsumtion av livsmedel. Uppsala kommun kör Sri Lanka-spåret - 100 procent. Detta är bort i tok. Eko-odling kräver mycket större arealer för att producera samma mängd livsmedel. Det innebär att Sveriges självförsörjningsgrad minskar."

"För klimatets skull är konventionellt lantbruk det bästa.  Det läcker mindre växthusgaser och näringsämnen sett till antal producerade kilon. Detta är ingen nyhet. Det har skrivits många gånger och få politiker har tagit intryck, utom de styrande i Lund. De har slopat sitt mål om 100 procent ekologiskt."

"100 procent ekologiskt leder med 100 procents säkerhet till högre inflation och ekonomisk kris. Prisökningarna i Sverige är illa nog som det är." 

https://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/100-procent-ekologiskt-ar-bevisat-vansinnigt/

https://www.bbc.com/news/live/world-asia-62144703

I Uppsala kommun har jag länge verkat för att målet på 100 procent ekologiskt jordbruk ska skrotas och istället sättas till 50 procent. Det är ännu inte ändrat. "Bara" ur perspektivet civilförsvarsförmåga är det hög tid att få stopp på Uppsalas ansvarslösa ambition om 100 procent ekologiskt. Det är dessutom oförsvarligt dyrt att driva på för 100% ekologiskt. Dessutom är delar av propagandan för ”ekologiskt” fake news. Om du bryr dig om vår livsmedelsproduktion och miljön, lyssna på nedan SR/P1 avsnitt av ”Studio ett” om hur klok jordbrukspolitik ska bedrivas.

https://sverigesradio.se/avsnitt/studio-ett-18-juli

Självklart ska vi jaga giftet inom livsmedelssektorn. Självklart ska vi ta ett ansvar för att den biologiska mångfalden försvaras. Ekvationen för att åstadkomma det måste dock, jag upprepar, klara samtliga tre hållbarhetsperspektiv. Adam Cwejman, GP, skriver läsvärt om bondeupproret i Nederländerna nedan. Även inom Nederländernas och EUs politiska församlingar finns för många aktivister som inte har förmågan att förstå konsekvenserna av sina beslut. Även i Nederländerna och inom EU finns gott om politiker som saknar förmåga att bidra till levnadsekvationer som är hållbara. Hållbara ur samtliga tre perspektiv socialt-, ekologiskt- och ekonomiskt. 

"Många av de ekonomiska problemen under 2022 riskerar nämligen att förvärras av krisen i Nederländerna. Ökade priser på bränsle, konstgödsel och fortsatta flaskhalsar i de globala logistikkedjorna snarast understryker värdet av en stabil livsmedelsproduktion i Europa. Kriget i Ukraina, som är världens åttonde största spannmålsproducent, påverkar Mellanöstern och Afrika där matbristen redan är akut. Även i svenska butiker märker vi av de höjda livsmedelspriserna och redan i slutet av 2021 varnade branschorganisationen Livsmedelsindustrierna för en prischock då produktionskostnaderna skjuter i höjden."

https://www.gp.se/ledare/d%C3%A4rf%C3%B6r-revolterar-de-nederl%C3%A4ndska-b%C3%B6nderna-1.76762814

I min bok ”En stund på jorden” beskriver jag varför jag är mycket engagerad i miljö- och klimatfrågor. Det handlar om att översvämningar, svält och brist på energiförsörjning alltid har skapat folkvandringar och konflikter mellan oss människor. Jorden kommer inte att dö ut. Miljarder människor kommer länge överleva på jorden. Kvartal skriver läsvärt om hur mediedreven klimathysterin är. Kan det ha att göra med att vi vet att oroväckande många journalister i vart fall tidigare sympatiserat med MP…. 

https://kvartal.se/artiklar/ar-extremvadret-har/?fbclid=IwAR00kYoU3uQL66f5DXvH1vRLjoOY1KTiMA3pDjszYIMxDn4aztXMHekqu4s

Tillsammans mot framgångar

Flest stunder av lycka vinner

Hur viktigt är gott om pengar för din känsla av lycka? Det är svårt att mäta och svårt att rimligt säkert uppskatta. Det vi dock säkert kan konstatera är att en person, en förening, ett företag eller en kommun som har dålig ekonomi garanterat har det betydligt mindre bra än en person, förening etc som har en god ekonomi. Under förmiddagen idag har jag bland annat varit på besök inom Socialförvaltningen. Människors ekonomiska situation har onekligen en stor betydelse för välbefinnandet. Ekonomins stora betydelse för välbefinnande är också skälet till varför till och med svensk lagstiftning försöker bidra till god ekonomisk hushållning inom till exempel en kommun. Tro mig, vi ska vara glada för att politiken hindras ifrån allt för slösaktigt beteende. Lockelserna att kortsiktigt vinna röster på att långsiktigt förstöra en kommuns ekonomi ska inte underskattas.  

Vad avgör då om man är bra på god ekonomisk hushållning. Morgan Housel, författare till "The psychology of Money" skriver bland annat att "Förmågan att hantera dina pengar handlar inte så mycket om vad du kan eller känner till. Det handlar om hur du beter dig. Och beteende är svårt att lära ut – även till riktigt smarta personer." Vad är det då för beteende som generell levererar god ekonomisk hushållning över tid? Det är "tråkigt gnetande" utan investeringar i stora riskprojekt. Och det är att slaviskt följa vissa ekvationers utfall för när man ska och när man inte ska investera. Att till exempel Uppsala kommun vill in i till exempel svindyra och onödiga spårvägsprojekt samt ett nytt konstmuseum representerar inte god ekonomisk hushållning. När MP och V ges ansvarslöst mycket inflytande över samhällsutvecklingen spårar den ekonomiska hushållningen garanterat ur.  

Hur vi ska placera våra pengar, sköta vår privatekonomi och hur vi ska fatta våra affärsbeslut lärs ofta ut som matematik. Matematiken genom ekvationer och algoritmer ska ge oss svaren på hur vi ska göra. Du minns väl min bok, ”En stund på jorden”, den avslutas så klart med en ekvation för att skapa engagemang. I det verkliga livet fattar människor sällan ekonomiska beslut utifrån att följa resultatet av ekvationer. De fattar dem vid middagsbordet eller i ett mötesrum på jobbet där egna erfarenheter, personlig tolkning av världen, ego, stolthet, reklam och egna drivkrafter läggs samman i en salig blandning. De som styr världen är bättre än andra på att strikt följa sitt beslutssystem. Många av dem är duktiga på matematik. Hittills har få av de folkvalda jag träffat en matematisk bakgrund. Kan det vara ett av skälen till den dåliga förmågan till ekonomisk hushållning?

Det är onekligen ekvationer och kluriga algoritmer som i allt större grad driver utvecklingen på jorden. Är det bra eller dåligt? Det beror på... Frågar du mig är det bra att det finns regler för hur vår gemensamma ekonomi ska styras. Kortsiktiga politiska intressen kan bli långsiktigt giftiga. Algoritmer borde bättre tillämpas för att hindra offentliga verksamheter från att slösa med vår gemensamma ekonomi. En ekvation innehåller variablerna som uträknat anger ett nuläge. Algoritmer är metoder för hur till exempel en ekvation över tid ska tillämpas. Artificiellt intelligens gör just så, den lär sig utifrån ständiga utfall vad som kan vara smartare tillämpning för att uppnå ett önskat utfall. 

https://fof.se/tidning/2021/2/artikel/smakprov-ur-tio-ekvationer-som-styr-varlden

"Sanningen är att algoritmer styr stora delar av samhället i dag och utan dem skulle mycket bli kaotiskt."

https://internetkunskap.se/sokkritik/sa-styr-algoritmerna-dig/?gclid=EAIaIQobChMItrWqlq3G7wIVkJiyCh36_QZ3EAAYASAAEgIPvfD_BwE 

När är du lycklig? Hur ser din ekvation ut när du får mest stunder av lycka? Har du en algoritm som hjälper dig att ständigt nå maximalt antal stunder av lycka som inte inkluderar droger? ; ) Är svenskar mer lyckliga än andra i världen? Tydligen enligt bifogad mätning. Samtidigt är samtliga våra Nordiska grannar "lyckligare" än oss svenskar. Varför är det så? Med tanke på att Nordens samhällen generellt de senaste 70 åren varit väldigt framgångsrika kan man tro att ett mycket starkare Nordiskt samarbete skulle vara guld värt för oss invånare i denna norra del av jorden. Vad väntar vi på? Besöket hos Socialtjänsten var tydligt, den som har dålig ekonomi "är icke fri" och hamnar snabbt och lätt i situationer som är långt ifrån lyckliga. Världens genom tidernas största filosof, Sokrates, förde i bevis att vi inte kan vara lyckliga. Vi kan "bara" fylla våra liv med så många stunder av lycka som möjligt. Att vi tillsammans säkerställer ett generellt välfärdssamhälle är jag övertygad om ger oss alla mest stunder av lycka. Alla människor, även de extremt rika, har tunga stunder i livet där de förstår hur viktigt det är att ha kärleksfulla människor i sin närhet.

God ekonomisk hushållning inkluderar att säkerställa ett samhälles konkurrenskraft. Konkurrenskraft innebär intäkter från till exempel exportnäringar. Intäkter som bland annat kan finansiera allt som den offentliga verksamheten handlar om. Uppsala driver i nuläget inte en politik som långsiktigt är ekonomiskt hållbar. Hanteringen av önskemål om ett nytt konstmuseum och spårväg talar sitt tydliga språk. Uppsala kan mycket bättre. Uppsala behöver ett nytt politiskt ledarskap. Tillsammans kan vi skapa ett mycket attraktivt Uppsala och Sverige igen. Ett tryggt och konkurrenskraftigt Sverige där alla invånare har en chans att förverkliga sina drömmar.

https://www.globalis.se/Statistik/Lyckoindexet

Kan några av Sokrates visdomsord vägleda oss mot fler stunder i livet av upplevd lycka? Vad tycker du nedan citat lär dig, om något? 

 "Det är av stor betydelse att behandla varje människa efter dess natur och temperament."

"Ingenting är att föredra framför rättvisa."

 "Jag kan inte lära någon något, jag kan bara få dem att tänka."

 "Jag är en medborgare, inte i Athen eller Grekland, utan i världen."

"Naturen har givit oss två öron, två ögon, men blott en tunga - av den anledningen att vi bör höra och se mer än vi talar."

"Kalla ingen man olycklig före han gift sig."

"Tala, så jag kan få en klar bild utav dig."

"Tur att det finns så många saker man klarar sig utan."

"Ur de djupaste begären uppstår det dödligaste hatet."

"Äkta visdom kommer till oss när vi inser hur lite vi förstår om livet, oss själva, och världen runt oss."

Volymen har betydelse

Pragmatism eller naivitet?
Allt fler människor på vår jord inser att vi människor har en mycket stor påverkan på allt liv på vår planet. Ingen annan samling celler har så effektivt som människan underkastat sig sin omgivning. Och inget annat levande har så snabbt och effektivt som vi utrotat djurarter och ödelagt naturområden. Skälen till vår vårdslösa framfart på jorden handlar både om kortsiktig girighet men också om volym. Tänk att volym alltid är en viktig faktor i alla ekvationer... I takt med att vi blivit allt fler människor på jorden har också rovdriften av vår omgivning ökat kraftigt. Inte så konstigt då befolkningen på jorden kraftigt ökat sedan 1945. Befolkningsnivåerna låg länge rätt konstant men har särskilt sedan 1900-talet ökat exponentiellt (väldigt mycket). Främst på grund av att vi överlever fler sjukdomar och lever allt längre. Enkelt uttryckt är antalet människor på jorden klimatproblemet. Kan inte minnas att jag någonsin hört till exempel ledande miljöpartister säga det... Volymfrågan är i många stora sammanhang tabubelagd.
http://youtu.be/k1Ykpw6higc
http://youtu.be/9_9SutNmfFk
http://www.worldometers.info/se/

Hans Rosling använder sin enkla pedagogik för att försöka få människor, runt om i världen, att förstå hur antalet människor utvecklas framöver. Enligt honom växer vi med några miljarder till för att därefter plana ut... Vi får se hur det går. Några miljarder till innebär oundvikligen mer påfrestningar på vår planet. Alldeles oavsett våra tekniska framsteg kommer allt fler människor innebära fler som så länge det går vill ha allt som t ex medelsvensson har. Även den största optimisten borde inse att klimatutmaningen och miljöförstörelseutmaningen är gigantisk.

I december träffas återigen världens ledare för att försöka enas om åtgärder för att människans negativa klimatpåverkan ska minska. De träffas i Paris. Tror du att dom denna gång kommer överens om modeller som kan leda mot mer hållbara vägar framåt? Kineserna har ur sitt perspektiv insett att "ett barnspolicyn" blev fel. Men den initierades för att kineserna förstår att volymfrågan har betydelse. Är volymen av människor med på dagordningen i Parisförhandlingarna? Försök att föreställa dig hur förhandlingarna skulle gå om världens länder skulle försöka enas om befolkningskvoter som inte får överträdas......
http://klimatforhandling.se

Personligen har jag sedan några år landat i att politiken måste bli mer relevant och ägna sig åt mer offensiv problemlösning. Centerpartiets miljöpolitik har nu växlat in på den kloka vägen att göra miljöovänliga och hälsofarliga produkter dyrare och bättre alternativ billigare. Om hela EU följer Centerpartiets exempel, och struntar i lobbyisterna, så kan vi betydligt snabbare ställa om våra ekonomier mot mer hållbarhet. Det politiska engagemanget blir också mycket roligare. Tycker du att det är bra att vi straffar dåligt och uppmuntrar bra? Politikens uppgift är bland annat att definiera vad som är bra eller dåligt.
http://www.nytid.fi/2011/06/lonsam-miljoforstorelse/
http://youtu.be/kYEBZDgVnhg