Klokt är bättre än oklokt

Samhällsnyttigt

Livets utmaningar är fulla av nödvändigt systemtänkande. Alla kloka lösningar kan beskrivas i ekvationer som leder till balanserade lösningar som över tid är hållbara. Det gäller även det svenska jordbruket. Ambitionen om ett 100 procent ekologiskt jordbruk är 100 procent korkat. Målet mot ett 100 procent ekologiskt jordbruk skapar en ekvation som inte fungerar. När man talar om fungerande ekvationer i byggandet av samhällen måste man alltid klokt balansera samtliga tre formella hållbarhetsperspektiv. De är social- ekologisk- och ekonomisk hållbarhet. Gör om! Gör rätt!

Malin Siwe, Expressen, skriver läsvärt om hur tokigt det är att som Uppsala kommun fortsätta med en ambition om 100 procent ekologiskt jordbruk. Det är uttryck för en plakatpolitik som är dålig för det samhälle som drabbas av sådana politiska idéer. Hon sätter in det ekologiska jordbruket beskrivande i den djupa kris Sri Lankas befolkning nu har.

"I slutet av april i fjol slog Sri Lanka till med totalt förbud för konstbgödning och bekämpningsmedel. På lång sikt skulle sjukvårdskostnaderna därmed minska. På kort sikt försvann utgifterna för konstgödsel. Risbönderna hade dittills fått den gratis, och andra odlare kraftigt subventionerad. Så gick det som det gick. Åt helvete. Risskörden blev bara hälften av den normala. Teskörden krympte och kvaliteten minskade."

"Men vi har nästan lika nippriga nationella mål om ekologisk mat. 30 procent av jordbruksmarken ska vara eko-certifierad år 2030, liksom 60 procent av offentlig sektors konsumtion av livsmedel. Uppsala kommun kör Sri Lanka-spåret - 100 procent. Detta är bort i tok. Eko-odling kräver mycket större arealer för att producera samma mängd livsmedel. Det innebär att Sveriges självförsörjningsgrad minskar."

"För klimatets skull är konventionellt lantbruk det bästa.  Det läcker mindre växthusgaser och näringsämnen sett till antal producerade kilon. Detta är ingen nyhet. Det har skrivits många gånger och få politiker har tagit intryck, utom de styrande i Lund. De har slopat sitt mål om 100 procent ekologiskt."

"100 procent ekologiskt leder med 100 procents säkerhet till högre inflation och ekonomisk kris. Prisökningarna i Sverige är illa nog som det är." 

https://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/100-procent-ekologiskt-ar-bevisat-vansinnigt/

https://www.bbc.com/news/live/world-asia-62144703

I Uppsala kommun har jag länge verkat för att målet på 100 procent ekologiskt jordbruk ska skrotas och istället sättas till 50 procent. Det är ännu inte ändrat. "Bara" ur perspektivet civilförsvarsförmåga är det hög tid att få stopp på Uppsalas ansvarslösa ambition om 100 procent ekologiskt. Det är dessutom oförsvarligt dyrt att driva på för 100% ekologiskt. Dessutom är delar av propagandan för ”ekologiskt” fake news. Om du bryr dig om vår livsmedelsproduktion och miljön, lyssna på nedan SR/P1 avsnitt av ”Studio ett” om hur klok jordbrukspolitik ska bedrivas.

https://sverigesradio.se/avsnitt/studio-ett-18-juli

Självklart ska vi jaga giftet inom livsmedelssektorn. Självklart ska vi ta ett ansvar för att den biologiska mångfalden försvaras. Ekvationen för att åstadkomma det måste dock, jag upprepar, klara samtliga tre hållbarhetsperspektiv. Adam Cwejman, GP, skriver läsvärt om bondeupproret i Nederländerna nedan. Även inom Nederländernas och EUs politiska församlingar finns för många aktivister som inte har förmågan att förstå konsekvenserna av sina beslut. Även i Nederländerna och inom EU finns gott om politiker som saknar förmåga att bidra till levnadsekvationer som är hållbara. Hållbara ur samtliga tre perspektiv socialt-, ekologiskt- och ekonomiskt. 

"Många av de ekonomiska problemen under 2022 riskerar nämligen att förvärras av krisen i Nederländerna. Ökade priser på bränsle, konstgödsel och fortsatta flaskhalsar i de globala logistikkedjorna snarast understryker värdet av en stabil livsmedelsproduktion i Europa. Kriget i Ukraina, som är världens åttonde största spannmålsproducent, påverkar Mellanöstern och Afrika där matbristen redan är akut. Även i svenska butiker märker vi av de höjda livsmedelspriserna och redan i slutet av 2021 varnade branschorganisationen Livsmedelsindustrierna för en prischock då produktionskostnaderna skjuter i höjden."

https://www.gp.se/ledare/d%C3%A4rf%C3%B6r-revolterar-de-nederl%C3%A4ndska-b%C3%B6nderna-1.76762814

I min bok ”En stund på jorden” beskriver jag varför jag är mycket engagerad i miljö- och klimatfrågor. Det handlar om att översvämningar, svält och brist på energiförsörjning alltid har skapat folkvandringar och konflikter mellan oss människor. Jorden kommer inte att dö ut. Miljarder människor kommer länge överleva på jorden. Kvartal skriver läsvärt om hur mediedreven klimathysterin är. Kan det ha att göra med att vi vet att oroväckande många journalister i vart fall tidigare sympatiserat med MP…. 

https://kvartal.se/artiklar/ar-extremvadret-har/?fbclid=IwAR00kYoU3uQL66f5DXvH1vRLjoOY1KTiMA3pDjszYIMxDn4aztXMHekqu4s

Sårbarhet

Energibehovet
Vårt energibehov och efterfrågan blir allt större. Allt fler av de prylar, vårt boende och våra transportsystem är beroende av fossila bränslen eller el. De fossila bränslena kommer helt säkert att bli allt svårare och dyra att använda. Och de påverkar vårt klimat mycket negativt. Vårt behov av el ökar i takt med att allt fler av våra behov kräver el för att kunna mötas. Kärnkraften är effektiv men den skapar också oförsvarliga avfallsutmaningar som idag drabbar hundratals möjliga kommande generationer. I ljuset av att Tyskland beslutat att avveckla kärnkraften kommer också kostnaderna för el att öka kraftigt om vi inte NU tar omställningen mot alternativa energikällor, exklusive fossila och kärnkraft, på större allvar. Redan idag är vi väldigt sårbara. Om elförsörjningen bryts under några dagar, i synnerhet om det är under vinerhalvåret, drabbas stora delar av västvärldens befolkning kraftigt. Många människor kommer att dö och de allra flesta verksamheter kommer att paralyseras. Enligt de som säger sig förstå dagens sårbarhet kan garanterade solstormar slå ut alla våra transformatorer och direkt försätta våra eldrivna samhällen i en akut krissituation. Vi måste ta energiutmaningen på ännu större allvar och vi måste utnyttja läget till att skapa nya och mer rubusta energisystem. Det går. I Uppsala är vi särskilt glada över att vi har några av världens mest kunniga energiakademiker kopplade till Ångströmslaboratoriet. Låt oss hjälpas åt att få fram ännu fler nya produkter och system som gör oss mindre energisårbara! Vad väntar vi på?

Livsmedelsförsörningen
För oss människor utgör föda och vatten den basenergi vi behöver för att överleva. Alla närområden bör se till så att lokalbefolkningen har en förmåga att tillgodose detta mänskliga energibehov. I dagens Sverige är det hotat. Är det bra ur ett sårbarhetsperspektiv? I Uppsala har vi ett gymnasium som erbjuder ungdomar chansen att lära sig om lantbruk, nästan inga unga är intresserade av att bli lantbrukare. I dagens Sverige är medelåldern bland jordbrukare 55 år och väldigt många kommer inom en inte allt för avlägsen tid pensionera sig. Samtidigt är det väldigt få som vill ta över i den generationsväxling som krävs för att jordbruken skall leva vidare. Är det en stor samhällsutmaning? Vad tror du själv det innebär om vi inte har några som odlar våra jordbruksmarker eller föder upp alla de djur vi så gärna äter? Hur ser du på sårbarheten i vårt samhälle 2011? Tycker du att våra politiker tar dessa utmaningar på ett tillräckligt stort allvar?