Visar inlägg med etikett värdeökning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett värdeökning. Visa alla inlägg

onsdag 23 december 2020

Frossa i skulder

När knackar kronofogden på?

Julen är en ekonomiskt tuff tid för många. I normalfallet tär presenter och resor ordentligt på familjeekonomin. Samtidigt bjuder det många på glädje och hoppfullhet. Och det bidrar till att våra viktiga ekonomiska hjul snurrar. Coronatidens hemmasittande har tyvärr förstärkt tidigare beroendeproblematik som också drabbar ekonomin illa. Alkoholkonsumtionen, säker andra droger också, ökar och casinoföretagen fortsätter att skapa stora ekonomiska problem för enskilda och familjer. Jag är inte en person som gillar att moralisera över andra människors beteenden. Samtidigt blundar jag inte för tydliga problem i våra samhällen som skapar enorm skada för många enskilda människor och familjer. Dålig ekonomi är aldrig roligt att ha. Nu drabbas även många som tidigare aldrig haft stora ekonomiska problem av det på grund av konkurser kopplade till Coronapandemin. Allt fler hårt slitande företagare går i personlig konkurs. Det är tragiskt. Den som varit i ekonomiskt svåra situationer vet hur grundläggande det är för en individ, en familj, ett företag och ett samhälle att ha en rimligt god ekonomi. Kortsiktigt, under Covid-19 problemen, är det viktigt att fortsätta genomföra olika stödåtgärder för att rädda så mycket av annars friskt som möjligt. Varje person som slipper besök från Kronofogden är en stor vinst för den enskilde och för samhället i stort.

Eftersom politiker haft svårt för att ta det ekonomiska ansvaret på tillräckligt stort allvar skapades regelverk för att minska risken för ansvarslösa löften. "Tomten" skulle vara tvungen att finansiera "en krona med en krona". Tyvärr sker nu allt fler avsteg från de viktiga begränsningsregler som infördes efter 90-tals krisen. Glöm aldrig att varje gång det offentliga sköts dåligt är det vi invånare som i en eller annan form får betala av, och stå för konsekvenserna. Självklart också viktigt att förstå att när bra beslut fattas får vi invånare också nytta av dess positiva effekter. En sak är helt säker, den skuldsättningsuppbyggnad som sedan flera år pågår i kommuner och regioner är oansvarig.  

http://data.riksdagen.se/dokument/GG0959

Låna för investeringar men låna aldrig i en ökningstakt som inte "familjens" intjäningsförmåga mycket sannolikt klarar av. Jag tycker aldrig man ska låna för konsumtion. Räntor och amorteringar är inte att leka med om man inte klarar av att betala dem. Därom finns gott om historiska exempel. 

En allvarlig del av nuvarande samhällsutveckling är att allt fler invånare blir beroende av försörjningsstöd samtidigt som allt fler invånare är pensionerade. Försörjningskvoten blir allt mer ohållbar. Samtidigt ökas tempot i moderna samhällens digitalisering. Det gör behovet av arbetskraft allt mindre. Och många av dessa digitalt framgångsrika företagen betalar ingen skatt i Sverige. Samtidigt fortsätter jordens befolkning att växa. Förändringarna innebär bland annat att skattekraften minskar i tidigare rika samhällen där de flesta jobbat och gjort rätt för sig. Det innebär i sin tur att förmågan att betala tillbaka skulder minskar. Det innebär ökade risker för att "kronofogden" knackar på dörren och vill ha vägarna, skolorna, äldreboendena, hyresbostäderna, reningsverket och så vidare om vi inte klarar av att betala räntor och amorteringar. Långivare är sällan snälla. De vill alltid få tillbaka sina pengar och med så hög ränta som möjligt. Därom finns det många som kan vittna om. Istället för att frossa i julbordets alla goda rätter frossar vi idag i kollektiva skulder. Och skuldbergen växer och växer under nuvarande politiska ledning. Jultomtens säck är full med skulder. Säcken blir allt tyngre. I detta perspektiv är det ingen god information.

https://www.ekonomifakta.se/fakta/arbetsmarknad/befolkning/befolkningsstruktur/

Peter Santesson, Expressen, skriver läsvärt om hur kortsiktiga ”jultomtar” fortsätter att utsätta sina invånare för växande berg av skulder. Ja, skuldbergen kommer säkert än en gång ursäktas med att "vi var naiva". Eller inte, för de politiker som idag inte tar sitt ansvar för en rimligare skuldsättning av kommunens och regionens verksamheter är säkert borta när den hårda återbetalningstiden börjar..... Och det är viktigt att inse att när vi bedömer Sveriges offentliga ekonomi är det summan av kommuner, regioner och staten. Låt oss reformera Sverige så att det enbart blir kommuner (som kan skapa kommunförbund) och staten att hålla reda på. 

"Medan vi tänkte på allt annat har kommunernas skulder skjutit i höjden. Kommunernas och regionernas låneskulder är nu sammanlagt uppe 726 miljarder kronor. Det är fortfarande en bit kvar till statsskulden på 1 137 miljarder, men beloppet är i samma härad. Statsskulden känner man till, men hur ofta talas det om kommunskulden? Jag beklagar, men den rekordhöga kommunskulden handlar om en verklig trend, inget som kan bortförklaras med inflation eller allmänt ökat välstånd. För tio–tjugo år sedan var skuldsättningen hyggligt stabil. Men de senaste tio åren har den vuxit, och det allt snabbare."

"Äsch då, säger kommunpolitikern som nu står med lånepappren i handen. Är det här så annorlunda än med det där bostadsköpet? När man tar ett lån finns det samtidigt en ny tillgång som pengarna investeras i. Vi pratar inte om sms-lån som går till konsumtion. Vi får nya skolor, avloppsreningsverk och äldreboenden. Är växande lån till investeringar inget märkvärdigare än att den växande familjen skaffar sig ett större hus? Visserligen med större huslån, men det har man råd med. Högre löner, nytt och bättre. Och räntorna är ändå så oförskämt låga.

Men kommunskulderna växer snabbare än samhällsekonomin. En faktor bakom investeringsbehoven är miljonprogrammet som nu har uttömt sin ursprungliga livslängd efter 50 år. Nu vittrar balkongerna och fönstren är slut. Vi får ett miljonprogram av stambyten. Men huvudorsaken till att skulderna växer handlar om att befolkningen växer. Nya kommuninvånare betyder nya skolor, förskolor och nya allting annat. Kommunerna passerar snabbare gränsen där de befintliga anläggningarna är för små eller gamla och måste bytas." 


"Förut var skulderna större i låglönekommuner. Nu ökar skulderna snabbare bland kommuner med högre löner. Det är kommuner som Stockholm och Uppsala som har växtvärk när befolkningstalen går upp. Städerna tvingas snabbt skaffa sig större kostymer och dessa köper man på avbetalning. Så länge räntorna är mycket låga samtidigt som investeringsbehoven är så stora kan kommunpolitiker frestas att unna sig att ”ha varit naiva”. Men är det något vi lärt oss om sådana bekvämlighetsmarginaler är det hur plötslig och olustigt de kan försvinna."

https://www.expressen.se/ledare/peter-santesson/skulderna-skenar-nar-sverige-har-vaxtvark/

P.S Den nya pandemilagen kan man ha många åsikter om. Min åsikt är framförallt att den innebär att du och jag ännu mer måste ta ett ansvar för att vi röstar på dugliga individuella företrädare i de partier vi kan rösta på. Flera av oss svenskar är redan idag mycket besvikna över regeringens inkompetens. Det är inga små inskränkningar på människors friheter som helt ska läggas i händerna på regeringen. Det kan vara rätt MEN har vi hittills sett några bevis för att statsministern och regeringen kollektivt har kompetensen för att kunna hantera sådana verktyg ansvarsfullt? Nej.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/12/utkast-pa-tillfallig-pandemilag-for-covid-19-skickas-pa-remiss/

https://www.expressen.se/nyheter/riksdagen-kan-tvingas-avbryta-julledigheten/

tisdag 28 april 2015

Makt och pengar

Stötande förmåner
Är makt eller pengar viktigast? Sannolikt makten och pengar är för de flesta, oavsett hur mycket man har, ett medel för att kunna göra önskade investeringar och leva den livsstil man anser önskvärd. Att ledande näringslivsföreträdare tjänar gott om pengar är ingen nyhet. Och det är inget konstigt med det eftersom ersättningarna sätts på en fri marknad och i privata företag är ersättningarna en ägarfråga. Dock är det smakfullt om ersättningsnivåer och förmåner är rimliga ur ett allmänt perspektiv då allt större delar av de största företagen ägs av pensionsspararna genom pensionsförvaltande bolag. Att ersättningsnivåer och förmåner i liknande bolag också starkt avviker från pensionsspararnas uppfattning om rimlighet är också strategiskt dumt om vi vill skapa bästa möjliga jordmån för företagande i Sverige. Självklart påverkar stötande ersättningar och förmåner hur återhållsamma våra lönerörelser blir. Och varje "onödig" löneökning försämrar svenskt näringslivs konkurrensförmåga.

Ägarmakt
För de allra flesta med makt inom icke finansiellt fokuserade företag och inom politiken är pengar inte den största drivkraften. En framgångsrik företagare fokuserar på att bygga en verksamhet som syftar till att möta behov och efterfrågan. En framgångsrik politiker fokuserar på att bidra till den samhällsutveckling man vill se och till att det område man ansvarar för utvecklas framgångsrikt. Samtidigt vill alla som jobbar hårt, och som anser sig bidra till värdeökningar, få sin del av det mervärde som skapas.


I turerna runt Handelsbankssfären, där Industrivärden ingår, är exempel på att allmänheten och några av deras företrädare i fondförvaltningsbolag inte accepterar oansvariga ersättningar och förmånsupplägg. Och att Fredrik Lundberg nu tar över ordförandeklubban i Industrivärden är också ett uttryck för ägarmakt och maktspel i den högre skolan. Än en gång får vi bevittna hur höga direktörer faller tungt på grund av att de anses ha lättat för mycket från jordens yta. Anders Nyrén, Lars Ramquist och Percy Barnevik är exempel spektakulära krascklandningar för personer som i vår svenska värld varit väldigt mäktiga. Pengar har dessa personer i överflöd så att dom förlorar en del kommande ersättningar är knappast något som svider så mycket. Dock är det väldigt sannolikt så att deras självbild starkt försvagats och förlusten av makt och inflytande blir smärtsam. Kanske får vi se färre liknande kraschlandningar i framtiden eftersom de flesta borde lära sig att inflytande och statuspresentation blir så högt att det inte anses värt det. Vi får se....


http://www.di.se/artiklar/2015/4/27/de-koptes-ut-for-63-miljoner-kronor/