Från homogent till heterogent
Under många generationer av människor var det svenska samhället väldigt homogent. Kristendomen och jordbrukssamhällets regler och normer präglade invånarna i stor utsträckning. Ända fram till 2000-talet var också maktens instrument för att kontrollera människors hjärnor via mycket begränsade medier kraftfullt. Därefter återvände på många sätt kaos i takt med att kommunikationskanalerna blev fler och har exploderat när sociala medier gjort sitt omfattande inträde i människors liv. Och i västvärlden har media kaoset växt parallellt med att religionerna tappat allt mer i betydelse för många invånare. På flera sätt har dessa stora förändringar påverkat politikens förutsättningar i västvärlden.
Anders Sundell skriver en intressant krönika i SvD om att politiken idag beskrivs ha tagit över religionens tidigare roll i många människors liv. Hans funderingar är värda att reflektera en del över och därför väljer jag att nedan ge några exempel på hans funderingar kopplat till denna enligt honom tydliga trend. Eftersom det finns gott om historiker som beskriver religioner som ideologier är det inte långsökt. Ambitionen att skapa en islamistisk stat, som vissa bär på, kan ses som ett tydligt exempel på detta.
"En ledtråd, tror jag, finns i svaren till den världsomspännande undersökningen World Values Survey. Sverige sticker ut som ett extremt sekulärt land, där religion upplevs vara mindre viktigt i livet än i de flesta andra länder. I stället utmärks svenskar av att politiken här rankas högre än på de flesta andra ställen. Här kan det finnas ett samband."
"Politiken har alltmer tagit religionens roll som moralisk vägvisare och identitetsskapare. Förut var det kyrkan som berättade hur man skulle leva för att vara en god människa. Nu fyller politiken det vakuum som lämnats av sekulariseringen."
"Frågor om rasism, mänskliga rättigheter, migration och miljö värdeladdas numera på ett sätt som går bortom åsikter om specifika reformer. De handlar inte bara om vad man tycker om policyåtgärder, utan om hur man bör leva för att vara en god människa. Man förväntas ställa om sin livsstil och skärskåda sina egna tankar och vanor, på ett närmast rituellt sätt. Det personliga blir politiskt, och tvärtom. Det finns politiska poäng att tjäna på att främja den här utvecklingen. Kampen mellan gott och ont är mer engagerande än en debatt om vilka medel som är bäst för att nå ett gemensamt mål."
"Politiken bör vara ideologisk, men kunde gärna bli mindre moralisk. Partiernas uppdrag bör vara att lägga fram åtgärder som löser samhällsproblem på samhällsnivå, snarare än att skapa levnadsregler för individer. Och om vi slutar betrakta medborgare som syndare kanske vi också kan sluta låtsas att politikerna är helgon."
https://www.svd.se/politiken-har-blivit-den-svenska-religionen
Kunskap är alltid värdefull. Visste du att det finns en stark uppfattning bland människor i norra och södra delar av världen om att man är mer eller mindre bra? Att man anses mer eller mindre duktiga? Även om detta skriver jag i min bok "En stund på jorden". Vädrets makter har självklart präglat oss människor och fortsätter att göra det. Den som vill försöka förstå vad som händer i världen behöver även förstå att denna uppfattning finns bland många av jordens människor. The Economist skriver intressant om detta som jag bifogar nedan.
I samma nummer av The Economist kan vi också ta del av intressanta data från USA där de tar fram jämförelser utifrån vilken ras man som människa klassas som. Ja, utifrån vilken ras man klassas som. I USA "bokförs" ras när de gör sina analyser av både det ena och det andra. När man läser artikeln blir det tydligt att det inte är ointressant att ha koll på generella skillnader mellan hur olika indelade grupper tänker, gör och har det. Även om vi alla är människor, homo sapiens sapiens, finns generella skillnader beroende av vilken bakgrund vi har. Sverige brukar härma USA på många sätt. Både bra och dåliga. Tror du även Sverige åter börjar registrera raser? Varför inte? Vi har ju importerat identitetspolitiken…..
I Fokus skriver Thomas Gür läsvärt om hur korkat de flesta rikspartier agerat de senaste åren. Och Markus Kallifatides skyller på 90-tals sossar och drömmer om socialistisk politik. Bra av Fokus att ge två skilda perspektiv. Gür har rätt, vill man inte leva i en diktatur får man acceptera och klokare förhålla sig till politiska olikheter. Glöm aldrig, vad än vänstermänniskor eller vissa liberaler försöker sälja in på dig, att människan är ett flockdjur och vill känna samhörighet. Personligen har jag blivit övertygad om att geografiska hemvister, lagar som står för jämlikhet inför lagarna, yttrandefrihet och demokrati är vad vår del av världen måste jobba hårt med att skapa önskad tillhörighet till. I den världen hör inte DÖ, JÖKar eller andra demokratiska dumheter hemma. Naivister och broilers måste hållas långt ifrån makt även i en demokrati.
Gür:
”Bortom ytan om att hålla en gemensam politisk motståndare borta från inflytande, har dessa överenskommelser varit återkommande uttryck för verklighetsförnekelse hos en mycket stor del av den svenska politiska eliten. Ty framväxten av det parti, SD, vars inflytande man har velat förhindra, har varit en av många, och i det här fallet ett av de tydligare, manifestationerna av de senare decenniernas omfattande och grundläggande förändringar av Sverige i demografiskt, nationellt, etniskt, kulturellt, ekonomiskt och socialt hänseende.”
”Majoriteten av Sveriges etablerade politiska elit har å sin sida antingen förnekat dessa förändringar eller sökt presentera, eller snarare skönmåla, dem, som en välkommen, önskvärd och eftersträvansvärd utveckling. Uppenbarligen har en allt växande del av väljarkåren inte velat skriva under på den skildringen.”
”DET STÖK SOM MAN genom konstlade och verklighetsfrämmande avtal sökt lägga locket på, har i stället gjort sig gällande med råge. Betänk bara det fantasifulla målet att DÖK enligt sitt grunddokument skulle gälla fram till valet 2022, och vad dess fall tio månader senare ledde till.”
Kallifatides:
”Socialdemokraterna är mödosamt i färd göra upp med sitt eget 1990-tal, då partiet begick mycket allvarliga misstag i verklig maktställning. Både den ekonomiska politiken i stort och välfärdens styrning och organisering behöver omprövas. Nästa år kan det ske på allvar, om medborgarna vill.”
https://www.fokus.se/kronika/dolj-inte-roran-stoket-ar-demokrati/
Fokus har också en artikel om ett korkat svenskt idéklimat som också är läsvärd. Om Sverige ska försvara sin position som ett generellt välståndsland brådskar det att välja klokare politiskt ledarskap. Jag vill leva i ett tryggt generellt välfärdsland, vill du?
Utvecklingspartiet demokraterna vet hur vi lyckas skapa den samhörighet vi behöver. Delar av den politiken gav vi uttryck för i en UNT artikel nyligen.
”En stark lokal vi-känsla måste skapas som gör hela Uppsala trevligare och som bidrar till att vi bättre hjälps åt att inkludera människor i behov av aktivt stöd och jobbmöjligheter. Vi kallar det ”Uppsalakontraktet”.”
”För att kraftigt förstärka Uppsalas integrationsarbete behöver vi lära oss av andra, till exempel Australien och Kanada, hur de lyckats skapa en gemensam vi-känsla bland människor med mycket olika bakgrunder. Sverige är i dag en nation uppbyggd av människor med bakgrund i många länder och det är viktigt att våra invandrare vill bli en del av ”oss svenskar” och att övriga samhället aktivt bjuder in dem att bli en välkomnad del av oss. Svensk nutidshistoria lär oss att det stora flertalet av de som invandrar till Sverige också bor kvar här livet ut. En inkluderande vi-politik är därför mycket viktig. En del av vår gemensamma identitet ska vara att man är en stolt Uppsalabo.”
https://unt.se/nyheter/artikel/r19oz43j
