Läskunnande på dekis

Högre studier och kreativitet

Äntligen verkar många Socialdemokrater också ha läst min blogg. Det är bra då det bland annat ger viktig lästräning. Efter allt för lång ansvarslös tid börjar sossarna, med nytt ledarskap, tydligt kräva att rättigheter också måste matchas mot rimliga skyldigheter. Äntligen tycker även Magda och hennes centrala maktgäng att till exempel arbetsplikt ska kunna krävas i utbyte mot långvarigt försörjningsstöd. Även krav på att man lär sig svenska är mycket rimligt att kunna villkora försörjningsstöd med. Bra, bra men alltid för sent så min röst får aldrig partier som inte tidigt driver på för att lösa växande problem. Svenskakunskaperna och läsförståelseförmågan försämras tyvärr generellt bland oss svenskar. På tok för många läser allt för lite och det är viktigare än vad många förstår för vår mentala utveckling. Att bara titta på filmer, spela dataspel, lyssna på ljudböcker och snabbt läsa nyhetsrubriker duger inte för att utveckla viktiga färdigheter. Inte minst stimuleras människors kreativa förmåga av att läsa mycket. Jag läser på tok för mycket kommunala handlingar och facklitteratur. Jag behöver läsa mycket mer skönlitteratur än idag. 

Karin Pihl, GP, skriver mycket läsvärt om hur illa det står till med barn och ungas läsande av böcker. Särskilt viktigt är det att bli duktig på att träna läsförståelse och farten i läsandet för dem som ska läsa vidare på universitet. Jag anser dock att Pihl har fel i att digitaliseringen i sig är ett problem. Att använda skolanpassade digitala verktyg i skolan innebär fantastiska komplement till övriga verktyg och metoder som används för att människor lättare ska lära sig fortare och mer, men verktygen måste vara anpassade för sitt syfte. Självklart ska skolans digitala verktyg enbart kunna användas för lärande och inget annat. Och självklart ska skolorna ha mycket mer läxor i att läsa. Vi vill väl att våra barn ska nå sin fulla bildningsförmåga? Vi vill väl att vårt unika samhälle ska vara globalt konkurrenskraftigt? Det vill jag! Och vi föräldrar har ett stort ansvar för att rimligt begränsa våra barns skärmtid.

"Larmrapporterna om ungdomars läsförmåga kommer titt som tätt. I veckan kom ytterligare en, i ett reportage i tidningen Läraren. Tre forskare i pedagogiskt arbete har sammanställt statistik om ungas läsvanor. Mellan 2007 och 2017 minskade andelen niondeklassare som läser fem sidor eller mer varje skoldag från 44 till åtta procent. Motsvarande siffra för elever i årskurs åtta är 31 till sex procent."

"Siffror från Lärarstiftelsen baserade på Pisa-undersökningar visar att andelen barn som uppger att de endast läser om de måste ökar. År 2018 uppgav 57 procent av 15-åringarna att de bara läser om de blir tvingade till det. 2009 var den siffran 39 procent."

"Svenska barn är bland de minst läsintresserade i hela OECD. Bokslukaråldern, en period i barns liv där de precis upptäckt läsintresset och plöjer bok efter bok, tycks generellt ha blivit ett historiskt fenomen i Sverige."

"Hur har det blivit så här? Är det skolans fel? Delvis, men en viktig orsak till skolans problem är politikernas krav på dokumentation. Detta har skapat en klassrumssituation där läsning inte hinns med. I dag ska allt utvärderas och dokumenteras. ”Om jag låter eleverna läsa i en vecka – vad har jag då uppnått och hur kan det mätas?”, frågar sig Katarina Rejman, språkdidaktiker, i tidningen Läraren."

"Men det är kanske inte ens den viktigaste förklaringen. En central orsak är att konkurrensen om uppmärksamheten har hårdnat, i form av mobiler, läsplattor och sociala medier. Dessa aktiviteter ger hjärnan snabba kickar medan läsning av längre texter kräver koncentration. Ju mer man vänjer sig vid omedelbara kickar, desto lägre tolerans får man för aktiviteter där belöningen kommer långsammare."

"Att kunna läsa längre texter handlar inte bara om att få uppleva njutning i form av romanläsning. Hjärnforskning visar att den analytiska förmågan utvecklas vid läsning av längre texter."

"Om universiteten har problem med studenternas läs- och skrivförmåga i dag är det ingenting jämfört med vad som väntar när dagens högstadieelever påbörjar högre studier om ett årtionde. Gissningsvis kommer klassaspekten förstärkas här. Den som kommer från ett hem som prioriterat läsning får det lättare. Skolan sviker alltså sitt kompensatoriska uppdrag."

"Om inte trenden stoppas, vill säga. En bra start vore att låta datorskärmen vila och ge eleverna möjlighet att läsa en bok i lugn och ro i skolan."

https://www.gp.se/ledare/vi-gör-våra-barn-till-analfabeter-1.58131490

Politisk verklighet & ojämlik kunskapsinhämtning

Förändringskraft
I landet lagom är det tydligt att medborgarna inte uppskattar tvära svängningar kopplat till landets trygghetssystem. Det insåg och inser M och därför driver de få direkta reformfrågor trots att de inser behoven av flera reformer. Som jag skrivit förr är Ms centrala reform skattesänkningar och tills nu hård ekonomisk hushållning. Kombinationen skattesänkningar och hård ekonomisk styrning tvingar verksamheterna till förändringar som mindre tydligt kan kopplas till enskilda partier. Är det något fel med en liknande taktik? Inte alls men personligen tycker jag demokratin utvecklas bättre om medborgarna får veta vilken typ av samhälle ett parti vill bygga om de hade egen majoritet. Då blir skillnaderna mellan partierna tydligare. Det är i den önskade framtidsbilden och i de sakpolitiska frågorna som skillnaderna mellan partier kan uppfattas. "Snömoset" däremellan låter i princip lika oavsett parti. I Sverige.

Norge går mot borgerlig valseger. Norge går åter mot en kvinnlig statsminister. Visst är det intressant att samtliga övriga Nordiska länder haft/har kvinnor som nationens ledare. Men inte i Sverige. Blir intressant att se om även Sverige kan få fram någon kvinnlig politisk ledare som vill och får axla det ansvaret under min livstid, vad tror du? I bifogad ledare beskrivs tydligt dilemmat att ingå i en regering. Å ena sidan är du med och påverkar på riktigt. Å andra sidan tvingas de flesta partier i regeringsställning till kompromisser som av de egna väljarna kan upplevas som svek. Tycker du att ett parti alltid ska göra regeringsfråga vid liknande situationer? Då blir vårt politiska arbete lika krångligt och svagt som jag upplever det i Italien och Israel. Svaga regeringar leder inte bara till politisk oförmåga. Med svaga regeringar går ett samhälle bakåt.
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/vag-och-svag-blockpolitik/

Satsa på eleverna i skolorna & på nätet
Att våra utbildningssystem och våra enskilda skolor kan ge våra elever väldigt bra kunskap är avgörande för individens livsmöjligheter och samhällets välståndsbygge. Offentliga pengar ska satsas i skolsystemet och inget annat. Skattesubventionerat läxläsningsstöd är inte en rättvis väg framåt. De barn som har välutbildade och ekonomiskt starka föräldrar har redan mycket bättre förutsättningar än de flesta andra. Använd istället mycket mer riktiga pengar/reform för att digitalisera skolan på individnivå. Det gör att våra elever lär sig mer men också att alla barn som lever i familjer utan intresset eller den ekonomiska möjligheten att ge sina barn utbildningsdatorer ändå kan få det. Tycker du att det är bra att "klass" återigen påtagligt påverkar våra barns utvecklingsmöjligheter? I dagens gammel DN kan du läsa ett läsvärt reportage "Barnet, paddan och pedagogiken".