Missbruk i många former

Självinsikt och självkontroll

Är du en missbrukare? Väldigt många av oss är missbrukare i någon form. Det är med andra ord ett normalt tillstånd för oss människor. Den stora skillnaden mellan dem som det blir ett stort problem för och dem som undviker att hamna i problemträsk är förmågan till självkontroll. Ofta är självkontrollen kopplad till att man själv eller med hjälp av psykologer kan tillämpa kognitiv beteende terapi. Det vill säga hitta metoder som gör att det missbruk man har kan hållas inom rimliga tyglar för att det inte ska ta över våra liv och i många fall göra våra liv trasiga. 

Några av människans vanligaste missbruk är kopplade till narkotika, alkohol, spel, skärmtid och sex. En sak är helt säker och det är att jag har ett skärmtidsmissbruk. Första dagen jag inte längre ställer upp som en företrädare för Uppsalaborna tar jag tag i det. Det kommer att märkas. Då kommer jag också sluta med mina blogginlägg. Varför så mycket om vad jag reflekterar och gör på offentliga medier? Jag vill vara Sveriges mest transparenta politiker om vem jag är och vad jag tycker i olika frågor. Det tror jag att jag är. Vad tror du?

https://www.gp.se/ledare/vi-ar-alla-missbrukare.c62128aa-57fe-4169-afe4-5a042b660cda

https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/evidensbaserad-praktik/metodguiden/kbt-kognitiv-beteendeterapi/

All bekämpning av skadliga beroenden kräver först självinsikt och sedan självkontroll för att hantera ett missbruk. Vissa klarar av att lämna missbruk av egen kraft. Många behöver hjälp för att lyckas att bryta missbruket. Om du har ett missbruk du insett och vill bekämpa själv är metoden Kognitivt Beteendeterapi, KBT, värt att lära lite om. Det vill säga metoder för att till exempel göra något annat, klokare, än att dricka alkohol eller ”dra en lina” som Zelmerlöw så fort man blir ledsen eller stressad. Nedan korta filmer beskriver KBT enkelt. Och sista länken är till 1177 där du kan få hjälp om du känner att du behöver det. 

https://youtu.be/zxS4KDNKPdI?si=ji2CCFyT9W164FWH

https://youtu.be/q6aAQgXauQw?si=pc5Awa1c0GtVrWuV

https://www.1177.se/undersokning-behandling/behandlingar-vid-psykiska-sjukdomar-och-besvar/kognitiv-beteendeterapi-kbt/

Curlande förfall

Konkurrenskraftens grunder

Hur blir nya generationer människor konkurrenskraftiga? Kan söndercurlade barn bli konkurrenskraftiga? Nej, det kan de inte. Våra barn måste lära sig att hålla tider och att ansträngningar är nödvändiga för att livet ska bli så bra som möjligt. Och den svenska skolan måste reparera grundläggande problem som plågar skolans förmåga att leverera globalt konkurrenskraftiga resultat.

Disciplin, tydliga mål, hårt arbete och snabbt lära sig ny teknik som förenklar leder mot framgångar. Samtidigt måste ny teknik användas klokt, då får disciplin stor betydelse. Disciplin har också betydelse för att tvinga sig själv att regelbundet pulsträna även om man inte tycker det är kul. Susanna Birgersson, GP, skriver nedan en mycket viktig artikel. För lite fysisk aktivitet, för mycket skärmtid och en dysfunktionell skola blir en dålig ekvation för framgång. Det leder inte det svenska samhället mot fortsatt god konkurrenskraft. Med den insikten borde varje politiker fatta att krafttag krävs för att ändra något som fungerar dåligt. 

”Alltfler små barn får melatonin för att kunna somna. Förskrivningen av sömnmedel till barn mellan noll och nio år har sexfaldigats på tio år. Det skriver Svenska Dagbladet, i en artikel där överläkare Kristina Tedroff varnar för eventuella biverkningar. Melatoninmedicinering blir ofta en långvarig behandling, och vi vet inte tillräckligt om hur det påverkar en växande kropps naturliga produktion av sömnhormonet. Siffrorna kommer från Socialstyrelsen, som häromåret publicerade en jämförelse mellan åren 2012 och 2022. Den visade också att 91 000 unga i åldrarna 0 till 19 år hade fått sömnmedel eller lugnande medicin på recept för att kunna sova. Det var ungefär en femdubbling från 2012.”

”Vi ser samma tendens i förskrivningen av antidepressiva substanser. Var tionden ung kvinna mellan 18 och 24 år medicinerar numera mot ångest och depression. Var tionde. Ungefär 40 000 barn och ungdomar under 18 år hämtade ut antidepressiva läkemedel 2022 – mot cirka 12 000 tio år tidigare. Ökningen är störst bland flickor. Och Socialstyrelsen anser att den faktiska ohälsan ökat – alltså inte bara att man numera diagnosticerar och medicinerar rikligare.”

”I onsdags kom så den stora lyckomätningen, FN:s ”World Happiness Report”, som visar att måendet bland unga i hela västvärlden sjunker drastiskt. Psykologen Siri Helle resonerade i SVT om skälen till att svenskar under 30 år är olyckligare än alla andra åldersgrupper: skolan, minskad tillit i samhället, ökande klyftor, bostadsbrist, klimatet; de oerhört höga kraven för att ta sig in på arbetsmarknaden.”

”Det sista är i viss mån sant. Det är grymt och alldeles onödigt att tvinga alla elever att förbereda sig för teoretiska utbildningar trots att många saknar intresse och kanske kognitiv förmåga. Men för övriga svenska elever är det snarast lättare än i andra utvecklade länder att lyckas skaffa sig en utbildning och få ett acceptabelt jobb. Vi har inga pucklar: ingen studentexamen, nästan inga inträdesprov och låga intagningspoäng till en mängd utbildningar. Jämför med länder som USA, Storbritannien och Nederländerna, är kraven på svenska elever ganska låga.”

”Och visst kan klimatet och bostadsbristen oroa. Men ungdomarna som växte upp under kalla krigets kärnvapenhot, och 1960-talets bostadskris, klarade sig trots allt utan melatonin och antidepressiva. Svaret är mycket enklare: för lite fysisk aktivitet och för mycket skärmar.”

”I en destruktiv spiral rör sig barnen allt mindre, medan de upplever allt större del av tillvaron genom sina appar. Lyckligtvis tycks alltfler börja ana att för mycket skärmtid och sociala medier är skadligt för små och halvstora människor. De större barnen är ständigt uppkopplade, vilket är ett skäl till sömnbristen. De jämför sig konstant med jämnåriga, påminns ständigt om ouppnåeliga kropps- och skönhetsideal, de lever under grupptryck dygnet runt – och kan också mobbas eller frysas ut dygnet runt.”

”Livet är hårt, också för barn. Vi förlorar det vi håller kärt, vi tvingas göra det vi inte vill eller vågar, familjen splittras, vi blir förbigångna, bortvalda, svikna. Det skapar ångest. Det ska skapa ångest. Ångest och sorg är inte tillstånd som behöver diagnosticeras. Men de behöver genomlevas.”

”Det börjar så oerhört tidigt. Vi vuxna är så trötta och pressade, orkar inte med barnens skrik, bråk, krångel och uppmärksamhetstörst. Skärmen lugnar och tröstar. Och de lär sig ju faktiskt engelska ganska bra på Youtube, tröstar vi oss själva.”

”Men att ge barn och ungdomar närmast obegränsad tillgång till skärmar och sociala medier är som att ge dem en flaska sprit att döva den existentiella ångesten med, dag efter dag. Och sen undrar vi varför de mår dåligt och inte kan sova och varför det bara tycks bli värre.”

https://www.gp.se/ledare/barn-behover-springa-mer-och-grata-mer.e0b5efbd-e1ac-4de4-9376-31cddfbb8907

Läskunnande på dekis

Högre studier och kreativitet

Äntligen verkar många Socialdemokrater också ha läst min blogg. Det är bra då det bland annat ger viktig lästräning. Efter allt för lång ansvarslös tid börjar sossarna, med nytt ledarskap, tydligt kräva att rättigheter också måste matchas mot rimliga skyldigheter. Äntligen tycker även Magda och hennes centrala maktgäng att till exempel arbetsplikt ska kunna krävas i utbyte mot långvarigt försörjningsstöd. Även krav på att man lär sig svenska är mycket rimligt att kunna villkora försörjningsstöd med. Bra, bra men alltid för sent så min röst får aldrig partier som inte tidigt driver på för att lösa växande problem. Svenskakunskaperna och läsförståelseförmågan försämras tyvärr generellt bland oss svenskar. På tok för många läser allt för lite och det är viktigare än vad många förstår för vår mentala utveckling. Att bara titta på filmer, spela dataspel, lyssna på ljudböcker och snabbt läsa nyhetsrubriker duger inte för att utveckla viktiga färdigheter. Inte minst stimuleras människors kreativa förmåga av att läsa mycket. Jag läser på tok för mycket kommunala handlingar och facklitteratur. Jag behöver läsa mycket mer skönlitteratur än idag. 

Karin Pihl, GP, skriver mycket läsvärt om hur illa det står till med barn och ungas läsande av böcker. Särskilt viktigt är det att bli duktig på att träna läsförståelse och farten i läsandet för dem som ska läsa vidare på universitet. Jag anser dock att Pihl har fel i att digitaliseringen i sig är ett problem. Att använda skolanpassade digitala verktyg i skolan innebär fantastiska komplement till övriga verktyg och metoder som används för att människor lättare ska lära sig fortare och mer, men verktygen måste vara anpassade för sitt syfte. Självklart ska skolans digitala verktyg enbart kunna användas för lärande och inget annat. Och självklart ska skolorna ha mycket mer läxor i att läsa. Vi vill väl att våra barn ska nå sin fulla bildningsförmåga? Vi vill väl att vårt unika samhälle ska vara globalt konkurrenskraftigt? Det vill jag! Och vi föräldrar har ett stort ansvar för att rimligt begränsa våra barns skärmtid.

"Larmrapporterna om ungdomars läsförmåga kommer titt som tätt. I veckan kom ytterligare en, i ett reportage i tidningen Läraren. Tre forskare i pedagogiskt arbete har sammanställt statistik om ungas läsvanor. Mellan 2007 och 2017 minskade andelen niondeklassare som läser fem sidor eller mer varje skoldag från 44 till åtta procent. Motsvarande siffra för elever i årskurs åtta är 31 till sex procent."

"Siffror från Lärarstiftelsen baserade på Pisa-undersökningar visar att andelen barn som uppger att de endast läser om de måste ökar. År 2018 uppgav 57 procent av 15-åringarna att de bara läser om de blir tvingade till det. 2009 var den siffran 39 procent."

"Svenska barn är bland de minst läsintresserade i hela OECD. Bokslukaråldern, en period i barns liv där de precis upptäckt läsintresset och plöjer bok efter bok, tycks generellt ha blivit ett historiskt fenomen i Sverige."

"Hur har det blivit så här? Är det skolans fel? Delvis, men en viktig orsak till skolans problem är politikernas krav på dokumentation. Detta har skapat en klassrumssituation där läsning inte hinns med. I dag ska allt utvärderas och dokumenteras. ”Om jag låter eleverna läsa i en vecka – vad har jag då uppnått och hur kan det mätas?”, frågar sig Katarina Rejman, språkdidaktiker, i tidningen Läraren."

"Men det är kanske inte ens den viktigaste förklaringen. En central orsak är att konkurrensen om uppmärksamheten har hårdnat, i form av mobiler, läsplattor och sociala medier. Dessa aktiviteter ger hjärnan snabba kickar medan läsning av längre texter kräver koncentration. Ju mer man vänjer sig vid omedelbara kickar, desto lägre tolerans får man för aktiviteter där belöningen kommer långsammare."

"Att kunna läsa längre texter handlar inte bara om att få uppleva njutning i form av romanläsning. Hjärnforskning visar att den analytiska förmågan utvecklas vid läsning av längre texter."

"Om universiteten har problem med studenternas läs- och skrivförmåga i dag är det ingenting jämfört med vad som väntar när dagens högstadieelever påbörjar högre studier om ett årtionde. Gissningsvis kommer klassaspekten förstärkas här. Den som kommer från ett hem som prioriterat läsning får det lättare. Skolan sviker alltså sitt kompensatoriska uppdrag."

"Om inte trenden stoppas, vill säga. En bra start vore att låta datorskärmen vila och ge eleverna möjlighet att läsa en bok i lugn och ro i skolan."

https://www.gp.se/ledare/vi-gör-våra-barn-till-analfabeter-1.58131490