Skolans fokus

Bildning, bildning och åter bildning

Skolans huvuduppgift är att ge varje elev maximal bildning utifrån varje enskild elevs förutsättningar. Förväntningarna ska alltid vara höga på varje individ. Förväntningarna måste dock vara individuellt anpassade. Höga förväntningar på en person kan vara för enkla förväntningar för någon annan. Hur bra är det då om en skola drivs i aktiebolagsform? Idén med ett aktiebolag är att det ska ge aktieägarna god avkastning på sitt satsade kapital. Är dessutom skolbolaget på en börs förväntar sig många ägare inte bara någon form av aktieutdelning utan även att aktien över tid minst ska utvecklas med inflationen. Är det bra eller dåligt att en rektor i en skola som drivs som ett aktiebolag garanterat har tydliga ekonomiska krav på sig som inkluderar en god vinstmarginal? Personligen har jag alltid resonerat så att om de kommunala skolorna är tillräckligt bra, och kommuner blir smartare på att upphandla tillsammans, så borde det inte vara möjligt att tjäna särskilt mycket pengar på att driva en skola som mätbart måste hålla vissa kvalitetsnivåer. 

Johan Rudström, UNT, skriver läsvärt om att Sverige allt mer närmar sig någon form av tuffare förhållningssätt till aktiebolag som ägandeform för skolor. Personligen är jag kluven i denna fråga. I grunden är inte ägandeformen huvudproblemet utan det som varit och är problemet är 1) Att kraven på dem som velat starta en skola länge var oacceptabelt låga, de måste vara höga. 2) Processerna för uppföljning av att skolorna håller acceptabla kvalitetsnivåer har kraftigt brustit. Det vill säga staten myndighet Skolinspektionen har gjort ett dåligt arbete. 3) Formerna för hur en privat dåligt skött skola snabbt kan tas över av en kommun (som enligt lag alltid måste kunna tillhandahålla undervisning) är fortfarande dåliga, de måste förbättras. Den som gnäller på att skolan spårat ur i Sverige ska främst rikta sin kritik mot Sveriges riskdag och de myndigheter som hanterar skolfrågor. Det är där som de stora förutsättningarna för skolans verksamheter bestäms. Makten över skolan i en kommun handlar i princip om att tillsätta och avsätta rektorer, fördelningen av budgeten (i stort sett halva Uppsala kommuns budget går till skolverksamheter) och att säkerställa bra arbetsmiljöer i form av tillgängliga skollokaler och digitala hjälpmedel. När man inser detta borde man också inse, som Utvecklingspartiet demokraterna, att vi behöver erfarna och meriterade politiska företrädare för att det en kommun kan påverka ska skötas tillräckligt bra. Hur kan det vara svårt att förstå?

https://www.skolinspektionen.se/

https://www.skolverket.se/for-dig-som-.../elev-eller-foralder/skolans-organisation/vem-har-ansvar-for-skolans-olika-delar

https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/skollagen-och-forordningar

Nu när skolbolagen känner att trycket på privata skolor ökar tycks en trend för de välfinansierade privata skolorna vara att försöka köpa sina skolfastigheter. I den praktiska världen innebär det att även om en skola drivs i stiftelseform kan den som äger fastigheten som skolan bedriver sin verksamhet i ta ut vilken hyra den vill. Marknaden för skollokaler är inte särskilt konkurrensutsatt så prislappen kan garanterat inflateras fort om man vill flytta pengar från en stiftelse till ett fastighetsbolag. Vad vill jag säga med detta? 

"Skolan har enorma utmaningar under 2020-talet, likvärdighet och segregation är några av de främsta. Det kommer att krävas hårdare kontroller och en skärpning av kösystemet, sådana förslag finns. Men framför allt krävs det nya idéer om vad skolan ska vara, idéer som inte kan värkas fram vare sig på partikanslier eller i Skolverkets korridorer."

"Därför kan det vara en farlig väg att strypa inflytandet från föräldrar som vet sina barns bästa, och från nya Barbara Bergströmar som vill gripa in och förändra. Det ligger i vågskålen om S-kongressens förslag blir verklighet. Ännu mycket mer står på spel om privata initiativ förbjuds i hela välfärdssystemet. Skattepengar ska inte gå till sämre skola, vård och omsorg, om det kan alla vara överens."

https://unt.se/nyheter/artikel/re0mqdzl

Än en gång väljer jag att bifoga Håkan Boströms, GP, senaste artikel om skolan. Skolan har på många sätt havererat med sitt viktiga uppdrag. anledningarna är många men sättet på vilket privata vinstdrivande alternativ tillåtits agera har gjort mer skada än nytta. Invånarnyttan ska stå i fokus, inget annat, för ansvarsfulla politiker.

"Det finns en rad rent tekniska problem med hur det nuvarande friskolesystemet är utformat – den fria etableringsrätten skapar överetablering av skolor, ersättningsnivåerna är inte anpassade till det faktiska uppdraget eller kommunens behov av beredskap för nya elever om en friskola plötsligt lägger ned, kösystemen är svåröverskådliga. De två förstnämnda faktorerna skapar merkostnader för kommunerna som går ut över skolsektorn som helhet. Men allt detta går i princip att rätta till."

"Vi vet sedan länge hur man bedriver god undervisning. Behovet av innovation är lågt. De bästa skolorna bedriver i regel traditionell undervisning. Det är förutsättningarna som är avgörande. Mot bakgrund av alla dessa skillnader mot en vanlig marknad är talet om att det skulle vara samma sak ”att bygga skolor som att driva skolor” höggradigt nonsens.

"Det svenska systemet är tämligen unikt i det att det tillåter vinstdrivande och därmed expanderande, skolkoncerner. Aktiebolags syfte är att gå med vinst. Problemet med detta är inte primärt vinstuttagen från skattemedel i sig – de utgör bara en halv procent av skolans totala kostnader. Problemet är vilka drivkrafter det skapar i skolan."

"Betygsinflationen är också det starkaste argumentet emot vinstdrivande friskolor. Den är djupt orättvis och står i strid med grundläggande meritokratiska principer i ett liberalt skolsystem. Även om betygsinflationen skulle vara begränsad (det är omstritt exakt hur man ska mäta) så får det stor betydelse även med en ”låg inflation” då antagningen till universitetet sker på marginalen. Bara misstanken om betygsinflation underminerar trovärdigheten i systemet. Resultatet är förödande om ”den fattige men begåvade” upplever systemet som riggat."

"Varför tar då inte den maktägande borgerligheten detta på större allvar? En förklaring kan vara att man givit upp hoppet om att Sverige kan formas till ett borgerligt samhälle. Att skapa frizoner för sina egna blir då det återstående, om än torftiga, alternativet. Men de flesta borgerliga väljare har inte tappat sin känsla för samhällsansvar. Inte minst Liberalerna har här försuttit sin chans att kunna vara det relevanta skolpartiet."

"Ett betydligt bättre alternativ för samhället är att stiftelser, industriföretag på den lokala orten eller föräldrar startar friskolor utan vinstintresse. Underlätta gärna för sådana initiativ. Det innebär mångfald och kvalitet på riktigt. Men koncernmodellen leder med nödvändighet till något annat."

"Skolan är det främsta exemplet den svenska partiborgerlighetens misslyckande."

https://www.gp.se/ledare/borgerligheten-kan-b%C3%A4ttre-%C3%A4n-att-f%C3%B6rsvara-marknadsskolan-1.62431648

Utvecklingspartiet demokraterna,UP, har politiken och de politiska företrädarna som kraftigt förbättrat skolan i Uppsala. Rösta klokt i kommunvalet 2022!

https://youtube.com/watch?v=xVEUT9KYuO0&feature=share

Fri och konkurrenskraftig utbildning

Självständighet inom givna ramar
Gång efter gång lyfter Uppsala universitets ledning behovet av mer självständighet. Senast när Uppsala läns ledande politiker träffade dem förra veckan. Till och med jämförelser med totalitära system görs. Då förstår de flesta att det finns förbättringspotential.

Våra universitet ska vara mycket fria. Friare än idag då de styrs för mycket eftersom de ses som en myndighet med alla dess ramverk. Ett universitet ska självklart, precis som den smarta allmänna debatten, bryta alla former av åsikter. Det är vägen både mot högre kunskaper men också möjligheten att klokt argumentera emot människofientliga idéer som med jämna mellanrum dyker upp. Att anslagsfinansieringen är hög är viktigt för universitetens frihet. För varje krona som det krävs medfinansiering för innebär att någon annan styr forskningens inriktning. Vilken är den "gyllene" ekvationen för att universiteten ska nå maximal utvecklingskraft? 50/50, 60/40, 80/20 eller? Universitetsledningen har övertygat mig om att den grundläggande anslagsfinansieringen har mycket stor betydelse för om ett universitet klarar att tillhöra topp 100 av världens lärosäten.

Peter Hjörne, GP, skriver klokt om hur korkat det är att inte lyfta fram en mångfald av idéer och tyckanden. Hittills har en idiotisk hantering av dem som anses ”tycka fel” bara gjort Sverige mer polariserat och politiskt rörigare.

”Samtalet och det fria utbytet av åsikter och tankar, är satt på undantag på ställen där det inte borde vara det. Senast är det en grupp studenter och anställda vid Göteborgs Universitet som skrivit under ett upprop. Enligt dem bör vissa åsikters företrädare inte föreläsa på universitetet medan andra är välkomna.”

”En av USA:s främsta akademiska ledare Hanna Holborn Gray, före detta rektor vid Yale och Chicago University, beskrev universitetens uppgift och det hot som universiteten ständigt är utsatta för, i sina memoarer An Academic Life:

"Tron på att universitet skall vara, framför allt, ett hem för sökande och för kritisk intellektuell kraft och tanke behöver ständigt förnyas och bekräftas. Universitet har alltid varit i riskzonen för påtryckningar utifrån och för hot om kontroll och manipulation, och de har också varit i riskzonen för likriktning påtvingad inifrån."

”Universitet skall bidra till ökad förståelse, till ny kunskap och nya teorier, till ett fritt tanke- och åsiktsutbyte, en öppen och fri debatt och till kritiskt tänkande. De akademiker som skrivit under uppropet går på tvärs emot de uppgifterna.  De protesterande akademikerna är på intet sätt ensamma och är en del av ett större fenomen där man i allt högre grad vill censurera det man inte håller med om - en ökad benägenhet att isolera det misshagliga, att försöka förbjuda det man ogillar, att "fula ut", misstänkliggöra och identitetsetikettera åsikter man inte delar. Det gäller inte bara i Sverige utan också, och kanske främst i USA, där fel föreläsare och misshagliga texter bojkottas vid universiteten, där en provocerande text i en tidskrift kan kosta en redaktör jobbet och där en juridikprofessor som ingår i fel försvarsteam får lämna sitt akademiska uppdrag. Det kallas elimineringskultur och innebär att "avvikande röster på olika sätt elimineras".”

”Dessutom borde det vid det vid det här laget stå klart för var och en i Sverige att isolering, förnekelse och beröringsskräck inte är fungerande metoder för att motverka det man ogillar!”
https://www.gp.se/ledare/lyssna-är-bättre-än-dövörat-1.21256465

Sverige skulle behöva attrahera många fler av världens duktigaste människor inom många områden. Främst ingenjörer med olika inriktningar. Vad krävs för att vi ska lyckas med det? Hur kan ett land i vår del av världen och med de integrationsproblem vi har attrahera liknande människor från jordens alla hörn att välja just vårt samhälle? Du tror väl inte att de bästa ingenjörerna saknar alternativ? Än en gång, om du inser att de har alternativ, hur får vi många fler av dessa människor att vilja bli en del av vårt lokala samhällsbygge? Det går, om man har insikten om hur människor och världen fungerar. Till att börja med måste vi stärka kvaliteten bland våra egna talanger. Kraven för att komma in på våra universitet behöver höjas. Utbildningskvaliteten generellt behöver höjas.

Dagens besvikelse
De som inte förstår att ny teknologi bär på massor av möjligheter och hot. Möjligheter för den som utnyttjar teknikens möjligheter och hot för den som inte hänger med i en tuff konkurrens. Mo Gawdat, tidigare chef på Google bjuder på några insikter nedan.

”Många chattbottar har fått stängas ned för att de har blivit mobbare. Det beror på att människor har lärt dem.”

”Hans huvudbudskap är att radikal innovation är bättre än stegvisa förbättringar.”

”Det lättaste sättet att innovera är att se till vilka resurser man har, vad marknaden efterfrågar och sedan välja den kortaste vägen till lönsamheten”, säger han.”
https://www.va.se/nyheter/2019/12/04/avhoppade-google-bossen-vi-maste-uppfostra-ai-battre/?utm_campaign=VeckansAffärer_191206_Username_avhoppad_google&utm_medium=email&utm_source=Eloqua&elqTrackId=078e914f37e7463bbb40c2a327c2b08c&elq=b7b40ef3433941d18ed2ceee61602dfd&elqaid=30272&elqat=1&elqCampaignId=21908

Dagens stjärna
Gbenga Adebambo, som skrivit bifogad utmärkta artikel i The Guardian. Är du en”envious mind”,  ”low-aim mind”, ”insecure mind, mediocre mind eller crab minded människa?

”Don’t ever be jealous of other people’s success and dreams. When you support the dreams of others, you would win a permanent fan for life.”

”If you ever want to achieve great dreams, then you must stay away from the following categories of people:

Crab-Minded People, Mediokre minded people, insecure minded and low-aim minded people.”

”Many dreams have been stifled and many latent potentials have been perpetually buried just because some people planned their lives with people that lacked the ‘big picture’ view. Stay around people that would stretch and inspire your thinking, not those that would reduce your big dreams to their small thinking.”

https://m.guardian.ng/saturday-magazine/if-you-want-to-kill-a-big-dream-tell-it-to-small-minded-people/

Idag får vi i Uppsala kommunfullmäktige tydligt uppleva ett beteende som i ovan artikel använder ”krabbeteende” som metafor:

”The analogy in human behaviour is claimed to be that members of a group would attempt to reduce the self-confidence of any member who achieves success beyond the others, out of envy, resentment, spite, conspiracy or competitive feelings, to halt their progress.”

Och glöm aldrig att avundsjuka är ett gift som bara förstör.

”Every time you succeed, there are some people that die a little. Envy is the tribute mediocrity pays to genius. Aristotle said: “Envy is pain at the good fortune of others.” When men are full of envy, they disparage everything, whether it is good or bad.”

Du, våga tänka stort! Det kan vara i det lilla. Världen är din! Och framgång har aldrig skapats av ängsliga, oroliga och fega personer. Sådana människor kan ändå få bra liv om tillräckligt många människor vågar tro och lägger timmarna för att öka chanserna att lyckas. De som vågar ge stora ambitioner en chans men inte når sina mål är ändå alltid en hjälte. Det är de personerna som driver människans utveckling framåt.

https://www.tv4.se/så-mycket-bättre/klipp/så-mycket-bättre-ensemblen-världen-är-din-12514605

Lärarlyftet och kunskapsrespekt

Lärarlyftet
Våra duktiga lärare är samhällets i särklass viktigaste välståndsbyggare. Värdet av lärare som situationsanpassat och individuellt lyckas få varje elev att nå sin fulla potential är "priceless", särskilt för den elev som haft turen att få en sådan lärare. Läs gärna nedan synonymer till lärare så förstår du bättre hur mycket jag värdesätter läraryrket. Världens lärare som sätter barnens individuella utveckling främst, och som gläds över att se varje barns positiva utvecklingssteg framåt, jag saluterar er!
http://www.synonymer.se/mobil/?query=l%E4rare

Med engagerade och kompetenta lärare, och dugliga rektorer, är jag säker på att skolans oacceptabla resultatutveckling kan vändas mot en positiv framtid. Skolsystemet måste lyckas mycket bättre än nu! Självklart måste det nya systemet inkludera mycket bättre individuell lönesättning av lärare. Det systemet måste dock vara väldigt objektivt och upplevas som rättvist. Inte så godtyckligt som det påstås vara nu. Både du och jag har upplevt bra och dåliga lärare. Självklart ska även lärarnas ersättningssystem variera över tid utifrån deras förmåga att maximera varje elevs kunskapsutveckling. Inom alla yrken kan man rimligt rättvist avgöra vem som är mer eller mindre duktig på att skapa önskat resultat. Och i en värld med begränsade resurser får alla inte lika mycket. Enligt mig ska inte heller människor som presterar sämre få lika som de som presterar bättre. Återigen måste dock utvärderingen upplevas som objektivt rättvist om inte starka slitningar mellan kollegor ska uppstå.
http://mobil.unt.se/asikt/debatt/lita-pa-lararna-och-ge-dem-frihet-2265053.aspx
http://m.unt.se/uppland/uppsala/lonelyftet-sar-split-mellan-uppsalas-larare-4408855.aspx
http://mobil.unt.se/asikt/debatt/vem-leder-den-ensamma-lararen-2465622.aspx
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2016/10/12/dags-slopa-skolpengen
https://www.lararforbundet.se/artiklar/debatt-skrota-skolpengen-som-ger-friskolorna-stora-vinster

Känslor eller fakta
Ja, hur svårt kan det va?... Är det känslorna som ska få styra oss eller en kombination av fakta, empiriska slutsatser (hjärna) och känslor (hjärta)? Självklart både och MEN hjärnan måste få en starkare betydelse inom samhällsdebatten än nu. Nu bjuder många gånger på ett fördummande debattklimat som inte hedrar kunskapssträvandenas ideal. Bifogade artiklar är välskrivna och beskriver vår samtid som misslyckas med att klokt balansera mellan hjärna och hjärtargument i debatter. Och hur kan ett samhälle utvecklas klokt om vi inte kan lyssna på varandra och stöta och blöta argument utifrån att man faktiskt lyssnat på vad den andre säger? Skolan har en viktig roll att fylla även vad gäller att fostra förmågan att lyssna. Föräldraansvaret är det största livsansvaret. Alla föräldrar klarar inte av att ta det och en av skolans uppgifter är att även de föräldrarnas barn ska få en bra chans att nå sin fulla potential. Skolan måste klara även det uppdraget. Vi behöver hitta alla guldklimpar oavsett varifrån de kommer.
http://www.gp.se/ledare/teodorescu-bildning-som-hjälp-till-självhjälp-1.3877406
http://www.gp.se/ledare/allt-i-viljen-1.3890795

Mobilförbud i skolan

Studie- och arbetsmiljö
Hur viktigt är det att våra elever har en bra studiemiljö? Hur viktigt är det att våra viktiga lärare har en bra arbetsmiljö både för att må bra och klara av att vidareutveckla eleverna så framgångsrikt som möjligt? Det är självklart väldigt viktigt. Vem kan lära sig något eller få något vettigt gjort om det är stökigt, bökigt och de man försöker nå igenom till är fullt koncentrerade på något annat än att lyssna på det du vill att de ska lyssna till? Eller att läsa det läraren anser ska vara i fullt fokus för stunden. Det är ingen tvekan om att vi har stora bekymmer i våra klassrum, runt om i landet, med ordningen i klasserna. Anledningarna är många till varför studieresultaten är djupt otillfredställande. För att få till förbättringar krävs många åtgärder. Åtgärder som på många sätt inte alls behöver innebära några reformer som belastar en redan extremt reformtrött skolverksamhet. När vi tittar på några enkla förbättringsåtgärder är det dumt att underskatta alla tjänster på Internet som barn och ungdomar lätt har tillgång till via sina smarta mobiler.


Rektors ansvar
Visst kan det upplevas lätt att tycka att det är rektor som bestämmer över liknande frågor. I teorin är det så. I praktiken är det dock inte så enkelt då föräldrar tycker olika, rektorer kan frukta att det minskar attraktionen till just den skolan etc. I artikeln som bifogas förs ett resonemang om mobilförbud i skolan. Är inte det att gå för långt? Jag inser värdet av att ha en nationell regel kopplat till detta för att förbättra studie- och arbetsmiljön. Varför ska enskilda elever drabbas av att en och annan rektor inte har kraften att införa en regel om mobilfria klassrum? Och att upprätthålla den regeln? Varför kan inte Skolverket som har en massa direktiv för skolverksamhet skrota säg tio av dessa och istället lägga till mobildeponerade klassrum? Det kräver väl inte en lagstiftning? Hur svårt kan det vara att ge alla elever ett enkelt logistiskt upplägg som innebär att man lägger sin mobiltelefon på en plats i närheten av vita tavlan under lektionerna? "good guy/bad guy" är en väl använd metod i vårt samhälle. Låt Fridolin göra något positivt för skolan, låt honom efter två år i vart fall ge Skolverket i uppdrag att införa något liknande. Då har han efter två år gjort någon nytta.... Då kan alla rektorer och lärare skylla på regeringen men samtidigt kan både studie- och arbetsmiljön i vart fall bli lite bättre. Ja, ja det är i vart fall viktigt att ta i studiemiljöfrågan mycket mer då det självfallet påverkar studieresultaten mycket. Vad tycker du?
http://www.expressen.se/ledare/dags-att-forbjuda-mobiler-i-klassrum/

Slöseri

Rätt saker
Jag ogillar när pengar som jag är med att skapa används oklokt eller t o m dåligt. Den inställningen har jag oavsett om det är på Ericsson jag medskapar eller som skattebetalare. I dagens UNT bjöds jag på att bli förbannad över hur mina skattepengar används. Jag vet att medias beskrivning av verkligheten ofta är mycket onyanserad men i de två exempel jag ska beskriva har jag en viss insikt.

Ledarskapsstöd
Eva Åkesson, rektor för Uppsala universitet, har sedan ledarkrisen exploderade på universitetet köpt konsultstöd för att hantera situationen så bra som möjligt. Jag kan inte låta bli att minnas ett samtal med Leif Östling, legendarisk VD för SCANIA, där han var mycket tydlig med att en hög chef som behöver en konsult som stöd för att göra sitt ledarjobb är befordrad över sin kompetensnivå. Konsulten som stöttat Åkesson under den senaste tidens kris har hittills fakturerat oss skattebetalare 265.000 kronor. Vad har konsulten levererat? På UNTs fråga svarar konsulten "att hon måste jobba hårt på sin genomslagskraft och på att få folk med sig"! Hallå!!! Vad är och innebär ledarskap? Jag vill inte betala skatt om den används till idiotiska saker.
http://www.unt.se/uppsala/klart-det-ar-mycket-pengar-3069239.aspx

Biljettsystem för miljarder
Vi skattebetalare och kollektivtrafikresenärer betalar miljarder för nya biljettsystem. Samtidigt hade vi i Sverige ha kunnat köpa in det som finns väl fungerande i andra länder! Jag blir upprörd av liknande slöseri. Jag blir också mycket besviken på att inte enkla biljettsystem kan erbjudas oss resenärer. Hur svårt kan det vara att utveckla biljettsystem som fungerar även utifrån kundernas perspektiv? Hur kan det bli så här dåligt och dyrt? Inte godkänt och stort slöseri med skattepengar. I dagens gammelUNT kan vi återigen ta del av hur resenärer öser ur sig frustration och kritik över biljettsystem som är obegripliga eller i vart fall mycket användarovänliga. Är det 2014?

Dumt & omöjligt

Dans runt guldkalven
Det tycks som att riksdagen och Europaparlamentet är utmärkta platser för människor som inte vill tjäna allmänintresset utan endast sig själva. Du har väl inte glömt Emanuel Johansson, Socialdemokrat, som parallellt med riksdagsuppdraget byggde upp en privat omsorgs och vårdverksamhet som han sålde för hundratals miljoner kronor och sedan tvistat med skattemyndigheten om att han gjort allt han kunnat för att undvika skatt, trots att han blivit multimiljonär på skattepengar. Nu har vi en folkpartist som velat göra samma sak. Det är särskilt besvärande eftersom han borde vara mer ansvarsfull för att försvara rätten till mångfald och valfrihet. Den rätten kan bara skyddas genom att en minimikvalitet på hög nivå i verksamheten garanteras. Bra att UNT uttrycker sig så tufft som de gör mot Bijan Fahimi trots att han är folkpartist. Det är särskilt allvarligt att liknande händer under ledning av en som också arvoderas av folket och som på ett positivt sätt förväntas försvara just mångfald och valfrihet, inte bidra till att den starkt ifrågasätts.
http://www.unt.se/ledare/var-kommer-barnen-in-3055476.aspx

Skadlig process 
UNT vinklade tidigare konflikten mellan Uppsala universitets rektor och många övriga ledande universitetspersoner som en palatskupp. Min tolkning av reportagen var att Eva Åkesson försvarades av tidningen. Nu får vi läsa att efter styrelsens tveksamma beslut att inte entlediga Åkesson från sitt rektorsuppdrag så saknar hon förtroende bland väldigt många ledande befattningshavare på universitetet. Hallå! Hur kan man inte ha förstått det? Grundfelet i hanteringen tycks vara att utbildningsdepartementet direkt lagt sig i rektorsfrågan både vid rekryteringen och i samband med ledarproblemen. Jag är helt säker på att Åkesson har många goda sidor och kan göra många bra insatser som ledare i framtiden. Jag är fortsatt övertygad om att det blivit en omöjlig situation i toppen av Uppsala universitet och en ny rektor måste till inom kort om inte verksamheten kraftigt ska påverkas negativt av situationen.
http://www.unt.se/uppsala/lemne-bytte-fot-i-omrostningen-3051280.aspx

Blåsigt på toppen

Inte lätt att leda fria människor
Alla strävar inte mot toppen av olika verksamheter. Bland dem som strävar mot toppen passar många inte som chefer och ledare, av olika skäl. Ibland är skälen så enkla att tillräcklig erfarenhet saknas för att kunna vinna andra chefers och ledares respekt. Förmågan att vara värdefull coach  eller meningsfull förhandlingsmotpart saknas helt enkelt. Ibland kan ledarproblemen bero på avsaknad av fackkunskaper som anses nödvändiga. Ibland för att den personliga kulturen för starkt avviker från organisationskulturen. Ibland för att du inte är en i "gänget". Det blåser på toppen. Det är inte nog med att offentliga ledare oftast ständigt utmanas internt, de ifrågasätts också ständigt av journalister, intresseorganisationer och enskilda invånare.

Uppsala Univeristets rektor Eva Åkesson hör till alla de ledare som ifrågasätts. Hon är i gott sällskap. Om man inte vågar att ständigt ifrågasättas ska man inte ta på sig ledande roller. Det finns alltid människor som tycker annorlunda. Det finns alltid människor som tycker att deras eget omdöme är betydligt bättre än den som de kritiserar. Varför anses då Åkesson inte tillräckligt bra? Kanske för att hon sägs ha för lite akademiska meriter? Kanske för att hon är ifrån Skåne och fortsatt är starkt förankrad i Skåne? Kanske för att hon i sin förändringsiver och omstrukturering anses för tondöv kopplat till universitetets "traditioner"? Varför tror du att hon ifrågasätts så starkt som det tycks? Gör det inte så enkelt för dig att du svarar "för att hon är kvinna".....
http://www.unt.se/uppsala/rektor-jag-har-inte-tankt-avga-2915285.aspx

Lärande & IT säkerhet

Paniken är total
Organisationsförändringar är inte lösningen på de flesta problem. Allt för många chefer och ledare tror, eller låtsas tro, att omorganiseringar ska lösa problem som handlar om annat än om hur en verksamhet är organiserad. Oftast ligger problemen i otydliga mål, motsägelsefulla mål, för många krav som inte handlar om kärnverksamheten eller att enskilda individer inte klarar av att utföra sina uppgifter. Den svenska skolan är ett utmärkt exempel på försöken att skylla upplevda problem på organisatoriska frågor och för att försöka visa handlingskraft, och komma undan kritik, driver man krav på organisationsförändring som om att det löser problemen.

Läs gärna bilaga debattartikel om myten att ett förstatligande av skolan löser skolans större utmaningar. Låt oss inte luras att tro på den vägen utan låt oss ta bort onödig administration och andra icke pedagogiska uppgifter från lärarna. Ge lärarna bättre villkor i form av ännu högre löneutveckling för de duktigaste och mer semester för alla. Förstärk skolklasserna som har elever med funktionshinder med mer stödpersonal. Gör gymnastik obligatoriskt. Och lite annat.. Det är varje enskild rektor och hens lärare som ska lösa bildningsuppdraget. Om vi tar den utgångspunkten har vi snart en skola i världsklass.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kommande-skolutredning-har-stora-brister_8971376.svd

Integritet
Vi lever i informationssamhällets tidevarv. En tid som är fantastisk på många sätt men också farlig ur ett personligt integritetsperspektiv. Alla verksamheter som lagrar känsliga personuppgifter måste säkerställa en hög sekretess och säkerhetsnivå kopplad till den informationen. En kommun, ett landsting och statliga myndigheter hanterar mycket känslig information om invånarna. Vi invånare måste kunna lita på att den informationen är väl skyddad och inte hamnar i orätta händer.

Data, som sammansatt blir information, är kritisk för all verksamhet. Det gäller att alla verksamheter är kloka med hur den informationen samlas, lagras, används och att den part som tekniskt levererar denna infrastruktur klarar av sitt viktiga uppdrag. Tror du att det är bra eller dåligt att en offentlig verksamhet försöker ha egen personal för att klara all teknik och systemfrågor runt informationsbehandling?
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/stora-brister-i-stockholms-datasystem_8971614.svd

Skolans huvudproblem

Rätt fokus
Det är avgörande för svensk positiv utveckling att våra barn och unga lär sig mer och utvecklar en bättre samarbetsförmåga om välståndet ska försvaras. Så långt verkar de flesta partier överens. Skolan kommer att vara i fokus under valrörelsen eftersom den inte kan anses göra annat än att den lågpresterar. Jag ser fram mot skoldebatten och om den ska vara värdefull är det viktigt att partiernas konkreta skillnader i praktiska åtgärder redovisas och fokuseras i debatterna.

En bra skola förutsätter en kompetent och engagerad ledning samt kompetenta och engagerade lärare. Att skolans styrelse rekryterar dugliga rektorer, och avskedar odugliga, är självklart mycket viktigt för verksamhetens resultat. Rektorn måste sedan förhålla sig till rikets arbetslagar och inom givna ekonomiska ramar försöka få det bästa av sina lärare, rekrytera kompetenta och engagerade lärare och trots svårigheterna försöka bli av med dem som gör ett dåligt jobb. Rektorn och hens lärarkår får sedan göra sitt bästa för att med de elever de attraherar och behåller på skolan ska få bästa möjliga start i livet. Oavsett social status och bakgrund. Så enkelt är det. Den gordiska knuten inom skolan handlar inte om att förstatliga eller att dela upp skolan på det ena eller andra sättet. Den gordiska knuten (vad som löser problemen) kan bara lösas genom konkreta verksamhetsåtgärder och att befintliga ekonomiska ramar används klokare. Problemen handlar om för mycket statlig detaljstyrning, att lärarna inte får större frihetsgrader utifrån sin kompetens, att lärarna inte har tid med mer elevcoaching, att det i många klasser ingår flera elever med särskilda behov som inte hanteras väl, att lokalkostnaderna är för höga och att IT stödet i lärandet är undermåligt. Att tro att övergripande organisationsförändringar löser grundläggande verksamhetsproblem är "skuggboxning"
http://www.unt.se/uppsala/politisk-oppning-for-ny-organisation-2812528.aspx.
Redan på den tiden när jag jobbade på IBM lärde jag mig att det är klokt att analysera problemställningar och sedan förhandla om kloka vägval framåt innan man gick ut med lösningar.

Vetenskap
Tänk att det finns skolor som inte respekterar tydliga vetenskapliga slutsatser. Är inte det lite komiskt! Lite mindre tyckande om skolan skulle inte skada. Bara för att vi alla gått i skolan är vi inte några pedagogiska experter. Ta gärna del av länken nedan som ger ett bra exempel på skola som gick från dålig till mycket bra på tre år. Jag har inte lyckats ta reda på om det var möjligt inom givna ekonomiska ramar. Personligen tycker jag att den allra viktigaste rättvisefrågan är att ge alla våra barn och unga bästa möjliga start i livet.
http://www.sydsvenskan.se/sverige/nar-skolan-ar-som-allra-bast/

Ekonomiska styrsystem

Vad händer nu?
Äntligen har som jag tidigare skrivit bl a Borg och Björklund insett att även borgerliga väljare ogillar dålig kvalitet och ekonomisk misshushållning kopplat till t ex skolverksamheter. Vad blir motdragen? Förstatligande kommer knappast att göra någon positiv skillnad. Gå tillbaka till en enfaldig och lika dålig skola för alla? Det borde vara självklart att vägen framåt innebär tydliga kvalitetskrav, hårda hävningsklausuler i rätten att utbilda våra barn och unga och tydliga ekonomiska incitament för att inte erbjuda dålig kvalitet i undervisningen. Självklart ska skolor med strukturellt fler mindre studiemotiverade elever få extra resurser. Också självklart att skolor som finansieras av våra skattepengar inte ska kunna välja bort besvärliga och svaga elever. Precis som många andra blir jag förbannad av att ta del av hur rektorn för Profilskolan jobbat. Hur svårt kan det vara att bygga ett fungerande rörelseramverk kopplat till våra skolor om inte vinstmöjligheter ska vara det viktiga? Fixa till det! Sossarna har nu mer trovärdighet än något annat svenskt parti. Alliansen måste återupprätta förtroendet som dem som har den bästa politiken för att våra barn ska få bästa start i livet och för att vårt generella välstånd ska fungera. Jag och många andra icke vänster anser att skolan måste hålla en hög kvalitet för alla våra barn.
http://www.dn.se/ledare/du-och-du-men-inte-du/
http://www.dn.se/nyheter/sverige/skandal-utan-motstycke/

Öppnare debatt om svårare frågor
Det konflikträdda Sverige behöver lära av många av våra nyinvandrade kulturer att höga samtalstoner och tillspetsningar i debatter ökar möjligheterna att finna lösningar. I vart fall om man låterbli personangrepp och inte har vapen i närheten. Vi måste våga och lära oss att öppet stöta och blöta svåra sakfrågor. Hur integrerar vi assylinvandrade bättre? Hur ska vi klara att det snart är under 10 yrkesverksamma per +80åring? Lite kul är det att våra systrar och bröder i Norge tycks ogilla denna sida, att vara konflikträdd och att göra vissa frågor tabu, hos "svensken". Många i Norge tycks förbannade över att svenska media mfl reducerar partier som fått stort folkligt stöd till att vara populistiska och främlingsfientliga. Det håller inte många norrmän med om. De tycker att de ser problem, vågar tala om problemen och försöker lösa problemen. Varför tror du att vi har ett så inskränkt debattklimat i Sverige?
http://www.dn.se/ledare/signerat/samjan-overvinner-skavlan/