Skolan måste få vara skola

Lägg ner Skolverket

Det finns gott om effektiviseringsmöjligheter inom offentlig sektor i Sverige. Den nationella regeringen borde göra mycket mer för att lägga ner och slå ihop verksamheter. Den stora nedläggnings- och ihopslagningsreformen behövs bland annat för att klara av finansieringen av en åldrande befolkning.

En verksamhet som med fördel kan läggas ner och byggas upp i annan form är Skolverket. Jag delar nedan skribents åsikter uttryckta i GP om att Skolverket med fördel ska läggas ner. Anna-Karin Wyndhamn har rätt. 

”Äntligen pekar mycket i rätt riktning för svensk skola. Läroplansutredningen banar väg för en uppgörelse med den postmoderna kunskapssyn som sedan nittiotalet förflummat undervisningen, försvagat lärarrollen och bidragit till dramatiskt sjunkande resultat. I framtiden ska det vara läraren som bestämmer och tydligt leder lektionerna. Skiftet understöds i sin tur av utredningen om stärkt studiero, vilken föreslår att läraren åter får förstärkta befogenheter att upprätthålla ordningen i klassrummet.”

”Betygsutredningen lanserar ett nytt system som ska skapa likvärdighet, stoppa utslagning och trycka tillbaka den betygsinflation som skapat problem också för högskolor och universitet. På det följer en reformerad lärarutbildning med fokus på solida ämneskunskaper och träning i undervisningsstrategier som bygger på robust evidens, inte abstrakta teorier och ideologi. En omgjord lärarutbildning ska, tillsammans med de övriga förändringarna, återupprätta läraryrkets status och attraktivitet. Så är det tänkt.”

”Om kursändringen för svensk skola blir så markant som utredningarna öppnar för, beror på hur politiken väljer att implementera förslagen. Ansvaret för att praktiskt genomföra vissa centrala förändringar lägger utredarna på Skolverket. Det är denna myndighet som ska ta fram förslag på kursplaner och betygskriterier. Samma verk ska skapa praxis, vägledning och stödmaterial för lärare och skolor med svåra elevärenden och stök. Skolverket ska ansvara för det nya betygssystemet och skapa infrastruktur för de digitala slutproven för årskurs nio. Och det är Skolverket som ska göra läraryrket attraktivt igen genom att sprida ”bilder av läraryrket” i ”aktiva informationsinsatser” som ”bygger vidare på sådant som myndigheten tidigare gjort”.”

”Statens Skolverk har inte direkt varit pålitligt i att följa direktiv, särskilt inte från borgerligaregeringar. I flera fall har myndighetens tjänstemän agerat i strid med riktlinjerna och därmed satt sig över uppdragsgivaren. I sitt hårt kritiserade stödmaterial har Skolverket upprätthållit en postmodern kunskapssyn, förordat konstruktivistisk metodik och matat ut filmer som framhåller en tillbakahållen coachlärare som ett eftersträvansvärt ideal. Det förefaller vara just sådana ”bilder av läraryrket” som myndigheten tror på.”

”En gång lade dåvarande skolminister Göran Persson (S) ner Skolöverstyrelsen i en Aktuelltsändning. Kanske är det läge för ett nytt radikalt drag och modellera om de myndigheter som ska omsätta utbildningspolitik och bistå svensk skola. Om regeringen verkligen menar allvar med ett pedagogiskt paradigmskifte.”

https://www.gp.se/ledare/gastkolumn/ar-det-dags-att-lagga-ned-skolverket.53736bdb-85f8-41cd-9806-a5285c49075b

Ledarskapet avgörande

Ramarna statens men ledarskapet huvudmännens

I hierarkiska organisationer där det finns överordnade och underordnade har alltid ledarskapet en avgörande betydelse för hur väl en verksamhet fungerar. Så enkelt är det. Självklart finns det stora skillnader kopplat till förutsättningarna eftersom varje grupp är unik. Det är därför det inte är så enkelt att bara försöka härma en framgångsrik grupp. Det är dock lättare att till exempel leda en grupp med mönsterelever från akademiska hushåll än att leda en grupp med om omotiverade elever med en eller flera diagnoser med sig på livsresan. Ledarskapet har alltid en avgörande betydelse för utfallet i en verksamhet. 

En skola är inget undantag. En skicklig rektor och skolledning får garanterat ett mycket bra resultat utifrån vad som är möjligt. Eftersom skolan till väldigt stor del är styrd av staten är en kommuns viktigaste uppgift att säkerställa kompetenta och motiverade rektorer stora nog för väldigt svåra uppgifter. Arbetsgivaransvaret över skolornas ledningen är kommunernas i alla kommunala skolor. Jag tror ingen av oss tror att det är enkelt att styra en skolas elever. lärare och andra som är en del av arbetsmiljön på en skola. Det är inte lätt. Därför har ledarskapet över ledarna i våra skolor en central roll för att vi ska vända den oacceptabla arbetsmiljö som råder i många av dagens skolor. Ledarna över rektorerna är politiker.

Anna Dahlberg, Expressen, bjuder nedan på mycket läsvärt läsande om du bryr dig om skolan. En skola i desperat behov av bättre förmåga att konkurrenskraftigt bilda våra barn och unga.

"I början av 2019 fattade Skolinspektionen det historiska beslutet att låta staten ta över kontrollen av en kommunal skola. Förfallet på Storvretskolan i Botkyrka hade gått så långt att situationen blivit ohållbar. Elever skrek och knuffade på varandra i korridorerna. Lärare blev slagna och kränkningar var vardagsmat. När polisen var på besök vid ett tillfälle kastades en banger in i skolmatsalen. Utåtagerande elever hade tagit makten på skolan medan lärarna kapitulerade. De sistnämnda hade inspirerats av metoden lågaffektivt bemötande och tolkade den som att de inte längre skulle ägna sig åt gränssättning. I det läget hörde två rutinerade skolledare – Susanne Norman och Lillemor Bergquist – av sig och erbjöd sig att ta över som rektorer på skolan. Sagt och gjort. Åtta månader senare var jobbet klart. Sveriges mest ökända problemskola hade kommit på fötter igen och Skolinspektionens inspektörer gav grönt ljus på alla punkter. Så vad bestod mirakelkuren i?"

"Susanne Norman berättar att det första som de gjorde var att damma av de gamla ordningsreglerna på skolan. Från och med nu skulle de följas, lät den nya rektorsduon meddela. Eleverna skulle respektera varandra, lärarna och lokalerna. De skulle komma i tid till lektionerna, inte klampa in efter en halvtimme och så vidare. Den första frontlinjen drogs upp vid skogränsen. Trots att det var skoförbud på skolan sprang eleverna runt med skorna på liksom jackor och kepsar i klassrummen. Elever som struntade i regeln fick nu stanna kvar efter skolan för ett enskilt samtal med rektorsduon. I början var det långa köer av elever utanför rektorsexpeditionen, berättar Susanne Norman. Under samtalen pratade de om varför eleven hade brutit mot regeln och om hen behövde något stöd. Kanske ville de mötas varje morgon av en vuxen som kunde hjälpa till att påminna om regeln?

– I det läget tackade alla genast nej till stöd. De förklarade att de absolut inte hade några problem med att ta av sig skorna i fortsättningen. De hade bara ignorerat regeln eftersom de kom undan med det, berättar hon. Så var det problemet löst."

"Det är ett sorgligt faktum att lärarutbildningarna inte har rustat dagens lärare för den verkligheten som de möter i skolorna. Att ge lärare chansen att i efterhand träna på tekniker i ledarskap vore en ypperlig investering. Samtidigt kan rektorer få lära sig av Susanne Norman och Lillemor Bergquist hur man vänder en skola i kris. Få saker är viktigare att ta itu med än denna."

https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/sa-har-vander--man-en-skitskola-/

När vi ändå talar om ledarskapets betydelse förtjänar Kronqvists artikel nedan, i Expressen, uppmärksamhet. Det är en merit att ha blivit utesluten av en så inkompetent ledning. Det är minst sagt pinsamt hur man kan misslyckas så kraftigt som C gjort under Lööfs och Arthursons ledning. Särskilt när förutsättningarna var goda. Ledarskapet har stor betydelse, i alla sammanhang. Inte minst inom politiken.

https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/varldens-rikaste-parti-fick-inget-pang-for-pengarna/

Staten missköter skolan

Friskolereformen har stora brister

Den svenska skolan behöver kraftigt stärkas så att våra barn får en konkurrenskraftig utbildning. Idag brister på tok för många skolor i sitt uppdrag att klara av det. Det slår hårt mot dagens elever och försämrar kraftigt svensk förmåga att skapa en framgångsrik framtid för de flesta som lever i landet Sverige. Viktigast av allt är det att få ordning på lärandet i våra grundskolor. Utvecklingspartiet demokraterna lyfter i UNT än en gång hur allvarligt läget är i Uppsalas skolor. Det går att vända denna negativa utveckling som är ett faktum i skolan. En skola nästa helt styrd och förväntat kontrollerad av staten.

”Varje skola ska vara en trygg och lärorik arbetsplats där omsorg, utveckling och lärande ger alla barn och unga en god chans att nå sin maximala förmåga och lusten till ett livslångt lärande. Grunden för detta läggs redan i förskolan. Här kan barns eventuella svårigheter uppmärksammas. Det kan gälla beteendestörningar eller språksvårigheter. Redan här kan alltså åtgärder sättas in. Uppsalas grundskolor har hamnat på efterkälken. Att placeras på 261:e plats av 290 kommuner i Sverige är inte acceptabelt.”

”Resurserna till anpassade skolformer behöver stärkas. Skolorna måste få betydligt bättre möjligheter till individuella lösningar. Barn med behov av olika former av extra stöd på den befintliga skolan ska ges möjlighet till det. De elever som behöver resursskola ska ges möjlighet till det. Vi anser att kostnaderna för detta inte ska belasta elevens skola. Rektorerna måste tillsammans med all personal, och med en god kommunikation med föräldrar, ges bättre möjlighet att organisera sig utifrån elevernas förutsättningar och lärarnas olika kompetens.”

”Läget i Uppsalas grundskolor är oacceptabelt. Nu räcker det med fina ord och tandlösa handlingsplaner. Lärare och rektorer vet vad som behöver göras och de måste ges möjligheteratt få det gjort.”

https://unt.se/debatt/artikel/laget-i-uppsalas-grundskolor-ar-oacceptabelt/jd128e0j

Harald Nordlund, tidigare liberalt kommunalråd och riksdagsledamot, skriver en läsvärd debattartikel i UNT som jag bifogar nedan. Precis som jag lyfter han föredömligt fram att skolan redan idag är väldigt hårt statligt styrd och att kommunerna drabbas av att de har liten påverkan på om friskoleetableringar accepteras eller ej. 

"Den svenska skoldebatten är märklig på flera sätt. Som jag här försöker visa, har staten ett mycket stort ansvar för skolan, för kvalitet, jämlikhet och så vidare. Debatten ger emellertid ett intryck av att staten inte har något ansvar alls. ”Förstatliga skolan!”, hörs från visst politiskt håll. De som står för detta utrop vet naturligtvis att den i flera avseenden är statlig. Varför används då utropet på det sätt, som görs? Sannolikt för att utnyttja en okunnighet, hos många av oss medborgare, om att staten har det ansvar man vill ge den. Och sannolikt för att man på statlig nivå inte vet hur man ska ta sitt ansvar. Skollagen medger andra än kommuner att starta och driva skolor, förskolor och fritidshem."

"Det mest märkliga med systemet är att det är ett skolsystem vid sidan om. Kommunerna kan i praktiken inte hindra start av en friskola, som staten genom Skolinspektionen har godkänt. Inte heller över tillsynen av skolorna har kommunerna totala ansvaret. Härigenom har, har det visat sig, problem med granskningen av kvaliteten och med ibland oskäliga vinstuttag uppstått. Förutom den organisatoriskt svårförklarliga konstruktionen för friskolor är att det som är offentligt, solidariskt ansvar ska få utföras av bolag med vinst som ett överordnat mål."

"Staten styr huvudsakligen med lagar genom statliga verk och myndigheter. De brister, som finns, bottnar sällan i brist på lagstiftning och inte heller i brist på statliga organ. Staten har helt enkelt inte skaffat sig de verktyg, som behövs för att bygga det man skissat. Med andra ord: man vet inte hur man ska få efterlevnad av de lagar man stiftat. Det är här åtgärder bör sättas in, inte på förledande prat om förstatligande av det som redan är statligt ansvar."

"Friskolesystemet måste avskaffas, av skäl, som här har nämnts. Det innebär inte att ingen annan än kommun bör få bedriva skolverksamhet. Det måste emellertid vara upp till kommunerna att självständigt besluta om huruvida man vill köpa skoltjänster av extern utförare och att teckna avtal om upphandlingen. Kommunerna är vana vid upphandlingar. Vid köp av tjänster såsom skoltjänster är skillnaden att avtalsskrivandet är härvid mer komplicerat, liksom att finna metoder för uppföljning och ansvarsutkrävande."

"Skolan är ett gemensamt ansvar liksom, till exempel, sjukvården och äldreomsorgen. Vi måste förhindra att detta ansvar mer och mer flyttas till en marknad. Ansvaret ska vara den offentliga sektorns. Men ansvaret får inte gälla enbart i teorin utan måste tas i praktiken, där den stora syndaren är staten." 

https://unt.se/debatt/artikel/friskolesystemet-maste-avskaffas/rx3ywvyr

Som jag skrivit om tidigare slår de snabba räntehöjningarna särskilt hårt mot våra yngre. En skola som inte fungerar och en ekonomisk politik som slår stenhårt mot våra unga är inte uttryck för generationsrättvisa. Riksbankens agerande har en stor skuld i att unga skuldtyngda unga nu drabbas hårt. SVT-reportaget nedan ger lite perspektiv på det. 

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/experternas-ranteanalys-kan-sla-enormt-hart-mot-yngre-manniskor

Mobilförbud i skolan

Studie- och arbetsmiljö
Hur viktigt är det att våra elever har en bra studiemiljö? Hur viktigt är det att våra viktiga lärare har en bra arbetsmiljö både för att må bra och klara av att vidareutveckla eleverna så framgångsrikt som möjligt? Det är självklart väldigt viktigt. Vem kan lära sig något eller få något vettigt gjort om det är stökigt, bökigt och de man försöker nå igenom till är fullt koncentrerade på något annat än att lyssna på det du vill att de ska lyssna till? Eller att läsa det läraren anser ska vara i fullt fokus för stunden. Det är ingen tvekan om att vi har stora bekymmer i våra klassrum, runt om i landet, med ordningen i klasserna. Anledningarna är många till varför studieresultaten är djupt otillfredställande. För att få till förbättringar krävs många åtgärder. Åtgärder som på många sätt inte alls behöver innebära några reformer som belastar en redan extremt reformtrött skolverksamhet. När vi tittar på några enkla förbättringsåtgärder är det dumt att underskatta alla tjänster på Internet som barn och ungdomar lätt har tillgång till via sina smarta mobiler.


Rektors ansvar
Visst kan det upplevas lätt att tycka att det är rektor som bestämmer över liknande frågor. I teorin är det så. I praktiken är det dock inte så enkelt då föräldrar tycker olika, rektorer kan frukta att det minskar attraktionen till just den skolan etc. I artikeln som bifogas förs ett resonemang om mobilförbud i skolan. Är inte det att gå för långt? Jag inser värdet av att ha en nationell regel kopplat till detta för att förbättra studie- och arbetsmiljön. Varför ska enskilda elever drabbas av att en och annan rektor inte har kraften att införa en regel om mobilfria klassrum? Och att upprätthålla den regeln? Varför kan inte Skolverket som har en massa direktiv för skolverksamhet skrota säg tio av dessa och istället lägga till mobildeponerade klassrum? Det kräver väl inte en lagstiftning? Hur svårt kan det vara att ge alla elever ett enkelt logistiskt upplägg som innebär att man lägger sin mobiltelefon på en plats i närheten av vita tavlan under lektionerna? "good guy/bad guy" är en väl använd metod i vårt samhälle. Låt Fridolin göra något positivt för skolan, låt honom efter två år i vart fall ge Skolverket i uppdrag att införa något liknande. Då har han efter två år gjort någon nytta.... Då kan alla rektorer och lärare skylla på regeringen men samtidigt kan både studie- och arbetsmiljön i vart fall bli lite bättre. Ja, ja det är i vart fall viktigt att ta i studiemiljöfrågan mycket mer då det självfallet påverkar studieresultaten mycket. Vad tycker du?
http://www.expressen.se/ledare/dags-att-forbjuda-mobiler-i-klassrum/

Kulturen vinner alltid

Samhällsbygge
Sedan mänsklighetens formationer av samhällen har också olika kulturer vuxit fram och utvecklats. Människans basbehov är desamma men de kulturer som skapats runt om i världen är mycket olika. Många gånger så olika som våra språk för att ta en jämförelse som tydligt beskriver att skillnaderna ofta är stora. Underskatta aldrig kulturella skillnader! Vill man undvika att starka parallellsamhällen växer fram inom till exempel Sverige måste landets ledande politiker ta integrationsutmaningen på större allvar.

Jag och andra ledare som varit med om sammanslagningar av företag vet hur svårt och krävande det är att lyckas med just fusioner av bolag. Varje bolag har utvecklat sin egen kultur. För att lyckas krävs hårt arbete och ett väldigt tydligt ledarskap. Oavsett vilken strategi ett företag har, som dess ledare försöker genomföra, kommer det bara lyckas om ledarskapet också kan ändra en förvärvad kultur som inte samspelar väl med det förvärvande företagets. De största fusionsmisstagen har gjorts när till exempel två nordiska bolag slagits ihop och kulturskillnaderna underskattats. Och om en ny ledare rekryteras in utifrån ett företag, för att genomföra stora och nödvändiga kulturförändringar, kommer motståndet bli hårt. Det är svårt för vuxna människor att ändra beteenden. Inom både IBM och Ericsson fick jag uppleva hur svårt och krävande det är att förändra starka och tidigare framgångsrika kulturer. Både IBM och Ericssons stora kulturella utmaning var att ställa om stora delar av affärslogiken från produktorienterad till tjänsteorienterad.

En stor del av en lednings arbete handlar om att vårda och utveckla den kultur man vill ha. Så måste även ledningen för en kommun och en nation arbeta. Förbättringspotentialen är stor i AB Sverige och AB Uppsala kommun. Det brådskar att välja dugliga förändringsledare. Kultur slår alltid goda ambitioner om man inte klarar att leda tydligt och inkluderande. Naivister, vänstervridna och främlingsfientliga kommer aldrig att lyckas.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kultur
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Subkultur
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Parallellsamhälle
http://www.cordial.se/2014/05/culture-beats-strategy-every-time/
https://hbr.org/2011/03/culture-trumps-strategy-every

Två exempel på misslyckade organisationskulturer är Uppsala kommun och det svenska skolsystemet. Uppsala kommun lider av en kultur där allt för många tidigare och nuvarande politiker inte ansvarsfullt kan sköta invånarnas pengar. Gång efter gång misslyckas kommunen med att sköta sin ekonomi vilket självklart både drabbar invånarna och medarbetarna när stora kriser kräver sina offer. Uppsalas ekonomi är än en gång i väldigt dålig ordning. Samtidigt öser S och MP ut allt mer begränsade resurser på byggprojekt som ytterligare försämrar kommunens ekonomi. All heder till den nuvarande ekonomichefen, men lyssnar S och MPs kommunalråd på vad han säger?.... Om Uppsalas oförmåga att fostra en fungerande ekonomistyrning fortsätter blir det än en gång väldigt dyrt för oss Uppsalabor! Priset blev väldigt högt under inledningen av 2000-talet! Vissa tycks aldrig lära sig av tidigare misstag. Jag hoppas fler Uppsalabor röstar på ansvarstagande och erfarna politiker i kommunvalet 2018! Det har stor betydelse för invånarnas kommunala service och enskilda ekonomi.

Det svenska skolsystemet är också mycket dysfunktionellt. Gång efter gång kan vi ta del av önskemål  från lärarfack, skolledare, lärare och vissa partier om att åter helt förstatliga skolan. Det är tröttsamt att ta del av denna våta dröm om att skolverksamheten ska bli så mycket bättre om den helt centraliseras till staten. Skolan är redan idag väldigt styrd av staten. I Uppsala representerar skolan nästan hela 50% av kommunens budget. Skolan har länge varit överfinansierad vilket starkt bidragit till kommunens dåliga ekonomi. Oavsett huvudman för enskilda skolor är det fortsatt rektorerna som ska leda den operativa skolverksamheten. Vilket är huvudproblemet inom skolan? Bristande ledarskap! Inget annat. Vet du hur erfarna våra ministrar är som ansvarar för skolverksamheterna? Gustav Fridolin och Aida Hadzialic heter dom. Vet du att vi har både ett Skolverk och en Skolinspektion, med statliga generaldirektörer, som ska säkerställa att våra barn och unga får den likvärdiga och kvalitativa utbildning vi vill ge dem? De tycks odugliga att tillsammans med ansvariga ministrar utföra sina uppdrag. Du ska inte heller tro alla utflyttningskommuner kortsiktigt har ekonomiska problem. Det kommunala utjämningssystemet skjuter pengar från vissa växande kommuner till de allt mindre befolkade kommunerna samt Malmö och Södertälje. Uppsala, mer urusel ekonomi, betalar allt mer till andra kommuner.
http://www.skolverket.se
http://www.skolinspektionen.se
http://www.regeringen.se/sveriges-regering/utbildningsdepartementet/gustav-fridolin/

Vad ska man göra? Emigrera, bli välavlönad tjänsteman som SEB-chefen från Uppsala Annika Falkengren eller fortsätta som folkrepresentant och kämpa för en hållbar frihetskultur? Frihetskampen för de som bor här uppe i norr får min energi ett tag till. Vi behöver bli fler som hjälps åt att försvara och stärka den individuella frihetskulturen som tjänar alla, inte bara de välbärgade. Hjälp mig gärna. Tillsammans kan vi skapa fantastiska resultat. Vad väntar du på?
http://www.dn.se/ekonomi/sebs-annika-falkengren-klattrar-mot-toppen-av-lonelistorna/ http://www.regeringen.se/sveriges-regering/utbildningsdepartementet/aida-hadzialic/

Mer eller mindre i skolan?

Hur går det för vår framtid?
Skolresultaten utvecklas otillfredställande och skälen är många. Inte minst är en misslyckad integrationspolitik en del av utmaningen att vända en under lång tid negativ trend. Att trenden måste brytas tycks alla vara överens om. Det är våra barns positiva framtid och därigenom vårt framtida välstånd som står på spel. Stadsministern växlar nu också upp i skolfrågan. Det är bra. alla partier behöver bry sig men det som inte behövs är en massa nya pålagor eller idiotiska utspel från Skolverket. Det som framförallt krävs är mindre administrativa krav på lärarkåren och att ny informationsteknik i en större utsträckning utnyttjas för att mer individanpassat stötta våra barns kunskapsinhämtande. Alla partier har olika förslag på lösningar som gör att våra elever förväntas lära sig mer. Jag hoppas verkligen att många medborgare och i synnerhet föräldrar tar del av de olika partiernas förslag så att de väljer att rösta klokt om skolfrågan är den viktigaste för dem. I Uppsala tycker jag att Centerpartiet har en mycket bra skolpolitik. Det kanske inte är svårt att förstå att jag tycker det ; ).
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/allt-juleljus-pa-skolan

Skrota Skolverket!

Misslyckande och översitteri
Vad kan man säga om Skolverket och dess verksamhet? Mycket men bland det även att de Ägnar sig åt översitteri och misslyckade riktlinjer. En positiv konsekvens av verkets bristande kvalitet är att jag får mer energi att kämpa för föbättringar och mot orättvisor. Särskilt mot statliga övergrepp som när Skolverket i sina publikationer sprider lögner om enskilda medborgare. Ett exempel på misslyckande är påfundet att t ex Adventsfiranden eller skolavslutningar i kyrkor är ok bara ingen kyrklig sprider några religiösa budskap...... Är inte julens kärleksbudskap utifrån olika bibelperspektiv ok? Är det inte en väldigt fin del av vår svenska kultur? Pinsamt! Gör om och gör rätt! Vad tycker du?
http://www.skolverket.se/lagar-och-regler

Som skattebetalare tycker jag att Skolverket och Skolinspektionen med fördel kan slås ihop. Det blir en bättre verksamhet och många administrativa tjänster kan sparas in. Bl à slipper vi en generaldirektör. Generaldirektörer har ännu förmånligare villkor när de får lämna sina uppdrag än politiker men det är värt att genomföra alla rationaliseringar som är möjliga. Trots allt kan de inte göra av med mer pengar om de inte bestämmer över något. Vad väntar vi på? Då kanske skolans verksamhet börjar fungera lite bättre som en biprodukt också...... Om du kan förklara varför dessa två verk inte kan slås samman så får du gärna förklara det för mig! Tills jag får en acceptabel förklaring tycker jag att Skolverket skall skrotas.
http://www.skolinspektionen.se/