Skolformer och segregation
Är Sverige ett sekulärt samhälle som en del av att vi i World Values Survey klassas som extrema? Ja, det är vi. Tycker en stor majoritet av svenskarna att vi ska vara sekulärt uppbyggda? Det vill säga att samhällets institutioner ska vara fria från religiösa inriktningar. Att de flesta som levt i generationer i Sverige kulturellt bär med sig många kristna värderingar är samtidigt ett faktum. I det sekulära samhället ska dess institutioner vara objektiva och alla varianter av trosuppfattningar får vi utöva i våra privata sfärer. I vårt demokratiskt uppbyggda land är det lagarna som styr alla oss invånare jämlikt. Vi som gillar denna ordning, och inte vill att olika religioner återigen ska börja påverka våra liv mycket, måste stå upp för det fria och religiöst obundna samhället. En särskild betydelse för att lyckas försvara det vi idag tar för givet är att bryta skolans allt mer påtagliga segregation.
https://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp
https://www.myndighetensst.se/kunskap/religionsfrihet/tema-2021-religionsfrihet--demokrati/del-4-sverige-varldsbast-pa-sekularism-religionsfrihet-och-religios-mangfald.html
Det talas allt mer inom offentlig sektor om riskanalyser och att nämnder och styrelser behöver genomföra riskanalyser kopplade till sina verksamheter. Inom skolan tycks riskanalyserna ha varit mycket bristfälliga. Som vanligt tycks också politrukerna i de gamla partierna inte heller våga riskera sina karriärer genom att uttrycka en avvikande åsikt än vad partiledning och ett rådande partiprogram säger. Riskerna med dagens skolsystem har varit många och naiviteten som vanligt pinsamt omfattande. Mest har det varit den tidigare Alliansen som stått för naiviteten inom skolan. Inkluderingsvisionen har misslyckats och öppnandet för bolagisering inom skolsystemet har genomförts på ett oklokt sätt. I det sekulära Sverige måste vi stå upp för att skolan utan minsta tvekan ska vara sekulärt orienterad. Och att den så långt som möjligt bidrar till en ”vi-gemenskap” oavsett vilken bakgrund elever har. För Utvecklingspartiet demokraterna är det en självklarhet att stärka våra skolor och att bryta ett allt mer omfattande utanförskap. Därför är det också en konkret och tydlig del av vårt partiprogram sedan maj 2021. Privata skolor kan med fördel drivas i stiftelseform med rätt till insyn och religiösa skolor bidrar bara till växande splittring i vårt samhälle. I skolor, arbetsplatser och bostadsområden ska vi leva och skapa värde tillsammans. Det vinner vi alla på.
Karin Pihl, GP, skriver läsvärt om att skolor i nedan artikel.
”Det var en fin tanke som låg bakom friskolereformen, världsunik i sitt slag, på 1990-talet. Mångfalden skulle öka. Eleverna skulle ha möjlighet att välja en skola vars pedagogik passade dem. Små kommunala byskolor som hotades av nedläggning skulle kunna tas över av engagerade föräldrar. Ideella organisationer, kyrkor och andra samfund skulle ha möjlighet att starta skolor med en unik profil.”
”Den svenska skolmarknaden domineras alltmer av ett fåtal stora koncerner. Enigt en sammanställning som SvD gjorde i fjol växer de stora bolagen – Academedia, Internationella Engelska skolan, Kunskapsskolan, Atvexa och Jensen Education – i rasande fart. Börsnoterade Atvexa har sedan starten haft en snittillväxt på 30 procent. Taktiken för dessa bolag är att köpa upp mindre friskolor för att ta marknadsandelar.”
”I dag går 70 procent av grundskoleeleverna som går i friskola i en aktiebolagsdriven sådan. De ideella skolorna minskar i andel. Och utvecklingen ser ut att fortsätta.”
”Detta leder till att de små, idéburna skolorna får det svårare. Att starta en liten skola på landsbygden där en stor del av styrelsen kanske består av engagerade föräldrar och personer i lokalsamhället är svårt. De har helt enkelt inte kapaciteten och resurserna att genomgå den byråkratiska processen.”
”Paradoxen ser alltså ut så här: önskan om mångfald och pluralism leder till att oseriösa aktörer och rena extremister tar tillfället i akt. För att stoppa detta krävs en omfattande regleringsapparat, vilket i sin tur leder till att stora koncerner gynnas medan de små, som reformen skulle värna, får det betydligt kämpigare.”
”Men de stora friskolekoncernerna konkurrerar inte bara ut små friskolor. Även kommunala skolor hotas av börsbolagens framväxt. Den fackliga tidningen Skolvärlden har i flera artiklar uppmärksammat problemet med att kommuner tvingas betala ”extra” till friskoleföretagen, vilket leder till problem för den kommunala skolans ekonomi.”
”Om den kommunala skolan går med underskott ökar genomsnittskostnaden per elev, och därmed skolpengen. Detta blir inte sällan konsekvensen om det öppnar en friskola i kommunen som orsakar sviktande elevunderlag i befintliga skolor. Men eftersom kommunala och fristående skolor ska få lika hög ersättning blir alltså kommunen ersättningsskyldig till friskolan.”
”
Detta för att skolorna ska behandlas lika rent ekonomiskt, trots att kommunala skolor alltid måste ha en beredskap för att ta hand om eleverna om friskolan av någon anledning tvingas stänga.””De som försvarar de vinstdrivande skolorna brukar anföra två argument som inte riktigt går ihop: Dels att vinsten inte är särskilt relevant, utan det är kärleken till utbildning som är aktiebolagens drivkraft. Om bolaget nu skulle råka dra in lite stålar är det för att skolan har en så bra pedagogik och är populär hos eleverna. Och dels att vinstintresset är nödvändigt för att skolorna över huvud taget ska finnas.”
”Det är sant att friskolorna är populära. Exempelvis lockas många elever och föräldrar av Internationella engelska skolans profil med ordning och reda i klassrummet. Men det är inte hela sanningen. Aktieägarna har givetvis ett intresse av att tjäna pengar, annat vore konstigt. Någonstans måste pengarna tas ifrån. En rapport som riksdagens utredningstjänst gjort med siffror från Skolverket och Statistiska Centralbyrån, som DN rapporterade om i fjol visar att det är vanligt att man försöker banta utgifterna i verksamheten.”
”Friskolorna har i snitt färre lärare per elev, enligt rapporten. Lärare och rektorer har lägre lön än i kommunala skolor. En kommunalt anställd gymnasielärare tjänar i genomsnitt 2 500 kronor mer i månaden jämfört med en lärare anställd av en friskola. Detta kan delvis förklaras med att lärare i friskolor generellt har sämre utbildning. Andelen legitimerad personal är 12-14 procentenheter lägre i friskolorna.”
”Det betyder nödvändigtvis inte att eleverna trivs sämre på friskolorna. Det kan snarare vara tvärtom. Många friskolor har en pedagogik som den kommunala skolan borde inspireras av.”
”En strategi många friskolor dock har använt sig av, vilket ett reportage från Uppdrag granskning visade 2013, är att locka till sig ”välartade” elever. Barn som är studiemotiverade och där föräldrarna är engagerade i skolgången är mer attraktiva att locka till skolan. När Uppdrag granskning testade ett 50-tal skolor välkomnade hälften av dem endast den fiktiva, studiestarka Anna. Henne gick det att klämma in i en klass. Men den studiesvaga Ale fick höra att det tyvärr inte fanns någon plats.”
”Och det går inte dåligt för skolorna. Academedia delade exempelvis ut 158 miljoner kronor i vinst till aktieägarna i fjol, vilket är 27 miljoner mer än året innan, rapporterade DN. Även Internationella engelska skolans ägare kan vara nöjda. Rörelseresultatet 2019/2020 ökade till 246 miljoner kronor. Detta enligt koncernen för att företaget hittat ”en bättre balans mellan skolpengen och lärarlönernas ökningstakter”. I klartext: De har snålat in på lönerna och låter skattepengarna i stället gå till ägarna (DN 26/11 2020).”
”Men vilka är dessa ägare? Det är ytterligare ett problem på skolmarknaden. Ingen vet exakt var skattebetalarnas pengar hamnar. Att granska ägarna kan vara svårt om det rör sig om utländska bolag. Skolinspektionen har exempelvis haft svårt att få svar från Internationella engelska skolan om vilka som egentligen äger företaget. De lyckades hitta en naturgasleverantör i Mexiko, en brittisk fondförvaltare och en luxemburgsk fond (Aftonbladet 15/6).”
”Många länder har dessutom strängare sekretesslagstiftning kring insynen i aktiebolag, vilket gör att svenska myndigheter kan gå bet om de försöker granska bolagen. Kanske ägs ett utländskt bolag i sin tur av ett kinesiskt företag? Ingen vet, för det går inte alltid att ta reda på den informationen. Ett kinesiskt företag har redan köpt in sig i den svenska vården genom att gå in som delägare i den digitala vårdgivaren Doktor.se (SvD 23/8).”
”Friskolevinsternas vänner påtalar ofta att den svenska skolan har större problem än vinstuttag. Det är helt sant att det inte saknas problem: dålig lärarutbildning, brist på läroböcker, ordningsstörningar. Listan kan göras lång. Men det är en skenmanöver i diskussionen om skattebetalda vinster. Det betyder inte heller att de borgerliga partierna inte behöver se över sitt försvar av det nuvarande friskolesystemet. Att försvara vinster bara genom att hänvisa till ”mångfalden” håller helt enkelt inte.”
”En opinionsundersökning som GP gjorde i vintras visar att åttio procent av svenskarna vill begränsa eller förbjuda vinstuttag i skolan. Av dessa är ganska många borgerliga väljare.”
https://www.gp.se/ledare/gör-upp-med-den-naiva-synen-på-marknadsskolan-1.58620302
Att Brottsförebyggande rådet, Brå, och Lärarförbundet också presenterat hur dålig arbetsmiljön för våra elever och lärare idag är gör behovet av en kraftigt förbättrad skola akut viktigt. På gårdagens kommunfullmäktige debatterades, en av mig begärd debatt, denna viktiga. Jag fick stort medhåll. Jag uttryckte bland annat att läget är så allvarligt, och förbättringsbehoven så stora, att ett liknande krisfokus som med Covid-19 kan behövas. Precis som med barnmorskekrisen är det dumt att inte lösa växande problem tidigt.
