Kunskapsstyrning

Byråkrati i balans med meritokrati
Frågar du mig är en stor del av det offentliga Sveriges största problem att styrningen från toppen inte är tillräckligt kompetent och att administrationen runt kärnverksamheterna tillåtits växa groteskt mycket. Inom allt för många mycket viktiga yrken har fokus flyttats från kärnverksamheten till en massa andra hänsynstaganden. Och många administratörer jobbar snarare med att tillfredsställa politiker och ledningar istället för att underlätta för kärnverksamhetens medarbetare. Hur man organiserar en verksamhet för att bäst lösa sitt kärnuppdrag borde alltid vara i centrum för utvecklingsarbetet. Då är proffsen inom kärnverksamheten huvudspelare, inga andra. Tyvärr känner jag till allt för många viktiga yrkesroller som "misshandlas" att fokusera på sina kärnuppdrag. Och jag känner till allt för många viktiga yrkesroller som inte får ha en stor påverkan på hur deras viktiga uppdrag bäst ska lösas. Ledarskapsförmågan är inte tillräcklig inom offentlig verksamhet idag.

Håkan Boström, GP, skriver klokt om att Sverige och dess delar kommer att utvecklas mycket bättre om vi kan börja respektera kompetens betydligt bättre än idag. De allra flesta borde kunna förstå att vår gemensamma framtid blir bättre om relevanta kompetenser i högre utsträckning får styra vilka vägval som ska göras.

”I diskussionen om välfärdens organisering hamnar ofta frågan om privat kontra offentligt ägande i fokus. Det är inte en oväsentlig aspekt, men långt ifrån det enda man bör ta hänsyn till. Offentligfinansierad privat välfärd är reglerad via upphandlingsavtal på ett helt annat sätt än privata företag på en privat marknad.”

”Hur verksamheten organiseras spelar en avgörande roll. Ofta en större roll än det formella ägandet. Inom den helstatliga universitetsvärlden har det länge funnits en kritisk diskussion kring styrningen. Direkt linjestyrning – där viktiga beslut fattas enligt schemat chef - mellanchef - anställd, istället för kollegial styrning (där beslut tas av de professionella gemensamt) har blivit vanligare – och mötts av motstånd från professionen. Detsamma gäller tendensen att kvantifierade utvärderingar - siffror och statistik som tas fram av administrationen centralt - får ersätta professionellt omdöme från kolleger.”

”Kritikerna menar att makten förflyttas till chefer och administration, samtidigt som forskare och lärare tvingas specialisera sig på ett sätt som inte uppmuntrar ny kunskap utan bara skapar mängder av ”meriteringsmakulatur” (forskningspapper som främst skrivs för att fylla på CV:t). Inom den helstatliga polisen finns en liknande diskussion: svällande byråkrati och klumpiga mätmetoder av "leverans" i kombination med att kompetens försummas. Samma mönster återfinns också inom den landstingsdrivna sjukvården.”

”Utmaningen är att hitta modeller som kan återupprätta den professionella kvaliteten utan att brista i hänsyn till grundläggande jämlikhetskrav, rättssäkerhet samt brukarrättigheter som elev- och patientsäkerhet. Det är givet att även offentlig verksamhet måste styras med vissa krav på effektivitet. Men när man inte litar på att de sakkunniga gör sitt jobb blir det lätt en självuppfyllande profetia. Människor reagerar negativt på bristande tillit och minskad autonomi i yrket. Resultatet blir att vi medborgare möter stressade läkare, lärare och poliser som ges allt mindre tid att utvecklas i sin yrkesroll.”

https://www.gp.se/ledare/färre-proffs-ett-smygande-välfärdshot-1.24668724

Dagens besvikelse
Jimmy Åkesson. Vidrigt kampanjande för röster. Det är en sak att med all rätt hävda att Sverige nu måste fokusera på att lyckas mycket bättre med integrationen innan vi kan öppna upp för ny omfattande invandring. Det är en helt annan sak att öga mot öga säga åt mycket utsatta människor att "du är inte välkommen". Unket, uselt och jag tvingas att skämmas lite som svensk. Jag anser att det Sverige jag vill leva i under överskådlig tid enbart kan ta emot efterfrågad specialistinvandring och ett mindre antal kvotflyktingar. Det innebär inte att jag accepterar att man behandlar medmänniskor på det vidriga sätt som Åkesson gjorde under sitt "besök" vid gränsen till Turkiet. 
https://www.expressen.se/kronikorer/lotta-groning/patetiskt-av-jimmie-akesson-vid-gransen/

Dagens stjärna
Sakine Madon. Ja, det är minst sagt skrämmande att vi har allt fler i Sverige som anser att åsikter ska tystas för att någon tycker ”fel”.

”Irene Molina berättade i vår debatt att Uppsala universitet har ett råd för ”lika villkor”, där de försöker sprida dessa varningar. Vi måste ha litteraturlistor som lever upp till dagens demokrativärden, hävdade hon. I vetenskapens och yttrandefrihetens namn kan man inte acceptera att människor kränks, löd argumentet. Enligt Molina är det ett bekymmer att arbetet med att skydda folk från kränkningar genom trigger warnings inte går snabbare, eftersom det finns ”liberala hållningar” som bromsar takten.”

””Yttrandefriheten kan inte handla om att få kränka människor”, menar Molina och det har många opinionsbildare sagt förr. Men det är just vad yttrandefriheten handlar om: man får vara en kränkande idiot i fria samhällen. Det är tillåtet. Man får även vara en satiriker, en komiker eller en konstnär, vars uttryck upprör. Sedan kan vi diskutera om all humor eller alla uttryck är trevliga eller lämpliga – även motreaktioner ingår i yttrandefriheten - men vi kan inte förbjuda uttryck med hänvisning till kränkta känslor.”

”Det hedrar förvisso identitetspolitiker som Molina att de är tydliga med sin önskan om att yttrandefriheten ska begränsas. Frågan är bara var i världen inskränkt yttrandefrihet innebär ökad tolerans mot underordnade grupper. Tvärtom är det i länder med yttrandefrihet som minoritetsgrupper har som störst frihet. Samband och fakta borde intressera svenska universitet - men då kan de inte förvandlas till lekstugor för lättkränkta.”
https://www.expressen.se/ledare/sakine-madon/yttrandefrihet-maste-ga-fore-sarade-kanslor/?fbclid=IwAR3K1krSq0Y9DjuPK9qxZseUcIU30nl88ZmNpCVLQEY9dcvChYvLkZomrmc

Samhällskontraktet

Välfärden
Tobias Baudin, Förbundsordförande i fackförbundet Kommunal har skrivit en debattartikel i Dagens Samhälle som är intressant. Nedan ger jag några av mina reflektioner på den.

Baudin skriver:
"I Sverige har vi valt att organisera skola, vård och omsorg så att den ska vara för alla och finansieras gemensamt. Det välfärdssamhälle vi byggt upp tillsammans är omfördelande mellan både generationer och klass, det förbättrar människors livskvalité och ökar allas individuella frihet. Till råga på allt är den samhällsekonomiskt effektiv och ger såväl hög sysselsättningsgrad som ekonomisk tillväxt. Och – den står på en stabil grund i form av ett mycket starkt stöd hos svenska folket.
Det är imponerande. Att denna fantastiska välfärdsmodell nu står inför flera stora utmaningar är väl känt. Det handlar om den demografiska utvecklingen med fler barn och många fler äldre som ska försörjas av färre. De nu alltmer märkbara effekterna av så väl vinstdriften som den långvariga underbemanningen i äldreomsorgen är också värda att nämna särskilt."
Mina reflektioner:
Ja, Sverige har haft en fantastiskt solidarisk modell som under många år erbjudit en god lägsta levnadsnivå för landets invånare. För att försvara den grundtanken krävs nytänkande då vi både har en tuffare global konkurrens, en demografisk utmaning (många barn och många mycket åldersrika) samt sedan länge en misslyckad migrations- och integrationspolitik. Om facken vill vara med och återupprätta en generell välfärd måste de bidra till att modernisera många av våra tidigare samhällssystem. Att det finns privata alternativ bland leverantörer av offentligt finansierade tjänster är inte ett problem. Problemet är om inte upphandlingar genomförs professionellt och kvalitetssäkring av det som upphandlats säkerställs. Baudin och alla som bryr sig om människorna som lever i Sverige måste hjälpas åt att stärka svensk konkurrenskraft i världen. Annars är det omöjligt att återuppbygga en anständig lägsta levnadsnivå i Sverige.

Baudin skriver:
"Låt proffsen vara proffs. Utveckla en styrning av välfärden som ger professionerna förutsättningar för att skapa en god vård, omsorg och omvårdnad. Enbart så tas den kompetens som finns hos alla anställda tillvara."
Mina reflektioner:
Ja, det är helt idiotiskt hur till exempel den administrativa överbyggnaden inom Uppsala kommun tillåtits växa och hur mycket makt som centraliserats till personer som inte förstår verkligheten på "golvet". Vi måste vända på pyramiderna så som SAS än gång gjorde med ett fantastiskt resultat. Det går att delegera befogenheter om ansvarsfrågan också är glasklar. Den som säger sig respektera kompetens fattar att vi måste decentralisera mycket inom det offentliga Sverige.
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/regeringen-maste-forsvara-och-utveckla-valfarden-29656

En sak är helt säker, om inte det svenska samhället är konkurrenskraftigt ur ett globalt perspektiv kommer vi inte heller ha en fortsatt hög generell välfärd. Och det är särskilt vårt näringsliv som måste locka till sig och locka kvar investerare i Sverige. Den som har svårt att förstå hur viktigt det är kan fundera över vilka resurser en fotbollsklubb i division tre har jämfört med en som hör till de bästa i den högsta divisionen. Den enkla jämförelsen talar sitt eget språk. Tro mig, konkurrensen mellan samhälle fungerar lika dant. Det är inte många år sedan som det vackra samhället Härnösand var ett blomstrande svenskt samhälle. Idag är det sedan ett antal år på dekis. Med ett annat lokalt ledarskap hade Härnösand kunnat utvecklas minst lika bra som Sundsvall.
https://www.synonymer.se/sv-syn/konkurrenskraft
https://tillvaxtverket.se/statistik/vara-undersokningar/undersokningar-om-konkurrenskraft.html
https://www.svd.se/sveriges-konkurrenskraft-listad-bland-varldens-basta

Även politiskt ledarskap handlar om att tidigt inse olika verklighetssituationer och utifrån det fatta ansvarsfulla beslut. På Rapport igår var det smärtsamt att se hur ledande rikspolitiker hanterat migrationsfrågan de senaste åren. Sveriges regering har stora resurser till sitt förfogande för att ha koll på läget och för att göra rimliga scenarier. Skulden för att svensk konkurrenskraft kraftigt försvagas ligger hos flera års rikspolitiker, särskilt på dem som suttit på ledande uppdrag. Mest allvarligt är självklart att våra skolor har allt svårare att bidra till att våra barn och unga bygger den kompetens som krävs för att matcha andra länders befolkningar och deras intressen.

Dagens besvikelse
Statens företrädare som återkommande visar sin oförmåga att utveckla Sverige och dess delar konkurrenskraftigt. Snart är det år 2020, då krävs att man har moderna digitala stöd för alla verksamheter, även statliga. Jag åker snart till Tallin, Estland. När jag var yngre var det ett mycket underutvecklat land. Idag är de extremt mycket digitalt moderna än Sverige. Vilka bär ansvaret? Ansvariga politiker så klart! Vad är det som brister? Ledarskapskompetensen och förmågan att fokusera på rätt saker.

"Riksrevisionens granskning visar att det finns föråldrade IT-system hos ett stort antal myndigheter. Det leder till flera olika problem, till exempel att myndigheternas arbete blir ineffektivt."

"För medborgarna torde det vara uppenbart att problemet med usla IT-lösningar inte bara gäller staten, det finns i hela den offentliga sektorn. Numera kan vi betala räkningarna med ett klick på telefonen och boka bord via appar. Men att skicka in en höstlovslapp för skolbarnen innebär ofta ett tröstlöst klickande mellan olika menyer i någon Kafkalik skolplattform."

https://www.expressen.se/ledare/staten-plagar-oss-med-sina-usla-datasystem/

Dagens stjärnor
Herrlandslaget i fotboll. Trist att Sverige tappade 2 poäng under övertid men 1 poäng är mycket bättre än 0 poäng. Janne Andersson är exempel på en ledare som kan leda. Kan det bland annat ha att göra med att han har professionell träning i att just leda en verksamhet som han både gillar och förstår?
https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/awk0R5/sverige-tror-pa-em-biljett-jattesakert

Gunnar Wetterberg. Ja, det finns gott om tyckande om vad man ska göra. Det duger inte. Den som vill få mesta möjliga ut av varje satsad krona använder den på mest effektiva sätt. Den kan man arbeta med att identifiera. Många gånger kan man lära av andra som redan arbetar smartare för att åstadkomma samma sak. Det finns gott om ineffektiva system som behöver vitaliseras, inte minst inom biståndsarbetet.
https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/priset-slar-rakt-ner-i-bistandsdebatten/