Ocker är ocker

Bra men för mesigt!

Du som följer min blogg vet att jag för över 10 år sedan starkt kritiserar att Riksdagen tillåter extrema ockerräntor på lån i landet Sverige. Särskilt på korta sms-lån som ofta nyttjas av socioekonomiskt svaga invånare. Den nuvarande regeringen får en liten stjärna för att den sänker högsta möjliga ränta men de skulle sänka mycket mer! STIBOR plus 10% borde vara ett maxvärde. Tidningen Näringslivet skriver nedan läsvärt om de förändringar regeringen föreslår. Du kanske tycker att de som tar dessa extremt dyra lån får skylla sig själva? Det kan man tycka men de allra flesta av dessa personer är bland våra socioekonomiskt svagaste och på många sätt får vi andra också betala dyrt via våra skatter när dessa låntagares ekonomier havererar. 

”Svenskarnas skulder är på historiskt höga nivåer.

Nu föreslår regeringen flera skärpningar för att stoppa dålig kreditgivning och "rovdriften" på utsatta.

– Jag kan förstå om man tycker att vi går hårt fram, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

Det måste bli mindre attraktivt både att ta men framför allt att bevilja dåliga lån. Det tycker regeringen som nu lägger fram fyra nya lagförslag.

Niklas Wykman hävdar att det rör sig om tuffa åtgärder för att skydda landets konsumenter.

– Nu drar vi i handbromsen och vi drar i den hårt, säger han på en pressträff.

Sänkt räntetak

TN skriver läsvärt om att regeringen i vårt fall äntligen gör något för att stävja en affärsverksamhet som sedan länge borde ha reglerats mycket hårdare. 

Regeringen föreslår att räntetaket sänks från 40 procentenheter till 20 utöver referensräntan.

– Det blir en halvering av den maxränta man kan ta ut på den här typen av krediter, konstaterar Wykman.

Därtill föreslås ett kostnadstak, som innebär att kostnaderna för lånet inte får överstiga det ursprungliga lånebeloppet.

– Det sätter en gräns för hur dyrt det kan bli att ha den här typen av lån, eller hur lönsamt det kan bli att ge ut den typen av lån, säger Wykman.

Regeringen vill också ha ett förbud för företag att mer än en gång förlänga krediter, om det medför en kostnad för den som tagit lånet.

Ytterligare ett förslag är att de som marknadsför lån måste vara tydligare med vad det kostar och riskerna med skuldsättning.”

https://www.tn.se/article/38710/regeringen-vill-ha-lagre-maxranta-pa-lan/

Många av dem som lånar pengar från ockerföretagen är ekonomiskt svaga personer. Inte minst ensamstående kvinnor som är sjukvårdsbiträden, undersköterskor, omsorgspersonal, butikspersonal och städpersonal. Det gör mig ännu mer förbannad över att dessa socioekonomiskt svaga tillåts utnyttjas av personer som tar ockerräntor och avgifter av sina desperata kunder.

Gränslös sjukvård

Rimligt engagemang

Att svensk omsorg och sjukvård har stora brister har nog inte undgått någon. Bristerna handlar enligt mig i princip enbart om bristande ledarskapsförmåga. Omsorgen och vården är inte tillräckligt professionellt organiserad. Ansvaret för det ligger helt på ansvariga politiker och de partier de företräder. När det är systemfel måste problemen lösas på arkitektbordet och från toppen av berörda verksamheter. Där sitter politiker. Bara genom att lyssna på Tegnells förklaringar om vem som är skyldig för vad på dagens Ekot borde räcka för att fatta att ordentliga reformer inom omsorg och vård krävs. Att ”slå på” hårt slitande inom personalen när de verkar i en verksamhet med allvarliga systemfel är meningslöst. Trots gårdagens massiva kritik mot hur äldreomsorg och äldresjukvården skötts kommer sannolikt ingen ansvarig politiker ställas till svars. Lena Melin, Aftonbladet skriver läsvärt om denna oacceptabla ansvarslöshet i nedan länk.

”Det är förfärande siffror. Särskilt med tanke på att den svenska strategin gick ut på att skydda de äldsta och sköraste. Den misslyckades kapitalt. En förklaring är det otydliga ansvaret för äldreomsorgen. Regeringen, liksom centrala myndigheter som Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, har ett övergripande ansvar.”

https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/39BO2P/forodande-kritik-mot-regeringen

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7625672

På Akademiska sjukhuset i Uppsala har medarbetare både ordinära vårduppdrag parallellt med att många också forskar. Att forska på ett akademiskt sjukhus är både hög status och det förväntas. Hur väl tiden fördelas mellan ordinärt vårdarbete och forskning är för mig fortfarande oklart. Utöver baslön och OB-tillägg som till exempel en läkare får har vi också i Sverige något som kallas "lärarundantaget". Det innebär att forskare som helt eller delvis finansieras av skattemedel får all äganderätt till sina forskningsresultat. Det finns gott om exempel kopplade till Akademiska sjukhuset på läkare som blivit väldigt rika tack vare egen förmåga, eget hårt arbete och detta "lärarundantag". På inget sätt är jag missunnsam. Personligen har jag dock länge tyckt att 25% av immaterialrätten (patent), idag 0%, ska vara en skattebetalartillgång som med fördel kan betalas tillbaka i form av forskningsanslag eller innovationsstöd för exploatering av patent. 

Jag vet inte om läkaren i nedan reportage tjänar runt 97.000 kronor i månaden samtidigt som han både forskar och bygger ett mångmiljonföretag. Han är säkert fantastiskt duktig och effektiv. Som skattebetalare vill jag dock inte gå med på att ett sådant upplägg är möjligt. Jag anser gott och väl att 97.000 kronor i månaden borde innebära fullt fokus, eller i vart fall 90 procents fokus, på uppdraget på Akademiska sjukhuset. Det Melki tillåts göra enligt nedan artikel är inte rimligt. Vad tycker du, om du betalar skatt? Nej, de som organiserar vården får banne mig börja organisera den mycket bättre än nu! Och även välavlönade läkare förväntas behöva återhämtning för att kunna utföra kvalitativa ingrepp på patienter/kunder.

https://lagen.nu/begrepp/L%C3%A4rarundantaget

Niklas Skeri, UNT, gör ett mycket bra grävande journalistiskt reportage kopplat till en orimlig ordning på ett sjukhus som gör miljardunderskott.

"Affärerna på Estetikum på Gluntenområdet en kort promenad från Akademiska, ser ut att rulla på bra. Bolaget har sett en dramatisk ökning av sin omsättning på senare år och 2019 omsatte Estetikum AB 25 miljoner kronor. Det finns också i närtid expansionsplaner med en helt ny, stor klinik i norra Stockholm. Bakom Estetikum AB står till hälften Vilyam Melki genom enmansbolaget M.A.J Invest. Både 2018 och 2019 har M.A.J gjort vinster före skatt på över 12 miljoner kronor. Enligt årsredovisningen uppgår bolagets tillgångar till nästan 100 miljoner kronor, till största delen investerat i fastigheter." 

"Men Vilyam Melki är inte bara en framgångsrik affärsman och läkare i plastikkirurgibranschen. Det är inte ens hans huvudsyssla. Det är hans extraknäck. Sedan cirka 20 år är han läkare på thoraxkirurgen på Akademiska sjukhuset, där man opererar i hjärta, lungor och de stora blodkärlen."

"Sedan 2015 är han klinikens sektionschef och biträdande verksamhetschef. På Akademiska sjukhuset har han en lön som med chefstillägg ger honom 97 000 kronor i månaden." 

https://unt.se/nyheter/artikel/pr50gqgl 

Inom näringslivet får de flesta arbetstagare, inklusive toppchefer, skriva på avtal som klargör att de inte kan syssla med andra verksamheter utan att de i så fall ska ha fått tydliga godkännanden för det. Exempel på sådana extraknäck är styrelseuppdrag. Det kan röra sig om cirka en dags arbete per månad för en VD som extraknäcker med styrelseuppdrag utöver liknande uppdrag inom sin bolagssfär. 

Samtidigt som Akademiska sjukhusets ledning tillåter högavlönade läkare, med chefsuppdrag, att bygga mycket lönsamma parallella vårdbolag, bränns sjuksköterskor och undersköterskor ut. Även det är både en idiotisk och orimlig ordning. Tro inte att arbetsmiljöproblemen bara är Coronarelaterade problem! Bland andra sjuksköterskorna på IVA i Uppsala har länge varit mycket kritiska mot hur arbetsledningen agerat. 

”Ekot har tagit del av data från universitetssjukhusen i Stockholm, Göteborg, Skåne, Örebro, Umeå och Uppsala. Totalt har sjuksköterskor, undersköterskor och läkare på de här sjukhusen jobbat närmare en och en halv miljon timmar övertid och mertid mellan januari och oktober i år. Över 200 000  fler timmar än samma period i fjol.”

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7625385

https://sverigesradio.se/artikel/7624307

https://www.vardfokus.se/arbetsmiljo/uppsagningar-pa-akademiska-hotar-arbetsmiljo-och-patientsakerhet/

Ansvarstagande

Rimligt ansvarstagande
Att företagare som byggt och skapat företag där de är verksamma som huvudägare och belönar sig själva med höga ersättningar om bolagen är lönsamma är en sak, att ägarrepresentanter till tjänstemannastyrda företag godkänner orimliga ersättningar till företagsledningarna är oansvarigt.

I väldigt många av våra stora tjänstemannastyrda företag är vårt pensionskapital via olika fonder som t ex AP-fonden storägare. Det är osmakligt och oansvarigt att de godkänner orimliga ersättningspaket till berörda bolagsledningar. Jag kan inte klandra företagsledare som försöker att få så höga ersättningsupplägg och så mycket förmåner som möjligt, men jag klandrar ägarrepresentanterna som inte kan hålla emot. Det är inte enbart orimligt ur ett aktieägarperspektiv utan också utifrån ett samhällsutvecklingsperspektiv. Varför ska t ex arbetstagarorganisationer hålla tillbaka sina löneökningskrav när det sticker enormt i ögonen på 99,8% av befolkningen att de som redan tjänar massor får mycket högre ersättningar samtidigt som övriga förväntas ligga still? Oavsett om det rör sig om väldigt få personer så är det en oklok och oacceptabel väg framåt. Ansvaret faller tungt på våra pensionsfondsbolag och dess ledningar. Sverige har tillräckliga utmaningar och behöver inte också få en lönerörelse som allt snabbare styr oss mot en Greklandssituation. Sverige behöver en nybyggaranda där vi enas kring att åter göra landet företagsamt. Annars kommer välfärden att inom ett decennium haverera.
http://www.di.se/artiklar/2015/3/18/de-tjanar-50-ganger-mer-an-en-vanlig-industriarbetare/
http://www.skaraborgslanstidning.se/artikel/258759/har-girigheten-en-grans

Vi behöver system som driver mot att alla som kan ska jobba
För att klara att försvara den generellt höga välfärden måste vi göra samhället och dess olika system smartare. A-kassesystemet är inget undantag. Idag finns 28 A-kassor som administrerar en statligt (skattebetalarna) finansierad försäkring. Bl a innebär det 28 olika reklamkampanjer kopplad till en statlig försäkring. Dessa 28 verksamheter är alla medlemmar i SAM-organisationen och driver opinion mot staten att höja A-Kassan. Om jag har förstått rätt finansieras cirka 40% av medlemmar till respektive A-kassa och övriga 60% finansierar du och jag över skatten. Det är inte orimligt att tro att LO är en huvudaktör i kampen om högre A-kassenivåer. Om jag har fattat rätt så kan systemet liknas med att alla våra försäkringskassekontor skulle konkurrera med varandra.... Om man istället för som nu skulle ha en myndighet och sedan branschavdelningar skulle det mycket sannolikt innebära att ständiga strukturomvandlingar skulle genomföras betydligt snabbare än idag. D v s omställningen från arbeten som inte längre efterfrågas till de som efterfrågas skulle gå fortare. Samhällsnyttan skulle bli mycket stor.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Sysselsattning/Sysselsattningsgrad/

Alliansen införde tidigare en faktor in i A-kassesystemet som drev på ständigt nödvändiga strukturförändring men den togs konstigt nog bort av Alliansregeringen under 2014! Återigen permanentar vi strukturproblem som enligt mig inte skyddar utan hotar ett världsledande socialt grundtrygghetssystem. Socialdemokraterna och LO tror att detta är viktigt för fackens överlevnad...

Men varför har vi en obligatorisk sjukförsäkring och inte en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring? Om vi istället gör om systemet till en myndighetsutövning och samtidigt ändrar LAS så att den bygger på annat än först in sist ut, då har de flesta goda incitament för att vara med i ett fack. Suck. Vi behöver reformera mycket i Sverige. Om vi vill klara det generella välståndet på nuvarande höga nivå! Vi går annars mot en verklighet där allt färre ska försörja allt fler. Och allt fler som är i behov av omsorg och vård. Hur ska det finansieras? Jo, genom att fler arbetar inom yrken som efterfrågas. Särskilt som efterfrågas inom näringslivet.

http://www.unt.se/asikt/debatt/en-smartare-valfard-3656919.aspx

http://www.inkomstforsakring.tips/akassa/finansiering/