Visar inlägg med etikett räntehöjningar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett räntehöjningar. Visa alla inlägg

lördag 24 december 2022

Hopp

Dåliga tider, nu är det tuffa tider

Julen tillhör de tider då ensamma människor mår som sämst. Känslan av ensamhet blir helt enkelt mycket mer påtaglig när man tror att alla andra har det mysigt med många nära och kära. Julen är också tiden då shoppingen årligen brukar slå ”all time high” när vi handlar på tok för mycket julklappar. Även det skapar ångest för många som saknar pengar för att ge sina barn paket. Att julen fått ett så starkt julklappsfokus är briljant kommersiell marknadsföring. Visst kom de tre vise männen med presenter till den nyfödde Jesus i Bethlehem, Palestina. Det var dock inte det centrala, det centrala med berättelsen är att hoppet var tänt. Guds son, Jesus, hade anlänt till jorden för att kunna frälsa oss. Rädda oss från det onda och bjuda på evigt liv. I de tider av lågkonjunktur och närliggande krig vi har är hoppets betydelse mer viktigt än på länge. Det är hoppfullhet som är julens vackra och viktiga budskap, inte julklappar. Svenska kyrkan bjuder nedan på lite historiska insikter om vad julen handlar om.

”Men natten skall vika där ångest nu råder. Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram … Ty ett barn har fötts, en son är oss given.”

https://www.svenskakyrkan.se/jul/varfor-firar-vi-jul

Nedan länkar från Konjunkturinstitutet och SVT bjuder på budskap om runt tre års tuff lågkonjunktur. Hoppet om nya bättre tider blir långvarigt viktiga att känna. De bättre tiderna kommer men bara för dem som använder den dåliga tiden till att ”städa” och förändra till det bättre. Julens budskap är också ett budskap om värdet av traditioner parallellt med ständiga förändringar. Julklapparna får symbolisera förändring då de ofta är materiella och bland de välbärgade alltid innehåller det senaste. I år kanske ett trendbrott ifrån extrem materialism då ”stickat” tydligen är det hetaste i årens paket. 

”Hög inflation och stigande räntor bidrar till att den svenska ekonomin går in i en lågkonjunktur 2023. Det pressar näringslivet och hushållen samt ställer Riksbanken inför svåra avvägningar, vilket framgår av det senaste Konjunkturläget som publiceras i dag.”

https://www.konj.se/publikationer/konjunkturlaget.html

https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/ki-sverige-gar-in-i-lagkonjunktur-nasta-ar

Vem är energiminister i Sverige? Är det en civilingenjör? Är det en som jobbat länge med energisystem? I en tidig lågkonjunktur är det allvarligt att vi parallellt med flera andra kriser också har en energikrisen. Stabil, billig och miljösmart energitillgång har länge varit en mycket viktig konkurrensfördel för tung svensk industri. Så är det inte längre. Det är farligt för svensk utveckling. Kan vi hoppas att det finns någon tomte i regeringen som kan rädda oss med en snabb lösning på krisen? Koppla bort oss från EUs gemensamma energimarknad kanske? 

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/12/energi--och-naringsminister-ebba-busch-haller-presstraff-om-elstod-till-foretag/

Att Socialdemokraterna fortfarande ligger på över 30 procent i val och opinion är intressant. På många sätt säger det mer om deras politiska konkurrens än om det partiet. SSUs ordförande, deras ungdomsförbund, har rätt i att de inte har några nya idéer om något. Det brukar definieras som konservativt. Samtidigt är namnet lysande, social demokrati. Det är en mycket stor andel invånare i vårt unika samhälle, Sverige, som tycker att välståndet genom klok fördelningspolitik ska spridas brett. Man behöver inte vara Socialdemokrat för att tycka att social demokrati är positivt. Min morfar och jag landade oftast i att det är god marknadsekonomi att sprida köpkraften i stor omfattning bland ett samhälles invånare. I ett samhälle med ambitionen att säkra social demokrati uppnår vi bättre jämställdhet och alla invånare, oavsett familj du föds in i, kan känna hopp i stället för hopplöshet. För att det hoppfulla samhället ska överleva krävs principen ”Gör din plikt, kräv din rätt”. Socialdemokratin kommer att tappa mycket stöd om de inte klarar av att bli modernare. Nedan debattartikel är läsvärd. Den enda politiska kraft som vuxit ordentligt sedan 2010 är den nationalistiska, protektionistiska och tillbakadrömmande kraften. Det leder oss inte mot framtida samhällssegrar. Det gamla ska vi lära av men aldrig fastna i. Framgång hittas och skapas i att ständigt vilja utvecklas och förbättras. 

”Förstagångsväljare som är medlemmar i LO röstar i större utsträckning på SD än på S. Framtiden ser mörk ut om de unga fortsätter rösta som de gjorde i årets val, skriver SSU:s förbundsordförande Lisa Nåbo.”

https://www.expressen.se/debatt/utan-de-unga-valjarna--dor-socialdemokraterna/

Ett sätt att bättre bygga framtida samhällssegrar är att stärka demokratin. Särskilt den lokala demokratin. En julklapp till alla Uppsalabor från Utvecklingspartiet demokraterna är stärkt lokal demokrati. Nedan en insändare i UNT från UP om stärkt lokal demokrati. God jul!

”Att stärka lokaldemokratin i Uppsala kommun och region Uppsala är ett av huvudskälen till varför Utvecklingspartiet demokraterna startades. Till skillnad från många av de övriga partierna, som är kraftigt nationellt styrda, är vi övertygade om att Uppsala utvecklas bättre om politikerna tvingas förankra och lyssna mer på oss invånare än idag.”

”Det är inget problem att omröstningar är rådgivande. Genom att säkerställa löpande möjlighet att demokratiskt påverka med hjälp av formella stadsdels- och bygderåd samt folkomröstningar, i alla större frågor, tvingas politiken närmare dem man ska företräda. Då måste politiken aktivt möta invånarna och förklara vilket förslag de företräder och varför. Och berörda invånare får en chans att tydligt stötta eller förkasta idéer som olika partier företräder.”

”Vi anser att det är fel att invånarna bara vart fjärde år på riktigt kan påverka allt politiken ansvarar för. I de allra flesta demokratiska länder tillämpas allmänna val vart annat år. Eftersom vi inte kan påverka det vill vi förbättra den lokala demokratin med möjliga metoder.”

https://unt.se/insandare/artikel/folkomrostning-ger-starkare-forankring/r3x8zqer


fredag 22 april 2022

Kraftigt försämrad köpkraft

Bostadsmarknaden

Sverige är inte Japan. Länge ville ett stort antal ekonomer tro det och spådde att vi långvarigt skulle få leva med nära noll pris för att låna pengar. Trots att många människor ordentligt kommer att "bita i gräset" är nu räntorna påväg upp.  Alla som inte tjänar miljoner har redan märkt hur det blivit mycket dyrare att handla mat. De som regelbundet använder bilen känner kraftigt av de högre drivmedelskostnaderna. Alla som bor och betalar för eget boende har känt av kraftiga el- och uppvärmningskostnader. Konkurrensen om allt för få hårt arbetande experterna driver upp lönekostnaderna i vissa branscher. Det hjälper få andra på arbetsmarknaden. Nu ökar priset på pengar fort. I en värld full av högt belånade människor slår det ännu hårdare mot svenskarnas köpkraft. Att priserna på bostäder sannolikt, efter många år av prisökningar, kommer att sjunka är bara ett problem för de kraftigt belånade. För alla dem slår det hårt för varje procent räntorna går upp. Riksbankschefen uttrycker bland annat enligt nedan:

"Terminerna indikerar nästan tio höjningar fram till årsskiftet 2023/2024. På en fråga om det är realistiskt givet räntekänsligheten svarar Ingves "det ska nog fungera".

https://www.breakit.se/artikel/32730/stefan-ingves-tio-rantehojningar-ar-realistiskt

Vad innebär det i praktiken för människor som har lån? En person som har en inköpt bostad för 6 miljoner kronor med lån på 4,5 miljoner kronor innebär en räntehöjning från 1.5 procent till 2.5 procent en ökad månadskostnad för lånet motsvarande 2.625 kronor. Om den personen också bor i en bostadsrättsförening med skulder på 36 miljoner kronor ökar indirekt boendekostnaden, för föreningen, med 360.000 kronor. En räntehöjning på 2 procent innebär då en ökad föreningskostnad på 720.000 kronor. Det kommer att bli många som får "hålla i hatten" framöver. I synnerhet om man bor i högbelånade kommuner som Uppsala. Redan idag har kommunen skulder på nästan 16 miljarder kronor. Det är väldigt mycket pengar. Bara en procents höjning av räntan innebär ökade räntekostnader på 160 miljoner kronor per år. Pengar som tar resurser från kärnuppdragen skola, vård och omsorg. Vi är fortfarande många levande som minns att räntan kan höjas till 500 procent i Sverige. 

https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Loner/Loneutveckling-och-inflation/   

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/kpi/

Vad tror du, kommer många års prisökning på bostäder nu att gå ner? Du som har följt mig ett antal år vet att jag länge tyckt att ekonomin fått allt för mycket doping under allt för många år. Historiskt har inga smärtfria tider följt i spåren av lång tid av "glödheta sedelpressar". Historiskt har goda tider avlösts med dåliga tider. Hur länge kan man i dagens samhälle försöka undvika strukturella omställningstider, kraftiga lågkonjunkturer, genom att låta sedelpressarna vara glödheta? Tro mig, lågkonjunkturer är oundvikliga. Ett annat faktum är att högkonjunkturer är också återkommande. Min förhoppning är att den kommande lågkonjunkturen bara äger rum under max fem år. Vi får se. Lågkonjunkturer fyller Darwinistisk nytta. Om inte förr så är det i lågkonjunkturer som nödvändiga strukturförändringar genomförs.



söndag 17 april 2022

Idioti i stan

Kan dålig stadspolitik vara dåligt för landsbygden?

Svaret är onekligen ja. Alla städer ligger i kommuner. Alla kommuner är unika. Samtidigt har alla kommuner exakt samma ansvar i förhållande till sina invånare. I mötet mellan en kommunanställd och en medlem i kommunen (en invånare eller en organisation registrerad i kommunen) ska medlemmarna behandlas jämlikt. Det finns så klart även stora skillnader mellan kommuner med stora städer i Sverige. Sammansättningen av medlemmar är den viktigaste skillnaden. En stor skillnad mellan Uppsala jämfört med Stockholm, Göteborg och Malmö är storleken på stadens omland. Av dessa kommuner är det bara Uppsala som har en stor landsbygd som ingår i kommunens ansvarsområde. Uppsala kommun är geografiskt sju gånger större än Malta. Uppsala kommun är befolkningsmässigt Sveriges största landsbygdskommun. Svaret på rubrikens fråga är onekligen ja.

Peter Santesson, Expressen, skriver intressant om att städernas problem är viktigare att debattera än landsbygden. Det kan en och annan tycka är helt fel. Samtidigt är det tveklöst så att städernas problem idag är så stora att de problemen i sig själv försvagar landsbygder som lider av konsekvenserna av nedlagda företag. I Uppsala kan jag garantera landsbygdsbefolkningen, drygt 50.000 av kommunens invånare, att spårvägsprojektet och andra vansinniga stadsprojekt kraftigt kommer att slå även mot invånarna utanför city. Jag kan också garantera att allt högre långtidsarbetslöshet i våra utanförskapsområden kraftigt påverkar även vår landsbygdsbefolkning. Dålig problemlösning i stan slår på många sätt även mot landsbygdsbefolkningen. Därför har Santesson en stor poäng när han lyfter att landsbygdsvurmen är ett politiskt felfokus. Nu säger jag absolut inte att vi ska strunta i landsbygden, den och dess befolkning har stor positiv betydelse för Sveriges välbefinnande. Skälet för att landsbygden är ett nytt politiskt fokus är att flera partier försöker ta röster ifrån varandra. Särskilt ifrån SD som fått ett starkt stöd på landsbygderna. Som Santesson skriver är också allt högre skuldsättning i Uppsala ett växande problem för oss Uppsalabor. Redan idag bär Uppsala kommun, "Ett Uppsala", på 16 miljarder i skulder. I kommunens investeringsplan för 2022, 2023 och 2024 ligger över 13 miljarder kronor. Många av dessa ytterligare miljarder måste lånas upp. 16 plus 13 är nästan 30. En räntehöjning (priset på lånade pengar) med bara en procent kostar 300 miljoner kronor.....  

"Ska landsbygden stå i fokus i den här valrörelsen? Det ser ut att bli politisk konkurrens om att tala om den bortglömda delen av Sverige, där avstånden är långa, bränslekostnaderna skenar och samhällsservicen avvecklas. Mina invändningar mot den prioriteringen, för jag har en del sådana, handlar inte alls om att vifta bort problemen. Antagligen är det förgäves jag förtydligar det, men bara för att ha det sagt: Landsbygdsproblemen är i högsta grad verkliga och frågan är viktig. Man kan inte avfärda den med att rekommendera en flytt till storstaden ifall vardagen på landet är för opraktisk. Staten behöver så gott det går ge förutsättningar för en god samhällsutveckling i hela Sverige. Det ska inte krävas en valrörelse för den saken. Men utrymmet i en valrörelse är trångt och då behöver perspektivet framför allt ligga på stora systemfrågor." 


"Det är städernas utveckling som är ekonomiskt avgörande och samtidigt är det där de tyngsta systemproblemen växer. Tre av fyra bidragsförsörjda i Sverige bor i och omkring de större städerna och storstäderna, inte i utflyttningsorterna. Flera av våra systemproblem koncentreras till storstadsområdena. Exempelvis är skjutningar, och all den otrygghet som hänger ihop med den kriminaliteten, nästan tre gånger så vanliga i storstäder som på mindre orter – även när man tar hänsyn till skillnaden i befolkningsmängd."


"Den extrema prisutvecklingen på bostadsmarknaden och den stora privata skuldsättningen som den leder till är också ett problem som är långt allvarligare i storstadsområden. Även på den offentliga sidan är det i synnerhet i de stora städerna som den kommunala skuldsättningen ökar raskt. Befolkningstillväxten har inneburit väldiga investeringsbehov. I städer som Uppsala, Stockholm och Malmö har kommunens belåning vuxit långt snabbare än i snittkommunen." 

https://www.expressen.se/ledare/peter-santesson/valrorelsen-borde-handla-om-storstaderna-inte-landet/ 

Idag är det också en läsvärd debattartikel, av Eva Hallqvist-Larsson, i UNT om hur demokratiskt illa tillväxtpolitiken i Uppsala idag sköts. De som bryr sig kan lokalt rösta på Utvecklingspartiet demokraterna.

"När det gäller åtgärder för att värna naturen har Uppsala kommun inte visat sina bästa sidor. Man kan fundera på om det handlar om brist på tid, inkompetens eller ointresse. Politiker verkar inte vara tillräckligt pålästa. Miljö, mångfald, människors hälsa och välmående prioriteras inte. Det är pengar som styr, inte synpunkter från medborgare och sakkunniga."

"Den ena grönytan efter den andra fylls tätt, tätt med med höga betonghus. Äldre träd som ger svalka fälls och staden utsätts för värmestress."

"Politiker tycks lyssna vänligt men reflekterar inte på allvar över medborgares synpunkter."

"I Uppsala existerar inte fungerande forum för dialog i svåra frågor. Medborgare kallas till möten med politiker som vill saluföra sina visioner snarare än att på allvar lyssna på medborgarnas synpunkter och hålla öppet för justeringar och alternativ. Dyra konsulter och påkostad marknadsföring av kommunens vision i form av idealiserande visuellt material ska få de kritiska medborgarna att ändra åsikt."

"Sydöstra staden och Eriksberg är exempel där flera tusen synpunkter skickades in, utan nämnvärt resultat. Inte heller de många protesterna mot Ulleråkersplanerna har beaktats. Varken artskyddsbrott eller risker för vårt dricksvatten tycks betyda något i Uppsala. Medborgarna kan inte påverka utformningen av sina närområden och än mindre utformingen av bebyggelsen i Uppsala. Förtroendet för politiker i allmänhet är noll." 

https://unt.se/debatt/artikel/fortroendet-for-uppsalas-politiker-ar-nere-pa-noll/rgpvyemr

De senaste dagarnas vansinniga och vidriga upplopp i Linköping, Norrköping, Örebro, Karlskrona och Malmö är ett blodigt slag i ansiktet på svenska skattebetalare som betalat och betalar massor för människor som själva varit flyktingar eller är barn till flyktingar. Betalat för skolgång, sjukvård, hyra, mat och så vidare. Sveriges problem är betydligt större i städerna än på våra landsbygder. Som sagt, stadsproblem som även slår hårt mot landsbygdsbefolkningen eftersom allt mer kraft måste läggas på städernas utanförskaps- och växande segregationsproblem. Du som bryr dig om Sveriges framtid gör klokt i att bara rösta på lokala, regionala och nationella partier som har en tydlig och omfattande integrations- och inkluderingspolitik. Det är särskilt viktigt i en kommun och varje kommun är unik. Utvecklingspartiet demokraterna har en omfattande och stark integrations- och inkluderingspolitik för invånarna i Uppsala kommun och region Uppsala. 

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/han-fruktade-for-kollegornas-liv-malet-var-att-skada-poliser

https://www.expressen.se/nyheter/polisen-bjorn-om-bilden-pa-blodiga-hjalmen-efter-upploppet-i-orebro/

https://www.expressen.se/nyheter/nya-oroligheter-i-malmo-i-natt-buss-i-lagor/

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/stadsbuss-i-brand-i-malmo



torsdag 15 december 2016

Ledarförmåga


Räntekänslighet

Det finns gott om bland annat fastighetsägare som starkt påverkas av ränteutvecklingen. En höjning med några få procent slår till exempel kraftigt mot den bostadsrättsförening jag har andelar i. Och självklart har många hyresfastigheter köpts dyrt på spekulation med stor räntekänslighet. Det tråkiga med de låga räntorna är att de inte bidragit till att stimulera till kraftiga företagsinvesteringar i Sverige. Det borde de som kallas politiska ledare oroas över. Igår var en historisk dag. För bara andra gången sedan 2008 höjde USAs centralbank, Federal reserve, styrräntan. Nu med 0,25%. Knappast en höjning som stoppar oansvarigt spekulerande som uppmuntras när priset på pengar är billigt. Julhandeln tycks återigen slå rekord, bra att man kan låna billigt för att hjälpa till att slå tidigare rekord... Ja, ja även 2017 blir garanterat ett spännande år.
Finns ledarförmågan

Oron har under 2016 brett ut sig i Sverige. En oro över terrorhot, ryssen, allt sämre förhållanden kopplade till utanförskapsområden, fastighetsvärderingar, långtidsarbetslöshet, kompetensbrister, sjukvårdsköer, skolresultat och så vidare. Mycket som kan ses som en generell oro för att samhällskontraktet mellan högt beskattade invånare och det offentliga allt mer upplevs som brutet. Ja, ja det finns alltid utmaningar, problem och möjligheter i alla tider. Jag håller med Nisha Bishara, nedan krönika, att det som saknas för att min egna oro ska släppa är politiska ledare som trovärdigt kan visa ledarskap. Typ "så här ser läget ut, det här gör vi (mer än vackra ord) för att lösa våra större problem och målsättningen med vårt politiska slit är X, Y och Z". Hur svårt kan det vara? Svaret är tyvärr sannolikt enkelt, relevant kompetens saknas.

Årets julklapp

Min son har redan fått sina julklappar. För en gångs skull fick han bland annat årets julklapp, VR-"glasögon". Utvecklingen inom Virtual Reality, VR, är onekligen intressant. Inom spelindustrin, övrig nöjesindustri, militären, Polisen, fastighetsmarknaden och nyhetsförmedling används tekniken allt flitigare. Säkerligen även inom andra områden också. Kanske kan vilsna och visionslösa politiker hitta framtidsbilder och vägar dit genom att kliva in i VRs verklighet? Vad tror du om det? Det kanske är bra om Stefan Löfvén får gå på en VR-utbildning och att något spelbolag utvecklar ett spel som heter "Sveriges Nirvana 2030". Efter att ha gått på mina efter mina för att hitta en framgångsrik väg mot Nirvana kanske ledarförmågan infinner sig? Simuleringsverktyg används redan idag när regeringen försöker styra. Är årets julklapp vår räddning? Är VR-ministrar lösningen för att Sveriges konkurrenskraft ska öka och svenskt lyckoindex bli högst i världen? Precis som avatarer som agerar som doktorer med hjälp av till exempel IBMS Watson kan kanske liknande avatarer bli kunniga ministrar....  Hoew, hoew, hoew säger tomten och ger kanske några jämställdhetsintegrerade och barnvänliga VR-glasögon till våra ministrar. Det är svårt att leda. Om våra så kallade ledare inte leder, vilka är det då som styr? Visst förstår du att jag är lite ironisk?

Ledarskapstest

De som är kritiska till bristen på ledarskap bland partiledningar kan väl ge dem en chans. Varför inte en tydlig uppgift där det är rimligt att de kan svara tydligt?

1. Hur mycket högre anser du att skatten på arbete kan vara och vilka effekter tror du en högre skatt får?

2. Hur ska sjukvården, skolan, försvaret och rättssystemet klara sitt uppdrag utan massiva ökningar av arbetskraftskostnader?

3. Hur görs återigen viktiga jobb inom skola, sjukvård, rättsystem och försvar attraktiva för berörda medarbetare trots att lönerna inte kraftigt kan höjas?

Tre frågor som en duglig ledare kortfattat ska kunna svara på. Men det är klart, även den som kanske kan vill sannolikt inte. Man tappar ju lätt röster om man är tydlig... Eller? Jag tror att människor generellt sett är kloka. Man måste våga lita på dem och enkelt klara att förmedla komplexa budskap. Många känner sig uppenbarligen kallade, men hur många är ur ett meritokratiskt perspektiv utvalda?.. Datorer kan logiskt klara av att ge mycket tydliga budskap. Det kanske är dags att använda samhällsbeslutande system byggda med artificiell intelligens som kommer med förslag på åtgärder och argumenten för. System som också krasst kan beskriva konsekvenserna av att inte genomföra förändringar. Självklart kan ett liknande system rada upp argument som stödjer budskapen. Med det beslutsunderlaget på bordet kan väl politiken fatta lite snabbare och klokare beslut, eller?