Visar inlägg med etikett vi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vi. Visa alla inlägg

söndag 20 juli 2025

Inkluderingsarbete

Att bygga fungerande lag

Japans utveckling och kultur är mycket intressant. När jag bodde i Japan var det påtagligt att vi få utlänningar som bodde där var studenter eller självförsörjande. Oftast självförsörjande som jobbade åt utländska företag eller andra stater. Några ”utanförskapsområden” med många invandrare existerade inte. Det finns numera bostadsområden i Japanska storstäder där invandrade samlas. Andelen invandrare av totalt boende i Japan är dock mycket lägre än i Sverige. 

Nedan artikel från CNN är intressant och mycket läsvärd kopplat till utmaningen att få ett unikt samhällssystem att fungera när allt fler invandrare blir en del av befolkningen. Hur hantera kulturella skillnader? Hur hantera krav på språkliga kunskaper? Hur hantera krav på självförsörjning med mera. Precis som i Europa ser japanerna en väl fungerande invandring som nödvändig för att klara av att hantera en åldrande befolkning. Idag är det väl i Japan och den nuvarande regeringsmakten förväntas förlora stort.

Japan has worked hard to attract foreigners to boost its sluggish economy but now the perception there are too many has prompted the creation of a new task force, as competition for votes heats up ahead of Sunday’s national election. The issue is on the political agenda ahead of the upper house election, in part because of a fringe party promoting “Japanese first” policies, in a nod to the nativist rhetoric of US President Donald Trump.”

Prime Minister Shigeru Ishiba launched the task force – formally named the Office for the Promotion of a Society of Harmonious Coexistence with Foreign Nationals – on Tuesday, citing “crimes or nuisance behaviors committed by some foreign nationals,” as well as “inappropriate use of various” government systems. The world’s fourth-largest economy has a long history of strict immigration policies, and a strong cultural strain of isolationism. But with a rapidly aging population and plunging birth rates, Japan has been gradually opening up to foreign workers and seeking more international tourists.”

”Pulling up the drawbridge could exacerbate the demographic crisis and jeopardize the tourism industry, experts warn. Here is what we know about the task force and why foreigners have become an election issue:”

https://edition.cnn.com/2025/07/17/asia/japan-foreigner-taskforce-election-intl-hnk

Sveriges nationella politiker har grovt misslyckats med invandringspolitiken. Boverkets nyligen utkomna utredning är mycket läsvärd. Bedrövligt att inte de mest ansvariga politikerna för detta misslyckande på något sätt kan hållas ansvariga. Till exempel genom halverade pensioner. Nedan en länk till Boverkets utredning.

Rapporten ger en fördjupad bild av livsvillkoren i de 180 områden runt om i landet där utanförskapet är som störst. Rapporten, som bygger på omfattande statistik och analyser, visar bland annat att dessa områden fortfarande präglas av hög arbetslöshet, trångboddhet och svaga skolresultat. Jämförelser med tidigare år ger också en tydligare bild av trender och riskfaktorer, och kan hjälpa både kommuner och andra aktörer att rikta insatser dit de bäst behövs.”

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/nyheter-aktuellt/nyheter/ny-rapport-om-utanforskap/

Under helgen har jag träffat goda vänner som bor i Japan. Mannen är svensk och frun är japanska. De träffades för länge sedan när han jobbade för Ericsson i Japan. Japan är ett mycket annorlunda samhällsbygge än det svenska. Båda samhällenas samhällsbyggare har mycket att lära av varandra. De mest framgångsrika samhällsbyggarna skapas genom en generell stark ”Vi-känsla”. Den måste skapas. Den ”Vi känslan” fanns tidigare i landet Sverige men är idag för svag. I Japan med sina få invandrare är de kloka nog att redan börja jobba med hur ”Vi-andan” ska säkras. Det är hög tid för Sverige att komma igång!

lördag 18 januari 2025

Sverige

Vad är ett land?

Ett geografiskt område definierat som ett nationellt land, vad är det? Krasst inget annat än ett område som måste försvaras och där egna lagar, beskattningsrätt och en unik historia finns. Att gränserna ser ut som de gör mellan jordens länder är resultat av massor av blodiga krig. Tack vara atomvapen har vi inte sedan andra världskriget haft direkta väpnade konflikter mellan de för stunden mäktigaste styrena. De konflikterna sker dock ständigt genom proxykrig. Det vill säga att de mäktigaste konkurrenterna stöttar olika krigande parter i t ex Mellanöstern, Afrika eller Asien. 

https://thelawdictionary.org/country/

https://www.fhs.se/arkiv/berattelser/2023-05-10-var-forskning-forandrar-i-grunden-hur-vi-forstar-krig-via-ombud.html

Det är gränser, historik, naturresurser, geografiskt läge, lagar, seder, befolkning, befolkningens historiska prestationer och de nuvarande invånarnas prestationer som definierar ett land. Och uppfattningen om ett land. 

Vad handlar det om att försvara Sverige, Norden, EU och de demokratiska värdena? Det handlar om självbestämmande och om värderingar som i stor utsträckning finns uttryckta i våra lagar. 

Vi vill att alla som vill vara en del av Sverige ansluter sig till de värderingar som människor från många delar av världen byggt upp under många generationer. 

Sverige tycks närma sig en klassisk höger mot vänster strid i nästa nationella valrörelse. När de som tjänar mest mer än väl kompenserat sig för inflation och räntehöjningar blir det sannolikt en jobbig valrörelse för ”borgerliga” även om de har rätt i sak om vad som är bäst för Sveriges konkurrenskraft. Vänsterpartiet och Miljöpartiet är inga att hålla i handen om man vill stärka Sveriges konkurrenskraft. Nedan ledare i Expressen är läsvärd. 

https://www.expressen.se/ledare/karin-pihl/magdalena-andersson-har-hittat-hogerns-svaga-punkt/

Sverige har fantastiska möjligheter att minst fram till år 2200 erbjuda sina invånare stor frihet, fred, högt generellt välstånd och världens mest rättvisa möjligheter. Sverige är i verkligheten det USA var, frihetens och möjligheternas land. Ett land är ett geografiskt område med egna lagar och traditioner. Ett geografiskt område med beskattningsrätt över sitt folk. Framförallt är det summan av vad varje generation skapar. 

Att stärka ”vi-känslan” bland Sveriges befolkning är viktigare än vad de flesta nationella partier verkar fatta. Den måste stärkas. Därutöver måste Sveriges samarbete med övriga Nordiska länder (Finland, Danmark, Norge och Island) och de Baltiska länderna (Estland, Lettland och Litauen) kraftigt stärkas. Då lämnar vi över ett fantastiskt ”Nordan” till våra barnbarn och deras barn att kalla hemma. Tillsammans är vi redan idag människans mest rättvisa, mest jämlika, mest företagsamma, väldigt rikt, vi har en liknande kulturell bakgrund och vi toppar lyckomätningen HDI. Om inte Golfströmmen ändrar sin kraft och riktning fram till år 2200 är våra regionala klimatförändringar inget stort problem. ”Nordan” har idag cirka 35 miljoner invånare. Det är ”bara” två miljoner färre än de som bor i Region Tokyo, Japan.

https://globalis.se/Statistikk/hdi-menneskelig-utvikling

Vi måste skapa ett starkt ”Nordan” och ett mycket bättre Samarbetande EU. Det finns gott om främmande makt som verkar för att splittra oss. Vi måste lyckas stoppa den splittringen. Det kan t ex göras genom att utesluta länder som uppenbarligen är starkt påverkade av Rysslands styre. 

onsdag 3 april 2024

Var är planen

Bättre integration avgörande

Det i särklass viktigaste för Sverige att lyckas mycket bättre med är integrationen av många invandrare. Hur kan det vara svårt att inse? Bland annat snabbare och bättre kunskaper i svenska, en kraftigt ökad självförsörjning samt minskad brottslighet får mycket positiva förbättringseffekter. Särskilt för de invandrare som annars ”fastnar” i utanförskap, bidragsberoende och underklass. Går den misslyckade integrationen att lösa? Det är någon form av ansvarsfördelning mellan moderater och liberaler just nu. Hur mycket blir prat istället för handling? Och om det kommer bra förslag låter då S bli att skrika ”varg” bara för att?

Klankulturer, hederskulturer och väldigt starka etniska kopplingar får gärna försvinna. Med ett dugligt politiskt ledarskap kan ”vi svenskar” inkludera även invandrare som respekterar Sveriges jämlika lagar. Det vill säga att de lagliga invandrarna får en stark svensk del av sin identitet.

Var hittar jag regeringens integrationspolitik? När får vi en trovärdig integrations- och inkluderingsminister? Det borde vara statsministern men hen tycks aldrig ha tid för det viktiga löpande arbetet. Eller väljer aldrig att prioritera det. 

Susanna Birgersson, GP, skriver mycket läsvärt om hur viktigt det är för regeringen att få till en ordentlig integrationspolitik. Går det när SD skuggstyr regeringen? Tveksamt. 

Och där, precis där, mellan de arga föräldrarna och den förhoppningsfulle pojken, står Lawen Redar, som leder Socialdemokraternas arbete med att skapa en ny integrationspolitik. Hon beskriver den segregation som hennes parti hittills spelat ner. Hon inser att omfattningen av 2000-talets invandring (ja, ”volymen”) inte kan frikopplas från omfattningen av problemet. Hon talar klarspråk, och det är frisk luft som blåser in från vänster. Vi behöver blanda upp människorna i det här landet, och det kommer att krävas politiska åtgärder som vi ännu inte föreställt oss. Tänk makarna Myrdal, säger Lawen Redar i den stora intervju som publicerades i DN härom veckan. Men uppblandningen, den som i teorin verkar så självklar, skapar också väldigt arga svenska medelklassföräldrar, som de i Sandviken.”

Ja, borgerligheten borde inspireras av den genuina sorg, vrede och beslutsamhet som lyser igenom hos Lawen Redar. Det räcker inte att vara emot bussning av elever, och i övrigt tala stjärnögt om hur en bra skola kan göra klassresor möjliga. Det räcker inte att bura in gängbrottslingarna. Det är alldeles nödvändigt, men det räcker inte. Segregationen är för stor, för djup, för skrämmande. Pojken på Murgårdsskolan finns på riktigt.”

Det talas mycket om värnplikten i dessa Nato-tider. Vem ska göra vad, och var, och hur är det möjligt att bara en tredjedel av årskullarna anses tillräckligt fysiskt och mentalt frisk för att mönstra? Hur skulle det vara om värnplikten byggdes ut till en allmän medborgarplikt, med flera spår, inte bara ett militärt. Att leda scoutverksamhet i Biskopsgården och prata svenska med skolbarnen i Hjällbo och Länsmansgården, är kanske aktiviteter lika avgörande för vårt land som att träna prickskytte och minröjning.”

Hur ser frihetlig social ingenjörskonst ut? Det tror jag att borgerligheten behöver bli bättre på att svara på. Försök inte att meja ner Lawen Redar. Överträffa henne i stället.”

Migrationsministern gör ett bra jobb att få stopp på vårdslös invandring till Sverige. Det är dock långt ifrån tillräckligt. Redan i landet finns väldigt många nya invånare som måste bli en bidragande del i vårt gemensamma samhällsbygge. Allt annat är ohållbart.


lördag 20 maj 2023

Lagmedlem

Vem ska få vara fullt med i laget?

Hur blev Sverige ett land fullt av politiker med ”självskadebeteenden”? Jag vill inte att politiker ska företräda och kämpa för något annat än vad de valts att företräda. De som är valda till Uppsala kommun ska företräda Uppsala kommuns invånare, inga andra. De som är valda till Region Uppsala ska företräda Region Uppsalas bästa, inga andra. De som är valda till Sveriges riksdag ska företräda svenskarnas bästa, inga andra. De som ingår i Europaparlamentet ska företräda EUs medborgares bästa, inga andra. Självklart ska inte grova brottslingar någonsin beviljas medborgarskap i Sverige. 

Att det i gärningsmannens bil satt ett nioårigt barn som tvingades bevittna alltihop, understryker mannens råhet. Han dömdes till två års fängelse för att ha vållat Ingers död genom misshandel. Frågan om utvisning prövades inte ens i domstol. Nu, drygt tio år senare, har mannen stött på patrull när han ansökt om svenskt medborgarskap. Men häpnadsväckande nog har det ingenting att göra med att han lättvindigt dödat en kvinna. Det som ifrågasätts är hur han har hanterat sitt personnummer.”

https://www.expressen.se/ledare/sofie-lowenmark/han-dodade-inger-nu-kan-han-bli-svensk/

Snart har var tredje invånare i Sverige en stark utländsk anknytning. De flesta av dessa invånare är födda i en annan kultur eller har en eller två föräldrar som är det. Trots det har svenska rikspartier och dess partiledare inte börjat jobba med frågan om hur lojalitet med vårt svenska samhällsbygge skapas bland dessa människor. Människor från världens jordens alla hörn, och en hel del från väldigt annorlunda kulturer jämfört med den svenska. Hur bygger vi bäst en modern ”vi” känsla i en tid där kanske en tredjedel av befolkningen håller på andra landslag än de svenska? Nedan ledare i GP, Peter Esaiasson, är i sammanhanget mycket läsvärd.

Det finns en poäng med samtliga dessa förhållningssätt. Att uppmärksamma etnicitet riskerar att skapa konflikter och späda på negativa stereotyper; ett land behöver gemensamma identiteter och lojaliteter för att fungera; och det är naivt tro att samhället är blint för personer som avviker från majoritetsgruppen. Allt detta stämmer. Ändå hamnar jag själv i positionen att etniska svenskar behöver slappna av och bli mindre ängsliga för att tala om etnicitet.”

Att tala om "invandrare med icke-västlig bakgrund" är ingen konstruktiv klassificering i ett land där snart var tredje person själv är född i annat land eller har två föräldrar som är det. Det är inget lyte att vara alban, somalier eller polack i Sverige. Tricket är att erkänna människors rätt till sin etnicitet och samtidigt ge rum för att höra hemma i landet Sverige. För att nå dit behöver vi lämna tanken på ”svenskhet” i bestämd form. I stället handlar det om att på djupet acceptera bindestreckslojaliteter: att vara svensk-svensk är bara en av otaliga kombinationer tillsammans med arab-svensk, polack-svensk eller somalier-svensk.”

”Hur man går från dagens beröringsskräck till ett bredare bindestrecksetniskt ”vi” är ett ämne för diskussion. Vad jag vet finns ingen färdplan att kopiera från något annat land vid något annat tillfälle i historien. Försöka och försöka igen är allt vi kan.”

https://www.gp.se/ledare/vi-måste-bli-mindre-ängsliga-när-det-gäller-etnicitet-1.99736657



lördag 26 mars 2016

Rädsla för nytt


Förändring är normaltillstånd
Varför är motståndet för förändring så stort? Både du och jag vet ju att det är normaltillståndet. Dessutom är vinnarna de som snabbast ställer om och utnyttjar nya möjligheter. De ständiga förändringarna är inte alltid till det bättre för enskilda människor. Just det är sannolikt skälet till den starka förändringsovilja många bär på. Varför ska just jag vinna på denna förändring? Om inte svaret omedelbart är typ "det gör jag" så tar motståndet över. Maktperspektiv och konsumtionsperspektiv påverkar i grunden hur de flesta förhåller sig till förändringar. Många är dessutom mentalt låsta kopplat till ideologiska eller religiösa trosuppfattningar. Darwins läror kan inte nog många gånger påminnas om. Även om det har debatterats mycket om vad han verkligen sagt och inte sagt. Mycket klokt av hans forskning finns onekligen nedskrivet. På många sätt anser jag att han bland annat leder i bevis att det är främst den mest förändringsbenägna som överlever. Det innebär inte att man i den mänskliga världen är "ja sägare" för att vara förändringsbenägen. Debatten om öppenhet och slutenhet är intressanta exempel. Vissa anser att vi inte ska skärpa till övervakning och gränskontroller. Andra ser det som självklara anpassningar till en osäkrare och farligare tid där skyddet av det folk varje nation har ett särskilt ansvar för anses viktigt. När jag jobbade på Ericsson talade vi ofta om hur bekvämt det skulle vara om våra pass också har radiochip och sensorer som snabbt gör att vi kan gå förbi passkontroller utan att sannolikheten är hög att det är förfalskade pass. Varför används inte den tekniken idag? Då skulle ju alla tiotusentals falska svenska pass som är i rörelse bli värdelösa. Ja, ja tider och trender kommer och går. 


Hen som nytt ord

I början när hen lanserades som nytt ord i Sverige var jag skeptisk. Min första uppfattning var att det var ett exempel på missriktat feministiskt dravel. Samtidigt är jag en förändringsbenägen person om jag förstår varför något nytt är bra rent generellt eller nödvändigt för att klara den ständiga konkurrensen mot andra. Det tog inte länge för mig att konstatera att hen är en smart utveckling av vårt språk och ordet är könsneutralt, vilket är hela poängen. Vad är konstigt med det? Varför ska vi skriva hon eller han när det inte styr hjärnan rätt? Visst är det väl bra med ett ord som är könsneutralt när man beskriver någon där den man beskriver kan vara både av kvinnligt eller manligt kön? Denna påskafton uppmanar jag alla svenskar att omfamna hen och gå framåt mot en framtid som kan bli fantastisk. Framtiden skapas av dig, mig och alla andra med livsvilja och kraft. Den som förstår det inser att hen tillsammans med andra kan "flytta berg". Vi kan, vi vill och vi vågar bygga en ljus och medmänsklig framtid tillsammans. Visst känns en sådan framtid bättre än en som är mörk och omänsklig? Ledaren, i alla sammanhang, hen måste ta ett större ansvar för orden i sin kommunikation så att de bättre bidrar till en trovärdig verklighetsbild men också en framtidstro, särskilt viktigt i tuffa tider. För att ett samhälle ska utvecklas positivt måste de allra flesta känna framtidstro, även bland de som växer upp i våra svaga utanförskapsområden. Det tycks inte alla fatta.

onsdag 8 april 2015

Lagkänsla

Vi mot dom
Mänskligheten som en enda stor glad familj, så kan alla FNs inriktningar och konventioner sammanfattas. Vi ska helt enkelt vara goda mot varandra och vi ska ständigt vara altruistiska dvs inte bara tänka på oss själva och våra närmaste. För mig är det en självklar hållning för en verksamhet som Förenta Nationerna, FN. Vilken skulle den annars vara? Samtidigt är det en dröm om en verklighet som jag aldrig tror blir verkligheten men som hela tiden är värd att kämpa för. Drömmen är helt enkelt för komplicerad och den matchar heller inte människors olika ambitionsnivåer och våra grundläggande beteenden. Väldigt många människor gillar att mäta sina förmågor mot andra. Många människor vill hellre tillhöra ett vinnande lag än ett förlorande lag. Många människor vill vara en del av något som positivt särskiljer sig, inte en del av en stor grå och likriktad massa. Vi har också och kommer alltid att konkurrera om begränsade resurser. Därför är, och har det alltid varit, en stor kraft i "vi och dom" perspektiv. Och den största kraften skapas av politiskt skickliga som kan klä och målgruppsfokusera "vi och dom" berättelser på ett sätt som gör att många människor vill känna tillhörighet till den rörelse som attraherar just deras önskemål om "vi-tillhörighet".
http://www.synonymer.se/?query=lag
http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6retagskultur
http://sv.wikipedia.org/wiki/Protektionism

Uppsala vann!
Känslan av att vara med i det vinnande laget är underbar. Jag har många gånger under mitt liv fått möjligheten att tillhöra väldigt duktiga lag. Under min fotbollskarriär, på IBM, Industri-Matematik, Ericsson, Sveriges Juniorhandelskammare, Centerpartiet i Uppsala etc. Känslan av att vara med i ett lag som presterar på topp med kollegor som respekterar varandra och med ett tydligt gemensamt fokus är enormt tillfredställande. I söndags och igår var jag på Fyrishov i Uppsala och tittade på semifinal i basket mellan Uppsala och Borås. En upplevelse som även inkluderade vår nationalsång! Matcherna var enormt spännande. Och vi och dom-känslorna väldigt tydliga. Igår var stämningen i Fyrishov magisk och Axel Nordström i Uppsala var en magiker i världsklass. Under de sista väldigt spännande minuterna dånade lokalen av klappningar och "Uppsala, Uppsala, Uppsala, Uppsala"! Det var underbart att vara en del av vi och att vi vann. Och vi var Uppsalabor med alla möjliga bakgrunder. Men vi är gemensamt en del av Uppsala och har ett gemensamt intresse av att Uppsala utvecklas bättre än andra platser. Det är viktigt att bygga lagkänsla för att uppnå framgång. Vem tar ansvar för det bygget?
http://www.unt.se/sport/nordstrom-en-gigant-3671136.aspx
http://sv.wikipedia.org/wiki/Varum%C3%A4rke
http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6retagskultur





onsdag 11 mars 2015

Fokus och pronomen

Verksamhetsutveckling
Det finns människor som både har krävande operativa jobb och därutöver sitter med i många styrelser för verksamheter med omfattande verksamheter. Dom måste vara fantastiska personer som på ett kvalitativt sätt klarar sina uppdrag.... Med tanke på de höga arvoden de oftast får borde de få lägga många timmar per uppdrag. Det säkerställer väl ägaren.....
http://www.styrelseakademien.se/getfile.ashx?cid=20966&cc=3&refid=16

Inom politiken finns också personer som engagerar sig i många olika sammanhang som jag har väldigt svårt att se värdet av kopplat till huvuduppdraget. Inte kan det väl vara så att huvuduppdraget att t ex bidra till en positiv utveckling av en kommun har underordnad betydelse? Det kan väl inte vara så att jaget och egenintresset av t ex arvoden är det viktigaste? I vart fall inte inom politiken för där är väl hela idén att man kämpar för en positiv samhällsutveckling, d v s en positiv utveckling för många. Och personligen anser jag det viktigt att vara fokuserad på huvuduppdraget. Om huvuduppdraget är en positiv utveckling för Uppsala ska uppdragen mycket tydligt kunna härledas till Uppsalanytta.

Jaget
Hur används pronomen inom politiken? Allt mer hör jag ledande företrädare säga "jag tycker" och "jag anser". Det är bra om det avser sakfrågor där frågeställaren just vill veta vad du tycker MEN de allra flesta politiska ledare företräder inte sig själva. Ja, vi är alla enskilt valda som politiska ledare MEN i huvudsak företräder vi en grupps ställningstagande. Då är det klokt att i huvudsak använda pronomet vi när man talar om vad man tycker. För "man" är i huvudsak många fler än "jag". Varför tror du det blivit så här?
http://www.adlibris.com/se/sok?q=Jaget%20och%20maskerna%20%3A%20en%20studie%20i%20vardagslivets%20dramatik&pn=1&na=9789113025223&ps=10

tisdag 11 februari 2014

Misslyckad integration

Det skakar i Rinkeby och Tensta
I morse kunde vi höra på radionyheterna att Polisen i Stockholm kraftigt förstärker sin närvaro i förorterna Rinkeby och Tensta. Problemen med arbetslöshet och brottslighet är stort i områdena. Svensk integrationspolitik måste kraftigt förbättras om vårt behov av arbetskraftsinvandring och vårt ansvarstagande flyktingstöd inte ska leda mot allt större strukturella och sociala konflikter i vårt samhälle. När lokal befolkning intervjuas om läget och om Polisens beslut svarar ungdomarna att fler poliser och inlåsta människor inte kommer att hjälpa. "Det kommer alltid nya"..... "Skolorna måste bli bättre och vi måste få jobb! Bara så kan det bli bättre". Så sant! Hur svårt kan det vara? Var finns den politiska kreativiteten? Om vi inte snart får till en betydligt bättre integrationspolitik kommer de sociala konflikterna i Sverige att öka dramatiskt och främlingsfientliga krafter växa sig allt starkare. Jag vill inte vara med om en sådan negativ utveckling. Vill du?
http://www.unt.se/uppsala/en-god-larare-ar-det-viktigaste-2895505.aspx

Skolan
Våra skolor spelar en central roll i integrationsarbetet. I kombination med någon ny form av "värnplikt" och välfärdsjobb så skulle en förbättrad skola kraftigt kunna bidra till en mycket bättre integration av invandrade från helt andra kulturer än den svenska. Vi behöver positiva och gemensamma mötesplatser där vi blir "vi" istället för "vi och dom".

FP fortsätter att försöka peka på kommunaliseringen som skäl till skolans misslyckande. Ja! Kommunaliseringen genomfördes på ett mycket dåligt sätt och skolan har länge misshandlats. Att börja en process mot ett förstatligande är en mycket dålig väg framåt. Lös de praktiska problemen istället!! Med FPs argumentation om centraliseringens lovord är det väl lika bra att de driver att EU ska ta över den svenska skolan! Med FPs argumentation blir väl det en perfekt likabehandlingsreform i Europa och där skolans primära roll får bli att fostra oss till lydiga Européer...... Det är dax för verkstad i skolan! Staten kan skicka mer pengar för särskilda satsningar i t ex områden som Rinkeby och Tensta. Staten kan ta ett långsiktigt finansieringsansvar för förstelärare. Staten kan öka anslagen för utbyggnaden av bredband på landsbygden. Staten kan skära bort krav som driver administration. Låt oss lösa skolans praktiska problem och inte något annat!
http://www.dn.se/nyheter/politik/bjorklund-skyller-skolproblem-pa-kollegor/