Nätverkande

Statsministern och vice statsministern

Åren går och man har fått uppleva många statsministrar och vice statsministrar komma och gå. Att jag skulle komma att känna både statsministern och vice statsministern år 2022 hade jag aldrig trott för sex år sedan. Bara att lyfta på hatten för Ulf Kristersson och Ebba Busch. Beundransvärt att de orkar att ständigt leva i den hårda politiska värld som idag bjuder på. ”Alltid tillgängligtiden” är påfrestande för de flesta. Mer än för de flesta är påfrestningen för högprofilerade personer ännu tuffare i ett befolkningslitet land som Sverige. 

Jag var igår på fest med många mycket erfarna och meriterade personer. Två ämnen som återkommande kom upp var bristen på erfarenhet och rimliga meriter hos många ministrar samt "regeringen blir inte så långvarig". Det första delar jag helt. Om vi ska få en betydligt bättre politisk styrning av Sverige och dess delar måste vi rösta fram många fler politiska företrädare med relevanta och rimliga erfarenheter för krävande förtroendeuppdrag. Att enskilda personer själva tror sig klara väldigt svåra och viktiga roller är en sak, om professionella rekryterare ens skulle lyfta fram dem för överväganden en helt annan. Jag imponeras inte av en regering som har så många ministrar som aldrig haft ett riktigt jobb under minst tre år. Många av dem som deltog på gårdagens fest tror inte att Kristerssons regering blir så långvarig. Mycket svåra ekonomiska tider stundar och det är en minoritetsregering som sitter vid rodret. Och trots att minoritetsregeringen nationellt har ett avtal med stödpartiet SD är det mycket som inte står i det avtalet som den nya regeringen kommer att få ta i när de dåliga ekonomiska tiderna dånar in över Sverige och oss invånare. Flera av mina möten i London gav mycket tydliga budskap om att en ekonomiskt "extrem kyla" nu kommer att svepa in över många delar av världen. Det inkluderar Sverige och Uppsala. 

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/766RKv/ministrarna-i-ulf-kristerssons-nya-regering-hela-listan

P.S Jag imponeras inte av att väldigt unga och oerfarna får viktiga ministerposter. Det är i dagarna många som har åsikter om Utvecklingspartiet demokraterna, UP. En sak de som tycker kan lära sig är att UP som enda parti jag känner till som kräver minst tre års icke politiskt kopplad yrkeserfarenhet för att kunna få ledande politiska uppdrag. Om man tycker att vi måste stärka Uppsala och Sveriges konkurrenskraft och kvalitén, inom det som offentlig sektor är ansvariga för, krävs många fler livserfarna och meriterade ledande politiska företrädare. 

https://www.dn.se/sverige/sverige-far-sin-yngsta--nagonsin-har-ar-kristerssons-regering/

Ebba är tveklöst en politiker av sin tid och som lärt sig spela det politiska spelet skickligt.

https://unt.se/nyheter/uppsala/artikel/fran-utomhusmalare-till-vice-statsminister-har-ar-ebba-buschs-vag-till-makten/jpq7o47r

Livslång respekt

Många lärdomar är kloka att ta vara på

Vår nya tid kräver många reformer för att just våra unika samhällen i Sverige ska fortsätta att erbjuda sina invånare ett högt generellt välstånd jämfört med andra samhällen i världen. Sedan miljoner år har människan steg för steg utvecklat sitt sätt att leva livet. Aldrig tidigare har teknikutvecklingen varit så snabb och så kraftigt påverkat människans verkligheter. Samtidigt är vi inte mer utvecklade som människor än för tusentals år sedan. Inte mer än att vår förmåga att hantera "multitasking" snabbt generellt förbättras. Neurovetenskapen lär oss allt mer om hur vår hjärna fungerar. Samtidigt lär vi oss att den inte biologiskt genomgått en evolution som matchar den enorma tekniska utvecklingstakten. Inte minst min dotter visar tydligt hur dagens unga redan från början är mycket digitalt kompetenta. Det är fantastiskt och på många sätt en stor fördel för dem. Samtidigt handlar samhällsdynamik och samhällsbyggen om så mycket mer än multitasking och då är även andra kunskaper, erfarenheter och social förmåga mycket viktiga för att samhället ska utvecklas positivt. 

Nedan bifogade ledare i Expressen avslutas: "Under coronakrisen har arbetslösheten bland akademiker över 50 år ökat rekordartat. Det är ett enormt kompetenskapital som kan vara på väg att slösas bort. Det har vi inte råd med. Sverige måste släppa sin ungdomsfixering och växa upp." Jag håller med Expressens ledare! Om vi vill vända Sveriges negativa utveckling är det hög tid att vi tänker om och säkerställer att många fler kunniga och erfarna får företräda oss. Det tjänar vi alla på. Möjligen inte alla lobbyister som lättare kan påverka oerfarna människor. Broilifieringen skadar svensk konkurrenskraft. Inte minst i SVT kan vi se hur Sverige i EUs parlament företräds av många "broilers". Det gagnar säkerligen inte svenska intressen i det Europeiska spelet.

https://www.gp.se/kultur/michaela-m%C3%B6ller-och-anders-rydell-broilers-de-nya-makthavarna-och-det-samh%C3%A4lle-som-formade-dem-1.226293

Expressens ledare skriver klokt om att det är dags för oss i Sverige att betydligt bättre se alla människor som just människor och att vi bättre ska ta till vara våra äldsta och mest erfarna invånares kompetenser, erfarenheter och klokhet. Det är ingen tillfällighet att stora delar, om inte hela världens folk, nästan alltid haft de äldsta som "flockens ledare". Så har det varit i nästan alla kulturer och så är det fortfarande i många kulturer. Flockens ledare kan ses som de politiska ledarna i dagens samhälle. När det svenska politiska systemet broilifierades tappade vi massor av generationers kloka förhållningssätt till vilka som är mest lämpade att vara folkets främsta representanter. Klokhet och visdom kan man bara få genom kunskap och mycket erfarenheter från den verkliga verkligheten. För att vända Sveriges negativa utveckling är det klokt att även inom detta perspektiv reformera det politiska systemet och hitta klokare sätt att välja politiska företrädare än idag. Det kräver då även ett modernt tänkande om vad rollen som politisk företrädare ska innebära. Med fördel anser jag att vi kan lära av näringslivet som ofta väljer kunniga och erfarna som styrelsemedlemmar. Med fördel kan vi också studera hur djuren gör. Det finns "naturlagar" som gör det klokt att välja kunniga och erfarna till viktiga samhällsledare. Även om Kamala Harris är 56 år (inte 57) är nedan ledare från Expressen läsvärd. Det är hög tid att uppvärdera våra kunniga och erfarna i svenskt politiskt arbete.

"Joe Bidens ålder – 77 – blir mindre surrealistisk när man inser att Wolf Blitzer är 72 år gammal. Att vara 70-taggare är helt enkelt inte ett handikapp i USA. Och det är inte bara män som kan bli mäktiga silverryggar: Representanthusets talman, Nancy Pelosi, blev just återvald till kongressen med 78 procent av rösterna. Hon är 80 år gammal. Hillary Clinton var 69 när hon slogs med (70-årige) Donald Trump om Vita huset 2016. Och Kamala Harris må se ut som en flicksnärta bredvid Biden, men den blivande vicepresidenten är 57 år."

"Många seniorer, som Pelosi och Biden, har säkerligen tagit hjälp av kirurgkniven för att se fräscha ut, och de gör inte alltid diskreta lyft. Från en svensk horisont kan det tolkas som ytlighet och desperat ungdomsfixering. Men tänk om det snarare handlar om att amerikaner värderar det naturliga och ursprungliga lägre än vi gör i Europa, och att man därtill ser människors rätt och möjlighet att omskapa sig själva som en del av den amerikanska drömmen? Ålder är uppenbarligen inte ett problem i sig i USA. Mognad, erfarenhet och kunskapsdjup värderas tvärtom högt."

"Det är faktiskt Sverige som är ytligt och ungdomsfixerat." 

"År 2011 sjönk medelåldern hos våra partiledare från 50 till 42 år när två partier valde 28-åringar till partiledare. Gustav Fridolin blev språkrör för Miljöpartiet och Annie Lööf tog över Centern – två ideologiskt brinnande politiska broilers utan livsfarenhet och perspektiv. 2015 blev Ebba Busch KD-ledare - även hon 28 år gammal. Varför fick de inte växa till sig? Det måste ju ha funnits tyngre förmågor. Men i Sverige är ”nytt och fräscht” oemotståndligt. Det märks inte minst på arbetsmarknaden. Ingen vill ha Wolf Blitzer om de kan få en nyponfräsch influencer. Enligt en internationell studie av Manpower är Sverige bland de sämsta länderna i världen på att rekrytera seniora medarbetare. Nästan inga arbetsgivare har strategier för att rekrytera äldre. Redan vid 40 börjar svenska arbetsgivare dra öronen åt sig och för 50-plussare är det enormt svårt att få in en fot - trots erfarenhet och kompetens, trots att man är förbi föräldraledighet och vabbande."

 https://www.expressen.se/ledare/osnutna-sverige-kan-lara-av-usas-silverravar/

I ett Sverige där långtidsarbetslösheten ökar kraftigt (även utan Coronaproblemen) är det viktigt att inse att våra kunniga och erfarna äldre kan få en avgörande roll för att rädda Sverige ifrån att kraftigt tappa i välståndsligan. Inte minst kan våra äldre som vill med fördel hjälpa till att lösa den misslyckade integrationspolitiken i Sverige. Det krävs mycket kreativt tänkande nu för att bryta Sveriges mycket negativa utvecklingstrend.

"Rekordmånga är nu inskrivna som långtidsarbetslösa på Arbetsförmedlingen, det visar ny statistik.

– Läget generellt på Arbetsmarknaden har stabiliserats nu under hösten och arbetslösheten ligger på 8,8 procent i oktober. Men det är närmare 173 000 personer som är långtidsarbetslösa, som har varit arbetslösa i mer än tolv månader, och så hög har den siffran aldrig varit, säger Arbetsförmedlingens analyschef Annika Sundén."

"Vad krävs för att komma åt den ökande långtidsarbetslösheten?

– Många av de här jobben som har försvunnit de kommer inte komma tillbaka. Har man blivit arbetslös, och om man riskerar eller är långtidsarbetslös, så är det viktigt att fundera på vilken utbildning man behöver för att kunna ta de jobb som finns när den här krisen är över."

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7596559

Människans bästa vän

Livserfarenheter
Jag träffade i onsdags en kompis som drabbats av en allvarlig stroke. Han är lika ung som jag och tidigare en framåt och mycket aktiv person som nu inte kan gå och som har en vänstersida som behöver mycket träning för att förhoppningsvis fungera igen. Hans huvud fungerar utmärkt, så möjligheterna att komma tillbaka är goda enligt mitt sätt att se på hans odds. Livet är skört. Det liv vi får fylls av bra och dåliga dagar. Det är bland annat insikten om denna skörhet som gör det självklart för många av oss att gilla ett allmänt socialt- och sjukvårdssystem. Du tror väl inte att förmögenhet och högre utbildning skyddar oss från att av och till ”falla” i livet och behöva kärleksfullt stöd av andra? Visst kanske de rika har råd med den, men hur många är så rika? Och du tror väl inte att rikedom innebär att du får fler kärleksfulla människor i din närmaste omgivning?
https://stroke.se/vad-ar-stroke/

Under vårt samtal var vi överens om att plus och minus alltid är relativt. För honom är nu till exempel en kompis som bryr sig, och att orka ta ytterligare ett steg, vardagsinnehåll av stor glädje. Förr tog han det för självklart. Idag har han fortfarande ångest över tankar om att aldrig mer få uppleva det tidigare aktiva och rika liv han hade. Självklart finns även starka tankar kopplade till hans små barn. Det var frustrerande att höra att han inte kan få vettig psykologisk matchning. Oavsett traumaupplevelse är det viktigt att få en chans att lätta hjärtat och hjälp att själv hitta ny mening med sitt liv. Särskilt viktigt är det att få mental coachning om man drabbas av stora fysiska begränsningar samtidigt som hjärnan fungerar perfekt. Och en del av den coachningen tycker jag ska handla om hur fantastiskt fort medicin- och läkemedelskonsten utvecklas. Lägg därtill den generella tekniska utvecklingen som underlättar livet för många. Fysikern Stephen Hawking ”dömdes” till döden kopplat till sin sjukdom för 10-tals år sedan. Ändå dog han först 2018. Och han exemplifierar hur man kan klara att skapa ett meningsfullt liv trots att kroppen inte kan hjälpa till att göra det hjärnan önskar. Massor är möjligt. För varje ny dag blir allt mer möjligt.
https://lif.se/grundfakta/lakemedelshistoria/
http://varldenshistoria.se/vetenskap/medicin
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Stephen_Hawking
http://web.mit.edu

Respekt för allt liv
För mig är det viktigt att respektera allt liv, inte enbart mänskligt liv. Det finns gott om forskning som bevisar att många djur har mycket avancerade hjärnor. Vissa kanske mer avancerade än människans. Varför har i så fall inte någon av andra arter blivit jordens mäktigaste varelse? Frågar du mig säger jag att det beror på vår motorik, vår förmåga att styra främst armar och fingrar för att lösa problem. Om du tänker efter har människan enorma konkurrensfördelar jämfört med till exempel en elefant, en varg, en delfin och så vidare. Det skadar inte att tänka på det när vi har med djur att göra. Denna insikt tycker jag starkt bidrar till att uppskatta svenska djurskyddsregler. Vi borde bli mycket bättre på att vägra import av mat från djur som inte får samma behandling som svenska bönder erbjuder.
http://illvet.se/djur/djur-styrs-av-kanslor
http://www.vethos.se/artiklar/ar-manniskor-mer-intelligenta-an-djur/

Dagens kalkon
Stefan Löfvén och hans regering. På vilket sätt leder han svenskarna mot en bättre morgondag? Eller i vart fall mot ett försvar av en anständig lägsta levnadsnivån för våra socioekonomiskt svagaste invånare i det land som heter Sverige. Löfvén har mycket att lära av Frankrikes Macron. Kan du ens i din vildaste fantasi tänka dig Löfvén lansera en nationell ambition att bli världsledande på den revolutionerande teknologin artificiell intelligens, AI? Nej. Om man förstår teknikens kraft är det klokt att ge sig på en liknande ambition även för ett litet folk som det franska. Självklart skulle det vara klokt för det ännu mindre folket svenskar. Om AI får den betydelse allt fler ”pålästa” tror gäller det att vara ordentligt med i den globala konkurrensmatchen. Du vet väl att Sverige, Mälardalen, just nu tillhör de bästa inom delar av AI-utvecklingen? Om Löfvén pekar med hela handen och säger att alla offentliga skrivbordsjobb ska reduceras med 90% inom 15 år kan han göra lite nytta för det folk han ska tjäna.  Då kan vi flytta viktig mänsklig kraft till skolan, omsorgen, vården, försvaret och polisen. Vad väntar vi på?
https://www.aiforhumanity.fr

Dagens stjärna
Johan Hakelius. En fin berättelse om hans hund som nyligen dött. Jag har haft en hund under mitt liv, Fanny. En fantastisk soft coated wheaten terrier. Snart är hon 100 år gammal (hundperspektiv). Även om jag inte träffat henne ofta under en längre tid minns jag många hjärtevärmande och avkopplande stunder tillsammans med henne. Det borde vara självklart för alla att behandla allt levande med respekt. Bara för några år sedan kunde vi ta del av en vetenskaplig skrift som konkluderade ”även fiskar har känslor”, nähä...
https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/nar-hunden-ar-borta-hander-nagot/
http://www.harligahund.se/2014/10/22/kul-att-veta-om-sota-wheaten-terrier/

Mogen för uppgiften

Fega ur
Det är inte demokratiskt klokt att låta komplexa frågor avgöras genom folkomröstningar. Varför ska vi ha representativ demokrati om inte de folkvalda på ett ansvarsfullt sätt vågar leda och ta ansvar för de beslut de fattar? Håll med om att det särskilt är i svåra och känsliga frågor som de förtroendevalda kan göra positiv skillnad genom att väl sätta sig in i plus och minus med olika ställningstaganden. Vad är demokratiskt klokt med att i svåra frågor låta känslor/hjärtat få kraftig övervikt före hjärnan? Hur tror du de flesta av oss röstar om vi inte är väl insatta i ett ämne och just har värderat alternativa vägar på ett seriöst sätt? Utifrån våra känslor så klart. Det duger inte. Vi väljare måste helt enkelt bli bättre på att kryssa de personer vi tror bäst kan företräda de åsikter vi tror på och på personer vi bedömer kan göra fler kloka vägval än okloka.
http://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/vaga-sag-nej-till-folkomrostningar/
God mot ond
Jag har läst några inlägg i debatten om debattklimatet de senaste dagarna som talat om onda och goda krafter. Visst finns det onda krafter men de är få. Främst finns det olika sätt att kombinera hjärna med hjärta. Vissa använder 80/20 andra 20/80. Vem är godast? Den som mest sannolikt bidrar till ett klokt beslut som får minst negativa konsekvenser för det samhälle man företräder eller den som med känslorus leder oss in i sannolikt stormigt vatten. Låt oss ta Syrienkonflikten som ett skrämmande exempel. Att Väst backade upp Assadregimens fiender fick ett högt mänskligt pris. Har det varit värt det? Särskilt nu när allt tyder på att Assad blir kvar. De som känner till Rysslands intressen i Syrien, konflikterna mellan Iran och Saudiarabien, IS strategier och så vidare borde ha insett hur oklokt det var att uppmuntra omfattande konflikt med Assad. I vart fall om inte Väst var villiga att redan tidigt göra som i Libyen att aktivt gå in och hjälpa till att avsätta en ledare man ansåg förbrukad. Hur har demokratiutvecklingen gått i Libyen?... Vem är god? Vem är ond? Svaren är inte så enkla som vissa försöker göra dem. Den duktige Anna Dahlberg skriver några läsvärda rader om temat i bifogad artikel.
http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/fastna-inte-i-goda-mot-onda-fallan/

Baskvalifikationer
Är mängd viktigare än kvalitet? Om kvalitet är viktigt, hur säkerställer man kvalitet? Hur mycket får kvalitet kosta? Enkla frågor eller hur? Och självklart varierar svaren beroende av vad vi avser för tjänst eller produkt. Som nästan alltid värderar olika människor samma tjänst eller produkt olika. Hur viktigt är det att dina folkvalda håller hög kvalitet och har förutsättningar att leverera bra tjänster till dig? Du håller väl med om att det är vad "folkrepresentant" med "förtroendeuppdrag" innebär? Visst är det rimligt att du och jag kan kräva att partierna, som idag inte ens kan samla 2% av invånarna, väljer företrädare som har rimliga kvalifikationer för att klara av att sätta sig in i svåra frågor. Att de har förmågan att använda både hjärna och hjärta i rimliga proportioner i sitt beslutsfattande. Inte minst att de har styrkan att våga fatta beslut kopplat till svåra vägval. Vägval som krävt ordentligt med inläsning, många möten för frågor och svar samt som ställts mot egna referensramar i form av livserfarenheter. De som tittade på Agenda igår och efterföljande Dokument utifrån fick tydligt klart för sig att vi befinner oss i mycket svåra tider med bland annat omfattande geopolitiska förändringar. De kommuner, länder och samarbetande regioner som har kompetenta och samarbetsvilliga företrädare kommer att kryssa sig fram tillräckligt bra i denna nya svåra terräng. Tror du att det räcker med dugliga tjänstemän? Komikern Robert Gustafsson gav nyligen uttryck för sin oro över vart oförmåga på toppositioner för oss. Är hans oro berättigad?
http://www.svtplay.se/video/11486494/agenda/agenda-18-dec-21-15?start=auto
http://www.svtplay.se/video/11575090/dokument-utifran-rysslands-aterkomst/dokument-utifran-rysslands-aterkomst-rysslands-aterkomst?start=auto
http://www.expressen.se/noje/gustafsson-kallar-stefan-lofven-idiot/
https://demokratiutredningen.files.wordpress.com/2015/04/kc3b6lln-sjunkande-partimedlemskap-och-demokratin-version-slutversion.pdf

Motionstider
Inom politiken är det nu motionstider. Det vill säga tidsfönster för förslag som kan bli delar av lokala och nationella partiprogram om de får stöd av medlemmarna. De senaste åren har jag motionerat om bland annat förslag om hur vår demokrati kan stärkas. Ett av de förslagen, som röstades ner, var att de som av partiet nomineras till ledande operativa politiska uppdrag ska ha en kompetens och erfarenhetsnivå på någon definierad miniminivå. Jag tror till exempel det är mycket värdefullt med många egna praktiska referensramar innan man till exempel är kommunalråd eller minister. Jag tycker också att det borde vara ett minimikrav att man haft ett "riktigt" arbete under några år. Min övertygelse är att det av många skäl är bra, inte minst för att bättre kunna värdera lobbyisters "goda råd". Vad tycker du? Och vad är ett "riktigt jobb"? Inte bara ett jobb/uppdrag som varit partipolitiskt kopplat kanske duger....

Jag tar befälet

Under tider då jag varit tvungen att tjäna mitt land med militärtjänst mottog man ledaruppdrag genom att bekräfta att man intagit ledarrollen med orden "jag tar befälet". Då var man bemyndigad att inom givna ramar göra sitt yttersta för att lösa de uppdrag man hade och de nya man löpande fick. En av många erfarenheter man lärde sig under militära övningar var att när kartan inte stämmer med verkligheten, då förhåller man sig till verkligheten. Oavsett vad man tycker om värnplikt var det en fostrande tid. Verkligheten är alltid mer korrekt än en geografisk eller ideologisk karta. Kartor får aldrig bli annat än något vägledande men i verkligheten råder just verkligheten och dess nycker. Den som vill överleva och segra lär sig det genom egna erfarenheter och bygger upp sitt referensbibliotek som ökar chanserna att man med åren kan fatta allt klokare beslut, dessutom med mindre energiåtgång. I den civila världen fostras denna insikt bäst bland scouter och orienterare.

Läget i Uppsala och i Sverige är allvarligt. Krismolnen vilar tungt över oss. Självklart finns vägar framåt som kan leda Uppsalaborna och svenskarna mot en positiv framtid även om vi nu kommer att kryssa några år genom stormigt vatten. Om det var så enkelt att man kunde räcka upp handen och säga "jag tar befälet", då skulle jag göra det. Så mycket känner jag för det som kallas Uppsala och Sverige. Så mycket tror jag att all min ledarskapsträning och alla mina erfarenheter starkt kan bidra till att vi kan kryssa oss igenom dessa svåra tider på ett bra sätt. Inget jante i den inställningen. Frågar du Zlatan, Billman, Kamprad eller Bono tror jag att även dom kommer att säga att de är "rätt" duktiga på det de länge och mödosamt tränat upp sig i att vara duktiga på. Nu lever vi i en tid då vi måste försöka få in betydligt fler människor med omfattande ledar och livserfarenhet in i politiken. Människor som också är duktiga på att samarbeta. "Kartfloskler" och fokus på att undvika att göra fel måste ersättas med vältränade pragmatiker som fokuserar på att göra mer rätt än fel. I tider som nu,  och många år framåt, kommer det att vara avgörande om vi har ledande politiker som är skickliga ledare. Vi lever i en mycket komplex tid och dessutom en orolig tid. Då måste politiker kunna leda på riktigt. Inte enbart processa frågor i långbänk och i mycket stor utsträckning vara i händerna på olika tjänstemän. Tjänstemän som kan ha helt olika förslag och som politiken måste förhålla sig till. Nu måste man utifrån verkligheten tänka i nya banor och ministrar och kommunalråd måste våga prioritera och fatta även obekväma beslut mycket fortare än under lugnare tider.
https://m.soundcloud.com/stefanhannaspod/stefan-hannas-podcast-2

Väljer du en politisk ledare som styrs av kartan eller av verkligheten? Väljer du en ledare som har en omfattande erfarenhetsbank att luta sig mot eller en som saknar detsamma? Väljer du en ledare som varit ute i olika arbetsroller innan ett fullt politiskt engagemang eller en som i princip bara gått i skolan och varit heltidspolitiker? Väljer du en som vågar tala i klartext eller vill du ha en som lullar in budskapen till något intetsägande? Eftersom Sverige inte tycks ha någon ledning idag, och då det tidigare stora S haft omfattande ledarförsörjningsproblem, behöver vi sannolikt tänka om för att säkra dugligt politiskt ledarskap framöver. Ledarförsörjningen och urvalsprocesserna av ledare är onekligen dysfunktionella. Förtjänar inte Uppsalaborna och svenskarna bättre? Kanske inte. Tro inget annat än att ledarna har stor betydelse för hur en verksamhet eller ett geografiskt område utvecklas. Nu har det blivit ännu viktigare än på länge att vi tänker till ordentligt när vi lägger våra röster i val.
http://www.svd.se/kris-i-var-tid/om/svenskt-flyktingmottagande

Vilka är lämpliga?

Erfarna eller oerfarna?
I goda tider, eller till och med i "normala" tider, kan nästan vem som helst leda en kommun eller ett land. Det gäller även de flesta andra organisationer. Det är i tider av förändring och i kris som vi kan skilja agnarna från vetet. I svåra tider och i kristider blir det tydligt vilka ledare som har de färdigheter som krävs för att leda en verksamhets kryssande mot säkrare vatten. Nu har vi kristider. Vi har redan kommit en bra bit in i informations- och tjänstesamhället men har inte matchat det med nödvändiga reformer. Vi har en folkvandringskris som minst måste matchas mot kraftigt sänkta bidragssystem. Vi har en lånekris där väldigt många stadsbor, precis som i början av 90-talet, kommer att hamna i stora ekonomiska problem om de tvingas sälja. På toppen av det kommer säkerligen en och annan fastighetsmiljardär plötsligt vara barskrapad och bolag vara i konkurs. Förra gången, 90-talets början, både försvann och dog några av den tidens högprofilerade fastighetsmiljardärer och affärsmän. Lägg därtill ett Kina som nu har en mycket nationalistisk ledare med utrikesambitioner. Vågar du ens tänka tanken att vi får Donald Trump som ny amerikansk president nästa år.... Ett kraftigt ekonomiskt försvagat Ryssland som styrs av Putin och hans oligarker. Starka krafter som allt mer framgångsrikt kämpar för att begränsa Tillgängligheten till Internet. Som om inte detta läge är tillräckligt utmanande indikerar många varningslampor att vi efter 8 års vansinnigt sedelpressande, tillgång till billiga pengar, står inför en lågkonjunktur som startas med en börskrasch. Bara sedan i april har SKFs aktiekurs kraftigt fallit. Bolagets senaste rapport var mycket svag. När jordens ekonomiska hjul bromsar in brukar SKFs orderingång vara en säker konjunkturindikator. Självklart kan jag få fel men jag tror inte det. Jag tror vi i Sverige står inför de största samhällsutmaningarna sedan jag föddes. Och i det läget har vi ett mycket bräckligt och svagt parlamentariskt läge. Samtidigt har vi några av de minst livserfarna nationella politiska ledarna någonsin. Bland ministrarna är det väl bara Margot Wallström och Ylva Johansson som tidigare axlat liknande ansvarsfulla uppdrag.... Statsministern hade aldrig haft ett politiskt förtroendeuppdrag innan han efter valet 2014 blev statsminister och riksdagsledamot. Känns det stabilt....

Så vilken/vilka ledare av de som idag finns i partiernas topp tror du kan leda oss svenskar väl i detta läge? Löfvén har redan visat att han inte klarar det. AKB? Åkesson? Lööf? Fridolin/Romson?  Sjöstedt? Björklund? Busch-Thor? Schyman? S.O.S!

Även om dom inte kan samarbeta, då vissa säkert är uppfyllda av sin egen förträfflighet, är det i den bästa av världar läge för att kalla in erfarna och meriterade att leda landet tills vi åter når halvlugnt vatten. Ingvar Carlsson får åter hoppa in i kristider och pragmatiskt kompromissleda oss i rätt riktning. I hans ministär får Carl Bildt, Anders Borg, Maud Olofsson, Åsa Regnér, Pär Nuder, Mona Sahlin, Percy Barnevik, Marie Ehrling, Mia Brunell-Livfors, Ulf Kristersson, Göran Persson och Cecilia Malmström ta plats. Det är synd att vi inte kan toppa laget just nu med erfarna och beslutspotenta människor.

Personligen hoppas jag att Uppsala kan bli mer självständigt, så att vi efter nästa val kan rädda det generella välståndet åtminstone i vårt närområde. Ett samhälle som fattar att vi befinner oss i informations- och tjänstesamhällets tidsålder och som tydligt bärs upp av att rättigheter matchas mot skyldigheter.

Det är skarpt läge i Sverige! Nu är det viktigare än någonsin tidigare att rösta på erfarna och beslutskraftiga företrädare som förstår att ett ansvarsfullt ledarskap inte är någon popularitetstävling. Nu krävs verkligen en särskilt god förmåga att kombinera hjärta och hjärna vid beslutsfattande! Det är vår skyldighet att lämna något bättre efter oss till kommande generationer. Det är min skyldighet som förtroendevald att verka för en politik som skapar social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarhet för dagens och kommande Uppsalabor och svenskar. Den skyldigheten tycks många förtroendevalda inte förstå att dom har.
http://www.gp.se/nyheter/ledare/ledarkronika/1.2866453-alice-teodorescu-systemskifte-inte-konstgjord-andning
http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/lat-inte-sverige-ga-in-i-vaggen/

Bakåttittare

"En åldrande befolkning tittar bakåt, det är farligt"
Jag tycker mig ha lärt mycket genom mitt liv så långt. En av lärdomarna är att vara försiktig med generaliseringar. En annan är att framåtanda, företagsamhet, förändringsvilja och nyfikenhet är individuella egenskaper och inget som är kopplat till ålder. Det finns gott om framåt och nytänkande både bland våra yngre och våra äldre. Och det finns gott om bakåtsträvare och gammeltänkare både bland våra äldre och våra yngre. Göran Persson, gamle sosseledaren, skulle må gott av att t ex träffa min morfar 93 år. Då skulle han få träffa en relativt sett gammal svensk som är full av idéer, nytänkande och engagemang för att dagens och morgondagens barn och unga ska få ett bra samhälle att leva i. Jag träffar dagligen både äldre och yngre. Jag tycker att de äldre jag träffar är väldigt engagerade både i nu men också om framtiden. Dessutom är det klokt att titta i backspegeln ibland för att vägen framåt ska bli så bra som möjligt! Tur att Persson hade duktiga tjejer och killar runt sig när han var statsminister! Och tur att Centerpartiet hjälpte Sossarna att städa upp i och rädda svensk ekonomi i början av 90-talet! Heja Centerpartiet!
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20722310.ab

Skrota DÖ
Och som du kan läsa i artikeln som jag länkat till ovan är det hög tid att skrota den demokratiskt vidriga Decemberöverenskommelsen. Den var feltänkt från början och nu när M, C, FP och KD lägger sina egna budgetar har den i min värld helt spelat ut sin roll. I valet 2014 ville en stor majoritet av svenska folket inte ha vänstern vid makten. Det fick vi i alla fall.... Efter nästa val är det folket som sagt sitt och talmannens jobb att få till en regering som kanske klarar av att kompromisskryssa framåt och som respekterar majoritetens inriktningsönskan. Att i förväg komma överens om att olika partier ska ställa upp på att släppa fram varandra oavsett politisk inriktning är ett hån mot befolkningen och i min värld demokratiskt förkastligt. Gör om! Gör rätt! Och gärna, som Göran Persson flaggar för, nyval!