Kompetensens och livserfarenhetens värden

Vem väljer du som arkitekt eller läkare?
Tänk dig att du är fri att välja fritt, utan att bekymra dig om kostnader, bland människor som har ett yrke som du är i behov av. Fokusera på yrket arkitekt och läkare. Du ska bygga ett nytt hus och behöver en arkitekt. Väljer du en som nyligen tagit examen från en arkitektutbildning? Väljer du en erfaren med många framgångsrika referenser på sin meritlista? Nu ska du föreställa dig att du har fått hälsoproblem. Du har fått beskedet att du har någon form av cancer, den är godartad så det ska inte vara livsfara i nuläget. Väljer du en nyutbildad läkare med endast några få års praktisk erfarenhet eller väljer du en specialist inom onkologi som den läkare du vill få hjälp av?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Onkologi

Varför tycks politiken vara ett undantag?

Hur kommer det sig att det politiska skrået ofta i Sverige avviker från logiken att relevant kompetens och livserfarenhet avgör om man är lämplig eller ej? I stora delar av världen är självklart de folkliga företrädarna människor med omfattande livserfarenhet. Håll med om att det borde vara enkelt att förstå att en ledande politiker kan tjäna sitt folk bättre om hen har ett stort referensbibliotek av egna upplevelser som hjälper till vid komplicerat beslutsfattande. Sonessons ledarartikel nedan är viktig. Våra erfarna, kloka och åldersrika behöver inkluderas mycket bättre. Deras livsrikedom kan betydligt bättre bidra till en ljusare morgondag om de inte exkluderas! Vet du hur många av Sveriges befolkning som är +60? Vet du hur många +60 som är representerade bland Sveriges 349 riksdagsledamöter? Jag ska hjälpa dig att förstå sakläget genom att tala om att +60 är kraftigt underrepresenterade i till exempel Sveriges riksdag! 

http://www.gp.se/ledare/sonesson-vi-beh%C3%B6ver-65-plussare-som-churchill-i-politiken-1.5171046

Tryggt åldrande
En av de viktigaste politiska frågorna för Centerpartiet i Uppsala är att bryta åldersdiskriminering och säkerställa att vårt samhälle är tryggt och inkluderande även för våra mest åldersrika. Tryggt att vi bland annat klarar av att ge en god omsorg och vård till väldigt många fler +80-åringar än förr. Tryggt att röra sig så ofta som möjligt i vårt offentliga rum och därigenom hålla sig friskare. Vi måste också sluta exkludera +55 inom yrkesliv och ledande politiska uppdrag. Det är både diskriminerande och korkat. Vi behöver alla goda krafter vi har. De åldersrika som vill jobba vidare, eller som till exempel vill tjäna oss i riksdagen är guld värda med all den erfarenhet och klokhet som ofta följer med åldersrikedom. Precis som i andra sammanhang är en mix av personlighetstyper, kön och ålder ofta framgångsrik. Förenade i en gemensam värdegrund och tydliga målbilder.

Dagens kalkon
Jennifer Wegerup. Korkad krönika.
https://www.expressen.se/kronikorer/jennifer-wegerup/var-en-riktig-man-sa-far-du-en-riktig-kvinna/

Dagens stjärnor
Stina Nilsson. Fantastiskt kul att hon tog OS-guld!
https://www.expressen.se/sport/os-2018/forvirringen-efter-elofssons-ord-i-tv/

Tillgänglighet

Verklighetsförankring
Hur får man verklighetsförankring? Går det att få en objektiv syn på verkligheten när varje människa utifrån egna referensbibliotek, kunskaper och fantasier ser sin egen unika verklighet? Jag menar att det går att få en rimligt brett förankrad verklighetsbild om man träffar och lyssnar på många människor ifrån olika sociala förhållanden. Och om politiker gör sitt jobb och pratar ihop sig och försöker kompromissa fram en konsensusbild av det som beskrivs som verkligheten. Som politiker anser jag det väldigt viktigt att röra sig på platser där man är lätt tillgänglig för de människor man företräder. Att vara lätt tillgänglig är krävande men mycket värdefullt i uppdraget att företräda det folk man fått förtroendet att tala för. Som exempel kan jag ta gårdagen då jag bland annat var ute på olika uteställen i Uppsala och firade en kompis som nyligen åter blivit pappa. Där bland folket man företräder och i lättsamma miljöer händer det ofta att invånare kommer fram och uttrycker bra förbättringsförslag eller bara kortfattat beskriver hur de tycker politiken hanterar olika frågor. Jag tycker denna närhet och spontana tillgänglighet är mycket värdefull. Den bidrar definitivt till att jag tycker att jag har en bättre uppfattning om hur många Uppsalabor ser på nuläget och vad de önskar i framtiden. Utöver medlemsmöten i partier så är det när man t ex kampanjar vid Resecentrum eller genomför olika studiebesök som man brett försöker möta invånarna personligt och lyssnar in läget. Vid Resecentrum är människor ofta och av naturliga skäl stressade och påväg. Vid studiebesök blir det ofta välregisserade träffar som styrs av en eller några få av dem man besöker. Det är viktigt att hitta andra mer avslappnade mötesplatser. Tack till alla invånare som vågar sig fram och uttrycker sina åsikter. De bidrar mycket för att jag när jag väger samman allt jag hör, ser, läser och lyssnar till skapar min uppfattning om olika verkligheter.
https://sv.m.wiktionary.org/wiki/tillgänglighet

I vilka verkligheter befinner sig statsminister Löfvén i? Hans referensbibliotek är tyvärr mycket begränsade och utbildningsnivån låg. Det kan kompenseras genom att vara tillgänglig och en mycket god lyssnare. Det kan också kompenseras genom att omge sig med duktiga medarbetare. Men om det är LO som styr agendan blir det inte så bra. Och om man samregerar med extrema naivister blir det ännu sämre om man har ambitionen att kryssa Sverige framåt mot ett fortsatt generellt högt välstånd. När man dessutom gång efter gång brister i sin förmåga att kommunicera tydligt med folket blir inte ledarskapet bara dåligt utan till och med farligt. Eftersom det öppnar upp för stort missnöje bland folket. Sverige befinner sig i en demokratiskt, socialt och ekonomiskt svår situation. Bara så ska man kommunicera nuläget och inte på något annat sätt. I takt med att man presenterar nödvändiga reformer man tror på kan man sälja hopp om en bättre framtid. Hur svårt kan det vara? Det tycks i vart fall vara väldigt svårt för väldigt många inom regeringen. Huvudproblemet är att de inte tycks veta var de vill ta det svenska samhället. Och att tro att alla gamla system är lösningen är att gå en allt svagare framtid till mötes. Nya tider, nya verkligheter och uppdaterade framtidsvisioner kräver sina reformer. Hur svårt kan det vara? Regeringsombildning!
http://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/din-optimism-ar-oroande-lofven/

http://www.folkbladet.se/opinion/flummig-politik-vid-vags-ande-8944170.aspx

Jag tar befälet

Under tider då jag varit tvungen att tjäna mitt land med militärtjänst mottog man ledaruppdrag genom att bekräfta att man intagit ledarrollen med orden "jag tar befälet". Då var man bemyndigad att inom givna ramar göra sitt yttersta för att lösa de uppdrag man hade och de nya man löpande fick. En av många erfarenheter man lärde sig under militära övningar var att när kartan inte stämmer med verkligheten, då förhåller man sig till verkligheten. Oavsett vad man tycker om värnplikt var det en fostrande tid. Verkligheten är alltid mer korrekt än en geografisk eller ideologisk karta. Kartor får aldrig bli annat än något vägledande men i verkligheten råder just verkligheten och dess nycker. Den som vill överleva och segra lär sig det genom egna erfarenheter och bygger upp sitt referensbibliotek som ökar chanserna att man med åren kan fatta allt klokare beslut, dessutom med mindre energiåtgång. I den civila världen fostras denna insikt bäst bland scouter och orienterare.

Läget i Uppsala och i Sverige är allvarligt. Krismolnen vilar tungt över oss. Självklart finns vägar framåt som kan leda Uppsalaborna och svenskarna mot en positiv framtid även om vi nu kommer att kryssa några år genom stormigt vatten. Om det var så enkelt att man kunde räcka upp handen och säga "jag tar befälet", då skulle jag göra det. Så mycket känner jag för det som kallas Uppsala och Sverige. Så mycket tror jag att all min ledarskapsträning och alla mina erfarenheter starkt kan bidra till att vi kan kryssa oss igenom dessa svåra tider på ett bra sätt. Inget jante i den inställningen. Frågar du Zlatan, Billman, Kamprad eller Bono tror jag att även dom kommer att säga att de är "rätt" duktiga på det de länge och mödosamt tränat upp sig i att vara duktiga på. Nu lever vi i en tid då vi måste försöka få in betydligt fler människor med omfattande ledar och livserfarenhet in i politiken. Människor som också är duktiga på att samarbeta. "Kartfloskler" och fokus på att undvika att göra fel måste ersättas med vältränade pragmatiker som fokuserar på att göra mer rätt än fel. I tider som nu,  och många år framåt, kommer det att vara avgörande om vi har ledande politiker som är skickliga ledare. Vi lever i en mycket komplex tid och dessutom en orolig tid. Då måste politiker kunna leda på riktigt. Inte enbart processa frågor i långbänk och i mycket stor utsträckning vara i händerna på olika tjänstemän. Tjänstemän som kan ha helt olika förslag och som politiken måste förhålla sig till. Nu måste man utifrån verkligheten tänka i nya banor och ministrar och kommunalråd måste våga prioritera och fatta även obekväma beslut mycket fortare än under lugnare tider.
https://m.soundcloud.com/stefanhannaspod/stefan-hannas-podcast-2

Väljer du en politisk ledare som styrs av kartan eller av verkligheten? Väljer du en ledare som har en omfattande erfarenhetsbank att luta sig mot eller en som saknar detsamma? Väljer du en ledare som varit ute i olika arbetsroller innan ett fullt politiskt engagemang eller en som i princip bara gått i skolan och varit heltidspolitiker? Väljer du en som vågar tala i klartext eller vill du ha en som lullar in budskapen till något intetsägande? Eftersom Sverige inte tycks ha någon ledning idag, och då det tidigare stora S haft omfattande ledarförsörjningsproblem, behöver vi sannolikt tänka om för att säkra dugligt politiskt ledarskap framöver. Ledarförsörjningen och urvalsprocesserna av ledare är onekligen dysfunktionella. Förtjänar inte Uppsalaborna och svenskarna bättre? Kanske inte. Tro inget annat än att ledarna har stor betydelse för hur en verksamhet eller ett geografiskt område utvecklas. Nu har det blivit ännu viktigare än på länge att vi tänker till ordentligt när vi lägger våra röster i val.
http://www.svd.se/kris-i-var-tid/om/svenskt-flyktingmottagande

Världsbild

Sju miljarder tolkningar
Vem har rätt världsbild? Är det inte en självklarhet att alla jordens + 7 miljarder människor har en egen bild av och uppfattning om sin närmaste omgivning och världen i stort? Alla människor är unika, har olika kunskaper, olika erfarenheter, olika tro och olika livsambitioner. Så är det och det tycker jag är fantastiskt kul och intressant. Men i takt med att allt fler av världens människor får tillgång till Internets enorma utbud finns en risk för att vi faktiskt blir mindre öppna för oliktänkande och mer inskränkta än tidigare. Kan det vara så? Så kan det vara.


På Agenda (SVT) igår kunde vi ta del av ett reportage om hur allt fler radikaliseras och att allt fler unga helt slutar att ta del av "gammelmedia". Fler och fler skapar sina egna informationsuniversum. Och allt för ofta väljer många endast kanaler som förstärker det de redan har som stark livsuppfattning. I förlängningen leder det mot mindre tolerans och allt mer begränsad förståelse för de som faktiskt tycker annorlunda. Och oavsett vad du tycker så finns gott om människor som tycker annorlunda. Just på grund av att vi har olika ryggsäckar med kunskap, erfarenheter osv.


Tidigare i livet var jag med och grundade en global Community på Internet som möjliggjorde för människor att just bygga upp sina egna informationsuniversum. Eftersom jag hade full tillgång till vad som hände på sajten, som hade relativt många användare företrädesvis i den Anglosaxiska världen, såg jag tydligt att många just byggde mycket nischade grupper av sajter som de byggde upp sitt referensbibliotek ifrån. Helt klart är att vi lever i en informationsålder som är mycket annorlunda mot den människan tidigare levt i. Den nya tiden kommer att ha stor påverkan på hur våra samhällen utvecklas och demokratin som vi känner den idag kommer garanterat att påverkas. Ur mitt perspektiv är det fantastiskt att vi nu har alla dessa olika kanaler att engagera oss på och lära oss ifrån. Samtidigt tycker jag att gammelmedia fyller och fyllde en allmänbildande roll som många inte längre tar del av. Vad tror du att detta leder mot? En bra utgångspunkt i alla möten med medmänniskor är att vi alla ser på samma sak på skilda sätt. Det är därför vi respektfullt behöver tala mer med varandra istället för om varandra. Världen blir fredligare då.